Nr1-05 (579 KB) - Chalmers tekniska högskola

Chefredaktör:Gabriel SternbergKassör:Mikael RenlundSkribent:Elisabeth GrenSkribent:Björn PåhlssonLedareVi i M-Ord vill så här i aspningstider passa på att slå ettpar slag för föreningslivet och dess fördelar.Häromdagen träffade jag en man som gått på Chalmerspå 60-talet. Han är nu en ganska framgångsrikföretagsledare inom skeppsindustrin. Nostalgisktberättade han om ett antal kul händelser från sinChalmerstid (han var bl.a. gammal CCC:are). Han sa:“det finns de som går igenom Chalmers utbildning på 4år och sedan är ingenjörer i 40 år. Sedan finns det desom går igenom Chalmers på 5 år och är ingenjörer i 39år. Och de har haft jävligt roligt under tiden också.” Vadhan menade är inte att det nödvändigtvis måste ta ettextra år om man är föreningsaktiv, utan denna manförespråkade vikten av att ha roligt under studietiden.På många sätt är föreningslivet det som gjort Chalmerstill en känd och populär skola. Folk känner igenChalmers eftersom de känner till Cortègen, Spexet ellerCHARM. Därför är det tråkigt att se när föreningslivetmotarbetas av folk i bestämmande positioner runtom påChalmers. I Maskins reklamkatalog skryts om ettsprudlande studentliv för att locka studenter till skolanoch programmet, därför är det konstigt att man påsamma gång ofta har en väldigt negativ inställning tillföreningsliv och studentlivet i stort, istället borde judetta uppmuntras.Föreningslivet erbjuder saker som Chalmers utbildninginte kan lära ut. Att lära sig ta ansvar, att organisera ocheffektivisera sitt arbete och att få utvecklas socialt ärnågot man kommer ha nytta av i framtiden.Förmodligen mer nytta än av en mekanik- ellermattekurs. Att man sen även får gå på en massa fester äringen negativ sak.Så se till att gå med i någon förening, drick öl påfredagskvällen utan att ha dåligt samvete för att duborde ha pluggat matte istället. Se till att ha roligt, detär detta du kommer att minnas när du i framtidenblickar tillbaka på din studietid, mattekursen kommervara glömd i samma stund du klarat tentan.Skribent:Josefin SalénM-ord ges ut av Maskins teknologsektion, Chalmers Tekniska Högskola.Chefredaktör och ansvarig utgivare: Gabriel Sternberg. Tidningen trycks av Chalmersreproservice i 500 ex. För ejbeställt material ansvaras ej.m-ordmord@mtek.chalmers.seMaskinteknologsektionenHörsalsvägen 7412 96 Göteborgwww.mtek.chalmers.se/~mord

InnehållHemma hos Hjalmar s. 4Maskins vårbal s. 8MaskinAlpin i Chamonix s. 9M-Ord testar: Studenthem s. 10CHARM s. 12Case-spelet s. 13Karaktärer s. 14SMS-raggning s. 16Fråga Dr. Mario s. 19Formula Student s. 20Kuggligan s. 22ASPA M-ORD s.23

Du känner väl Hjalmar? Klart dugör! Han har ju förklarat bådehur Riemann tänkte, och varföriteration ska vara bra för just dig.Detta är dock inte allt, mer döljersig bakom mannen med dengyllene pekpinnen änmatematikens hemligheter. Följmed oss hem till Hjalmar!Hela M-ord-redaktionen sitter och knaprarnöjt på vetebröd ihop och smuttar på varsin varma kopp kaffe i Hjalmars jätterödasoffa. En brasa brinner i den öppna spisenoch kastar ett varmt sken övervardagsrummet. I barnvagnen soverbabyn Måns sött. Hjalmar blev nämligenpappa för två månader sen: “Det ärjätteroligt!”, berättar han. “Jag minns intevad jag gjorde innan vi fick Måns. Jagsom trodde att det skulle vara mest jobbigti början, men det har varit roligt frånförsta stund!” PappaHjalmar ser onekligenut att trivas i rollensom förälder som hanbär tillsammans medHemma hos Hjalmar”Jag minns inte vad jaggjorde innan vi fickMåns”sambon Malin. Han berättar att han gärnaskulle vara pappaledig om tillfälleerbjuds. Redaktionen blir tvungen attfråga om den lille Måns har enannalkande karriär framför sig somintegrallösare, men vi får svaret att detkommer han att få bestämmaalldeles själv. Vi fortsätter medatt fråga hur och när Hjalmaroch Malin träffades. Hanberättade att de möttes på ennyårsfest men blev osäker på vilketårsskifte det var och blir tvungen attfråga: “Malin, när träffades vi?” Vi fårsvaret av värdinnan: “Det var för nio årsedan.”Hur kom det nu sig att Hjalmar ägnar sigåt att forska i ren matematik kringsamband mellan algebra och analys, föratt mellan varven lära teknologer attserieutveckla. Historien börjar i Halmstaddär han är uppväxt. Båda föräldrarna varlärare så andra klass hoppades över. “Ja,jag kunde ju redan räkna och läsa”,kommenterar föreläsaren. Men vad skulleläsas efter gymnasiet? Matematik var intealls något självklart val, berättar Hjalmar.Han hade egentligen tänkt läsa biologimen sände in ansökningspapperna tillhögskolan för sent. Så det fick bli en4

