Från Hammarby till Hågelby - Riksantikvarieämbetet, avdelningen ...

uv mitt, rapport 2008:23arkeologisk utredning, etapp 1Från Hammarby till HågelbyKulturmiljö öster om sjön AspenSödermanland, Botkyrka socken, RAÄ 111Karin Beckman-Thoor

uv mitt, rapport 2008:23arkeologisk utredning, etapp 1Från Hammarby till HågelbyKulturmiljö öster om sjön AspenSödermanland, Botkyrka socken, RAÄ 111Dnr 421-1278-2008Karin Beckman-Thoor

RiksantikvarieämbetetAvdelningen för arkeologiska undersökningarUV MittInstrumentvägen 19126 53 HÄGERSTENTel. 010-480 80 60Fax 010-480 80 94www.arkeologiuv.seuvmitt@raa.se© 2008 RiksantikvarieämbetetUV Mitt, rapport 2008:23ISSN 1403-9044Kart- och ritmaterial Karlis GraufeldsKartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.Fig. 1, 8 och 9 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2008-08-xx (dnr 601-2008/xxx).Layout Åsa Ä ÖstlundOmslagsbild Vy över Kyrkvägen, objekt 19, och Kyrkkulle, objekt 91/RAÄ 104, med sitt gravfält på en av de mest framträdandehöjderna i Hågelbyområdet. Foto: Karin Beckman-Thoor.Baksida: Rest sten inom gravfältet objekt 97/RAÄ 111. Foto: Karin Beckman-Thoor.Tryck EO Grafiska, Stockholm 2008

InnehållInledning 4Målsättning och metod 5Naturgeografiska förutsättningar 7Kulturhistorisk bakgrund 7Uppgifter om fynd och tidigare undersökningar 8Bornsjöns riksintresseområde för kulturmiljövården 10Det historiska källmaterialet 10Utredningens resultat 16Redovisning av fältarbetet 19Referenser 32Administrativa uppgifter 33Figurförteckning 42Bilagor1. Objekttabell 342. Fyndtabell 42

Fig. 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad Stockholm 10I SV. Skala 1:50 000.InledningRiksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UVMitt, har utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 öster om sjön Aspen iBotkyrka kommun. Området är närmare 3 km 2 stort och sträcker sig frånHammarby vid Botkyrka kyrka till Hågelby i södra delen av sjön Aspen.Arbetet har skett efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län, enligt KML2 kap. §11, med Botkyrka kommun som beställare.Den arkeologiska utredningen, etapp 1, ska utgöra underlag för Botkyrkakommuns fortsatta planering i området, där man studerar nya vägdragningaroch möjligheterna att anlägga en nöjespark vid Hågelby. I den norra delen ianslutning till Botkyrka kyrka önskar markägaren, Svenska kyrkan, planeraför villabebyggelse.Ansvarig arkeolog har varit Karin Beckman-Thoor, som även sammanställtresultaten i denna rapport. Det historiska kartmaterialet har excerperatsoch transkriberats av Elisabeth Essen. Lena Beronius-Jörpeland hardeltagit i diskussionerna kring den medeltida bebyggelse-strukturen.4 Från Hammarby till Hågelby

