Från Hammarby till Hågelby - Riksantikvarieämbetet, avdelningen ...

Det äldre kartmaterialet för området är mycket rikt med många generationerkartor för samtliga byar i området. Kartmaterialet för Näsby, Hammarbyoch Kyrkbyn i norr samt Hågelby och Skrävsta i söder har studeratsmer ingående. Kumla by berörs marginellt och har endast kontrollerats.Den geometriska jordeboken är den äldsta kartan och upprättades 1636för samtliga byar i området av en och samma lantmätare, Sven Månsson. Deredovisar inägomarken med bytomtens läge genom husmarkering för varjebebyggelseenhet, antal gärden, ängsmarken, hägnader och äldre vägnät.Kartorna visar att dagens fastighetsgränserna i stort ligger fast sedan tidigt1600-tal, och sannolikt kan föras betydligt längre bakåt i tiden om man sertill 1600-talets markarrondering. Bytomterna ligger på de höjder där vi ocksåfinner yngre järnålderns gravfält. De ligger i gränsen mellan de två gärdensom visar att området brukats i tvåsädessystem. Den ena åkern har brukatsmedan den andra legat i träda för att skifta följande år. Till kartan vars syftevar att fungera som skatteunderlag hör en kortfattad beskrivning.Dessa kartor är de äldsta grafiska återgivningarna av bytomternas läge.Genom att studera gärdesgränserna och deras förhållande till yngre järnåldernsgravfält kan man få indikationer på andra tänkbara lägen för äldre,medeltida gårdslägen. Det är vanligt att by- och gårdstomten ligger centralt,i anslutning till en plats där första och andra gärdet möts. Detta mönster kaniakttas för samtliga enheter med undantag av Kyrkbyn, som istället förhållersig till kyrkan. Kyrkbyn har en förhållandevis liten åkermark och ”…ingenskogh heller uthmark eij heller fiskewatn.” För samtliga byar i norra delen,har man noterat att de har liten utmark eller ingen alls. Hammarby och Näsbyhar fiskevatten i sjön Aspen. Kartorna visar även vägnätet i området. MellanNäsby och Hammarby fanns det ingen nära vägförbindelse förrän under1800-talet. Fram till dess var man tvungen att färdas halvägs till Hågelby ochsedan följa vägen som går från Hågelby förbi Kyrkkullen och vidare norrutmot Botkyrka kyrka. Kartorna visar även grindarnas placering.År 1636 visar den geometriska jordeboken över Hågelby stora åkerarealer,ett äldre vägnät och indelningar av åkermarken som kan ge indikationerpå alternativa bebyggelselägen. Gravfältens omfattning och komposition iområdet kan också antyda fler bebyggelselägen vid tidig medeltid utöver dehistoriska tomterna. Hågelby som bestod av två gårdar låg i gärdeslag medSkrävsta, en gård ”… Skräfsta frelseh 1 hafwer byamåhl med Hogelby uti B.Och C. 35 alr sammaledes uti E… Men intet uti H och I. Och D. Dhet hafuadhe andra för sig sielfwa afskilte.” I gärdena B och C har de tre gårdarna iområdet lika stor del. Här är det intressant att Hågelby har en östra del medtvå gärden och en mycket vidsträckt hårdvallsäng som inte Skrävsta har del i.De olika förhållandena kan ses som ytterligare en indikation på förändringari ägostrukturen och andra bebyggelselägen, kanske en bebyggelse som intelängre finns och som gått upp i Hågelby.Under 1700-talet sker flera kartläggningar, framför allt olika arealuppmätningaroch det sena 1700-talets storskifte. För Hammarby och Kyrkbynär kartmaterialet mer begränsat. Det består för Hammarbys del av en otydligarealavmätning från år 1698. Den visar samma bebyggelseläge som år 1636.Den geometriska avmätning över Kyrkbyn från 1709 återger kyrkomiljönmed stor detaljeringsgrad. Här ser man Göta landsväg norr om kyrkan ochkyrkvägen söderut. En samtida och liknande karta över Kumla anger attberget söder om kyrkan kallas ”Saltbärget” och att mossmarken i öster, vidfoten av skidbacken, hette ”SaltbergsMåsen”. Namn med förleden salt ärförhållandevis ovanliga i inlandsområden.Från Hammarby till Hågelby 11