mattekurs i Växjö istället, och sedanfortsatte han på den linjen. Hjalmarspenderade runt åtta år på MatNat i Lundoch sedan ett år i Holland somgästforskare innan det blev Chalmers förhela slanten. “Det är ettbra jobb. Jag gillar attfördjupa mig i ett ämneoch lära mig allt innanjag går vidare, såforskning passar mig samtidigt som det ärkul att undervisa”, säger Hjalmar om sittyrke och fortsätter: “Det hade nog intevarit så bra att bara forska. Jag tror inte attdet är så nyttigt att sitta och klura förlänge över samma problem. Men det finnsförstås alltid en nymängd med frågoratt besvara,matematiken ärinte färdig”.Attundervisningsdelenav Hjalmars yrkehar gått bra det vet”Jo, jag blev förvånad vi ju redan.men glad. Det var Hjalmar skoj!” tilldeladesförra året denbetydande GyllenePekpinnen. “Jo,jag blev förvånadmen glad. Det varskoj!”, berättar hanglatt. Han förklararatt priset gett honom bekräftelse och attdet är bra med positiv feedback.Kursutvärderingarna innehåller mestnegativa synpunkter som dessutom kanvara svåra att tolka. “Vad betyder det attföreläsningarna är dåliga, det kan juinnefatta vad som helst”, förklarar han.Just nu är Hjalmar inne på sitt femte årsom föreläsare. “Det var förstås nervöst ibörjan, berättar han, man glömde attandas och sånt. Men det är som att ta handom den lille, först vet man inte vad ochhur man ska göra, men man vänjer sig vidden nya situationen allt eftersom”. Vifortsätter att prata om undervisningen ochfrågar om Hjalmar har läst någonpedagogik. Svaret vi får är att han ärsjälvlärd. När det gäller examination såanser Hjalmar att han tycker att det ärtråkigt att det på Chalmers läggs så storfokus på tentorna. Hanberättar att en tenta tarnågra timmar att sättaihop och vi frågar omdet är svårt. “Jag kanvara rädd att det uppstår problem,förklarar han, att exempelvis något avtalen är olösligt eller att det finnsfelformuleringar.” Nivån hos eleverna ärlättast att uppskatta under övningarna,men han berättar samtidigt att det kanvara svårt attförutse vadsom leder tillproblem förstudenternaunder tentor.“Det kan varamycketfrustrerandeatt inte nåfram”,berättarHjalmar,samtidigt somhan förklararatt det är kulatt se att deflesta avelevernautvecklas mycket under kurstiden.Redax berättar för Hjalmar att vi allt vetatt han har blivit sedd deltagandes iGöteborgsvarvet. Jo, berättar han, liteundrandes över hur vi vet detta, tre gångerhar han ställt upp i tävlingen. Hjalmarberättar dock att han blivit något av enperiodare när det gäller träningen. När detgår som det ska så kommer han ut ochspringer tre gånger i veckan, men hanberättar att det inte har blivit så mycket avdet sen förra tävlingen. “Innan känns detalltid jobbigt att ta itu med träningen,säger han, men när man väl är ute så5