Målsättning och metodDen övergripande målsättningen vid en arkeologisk utredning är att lokaliseraoch fastställa fornlämningar. Den arkeologiska utredningen ska fungerasom ett underlag i den fortsatta planeringsprocessen så att man kan undvikaoch begränsa ingreppen i fornlämningarna.I detta fall har den arkeologiska utredningen etappindelats, där den nuutförda etapp 1 omfattat inventering av säkra fornlämningar och möjliga/osäkra fornlämningar. För att fastställa status för de fornlämningar som ärmöjliga/osäkra krävs en etapp 2, som innebär utredningsgrävningar.Arbetet har omfattat en rad olika moment och utförts i följande ordning:• Inledningsvis excerperades arkivmaterial vid Antikvariska-topografiskaarkivet, ATA, och Fornminnesregistret, FMR, vid Riksantikvarieämbetet,RAÄ. I detta skede kontrollerades även lösfyndsregistret vid Statenshistoriska museum, SHM, topografisk litteratur och Det medeltida Sverige,DMS.• Kartor som visar strandlinjeförskjutningen de senaste femtusen åren, såkallade paleogeografiska kartor, har beställts från SGU (Sveriges GeologiskaUndersökningar) i Uppsala. Tillsammans med den geologiskakartan har de gett en god bild av de naturgeografiska förutsättningarnafrån yngre stenålder fram till medeltid.• Äldre kartmaterial (geometriska jordeböcker, storskifteskartor, laga skifteskartor,häradskartan och 1950-talets Ekonomiska karta) har hämtatsfrån LMV:s (Lantmäteriverket) digitala arkiv och rektifierats. Kartakternasbeskrivningar har studerats ingående. DMS (Det Medeltida Sverige)och dess redovisning av äldre historisk mantalstaxering har ingått somett viktigt underlag för att belysa antalet kamerala enheter inom respektiveägor. Det historiska kartmaterialet har bidragit med detaljerad informationom bebyggelse och landskapets nyttjande sedan tidigt 1600-tal.• Fältarbetet har motsvarat en arkeologisk utredning etapp 1, det villsäga en noggrann inventering av området. Redan registrerade, kändafornlämningar besöktes och kontrollerades. Nya, osäkra och möjligafornlämningar inventerades fram och dokumenterades. Med möjligafornlämningar avses företrädesvis lägen för bosättningar från stenåldertill medeltid. Övriga kulturhistoriska lämningar såsom äldre vägsträckningar,källargrunder, och historiska torp har noterats då de ofta visarpå platser för förhistorisk och medeltida bebyggelse.• Boplatslägen har delats in i A- och B-lägen, där A-lägena avser de mestgynnsamma lägena med bäst förutsättningar att rymma förhistoriskabosättningar. Samtliga A-lägen bör utredningsgrävas. B-lägena avsermindre attraktiva lägen som bör utredningsgrävas i de fall A-lägenauppvisat bosättningar, i annat fall kan de utgå. Indelning i A-respektiveB-lägen återfinns i objekttabellen i bilaga 1.• Fornlämningar, möjliga fornlämningar och övriga lämningar har beskrivitsoch mätts in med GPS i FMIS applikation baserad på Intrasis (Fornminnesregistretvid RAÄ).• Avslutningsvis har resultaten från bakgrundsstudierna och inventeringenanalyserats och ställts samman i en rapport. Påträffade fornlämningaroch eventuella revideringar av redan registrerade fornlämningar kommeratt överföras digitalt till FMIS.Från Hammarby till Hågelby 5

