25,4!4 - Skogforsk

Är det dags för kombineradegrot- och rundvirkesskördare?Isabelle Bergkvist En systemanalys visar på betydande vinster om den basmaskin som används föravverkning av timmer och massaved samtidigt kan bunta grot. Det blir billigaredrivning, bättre utnyttjande av arbetskraften och stora miljövinster.FoU-startDemonstrationIsabelle BergkvistImplementeratIdén med att tillreda grotbuntar parallelltmed rundvedavverkning med enkombinerad skördare/buntare analyseradesav Skogforsk för tio år sedan.Analysen visade på en stor potential,men sedan dess har det inte skett någonegentlig utveckling i denna riktning.De integrerade systemen har dockfortfarande en betydande potential, visaren ny analys där två traditionella systemhar jämförts med två integrerade:1. avverkning av rundvirke medskördare och efterföljande grotuttag(referenssystem).2. separat buntare som komprimerargroten efter ordinarie avverkning.3. skördare med integrerad buntare somkomprimerar groten automatiskt underpågående avverkning av rundvirke.4. Bestensystemet med integreradbuntareDe två sista systemen finns ännu inte iverkligheten. Mest intressant är Bestensystemet,som bedöms kunna sänkakostnaderna för bränslesortimentet medca 30 procent, förutsatt att det endastpåverkar produktionen av rundvirkemarginellt.I dag ingår ofta grotuttag i avverkningsuppdraget,och om några år kanskeäven stubbarna. Integrerade system, somlöser en större del av det nya avverkningsuppdragetär en logisk fortsättningpå den framgångsrika tekniskautvecklingslinje som lett fram till dagensmaskiner. Det kan vara tekniskt svårt,men analyserna visar att den potentiellavinsten är hög.

Avverkning rundvedRundvedsskördare ochefterföljande grothantering(referenssystem)Skotning av grotSkotning av rundvedFlisning av grotKostnad för energisortimentet (kr/m 3 s)80604020Bränsleförbrukning (l/m 3 s)4,03,02,01,0100 08006004002000100 200 300 400 500 600 700Transportavstånd0100 200 300 400 500 600 700TransportavståndSkördare med integrerad buntareSkotning av rundvedIntegrerad produktionav rundved och buntarSkotning av buntarSönderdelning av buntar vid industriResultat nr 16 2009

KommentarerSeparat buntareAvverkning rundvedProduktionskostnadför skogsbränslesortimentetSkotning av rundvedSkotning av buntarSeparat buntareDen separata buntarenProduktion (m 3 f/år)00000000000RundvedSkogsbränsleArbetskraftsbehov (mantimmar/m 3 f)0,160,120,080,040RundvedSkogsbränsleBränsleförbrukning förbränslesortimentetBesten med integrerad buntareIntegrerad skotningav rundved och buntarProduktionen persystem och årBestensystem medintegrerad buntningArbetskraftsbehov Resultat nr 16 2009

DiskussionTeknisk utmaningI analysen av de integrerade systemenförutsätts att produktionen av skogsbränsleinte påverkar produktionen avrundved. Då blir kostnaden för att produceraskogsbränslebuntar naturligtvislåg, eftersom man mer eller mindre fårbränslet ”på köpet”. Dessutom är timkostnadenför buntningsenheten låg,eftersom den har en låg kapitalkostnad,låga rörliga kostnader och inte belastasav lönekostnader.Frågan är dock hur realistiskt det äratt tro att produktionen av rundvedinte ska påverkas. Det ställer stora tekniskakrav på matarbordet till buntaren.Det ska automatiskt kunna samlain grenarna vid kvistningen.Bara bunta långa toppar?Ett tekniskt enklare alternativ är attkvista träden som i en vanlig avverkningoch bara bunta skogsbränslei form av långa toppar. Reducerasgrotvolymen till enbart toppen i kombinationmed att toppkapdiameternökar påverkas det totala biomassauttagetnegativt. Ökas toppkapdiameternfrån 5 cm till 12–14 cm blir volymenbränsle i stort sett oförändrad, trotsatt alla grenar lämnas. Massavedsvolymenminskar däremot med 30 till 50procent.Det finns ändå flera anledningar atttitta vidare på metoden med integreradskogsbränslehantering av långa toppar:• Lägre kostnader, eftersom produktionenförenklas med de integreradesystemen.•Grenarna blir kvar på körvägarna,vilket ökar bärigheten för maskinerna.•Minskad risk för närings- och tillväxtförlusterjämfört med ett 100-procentigtuttag av grot.• Möjlighet att styra fördelningenmellan rundved och skogsbränsleefter transportavstånd till industri ochaktuell efterfrågan på olika sortiment.EnglishTime for a dual energy-wood androundwood harvester?Keywords:KalkylförutsättningarMaskinTimkostnad kr/G 0hLäs merAndersson, G & Nordén, B. 2000. Fiberpac 370.Systemstudie komprimering av avverkningsrester.Skogforsk, Arbetsrapport nr 448.Bergkvist, I. 2009. Analys av fyra system för uttag av rundvedoch skogsbränsle. Skogforsk, Arbetsrapport nr 673.Glöde, D. 2000. Grot och gagnvirkesskördaren – Analysav framtida koncept för bättre lönsamhet vid grotskörd.Skogforsk, Arbetsrapport nr 449.Bergkvist, I., Nordén, B. & Lundström, H. 2006. Bestenmed två virkeskurirer – studier av prestation och bränsleförbrukning.Skogforsk, Arbetsrapport nr 616.Isabelle BergkvistÄmnesord: Ansvarig utgivare: Redaktion: ISSN: Tryck: © SkogforskADRESSERUPPSALA, EKEBO,UMEÅ,www.skogforsk.se