Läs - GR Utbildning

Familjen i amerikansk filmFamiljen är oerhört central i dom flesta filmer från dom flesta delar av världen.Och det är kanske inte så konstigt. Vi kommer alla från en familj. Vi kommerförmodligen att bilda en ny familj eller har redan gjort det. Men hur den familjenser ut kan skilja sig väldigt mycket. Idag accepteras väl dom flestafamiljekonstellationer. Det är väl möjligen debatten om homosexuellaadoptioner som upprör en del.Dom som ägnar sig mest åt att skildra familjen i film är nog ändå amerikanarna.Och det är kärnfamiljen som hyllas och bärs fram. Det är grundstommen i heladet amerikanska samhället. Utan familjen rasar USA. Så framställs det i alla fallofta. Och mannen är fortfarande familjeöverhuvud.Eftersom familjen är en så central del i våra liv så är det kanske inte så konstigtatt så många filmer har den som grund i sina historier. Jag sökte på nätet efterfilmer som hade familjen som tema och fick över 3200 träffar. Det finns säkertbetydligt fler som har familjen som en central del.Som vi har pratat om flera gånger förut här i videoskolan så behövs det ändåproblem, hinder och konflikter för att få en intressant dramatisk berättelse. Hurlänge är det kul att se en film med lyckliga familjen som pussas och kramas ochäter middag ihop? Och det är vad som hotar den trygga familjegemenskapensom filmerna oftast handlar. Ett hot inifrån eller utifrån.Att vara barn i en familj skildras ofta, men det är sällan det är huvudsaken. Vifår sällan se familjelivet ur barnets perspektiv. Det är lätt att känna sigundanskuffad och bortglömd av dom vuxna. Tänk om man faktiskt blevbortglömd. Vad skulle hända då? En skrämmande tanke. Men om man ser påensam hemmafilmerna där lille Kevin blir kvarglömd när resten av familjen åkerpå semester, så verkar det ju rätt OK.Förr eller senare ska man lämna den familj man lever i, och det kan vara jobbigt.Många tonårsfilmer handlar just om konflikter med oförstående föräldrar somöverbeskyddar sina barn. Som i Tio orsaker att hata dig. Eller att dom ställerorimliga krav och inte förstår en. Vi har tidigare pratat om Breakfast club, mendet är teman som dyker upp i dom flesta ungdomsfilmer. Man är på väg in ivuxenvärlden med dess krav, men accepteras inte som vuxen. Förr eller senareska man göra sig fri från den familjen. En del av historien i American Beautyskildrar tonårsdotterns situation. Och hon drar ju till slut med sin nya kille.Sedan har vi en period i livet där man befinner sig mellan familjer. Man harlämnat den man vuxit upp i och har inte bildat någon ny. Man måste ju hitta denrätta först. Och eftersom vi i den här perioden umgås mer med kompisar i det

offentliga rummet så går vi mer på bio då än annars. Alltså handlar väldigtmånga filmer om just den här tiden i livet. I stort sett alla romantiska filmer, inteminst dom romantiska komedierna handlar om singellivets vedermödor tills manhittar den rätta. Vilket man ju alltid gör i dom filmerna. Och det känns välpositivt.Det är nog inte alltid så lätt för föräldrarna att se sina barn flytta ut. Efter att haägnat en stor del av sitt liv åt att skydda och uppfostra det här lilla livet, kan detnog vara svårt att acceptera att hon eller han är vuxen och faktiskt gör precis vadhon eller han vill. Titta bara på Steve Martin i Brudens far så får ni se vilkaomställnings problem det kan innebära när lillflickan plötsligt ska gifta sig.Men alla familjer är ju som sagt inte kärnfamiljer med mamma, pappa, barn. Inteens dom flesta. Det finns en massa olika konstellationer. Generationsboende ärinte lika vanligt idag som det har varit. På gott och ont. Vi umgås väldigt liteöver generationsgränserna idag. Vi skickar in gamlingarna på hemmet så slippervi dom. Dom kan väl umgås med varandra eller nåt. Och så har vi tappat enmassa visdom och erfarenheter. Och en massa häftiga historier och livsöden.Som huvudpersonen i Stekta gröna tomater. Hon träffar av en slump en gammalkvinna på ett ålderdomshem som börjar berätta en hel släktkrönika för henne.Det är en så häftig historia att vår huvudperson åker tillbaka varje dag för atthöra mer. Och det förändrar faktiskt hela hennes liv. Efter att barnen flyttathemifrån har hon, som hemmafru, lite mist meningen med livet. Dessutom haräktenskapet gått i stå. Men genom den gamla damens historier väcks hennessjälvkänsla och självförtroende till liv och hon blir som pånyttfödd. Jag antar attmånga har sett Stekta gröna tomater, men den tål att se om.Perioden när barnen är stora och klarar sig själva eller till och med har flyttatskildras inte särskilt ofta, men det förekommer. Man börjar tänka lite mer på sigsjälv och inser kanske att ens äktenskap i stor utsträckning har hållits ihop avbarnen.Lester Burnam i American Beauty har upptäckt att hans liv är en fars. Han gårtill ett jobb varje dag som han vantrivs med. Han har tappat kontakten med sintonårsdotter och han har vuxit ifrån sin hustru. Dom rör inte ens vid varandralängre. Det är en film som handlar om uppbrott. Om att ta sig en funderare påvad man egentligen gör med sitt liv.En komedi på ämnet barnen har flyttat, men vem är personen som blev kvar ärRosornas krig med Michael Douglas och Kathleen Turner. Förmodligenfilmhistoriens värsta skillsmässa.En historia om olika generationer i en familj som inte är lika varm och gulligsom Stekta gröna tomater, men minst lika bra är Gudfadertrilogin. Där vi fårfölja maffiafamiljen Corleone.