6 Från Hammarby till Hågelby! !! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!!9999!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!99999999!!!!!!!!! !! !!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!! !!!!!! !!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!D%,DDD DDDD D#DDDDDDDDDDDDDDD D D DDDD%%D,DDDDD DDDD, DDDDDDDDD%DDDDDDDD,#DD,D,DDDDD D D D D D DDDDDDDDDDD DDDD DDDDD#DD#DDD DDDDD,DDDD,DDD,DD D D DDDDDDDDDDD DDD DDD#DDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDD DDD, DDDDDDDD DDD,D,D#DDDDDDDDDD,DDD DDDDDDDDDDDDDDD#DDDDD DDDDD D DDDD DDDDDDD,DDDDDDDDDDDDD,# # #D,DDDDDD,D DDD DDD%%D% %#D,#DD D D D,,DD,DDD#D#D%%%D#DD, ,, ,,,,,,,,,,,,,,DD#DDDDD DDDD DDDDD DDD,'DDDDDDD######DDDD#DD## ###DDDD, ,D% %,DDDDDD DDDDD,DDDDD, #D###DD#### ### D ##DD# %D#### ###D#####D D D #D%D # D D #DDD DDD#D#D,,,,,,, ,,,,,,7,,,####D%#DD##77,, ,,D,DDDD,,DD, , ,,, ,,' , ,,,,7DVVD,,,,,,,,,,,,,, , ,,,, , , , , , ,,,,, ,, ,,, , , , ,,,,,,, , , ,,,,,,,,,,,,,,,, , ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,7'D,,, ,,,,,, ,,, ,, , ,,,,, ,,,, , ,,,,,,,,,,,D%% % %D %,, , ,,,,,, ,,, ,,,,,,, ,,,,,,,, ,,,,,, ,,, ,,,,,,, , , ,, ,,,,,,, , ,DD,,,',,#D,,,D #DD DD D##DDD#DD DDDDD D D DDDD##DDDDD # # # DDDDDD DDDDD D, #DD, ,D,D ####DD DD DDDDD ##D D DDDDDDD D # DDDD DD, #DDDDDDD###DDDD#D##DDD DDDD D D # ,,DD%#%7D DD,,%%% % %%%%%%%%%%%%%%% % %DDDD DDDDD D D DDDDDD,D DD, ,#D% #((D( (>(***\\( ( (* (>\>\*6\\\( (((\\*\>\*>>\\\(( (( (( ( \**6! !! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!!!!!9999!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!99999999!!!!!!!!! !! !!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!! !!!!!! !!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!D%,DDD DDDD D#DDDDDDDDDDDDDDD D D DDDD%%D,DDDDD DDDD, DDDDDDDDD%DDDDDDDD,#DD,D,DDDDD D D D D D DDDDDDDDDDD DDDD DDDDD#DD#DDD DDDDD,DDDD,DDD,DD D D DDDDDDDDDDD DDD DDD#DDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDD DDD, DDDDDDDD DDD,D,D#DDDDDDDDDD,DDD DDDDDDDDDDDDDDD#DDDDD DDDDD D DDDD DDDDDDD,DDDDDDDDDD DDD,# # #D,DDDDDD,D DDD DDD%%D% %#D,#DD D D D,,DD,DDD#D#D%%%D#DD, ,, ,,,,,,,,,,,,,,DD#DDDDD DDDD DDDDD DDD,'DDDDDDD######DDDD#DD## ###DDDD, , D% %,DDDDDD DDDDD,DDDDD, #D###DD#### ### D ##DD# %D#### ###D#####D D D #D%D #DD#DDD DDD#D#D,,,,,,, ,,,,,,7,,,####D%#DD##77,, ,,D,DDDD,,DD, , ,,, ,,' , ,,,,7VVD,,,,,,,,,,,,,, , ,,,, , , , , , ,,,,, ,, ,,, , , , ,,,,,,, , , ,,,,,,,,,,,,,,,, , ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,7'D,,, ,,,,,, ,,, ,, , ,,,,, ,,,, , ,,,,,,,,,,,D%% % %D %,, , ,,,,,, ,,, ,,,,,,, ,,,,,,,, ,,,,,, ,,, ,,,,,,, , , ,, ,,,,,,, , ,DD,,,',,#D,,,D #DD DD D##DDD#DD DDDDD D D DDDD##DDDDD # # # DDDDDD DDDDD D, #DD, ,D,D ####DD D DD DDDD ##D D DDDDDDD D # DDDD DD, #DDDDDDD###DDDD#D##DDD DDDD D D # ,,DD%#%7D DD,,%%% % %%%%%%%%%%%%%%% % %DDDD DDDDD D D DDDDDD,D DD, ,#D% #((D( (>(**\\( ( (* (>\>\*6\\\( (((\\*\>\*>>\\\(( (( (( ( \**6! !! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!9999!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!99999999!!!!!!!!! !! !!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!! !!!!!! !!!!! !!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!D%,DDD DDDD D#DDDDDDDDDDDDDDD D D DDDD%%D,DDDDDD D DD, DDDDDDDDD%DDDDDDDD,#DD,D,DDDDD D D D D D DDDDDDDDDDD DDDD DDDDD#DD#DDD DDDDD,DDDD,DDD,DD D D DDDDDDDDDDD DDD DDD#DDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDD DDD, DDDDDDDD DDD,D,D#DDDDDDDDDD,DDD DDDDDDDDDDDDDDD#DDDDD DDDDD D DDDD DDDDDDD,DDDDDDDDDD DDD,# # #D,DDDDDD,D DDD DDD%%D% %#D,#DD D D D,,DD,DDD#D#D%%%D#DD, ,, ,,,,,,,,,,,,,,DD#DDDDD DDDD DDDDD DDD,'DDDDDDD######DDDD#DD## ###DDDD, ,D% %,DDDDDD