känns det bra. Jag började springa när jagkom till Göteborg och märkte då att jagmådde mycket bättre av det”. Sluttiden förloppen är dock inget han vill avslöja. Detblir ett fortsatt mysterium…”Jag tittade på fåglar”Efter fråganom varsemestern helst spenderas får vi reda påatt Hjalmar helst reser, gärna tillMedelhavsländerna. Som ung har han restrunt mycket, bl. a. har han varit i Mexicooch Guatemala. “Jag tittade på fåglar”,berättar han och hänvisar till att han påden tiden var med i Fältbiologerna. “Dockvar jag inte en fanatisk fågelskådare, sommånga av mina kompisar”, tillägger han.Nyligen flyttade familjen från en lägenheti Länsmansgården till huset i Hällingsjöen bit bortom Landvetter. Hjalmar berättaratt de trivs mycket bra i det nya huset!“Dock var det lite jobbigt under den storastormen, då var vi utan både telefon ochel i tre dagar”, fortsätter han. “Som tur varhände inget med huset, förutom att någratakpannor blåste ner”.Vi frågar om Hjalmar har något roligtföreläsningsminne att berätta. “Det varskoj när Peter Möller kom in och låtsadesha information angående att ändraettornas undervisning till 80 timmar iveckan, som reklam för Rustets aspning”,får vi som svar. Han fortsätter dock medatt förklara att det ibland kan varairriterande med gyckel innan och efterrasterna. Särskilt denna termin då detnästan har skett under varje föreläsning,och han tillägger säga att det är viktigt attde som ska informera säger till i förväg.När intervjunnärmar sig sittslut frågarredaktionen omdet är något som vi har glömt att fråga omeller som han vill tillägga. Hjalmar sägeratt det faktiskt är en grej han vill berätta;en tankspridd sak som hände honom förett par år sedan. Han hade köpt en nyjacka och under första tiden, då han inteännu blivit van vid den, råkade han avmisstag ta fel efter en föreläsning. Iställetför sin jacka så tog han en av elevernas.Ett par dagar passerade och Hjalmarupptäckte inte sitt misstag. Vad han dockupptäckte var att jackan var sönder och6

gick därför tillbaks till affären för attbyta. De jackorna var däremot slut, såHjalmar fick nöja sig med sin söndrigajacka och ett presentkort på 100 kr. Detvar Malin som tillslut upptäckte felet närhon en dag undrade vad det var för jackasom hängde i hallen. Historien slutadedock lyckligt med att både Hjalmar ocheleven fick tillbaks sina respektivejackor, och eleven som blivit av med sinjacka fick tillgodokvittot som plåster påsåren.Faktajacka:Familj: Sambon Malin ochsonen MånsTitel: Docent och pappaIntressen: djur, naturSenast lästa bok: Två nötcremeoch en movieboxMatematiker att se upp till:Ramanujan 1887-1920indisk självlärd matematiker.7

MaskinsVårbalDen 9 april är det äntligen dax för den 55: e upplagan avMaskinsektionens exklusiva vårbal.Om man skall tro årets M-sexare blir det även århundradets tillställning. Tidigare år harplatser som Torskogs slott, Carlstens fästning, Odd Fellowhuset och Sjömagasinetbesökts styrdanssugna Maskinare och andra finklädda människor. Årets bal är centraltbelägen på den 18: e vången i Gothia East Tower med en utsikt som är längre än vadman egentligen vill se. Eftersläppet är som vanligt lika hemligt som IB:s gamlapersonregister, men det är och kommer alltid vara kvällens gräddklick på moset.Biljetter säljes lunchtid 12:30-13:00utanför Bulten tom läsvecka 8 ochpriset är 570 Pix per person. Det finnsmånga snåla själar som tycker priset ärhögt, men varje kuvert ärsubventionerat av bådeteknologsektionen och M-sex själva.Vinsten från alla tentaraj,pokerturneringar och andra aktivitetersom gått under M-sex flagga kommersprättas iväg på just denna kväll. Skaman ta del av den kaka, som man självsponsrat genom ölkonsumtion, får manlöpa sig en biljett. Inte ens snåla själarångrar sig...Eventuella frågor med balkaraktär kanställas till msex@mtek.chalmers.se8

MaskinAlpin i ChamonixDen årliga skidresan iläsperiod 3 gick i år tillChamonix. Cirka 75 åksugnadeltagare som mestadelsspenderar sin tid på M och Ivalde att ta ledigt lv 2 ochpraktisera skidåkning. M-Ord skickade med enkorrespondent att bevakaevenemanget.Förutom sin världsberömda off-pist-åkningär Chamonix även känt för sina hotell medohygieniska heltäckningsmattor,tryckkokare och absolut inga garderobereller torkskop att hänga kläder i. Åretsskidresa startade lovande med att det föllapmycket snö de första dagarna* ochresterande veckan var vädret klart ochsoligt**. Liftköerna var i principobefintliga, pisterna var helt ok och stadenvar invaderad av vänligt sinnadechalmerister.En betraktelse man inte kan undgå i de franska alpernaär att just fransoserna är ett helt otroligt missuppfattatsläkte. I amerikanska filmer framställs de ofta somobotliga romantiker med en förförisk accent. Det finnssäkert människor i Frankrike som passar in påbeskrivningen, men den generella fransosen skriker ochär ständigt arg. Alla frågor besvaras på franska ochordet service har en helt annan praktisk innebörd än vadvi är vana vid i Sverige. Det finns säkert en delutbytesstudenter som tar illa upp av detta stycke.Hoppas de förstår att M-Ord absolut inte har något emotFrankrike, bara det inte hade bebotts av en massaotrevliga fransoser.* Extrem lavinfara typ överallt och alla toppliftarna var avstängda.** Det var även iskallt och blåste det pung, vilket gjorde att den nya fina pudersnön ficken hård skare och var i princip oåkbar.9