En av fascinationerna med maffiafilm är deras otroligt starka familjeband.Familjen går före allt annat och blodshämnd är en hederssak. Familjen går hurlångt som helst för att skydda dig och din heder, men om du sviker familjen hardu en dödsfiende som du inte kommer undan. Frances Ford Coppolas trilogiGudfadern är en mästerligt berättad släktkrönika om lojalitet och svek i en helmaffiadynasti. Dessutom är det lysande skådespeleri från en rad aktörer. Inteminst Marlon Brando och Al Pacino.Om man nu har hittat den rätta och vill bilda familj så borde ju allt vara frid ochfröjd. Men man måste ju ta hänsyn till vad omgivningen tycker. Eller måste mandet? Är inte kärleken det viktigaste?I Mississippi Masala träffas en svart kille och en tjej från en indisk familj. Domblir kära och vill leva tillsammans. Man kan ju tycka att personer från två olikaminoritetsgrupper som är vana att mötas av rasism skulle vara mer toleranta,men det blir ingen lätt resa för de unga tu när dom möter sina respektivefamiljer.Filmer som beskriver en familj med en förälder är givetvis också vanligt. Menmålet är nästan alltid att hitta en partner åt den ensamma föräldern. Antingenförsöker barnet göra det eller så är föräldern ute och raggar. Det verkar som omdet är OK. att vara ensam förälder, men det är bara en tillfällig lösning. Målet äralltid att uppnå normaltillståndet, dvs. mamma, pappa, barn.Pay it forward är en sån film. En jättefin film med Helen Hunt somensamstående mor till Haley Joel Osment. Men hon kan tydligen inte varalycklig utan en man. Pojken gör i alla fall vad han kan för att fixa en ny pappaoch Kevin Speacy är huvudkandidat.Att leva som homosexuell i familj eller med föräldrar som är homosexuella äringet som visas särskilt ofta. Ett undantag är komedin Bird cage från 1996 medRobin Williams som homosexuell far. Hans son ska gifta sig med dottern till enultrakonservativ politiker och det ställer till problem när föräldrarna ska träffasinför bröllopet eftersom Williams karaktär numera bor med en riktigt fjolligman.Dom flesta filmer skildrar dock kärnfamiljen, alltså mamma, pappa, barn ochdom hot som denna okränkbara storhet kan utsättas för.Om man nu bildar familj, gifter sig eller vad man nu väljer och vill skaffa barn,så är det inte heller hur lätt som helst. Barnlöshet är ganska vanligt. Det finns endel dramer som tar upp den prblematiken, men också komedier som visar allaknep om hur man blir med barn.(Ofrivillig barnlöshet accepteras sällan i amerikanska filmer. Det är klart att allavill ha barn.)

Om man nu blir med barn så kommer en massa häftiga tankar om vad det kan bliför en liten människa. Men också nojor om allt som kan gå fel. En av dom värstamardrömsfilmerna på det temat är Rosemarys baby, där Rosemary hamnar i ensekt och det visar sig att hon är gravid med djävulens avkomma. Antingen blirman skrämd för livet eller också, som det brukar funka med skräckfilm, får manutlopp för sina hemskaste fantasier på filmduken.Att ondskan som hotar familjen kan komma genom barnen, dom oskyldiga småliven, är ett ganska vanligt tema. Förutom Rosemarys baby där det handlar omett ofött barn, kan man nämna Poltergeist med en liten flicka som blir besatt mitti familjeidyllen.I Exorcisten är det också en ung flicka som blir besatt. Den här gången avdjävulen. Det väckte ramaskri när en så ung flicka hävde ur sig en sån massasvordomar och hemskheter.Ondskan kan dyka upp i familjen på många olika sätt. I The Shining från 1980av Stanley Kubrick har Jack Nicholson med familj flyttat till ett stort gammalthotell för att sköta det under den stängda vintersäsongen. Han är författare så detpassar honom att få mycket lugn och ro ute i ödemarken. Men han blirfullständigt galen och jagar sin familj genom det stora öde hotellet och försökermörda dom.Ytterligare ett hot som inifrån hotar familjelyckan är otrohet. Jag vet inte om nihar tänkt på det, men nästan alla dramer har med otrohet som en ingrediens. Ettväldigt tacksamt sätt att skapa konflikt i ett familjeförhållande. Det behöver intehandla om liv och död för att skapa spänning i konflikten. Det kan också varalättare att relatera till såna problem. Jag har läst undersökningar som säger attdet är ganska många som någon gång i livet är otrogna, men om vi skulle varadet i den utsträckning som beskrivs i Hollywoodfilmer så skulle vi inte hinnamed så mycket annat.Oftast kommer dock hotet mot familjen utifrån.Man kan skapa en riktig hjältehistoria om man har en familjefar som måsteutsätta sig för en massa livshotande faror för att skydda och rädda sin familj.Bruce Willis tvingas göra det i Die Hard.Kevin Kostner i JFK och De omutbara.Arnold Schwarzenegger tvingas göra det i 6:e dagen. Han tvingas till och medkämpa mot sig själv. Eller, ja, i alla fall en kopia av sig själv.Danny Glover i Dödligt vapen. Med viss hjälp av Mel Gibson som saknar sindöda fru så mycket att han faktiskt försöker ta livet av sig.Man kan väl säga att dom flesta actionfilmer som inte har en ensamvarg ihuvudrollen har en familjefar som gör det han gör för att skydda sin familj.Det är ju trotsallt så att mannen är familjeöverhuvud med dom fördelar och detansvar som följer. A man´s gotta do what a man´s gotta do.