DDDDD,DDDDD, #D###DD#### ### D ##DD# %D#### ###D#####D D D #D%D # D D #DDD DDD#D#D,,,,,,, ,,,,,,7,,,####D%#DD##77,, ,,D,DDDD,,DD, , ,,, ,,' , ,,,,7DVVD,,,,,,,,,,,,,, , ,,,, , , , , , ,,,,, ,, ,,, , , , ,,,,,,, , , ,,,,,,,,,,,,,,,, , ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,7'D,,, ,,,,,, ,,, ,, , ,,,,, ,,,, , ,,,,,,,,,,,D%% % %D %,, , ,,,,,, ,,, ,,,,,,, ,,,,,,,, ,,,,,, ,,, ,,,,,,, , , ,, ,,,,,,, , ,DD,,,',,#D,,,D #DD DD D##DDD#DD DDDDD D D DDDD##DDDDD # # # DDDDDD DDDDD D, #DD, ,D,D ####DD DD DDDDD ##D D DDDDDDD D # DDDD DD, #DDDDDDD###DDDD#D##DDD DDDD D D # ,,DD%#%7D DD,,%%% % %%%%%%%%%%%%%%% % %DDDD DDDDD D D DDDDDD,D DD, ,#D% #((D( (>(***\\( ( (* (>\>\*6\\\( (((\\*\>\*>>\\\(( (( (( ( \**6! !! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!9999!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!99999999!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !! !!!! !!!!!! !!!!!! ! ! !!! !!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!D%,DDD DDDD D#DDDDDDDDDDDDDDD D D DDDD%%D,DDDDDD D DD, DDDDDDDDD%DDDDDDDD,#DD,D,DDDDD D D D D D DDDDDDDDDDD DDDD DDDDD#DD#DDD DDDDD,DDDD,DDD,DD D D DDDDDDDDDDD DDD DDD#DDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDD DDD, DDDDDDDD DDD,D,D#DDDDDDDDDD,DDD DDDDDDDDDDDDDDD#DDDDD DDDDD D DDDD DDDDDDD,DDDDDDDDDD DDD,# # #D,DDDDDD,D DDD DDD%%D% %#D,#DD D D D,,DD,DDD#D#D%%%D#DD, ,, ,,,,,,,,,,,,,,DD#DDDDD DDDD DDDDD DDD,'DDDDDDD######DDDD#DD## ###DDDD, ,D% %,DDDDDD DDDDD,DDDDD, #D###DD#### ### D ##DD# %D#### ###D#####D D D #D%D # D D #DDD DDD#D#D,,,,,,, ,,,,,,7,,,####D%#DD##77,, ,,D,DDDD,,DD, , ,,, ,,' , ,,,,7DVVD,,,,,,,,,,,,,, , ,,,, , , , , , ,,,,, ,, ,,, , , , ,,,,,,, , , ,,,,,,,,,,,,,,,, , ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,7'D,,, ,,,,,, ,,, ,, , ,,,,, ,,,, , ,,,,,,,,,,,D%% % %D %,, , ,,,,,, ,,, ,,,,,,, ,,,,,,,, ,,,,,, ,,, ,,,,,,, , , ,, ,,,,,,, , ,DD,,,',,#D,,,D #DD DD D##DDD#DD DDDDD D D DDDD##DDDDD # # # DDDDDD DDDDD D, #DD, ,D,D ####DD DD DDDDD ##D D DDDDDDD D # DDDD DD, #DDDDDDD###DDDD#D##DDD DDDD D D # ,,DD%#%7D DD,,%%% % %%%%%%%%%%%%%%% % %DDDD DDDDD D D DDDDDD,D DD, ,#D% #((D( (>(***\\( ( (* (>\>\*6\\\( (((\\*\>\*>>\\\(( (( (( ( \**6! !! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!!!!!9999!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!99999999!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !! !!!! !!!!!! !!!!!! ! ! !!! !!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! !! !!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!D%,DDD DDDD D#DDDDDDDDDDDDDDD D D DDDD%%D,DDDDD DDDD, DDDDDDDDD%DDDDDDDD,#DD,D,DDDDD D D D D D DDDDDDDDDDD DDDD DDDDD#DD#DDD DDDDD,DDDD,DDD,DD D D DDDDDDDDDDD DDD DDD#DDDDDDDDDDDDDDD DDDDDDDDDDDDD DDD, DDDDDDDD DDD,D,D#DDDDDDDDDD,DDD DDDDDDDDDDDDDDD#DDDDD DDDDD D DDDD DDDDDDD,DDDDDDDDDDDDD,# # #D,DDDDDD,D DDD DDD%%D% %#D,#DD D D D,,DD,DDD#D#D%%%D#DD, ,, ,,,,,,,,,,,,,,DD#DDDDD DDDD DDDDD DDD,'DDDDDDD######DDDD#DD## ###DDDD, ,D% %,DDDDDD DDDDD,DDDDD, #D###DD#### ### D ##DD# %D#### ###D#####D D D #D%D # D D #DDD DDD#D#D,,,,,,, ,,,,,,7,,,####D%#DD##77,, ,,D,DDDD,,DD, , ,,, ,,' , ,,,,7VVD,,,,,,,,,,,,,, , ,,,, , , , , , ,,,,, ,, ,,, , , , ,,,,,,, , , ,,,,,,,,,,,,,,,, , ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,7'D,,, ,,,,,, ,,, ,, , ,,,,, ,,,, , ,,,,,,,,,,,D%% % %D %,, , ,,,,,, ,,, ,,,,,,, ,,,,,,,, ,,,,,, ,,, ,,,,,,, , , ,, ,,,,,,, , ,DD,,,',,#D,,,D #DD DD D##DDD#DD DDDDD D D DDDD##DDDDD # # # DDDDDD DDDDD D, #DD, ,D,D ####DD D DD DDDD ##D D DDDDDDD D # DDDD DD, #DDDDDDD###DDDD#D##DDD DDDD D D # ,,DD%#%7D DD,,%%% % %%%%%%%%%%%%%%% % %DDDD DDDDD D D DDDDDD,D DD, ,#D% #((D( (>(**\\( ( (* (>\>\*6\\\( (((\\*\>\*>>\\\(( (( (( ( \**6Fig. 2. Landskapets framväxt illustreras genom de paleogeografiskakartorna som visar strandlinjen och fornsjöarnasutbredning. Kartorna visar Botkyrka områdetsförändring från ett skärgårdslandskap under stenålder tillett insjölandskap med närhet till salthavet. År 3 000 f.Kr.,2 000 f.Kr., 1 000 f.Kr., år 0 och 1 000 e.Kr.Ur SGU:s strandlinjedatabas. Sveriges geologiska undersökning(SGU). Medgivande: 30-1129/2008.1 000 e.Kr3 000 f.Kr. 2 000 f.Kr.1 000 f.Kr. År 0

Naturgeografiska förutsättningarOmrådet sträcker sig från Botkyrka kyrka i norr till Hågelby i söder ochbegränsas i väster av sjön Aspen. I norr avgränsas området av Aspberget, etthögt berg i öst–västlig riktning som även bildar en barriär mot den norra delenav Botkyrka socken som vänder sig mot Mälaren. I öster avgränsas områdetav Eriksbergs industriområde och väg 258. Området präglas av markantasprickdalar som löper i nordväst–sydostlig riktning och som bidragit tillområdets karaktär av tydligt avgränsade geografiska rum med motsvarigheti de historiska fastigheterna i området, Hammarby, Näsby, Skrävsta och Hågelby.De högsta krönen går upp till 70 meter över havet. Sluttningarna nermot de flacka lerdalarna är branta och långa avsnitt uppvisar lodräta stupkantade av morän. De smala dalgångarna domineras av lerjordar och sluttarmjukt mot sjön Aspen i söder, väster och nordväst. Sjön Aspen ligger på ennivå om 18 meter över havet. I sjön Aspen skjuter en halvö ut, Ekholmen,som är naturreservat och tillgängliggjord genom stigar och spångar.Genom de paleogeografiska kartorna, strandlinjekartor, får vi en god bildav landskapets framväxt och dess samband med landhöjningen i området.De visar att de höglänta höjderna i Huddinge och Haninge bildade en störreö redan i slutet av äldre stenålder. Väster om denna ö, bildade de högsta höjdernainom det aktuella utredningsområdet öar redan vid denna tid. Underyngre stenåldern medförde landhöjningen att området gick från ett uppbrutetskärgårdslandskap, cirka 3 000 f.Kr., med öar dominerade av klippigastränder till ett sammanhängande landområde runt en insjö, Aspen, vid cirka2 000 f.Kr. Den successivt uppgrundade havsviken fanns i omedelbar närhetoch förde vidare till det dåtida ”Mälarhavets” fjärdlandskap. Vid bronsåldernsbörjan hade tillandningen runt Aspen avstannat. Det var istället ianslutning till havsviken i öster, där dagens Tullingesjön och Albysjön ligger,som den fortsatta landhöjningen ledde till ökade landarealer. Genom helajärnåldern och in i tidig medeltid behöll Aspen sin utbredning som innebaratt det gick in en vik mellan Hammarby och Näsby och att de låglänta markernavid Skrävsta och Hågelby låg under vatten.Kulturhistorisk