EmlisborgEn titt in i en 18-kvadratare på Emilsborg visaratt detta är studentboendet personifierat. Ettflertal stora studentbostadskomplex skjuter ihöjden och liksom på Olofshöjd är dettaverkligen ett studentghetto.Läge: Nära till skolan (10 minuters promenad),långt till spårvagn men busshållsplats precisutanför. Stans största pizzor på Mossens pizzeriabara ett stenkast bort.Nackdel: Pyromaner härjar och brandlarmetringer stup i kvarten.Fördel: Nära Fysiken, alla på Emilsborg ärotroligt vältränade. Gratis väckning påmorgnarna (då brandlarmet går).Övrigt: Bastu och pool. Biljardrum och pianorum.Studentpub: Nära Hem. Schysst ställe. Ganska lyxigt och hög standard. Dyrare också. Möjlighet attskicka öl ned till bastu och pool är ett plus i kanten.Prisexempel: 1:a på 18 kvadrat med trinettkök: Ca 150 kr/m 2RännanBoende på skolan. Nya och snygga lägenheter förden som inte gillar att gå upp tidigt på morgonen.Här kan man vakna tio minuter innanföreläsningen och ändå komma för tidigt.En liten byggnadsteknisk detalj som man funderarlite över när man passerar utanför är de storafönstren som vetter mot Rännvägen. Insynen ärtotal och enda räddningen för de boende att inte blien apa i en bur är att dra ned persiennen. Det serinte alltid så trevligt ut.Fördel: Nära till skolan.Nackdel: Så satans nära till skolan.Studentpub: Massor av Chalmerspubar i närheten.Prisexempel: 1:a på 28 kvadrat: Ca 143 kr/m 2SångsvanenSångsvanen har uteslutits ur denna granskning avstudenthem eftersom boende här knappast kan kallasstudenthem med de priserna. 6000 i månaden för attbo nära hållplatsen och ha en igenmurad kakelugn ivardagsrummet. Lägg av.11

CHARMÄnnu en upplaga av CHARM ägde rum två dagar i början av februari.Beroende på ålder, årskurs, lust och ambitioner drar chalmeristerna påväldigt olika sätt nytta av dagarna. M-Ord-redaktionen valde i år attstudera mässan inifrån en monter och jämföra de olika typer besökaresom kunde ses under dessa två dagar.Den första typen av monterbesökare ärden som endast är ute efter pennor, godiseller andra gratisprylar som ges bort avföretagen. En typisk penn- ochgodisjägare lullar lite oskyldigt förbi inärheten innan han/hon passar på att dykain i montern och rafsa åt sig så mycketsom möjligt. Då man givetvis vill försökaslippa att prata med påflugnaföretagsrepresentanter sammanfallertillfället helst då montervärdarna ärupptagna med andra besökare.Det finns dock studenter som vill utnyttjamässan och företagen genom att knytakontakter och kanske hitta ett framtidajobb. Approachen för ett sådantmonterbesök varierar dock kraftigt liksomresponsen hos företagen. Ofta kommer enstudent smygande med dålig hållning ochsläpande steg, och frågar lite blygt omföretaget kan tänks ha någon lapp att fyllai för praktikplatser.Företagsrepresentanterna besvara oftastdenna typ av studenter med att rabbla dengamla vanliga företagspresentationen ochavslutar med att dela ut nån lapp medtelefonnummer. Studenten är bortglömd isamma tillfälle som informationenöverlämnas. Inget jobb här inte…En del besökare ser dock CHARMdagarnasom en självklar plats att skaffaexamensarbete. Denna mässbesökare ärofta väldigt självsäker och kaxig, och vidförsta kontakten i montern ges en snabbpresentation av vem han/hon är följt avnärmast ett krav på ex-jobb hos företaget.Även här delar företagsrepresentantensnabbt ut nån information om ex-jobb, alltför att så snabbt som möjligt bli av medstudenten, varefter representanten muttraroch lovar sig själv att se till att personenaldrig blir anställd på företaget.Informationssökaren är en annan typ avbesökare och det är den typen som bästlämpad för mässan. De tycker attföretagsrepresentanternas gamla ramsafaktiskt är intressant och lämnar monternnöjd med en känsla av upplysthet. Det äräven denna kategori som uppskattas bästav företagen.Sist men inte minst bör nämnas att denverkliga chansen att få in en tå i ettföretag, är att uppsöka charmkalaset ochsnacka mer företagsvärdarna i en meruppsluppen och avslappnad miljö.12

