Från Hammarby till Hågelby - Riksantikvarieämbetet, avdelningen ...

ålder till medeltid. Fornlämningar som visar på bronsålderns bosättningaromfattar rösen på bergskrönen, en gravhägnad, enstaka skärvstenshögar,någon älvkvarnsförekomst och ett stort antal lösfunna löpare. På höjdernai skogsmarken återfinns gravar uppbyggda av flacka stenpackningar somsannolikt hör hemma i yngre bronsålder till äldre järnålder. I området finnsäven enstaka husgrundsterrasser som kan höra samman med bronsåldernsbosättningar. De tydligaste och mest omfattande spåren från de förhistoriskabosättningarna är de stora gravfält som ligger i omedelbar närhet till dehistoriska bytomterna och de äldre vägsträckningarna. De omfattar gravarfrån slutet av bronsålder till vikingatid. I området finns även de övergivnabytomterna Näsby, Kyrkbyn och Skrävsta.I Botkyrka kommuns kulturmiljöinventering från år 1988 lyfte man framsärskilt värdefulla miljöer i kommunen värda att värna och ta särskild hänsyntill. Där redovisas Hammarbyområdet (3 Mn), som en viktig närmiljögenom de element som speglar en särskild funktion i kommunens historia.Kyrkomiljön uppvisar en rad typiska och värdefulla drag såsom läge invidGöta landsväg, skola, Klockargård, en så kallad fattigstuga och en välbevaradprästgård inom synhåll från kyrkan. Skrävsta-Hågelby (6 Mh) pekas utsom en av kommunens sex värdefulla helhetsmiljöer där den historiska kontinuitetenkan följas i välbevarade och tydliga fornlämningar från bronsåldertill vikingatid. Odlingslandskapet uppvisar en struktur som bevarat storadelar av 1700-talets drag. Markslagens struktur och långvariga hävd utgören bärande och värdefull del i förståelsen och upplevelsen av området.I området finns också ett ålderdomligt vägnät med rötter i yngre järnåldersom delvis fortfarande är i bruk. Hågelby gård, uppförd av L. M. Ericsson ibörjan av 1900-talet på platsen för Hågelby by uppvisar inte bara stora arkitektoniskakvalitéer utan berättar om idéerna om en mönstergård (Mörkfors& Ullén 1988).Uppgifter om fynd och tidigare undersökningarI området har det utförts flera arkeologiska undersökningar med mycketspännande resultat. Här redovisas uppgifter och undersökningar som hämtatsi ATA (Antikvariska-topografiska arkivet) och i FMR (Fornminnesregistretvid Riksantikvarieämbetet).På 1940-talet undersökte Greta Arvidsson, då docent vid Stockholmsuniversitet flera gravar vid Skrävsta inför uppförandet av en ny herrgårdsliknandebyggnad vid vattnet. Fyra gravar, varav två var kraftigt skadade,hörde till gravfältet (RAÄ 36) norr om dagens ridhus. Gravarna uppvisadeett stort antal fynd såsom keramik, brända ben och diverse järnföremål. Enav dem utmärkte sig genom att vara en vapengrav från vendeltid med mycketpåkostat innehåll, bland annat en svärdsknapp i guld med cloisonné-arbetesamt beslag som visar på en sköld och ett spjut. Där Skrävsta huvudbyggnadligger idag undersöktes en tresidig stensättning (RAÄ 38) och en ovalstensättning/skärvstenshög (RAÄ 37). I den tresidiga stensättningen kom detfram en holkyxa av järn, flintavslag, andra järnföremål och lertrissor medmera. Stensättningen som kan ha varit en skärvstenshög utifrån beskrivningarnai ATA innehöll ett lager med skärvsten, sot, keramik och brända ben.Väster om RAÄ 36 undersöktes två skärvstenshögar som innehöll närmare2 500 krukskärvor, tre unika skedar av bränd lera med bland annat ett djurformathuvud på skaftet och brända människoben. Fyndens omfattning och8 Från Hammarby till Hågelby