bakgrundEn genomgång av de av naturen givna förutsättningarna, kända fornlämningar,äldre kartor, berättelser om fynd och arkeologiska undersökningari Botkyrka–Hågelbyområdet visar på komplexa kulturmiljöer med kontinuitettillbaka till yngre stenålder. Området mellan Botkyrka kyrka och sjönAspen har uppmärksammats i en rad sammanhang tack vare sin rika ochspännande historia. Litteratur och skriftliga källor som behandlar områdetär omfattande. Det äldre kartmaterialet är rikhaltigt och flera arkeologiskaundersökningar har ägt rum i området.Området kan beskrivas som kärnbygden runt Botkyrka kyrka med byarnaHammarby, Näsby och Kyrkbyn i norr samt Skrävsta och Hågelby isöder. Namnet Botkyrka har en direkt koppling till legenden om den heligeBotvid som växte upp på Hammarby. Enligt traditionen var det Botvids brorsom lät uppföra kyrkan på fädernegårdens mark. Vid kyrkan finns fyra runstenaroch ett mycket uppmärksammat tidigmedeltida gravmonument. Österom kyrkan har Kumla och Segersby legat. Gemensamt för samtliga byar iområdet är att de uppvisar ett stort antal fornlämningar från äldsta brons-Från Hammarby till Hågelby 7

ålder till medeltid. Fornlämningar som visar på bronsålderns bosättningaromfattar rösen på bergskrönen, en gravhägnad, enstaka skärvstenshögar,någon älvkvarnsförekomst och ett stort antal lösfunna löpare. På höjdernai skogsmarken återfinns gravar uppbyggda av flacka stenpackningar somsannolikt hör hemma i yngre bronsålder till äldre järnålder. I området finnsäven enstaka husgrundsterrasser som kan höra samman med bronsåldernsbosättningar. De tydligaste och mest omfattande spåren från de förhistoriskabosättningarna är de stora gravfält som ligger i omedelbar närhet till dehistoriska bytomterna och de äldre vägsträckningarna. De omfattar gravarfrån slutet av bronsålder till vikingatid. I området finns även de övergivnabytomterna Näsby, Kyrkbyn och Skrävsta.I Botkyrka kommuns kulturmiljöinventering från år 1988 lyfte man framsärskilt värdefulla miljöer i kommunen värda att värna och ta särskild hänsyntill. Där redovisas Hammarbyområdet (3 Mn), som en viktig närmiljögenom de element som speglar en särskild funktion i kommunens historia.Kyrkomiljön uppvisar en rad typiska och värdefulla drag såsom läge invidGöta landsväg, skola, Klockargård, en så kallad fattigstuga och en välbevaradprästgård inom synhåll från kyrkan. Skrävsta-Hågelby (6 Mh) pekas utsom en av kommunens sex värdefulla helhetsmiljöer där den historiska kontinuitetenkan följas i välbevarade och tydliga fornlämningar från bronsåldertill vikingatid. Odlingslandskapet uppvisar en struktur som bevarat storadelar av 1700-talets drag. Markslagens struktur och långvariga hävd utgören bärande och värdefull del i förståelsen och upplevelsen av området.I området finns också ett ålderdomligt vägnät med rötter i yngre järnåldersom delvis fortfarande är i bruk. Hågelby gård, uppförd av L. M. Ericsson ibörjan av 1900-talet på platsen för Hågelby by uppvisar inte bara stora arkitektoniskakvalitéer utan berättar om idéerna om en mönstergård (Mörkfors& Ullén 1988).Uppgifter om fynd och tidigare undersökningarI området har det utförts flera arkeologiska