Ett case (kallas även projekt avmaskinare) kan innebära en periodav ångest och misär. Här kommerett verklighetstroget sällskapsspelför hela familjen.Case-speletGå direkt till start utanatt ha utfört någotvettigt.STARTStå över en vecka och låt casetligga nere. Ägna dig istället åtfest och annat roligt.Du inkasserar enstycke dåliggruppsammanhållning.Var ovänner ett drag.En dag kvar tillinlämning. Om niinte slår endubbelsexa nukommer ni inte atthinna med.Grattis! Ni harlyckats skriva en sidatext.Tyvärr, ni ändrar strategi... Alltarbete måste göras om pga eninfomiss.Skrivarna på skolanstrejkar. Ni måstedärför lämna in etthandskrivet case.Grattis! Ni får just reda på att en person igruppen har en helt annan åsikt. Ni måstetillbringa veckan med att övertala honomatt hans/hennes idé inte är genomförbar.Grattis! Ni fick precis titta på det casetsom ni ska opponera på och detta ärmycket bättre än ert. Ni harmissuppfattat allt! Ägna en natt åt attgöra ert arbete läsligt. Skit i hur mångaord ni har…MÅLÄr ni inte klara så börja om från början ochta en retur...13

12345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901123456789012345678901234567890121234567890112345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901KaraktärerAtt göra grupparbeten ochprojekt är aldrig lätt. IGruppen finns alltid likamånga personligheter sommedlemmar och åsikterna ocharbetsrutinerna går ofta isär.Här nedan karakteriseras femav typerna som ofta syns iolika projektarbeten påChalmers. Det är inte konstigtatt resultatet inte alltid blirsom önskat. Läs själv och seom du träffat på dessakaraktärer, eller kanske rentav är en av dem!Den festandeDenna karaktär glider genom alla kurser på ettbananskal och på sina kompisars bekostnad.Det enda han/hon lärt sig riktigt bra påChalmers är “copy-paste”-kommandot. Harslaggat på Winden och går direkt från festentill projektmötet. Lukar Pripps blå dagen efter.Till projektet bidrar han endast med att hållakoll på tiden till kafferasterna.12345678901234567890123456789012123456789011234567890123456789012345678901212345678901Den socialeKan mycket men får aldrig tummen uratt göra något vettigt. Pratar med alltoch alla om allting utom projektet.Menar väl men halkar alltid efter iarbetet då det sociala jobbet tar all tid.Ser Bulten som sin hemmaplan ochtar gärna mingelrundor i studiehallen.Kan vara bra at ha då det blir pinsamtystnad på handledartillfället.Den veligeHar bra idéer men vågar aldrig stå fast viddem. Avslutar de få meningar han/honsäger med “eller jag vet inte”. Röstar alltidblankt i omröstningarna och håller medalla om allting. Denna person är den endasom verkligen har ångest för att projektetinte går så fort framåt, men har å andrasidan inte ballar nog att göra något åt det.14

123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123123456789012345678901212345678901234567890123Den överambitiöseHar MatLab-koderna klara redan innan förstahandledartillfället. Litar endast på sin egen kunskap.Låtsas göra allt för att vara “snälla killen”, menskulle egentligen aldrig släppa sakerna ifrån sig.Läser dubbelt då många poäng som de andra och hardärför aldrig tid med projektmöten. Vet inte var varesig bulten eller Winden ligger men har en personligrelation till de flesta datorer på skolan, tycker ävendet är intressant med tre operativsystem. Unix rules.Inte projektet.Den kärriärsinriktadeSer sig som Sveriges nästa Stenbäck, i alla fallgruppens självklara ledare. Anser att delegerauppgifterna är viktigare än att utföra dem.Tvingar resten av gruppmedlemmarna att avståfrån sina intressen och istället jobba medprojektet. Måste tvunget börja alla möten kl08.00. Som tur är syns flest av dessa typer nerepå Vasa-området men en del har även slunkit inpå Maskin. Och givetvis i din projektgrupp.Den duktigeÄr med i M-Ord... Aspa för bövelen!15

