Risk- och prognosmodell säkrar kvaliteten i oralprotetiska vården

VETENSKAP & KLINIKWidolf Kroon et alRisk- och prognosmodellsäkrar kvaliteteni oralprotetiska vårdenWidolf Kroon rose-Mariee-post: Rose-Marie.Widolf-Kroon@lthalland.serandow KjellHallström HadarPetersson Lars GMagnusson KerstinForskningpågår:HalmstadSAMMANFATTAT Tandförluster, medföddamissbildningar, trauma mot ansiktet ellervanliga infektionssjukdomar i munnen(karies, parodontit) utgör den vanligasteorsaken till uppkomsten av omfattandeoralprotetiska behandlingsbehov. Huvudsyftetmed forskningsprojektet är attkvalitetssäkra den oralprotetiska vårdengenom en individuell riskanalys ochprognosbedömning samt att studerade hälsoekonomiska konsekvenserna.Ett framtaget modellprogram förriskanalys och prognosbedömning meden hälsoekonomisk utvärdering ingår iforskningsprojektet.Godkänd för publicering 21 december 2008Ansikts-, käk- och tandskador orsakade av karies,parodontit eller trauma leder ofta till käkbensochtandförluster som kräver protetisk rehabilitering.Förutsättningarna att rehabilitera omfattandeansikts- och käkdefekter är i dag godamed lång »survival time« av utförd protetisk vård(10–20 år) med tillhörande förbättrad livskvalitet.Överlevnaden av oralprotetiska konstruktionerkan dock variera avsevärt främst beroendepå förekomsten av individuella riskfaktorer ochmodifierande externa faktorer. Den vanligasteorsaken till haverier av kronor och brokonstruktionerär karies, inte minst i samband med salivinsufficiens[1, 2, 3, 4, 5, 6].Modell för risk- och prognosbedömningVid specialisttandvårdskliniken i Halmstad arbetarvi med en modell för risk- och prognosbedömningav patienter med grav bettdysfunktionoch otillfredsställande estetik och som har ettstort behov av långsiktiga och hållbara protetiskarehabiliteringar. Det handlar ofta om mycketdyrbara behandlingar med förväntat lång överlevnad.Arbetshypotesen är att med hjälp av en »riskochprognosmodell« förbättra patienternas kunskaper,beteende och motivation att kvalitetssäkrasin munhälsa samt att professionellt analyseraolika riskfaktorer för att effektivisera interventionoch prognosbedömning.Delas in i tre stegUtvecklingsarbetet är indelat i tre steg. I detförsta steget insamlas information om en radpersonrelaterade data (ålder, hälsa, ohälsa, läkemedelsanvändning,utbildning, kunskap, insikt,attityder, motivation, tandvårdsrädsla) ochkliniska, röntgenologiska samt övriga oralbiologiska»riskfaktorer« studeras [7, 8].I steg två analyseras insamlade data inom en»risk- och prognosmodell« som kopplas till ettindividuellt förebyggande program baserat på defynd som insamlats och analyserats. Riskanalysenkan medföra att planerad behandling över huvudtaget inte kan påbörjas eftersom risken för komplikationerbedöms som alltför stor med dåligprognos. I dessa fall rekommenderas patientenatt genomgå ett förstärkt preventionsprograminnan oralprotetisk behandling påbörjas.Datasimulerande statistiska beräkningar utförsi ett försök att »vikta« olika faktorer och determinanter.Studier genomförs avseende interaktivaeffekter av dessa faktorer och determinanter vadbeträffar såväl riskanalys som prognosbedömningoch efter olika interaktionsmodeller [9].Den »prognos« som bedöms i det enskilda falletbaseras på hur olika riskfaktorer och determinanterackumuleras, förblir oförändrade ellerminskar. Prognosen påverkas även av det interventionsprogramsom patienten får ta del av.I steg tre utförs en ny riskbedömning 12–24månader efter utförd protetisk behandling förFAKTA 1. RISK- OCH PROGNOSMODELLUtvecklingsarbetet med modellen för risk- ochprognosbedömning delas in i tre steg:steg 1 Personrelaterade data samlas in ochkliniska, röntgenologiska samt övriga oralbiologiskariskfaktorer studeras.steg 2 Insamlade data analyseras och kopplastill ett individuellt förebyggande programbaserat på de fynd som samlats in ochanalyserats.steg 3 En ny riskbedömning utförs 12–24 månaderefter utförd protetisk behandling för attkontrollera om den ursprungliga prognosenutföll som förväntat.62 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTAD»Arbetshypotesen är att med hjälp aven ›risk- och prognosmodell‹ förbättrapatienternas kunskaper, beteende ochmotivation … samt att professionelltanalysera olika riskfaktorer för att effektiviseraintervention och prognosbedömning.«att kontrollera om ursprunglig prognos vid deninitiala riskanalysen utföll som förväntat eller omförhållandena försämrats, alternativt förbättrats.För att kunna utföra och analysera modellprogrammetanvänds simulerade analyser avolika riskfaktorer och determinanter och derasviktning. Olika interaktioner med det prospektivautfallet i prognosbedömningen studeras ochanalyseras.Kostnader och livskvalitet jämförsInom en hälsoekonomisk del av forskningsprogrammetanalyseras och jämförs kostnader ochlivskvalitet i interventions- respektive kontrollgrupp.Behandlingskostnader för olika grupperav patienter ger också underlag för att bedömakostnadsdrivande risk- och bakgrundsfaktoreroch kostnader för olika typer av haverier. Kostnadsjämförelsenmellan interventions- respektivekontrollgrupp analyseras ur tre olika perspektiv:sjukvårdsperspektiv, patientperspektivsamt samhällsperspektiv. Data för beräkning avkostnader i ett patient- respektive samhällsperspektiv(patientavgifter, restid och reskostnaderrespektive produktionsförluster i samband medindividers frånvaro från arbete) insamlas genomatt patienter får besvara frågeformulär vid lämpligatidpunkter. Övriga kostnadsuppgifter hämtasfrån sjukvårdens redovisningssystem.referenser1. WHO-report. Oral Health.Action plan for promotionand integrated diseaseprevention. Executive board120th session, provisionalagenda item 4.6 EBI 120/10,2006.2. Olsson C. Supplier InducedDemand: An analysis of theSwedish Dental Care Market,Umeå. Umeå University,1998 (Umeå EconomicStudies no, 490).3. Grönqvist E. Selection andMoral Hazard in Health Insurance-TakingContractTheory to the Data, Thesis-Handelshögskolan i Stockholm,2004.4. Bagewitz IC, Söderfeldt B,Palmquist S, Nilner K. Oralprostesis and health relatedquality of life: a survey studyof an adult Swedish population.Int Prosthodont 2007;20:132–43.5. Randow K. On the functionaldeformation of extensivefixed partial dentures.Thesis, Malmö, 1986.6. Bardow A, Lagerlöf B, NauntofteB, Tenovuo J. The roleof saliva. Ch.11. Dentalcaries in a biological context.In Dental Caries 2ndEd. Ed. by O Fejerskov and EKidd; 2008; 189–207.7. Att förebygga karies. Ensystematisk litteraturöversikt.SBU rapport 161, 2002.8. Karies – diagnostik, riskbedömningoch icke-invasivbehandling. SBU-rapport188, 2007.9. Kim JK, Petin VG. Theoreticalconception of synergisticinteractions. Kor J EnvironBiol 2002; 20: 277–86.Söker du en vetenskapligartikel ur Tandläkartidningen?Den finns på www.tandlakartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 3 200963