undersökningar med mycketspännande resultat. Här redovisas uppgifter och undersökningar som hämtatsi ATA (Antikvariska-topografiska arkivet) och i FMR (Fornminnesregistretvid Riksantikvarieämbetet).På 1940-talet undersökte Greta Arvidsson, då docent vid Stockholmsuniversitet flera gravar vid Skrävsta inför uppförandet av en ny herrgårdsliknandebyggnad vid vattnet. Fyra gravar, varav två var kraftigt skadade,hörde till gravfältet (RAÄ 36) norr om dagens ridhus. Gravarna uppvisadeett stort antal fynd såsom keramik, brända ben och diverse järnföremål. Enav dem utmärkte sig genom att vara en vapengrav från vendeltid med mycketpåkostat innehåll, bland annat en svärdsknapp i guld med cloisonné-arbetesamt beslag som visar på en sköld och ett spjut. Där Skrävsta huvudbyggnadligger idag undersöktes en tresidig stensättning (RAÄ 38) och en ovalstensättning/skärvstenshög (RAÄ 37). I den tresidiga stensättningen kom detfram en holkyxa av järn, flintavslag, andra järnföremål och lertrissor medmera. Stensättningen som kan ha varit en skärvstenshög utifrån beskrivningarnai ATA innehöll ett lager med skärvsten, sot, keramik och brända ben.Väster om RAÄ 36 undersöktes två skärvstenshögar som innehöll närmare2 500 krukskärvor, tre unika skedar av bränd lera med bland annat ett djurformathuvud på skaftet och brända människoben. Fyndens omfattning och8 Från Hammarby till Hågelby

spridning i anläggningarna har tolkats som indikationer på kultisk verksamhet(Bratt & Werthwein 1999).I ett brev år 1975 från antikvarie Stig Rydh på Stockholms Länsstyrelsetill den dåvarande stadsarkitekten i Botkyrka kommun, Bo Wideqvist-Kull påtalades vikten av att bevara och vårda Skrävsta-området (ATA dnr3683/75). I brevet omnämns att ”Säkra förhistoriska boplatsrester har ocksåpåträffats i den nordöstra delen av gravfältet 102: en avröjd terrassyta medskörbränd sten och mörk jord, som upptäcktes då ridskolan förra året breddadeen ridväg”.Runstenen vid Hågelby, RAÄ 103, har berörts av vägarbete. Vid arbetetsom övervakades av antikvarie David Damell, okänt årtal, vreds runstenenett halvt varv samtidigt som man undersökte stenens fot. Spår av fundamentiakttogs inte.På toppen av Botkyrkabacken undersöktes 1971 ett röse, RAÄ 107, införanläggandet av en skidlift. Röset som hade kantkedja var fyndtomt och uppvisadeinga ytterligare konstruktionsdetaljer. Utifrån läge och konstruktiondaterades graven till bronsålder (Bennett 1975).I samband med en breddning av väg 258 mellan Botkyrka och Tumbaåren 1971 och 1973 delundersöktes ett mindre gravfält, RAÄ 135. Undersökningarnaberörde en hög och två stensättningar och resulterade i fyndav en motvikt till ett besman, två torshammarringar, glassmältor och slagg.Gravarna daterades till 800–900-talet. I botten av gravarna framkom lagermed rikligt med sot och skärvsten samt även bränd lera (Bennett & Hemmendorf1975).Söder om RAÄ 241, en skeppsformig stensättning vid Hågelby, utfördesen provundersökning i samband med att en gång- och cykelväg anlades. Ingaspår av fornlämning konstaterades (Arkeologi i Sverige 1975).I samband med breddningen av väg 256 företogs en antikvarisk övervakninginvid RAÄ 111 genom Agneta Bennetts