SMS-raggningDen nya SMS-kulturen har defenitivt förändrat sättet på vilket folk inleder ettförhållande. Det finns både bra och dåliga sidor med ett frekvent SMS:ande tidigt iförhållandet, det är ett enkelt sätt att visa sig intresserad för motparten samtidigtsom det ofta leder till ödesdigra missförstånd. Ett problem i sammanhanget ärockså att tjejer och killar både tolkar och skriver SMS på olika sätt. M-Ordsammanfattar SMS-problemet i raggningssammanhang med en kort träffsäkerdialog, en liknande utspelas med all säkerhet varje vecka på maskin, Chalmers ochrunt om i resten av landet.Story:En tjej, Emilia, och en kille, Emil, träffas på en fest en lördagskväll. De anses få någonform av connection (tolka fritt). Nummer byttes och förhoppningar om något mer hängdei luften.FROM: EmilTO: EmiliaTIME: Sunday 14:30Hej Emilia! Hur är lägetHade du roligt i lördags?Kanske lite väl roligt förmin del, är fortfarandelite seg : ) Ha det bra/Emil“Jag borde skicka något lite charmigt ochroligt. Lurigt, man vill ju inte verka för påheller. Nåt sånt här blir väl bra…”“Åh, kul han hörde av sig. Han menade kanskeallvar, jag trodde inte ens han kom ihåg mittnamn”. I detta läge gör hon det tjejer genastgör när de få ett SMS av en kille: Visar det försina kompisar som genast ger sina synpunkterom vad som skall göras och skrivas. “Jagborde skicka ett lite oskyldigt svar, han var juändå faktiskt ganska söt.”FROM: EmiliaTO: EmilTIME: Sunday 20:30Hej! Kul att höra ifråndig! Jo de var kul sist,är dock lite trött. Harprecis varit o tränat.Kram EmiliaDetta oskyldiga svar kan tydligen tolkas fel…“Kram!?!? Hjälp! Hon verkar ju stenseriös. Snart har jag en ring på fingret. Bäst attlägga i handbromsen, kan ju inte svara och verka lika på!”3 dagar senare, desperation hemma hos Emilia.“Varför svarar han inte? Varför svarar han inte? Vad menadehan egentligen med meddelandet, bäst jag analyserar lite?’Kanske lite väl roligt för min del’ betyder nog att han bara varfull och kåt. Han vill nog inte ha mig…”16

“Borde nog skriva nåt ändå, honvar ju skitsnygg. Kör en vattentätbortförklaring.”FROM: EmilTO: EmiliaTIME: Wedesday16:12Hej! Hade inga pengarpå mobilen… ska viträffas?FROM: EmiliaTO: EmilTIME: Wednesday 19:34-Hej! Jo, vi kan välträffas. Torsdag ellerfredag är jag ledig. Fika?“Jaså nu passar det?! Jaja, får väl gehonom en chans.. men om jag inteavslutar med en kram förstår han nogatt jag är lite sur på honom.”Emil är både tankspridd och har lite bråttom närhan svarar. Kanske borde ha läste hela SMS:etordentligt innan han svarade.FROM: EmilTO: EmiliaTIME: Wednesday19:38Låter bra, vi sägerså!“Vad fan menar han!?”Onsdag natt, Emil är full och ute med grabbgänget… Inget ragg på krogen ochdesperationen gör sig kännande. Att stava på fyllan är inte alltid så lätt…FROM: EmilTO: EmiliaTIME: Thursday03:10Hej är du ute?Önskr du tar här…Emilia vaknar upp på natten och läser messet menvågar inte svara, måste rådgöra med tjejkompisarnaförst och är samtidigt rädd att verka för intresserad(vilket hon trots allt är). Väljer att svara nästa dag.Hon vill ju fortfarande veta när, var och om det blirnågon date.17

FROM: EmiliaTO: EmilTIME: Thursday 13:07Tack för messet, ska viträffas idag?“Skönt, jag som trodde jag sumpade det i natt.Kanske inte visar upp min bästa sida idag menom vi skjuter upp det mer kommer jag nogmissa chansen att få komma till. Barahuvudvärken och påsarna under ögonenförsvinner…”FROM:EmilTO:EmiliaTIME: Thursday 13:08-Ja gärna. Valandutanför Pressbyrån kl19?“Oj, vad på han var helt plötsligt. Svardirekt… Kul! “FROM: EmiliaTO: EmilTIME: Thursday 13:17-Visst! KramEmilia förbereder sig in i minsta detalj. Kläder provas och vänner rådfrågas. Emil väljerde enda rena kläder som finns tillgängliga. De två går till daten med helt olikaförhoppningar. Emilia har tolkat SMS-dialogen som “Vilken toppenkille, han vill nog haett förhållande”, medan Emil tänker “Yes, jag får nog ligga med henne ikväll!”. Vilämnar öppet hur det slutar…18

Fråga Dr. MarioIbland kan det vara svårt att förstå hur sakeroch ting fungerar i vår komplexa värld. M-Ordger svaren på ett par dagliga funderingar.Hur vet träden åt vilket håll de skall växa när de står ien sluttning?Trädstammar är mycket mer tekniskt avanceradekonstruktioner än vad den gemene teknologen tror. I varjeträdcell sitter en liten spänningsindikator som äråterkopplad till spänningsindikatorn i den trädcell somligger på motsatt sida om stammen. Differensen mellanspänningarna alstrar en signal till den cell där trycket ärsom störst och förmår den att aschla på lite i höjdled. Pådet sättet balanseras stammen av tyngdlagen även fastmarken lutar.Varför har tjejer alltid mycket snyggare handstil änkillar?Nu för tiden finns det en mängd olika hjälpmedel förkommunikation, men när datorer och telefoner fortfarandevar science fiction var det inte alltid lika lätt att få kontakt.Skulle tjejerna fråga chans på killarna så fick de förlita sigpå det klassiska kärleksbrevet med formen av ett hjärtaoch fyllt med några väl valda ord. De tjejer som skrevsnyggas fick också alla killarna. Evolutionen har alltså påett grymt sätt gallrat bort alla tjejer med en knacklighandstil och nu har alla tjejer en genetiskt medföddförmåga att skriva snyggt. Killarna kom redan från börjanpå efterkälken och lät alltid sina mammor besvara breven.På samma sätt som många fiskar stannade kvar i vattnet,stannade killarna kvar med en bedrövlig handstil.Reklam:Historiens sista tentaraj på Winden22-03 Lördagen den 19 Mars. 30:-Leg och kårleg eller gästlista före 21:00 påwww.pasryservern.comVemodigt eller skönt, men pga diverselokalbyten blir det Windens sista tentaraj... detsista någonsin! Efter det behöver man aldrigmer svära åt de 97 trappstegen upp till vårgamla rutinerade festlokal, åtminstone inteunder ett tentaraj. En på många sätt heltoförglömlig fest.19

Formula Student 2005Formula Student är en årligtävling för ingenjörsstudentervid universitet och högskoloröver hela världen. Tävlingengår ut på att konstruera ochbygga en liten formelbil somsedan får bekänna färg i fleraolika grenar.1981 gick det första Formula Studentevenemanget av stapeln i USA på initiativav den i bilsportsammanhanglegendariska föraren och författarenCarrol Smith. Han ville höja kvaliteten påingenjörsutbildningar genom att låtastudenter vara med och driva ett riktigtkonstruktionsprojekt redan under sinutbildning. Konceptet har blivit en succé.Den årliga Formula Student tävlingen iUSA, eller Formula SAE som denegentligen heter därborta, attraherarnumera ca 140 team varje år i maj. 1996Kom Formula Student till Europa och gårav stapeln i England varje sommar i juli.Det är också dit som årets Chalmersteamhar som mål att ta sig tillsammans med ca60 andra tekniska högskolor. Chalmershar deltagit i Formula Student de senastetre åren med en andraplats bland 34 team iAustralien 2003 som bästa resultat.Teamet jobbar just nu för fullt med attförverkliga årets bil. Cirka 30 studenterfrån årskurs tre och fyra har arbetat medprojektet sedan i september. Bilen är närdu läser detta förhoppningsvisfärdigdesignad och tillverkningsfasen harinletts. Målet är att bygga en snygg ochtillförlitlig bil samt ta en topptio placeringvid årets tävling. Inommastersprogrammet i automotiveengineering driver 8 studenter också enkonceptstudie för nästa års bil medspeciellt fokus på säkerhet.TävlingenBilarna bedöms både efter dynamiskprestanda och konceptet som helhet. Dendynamiska delen av tävlingen består av 4grenar som testar bilensaccelerationsförmåga både rakt fram och isidled, snabbhet runt banan samtuthållighet. I de statiska momentenbedöms konstruktionen av erfarnaingenjörer från bilindustrin. Poäng kanockså tjänas genom att presentera sittprojekt väl och se till att det är välgenomtänkt ur ekonomisk synvinkel.Årets konceptFör den teknikintresserade följer nedan enliten presentation av årets konceptRamRamen är uppbyggd av två delar för attlätt kunna plocka ut motorn och vid ev.demontering vid transport. Den främredelen av ramen är en klassisk stålrörsramoch den kompakta bakramen byggs uppav frästa och skurna aluminiumdelar. Ibörjan av detta läsårs projekt diskuteradesmöjligheterna att bygga enkolfibermonocoque. Det ansågs dock somett för riskfyllt projekt då årets team intehade så stor samlad FS erfarenhet, änmindre erfarenhet av kolfiberkompositer.20

Nästa år når den samlade erfarenheternaär större kanske det kan bli verklighet.Fördelarna vid en korrekt konstrueradmonocoque är större formfrihet, högrestyvhet samt lägre vikt. Vid konstruktionav ramarna har mycket jobb lagts ned pålastanalys och hållfasthetsanalys mhaFEM för att de skall vara tillräckligtstarka och styva samtidigt som de är sålätta som möjligt.KarossKarossdesignen som synes här intill ärgjord av studenter vid HDK (Högskolanför Design och Konsthantverk). Derasskapelse kommer att förverkligas ikolfiber gjuten i CNC-frästa formar. Ävenstolen kommer att tillverkas på detta sätt.BromsarBromsar från den svenska tillverkarenISR kommer att användas. Jämfört medtidigare års Chalmers bilar kommer åretsbil att ha en bromsskiva per hjul. Tidigarehar endast en på differentialen monteradbromsskiva använts bak. Förhoppningenär att den nya konfigurationen skall ge enprestandavinst i bromsförmåga somöverväger den något ökade vikten.MotorEn Yamaha R6 motorcykelmotor på600kubik kommer att användas. FormulaStudent regelverket föreskriver att en20mm insugsrestriktor måste användasvilket begränsar motorns maxeffekt till ca85 hästkrafter. Med tanke på att bilenuppskattas väga runt 200-220kg utanförare så kommer det ändå bli rejält meddrag. Varken turbo eller kompressor haranvänts då det är tveksamt om man kanräkna hem den ökade effekten på banandå sådana system väger en hel delsamtidigt som den typiska FormulaStudentbanan är mycket kurvig med enmedelhastighet på ca 40 km/h och entoppfart på ca 100km/h. Då oljesystemet iR6 motorn inte är designat för att klaraden riktning på g krafter som uppstår i enbil så har ett torrsumpsystem designats.Datorsimuleringar av motorn med syfteatt maximera effekt och körbarhet hargenomförts i Boost.HjulupphängningVid konstruktion av hjulupphängningentill årets bil har stort fokus lagts vid attviktoptimera komponenter för att hålladen ofjädrade vikten så låg som möjligt.Litteraturstudier och simuleringar iADAMS/CAR har genomförts för att hittaen lämplig hjulupphängnings ochstyrgeometri. En evolution av 2003 årskolfiberfälgar kommer att användas för attytterligare minska den ofjädrade vikten.Att deltaga i Formula Student ärtidskrävande men också mycket roligt ochlärorikt. Kanske du vill vara med nästaår?Följ projektets framsteg på:http://www.mtek.chalmers.se/~formula/www.formulastudent.com21

KuggliganSå var det dags för en ny upplaga av kuggligan. Underlagetgrundar sig på tentorna som gick tentaperioden innan jul, alltsåinga omtentor är medräknade här.1. Numerisk Analys, Jan Södersten, 35 %En riktig outsider tar hem förstaplatsen i kuggligan dennaläsperiod. Numerisk analys har länge fått stå i skymundanför andra mattekurser, men Jan Söderstens tenta innan julgick inte alls hem hos sorkarna (Jans ord för elever). Dettatrots gamla beprövade pedagogiska knep under kursensgång som t.ex. att kalla variablerna för Laban.2. Matematisk analys i en variabel,Hjalmar Rosengren, 31 %En kurs som brukar ha en förhyrdplats på pallen i kuggligan. Trots enföreläsare som belönats med gyllenepekpinnen är detta känt för att vara enklurig kurs. Ingen skräll, fiskfjäll!3. Matematisk statistik, Jan Westhall, 23 %Även på tredjeplatsen finns här en uppstickare. Siffrornahade dock kunnat vara bra mycket större än 23 %, eftertentan var oerhört få studenter hoppfulla och detspekulerades om ca 80-100% kuggade. Förmodligen fickdock Jan dåligt samvete och snällare tentarättning har välsällan skådats. Nu går istället ryktet om att poäng sattesför varje skrivet ord och många av treans maskinare ärväldigt tacksamma för det.22

REDAXTILL SOMMARENDE HADE SEXMATLÅDORPÅ M-ORDRUMMET“VIVARFULLA”TACKAR FÖR OSS, DETROLIGT, VI ÄRAV FÖRVÄNTAN PÅ EN NY REDAKTION!AVGÅRASPA M-ORD