försorg. Inget av antikvarisktintresse noterades.RAÄ 108 har delundersöktes i flera omgångar inför utvidgning av Eriksbergsindustriområde och nya vägdragningar. Undersökningen som genomfördes1974–1975 resulterade i en boplats med två hus, skärvstenshögar ochtre skålgropar på en häll och ett skärvstensflak som sträckte sig vidare ut pååkern. Fynden bestod av keramik, några malstenar och glättstenar. Keramikoch skärvstenhögar talade för en datering till bronsålder medan 14 C-provvisade äldre järnålder (Hemmendorf 1980). År 1986 undersökte UV Mitt,RAÄ, ett delområde, RAÄ 108:4 vid vilken bland annat ett treskeppigt husnoterades (Schützler 1996). Undersökningar året därpå innebar bland annatatt fem skärvstenshögar undersöktes (Elfstrand & Vinberg, dnr 1961/87).Kantkedjorna inom en av dessa har rekonstruerats öster om industribyggnadernaoch söder om industrivägen. 1998 förundersöktes det kvarvarandeområdet av Stockholms läns museum, varvid en ungefärlig utbredning avboplatsen kunde fastslås. Sedan dess har området legat orört (Werthwein1998). Sammantaget visar dessa undersökningar på en rik boplatsmiljö frånyngre bronsålder och äldre järnålder.Under åren 1996 och 1997 för och delundersöktes en boplats inom RAÄ36 inför ett nytt ridhus i området. Boplatsundersökningarna, RAÄ 36:5,resulterade i en närmare 50 meter lång hallbyggnad, daterad till folkvandringstid–vendeltid.Den bör vara samtida med de spektakulära gravfynd, seovan, som gjordes under 1940-talet strax norr om hallbyggnaden. De unikaFrån Hammarby till Hågelby 9

gravfynden tillsammans med den manifesta hallbyggnaden har tolkats somatt Skrävsta var ett lokalt maktcentrum under åtminstone vendeltid (Bratt& Werthwein 1999).Bornsjöns riksintresseområde för kulturmiljövårdenOmrådet vid Aspen ingår i Bornsjöns riksintresseområde för kulturmiljövården.Det är områden som pekats ut av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetetgemensamt. För riksintresseområden för kulturmiljövården gäller att deska skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig skada på kulturmiljön.Beskrivningen av riksintresseområdet är sammanställd 1986 och beskriverframför allt området runt Bornsjön, som karakteriseras av rika fornlämningsmiljöer,värdefulla bebyggelsemiljöer, äldre vägsträckningar, Botkyrkakyrkomiljö och ett kulturlandskap med kontinuitet från förhistorisk tid.Som en särskilt värdefull del lyfte man fram den rika bronsåldersmiljön frånHallunda nära Mälaren till Skrävsta vid sjön Aspen. Till dessa bosättningarhör monumentala rösen på de högsta bergskrönen, spår av bosättningar iform av skärvstenshögar och små husgrundsterrasser. I området finns ävenStockholms läns största hällristning vid Slagsta samt några platser med hällristningari form av älvkvarnar. Av stort värde är även de äldre vägsträckningarnasom binder samman byarna i området med sockens centrum vidBotkyrka kyrka. Kommunikationsstråkens kontinuitet tillbaks till yngrejärnålder indikeras av runstenar, fornborgar och de förhistoriska gravfältensdirekta koppling till vägarna. Kulturlandskapet i området är präglat avett kontinuerligt jordbruk med rötter i förhistorien. Hågelby gård utgör enherrgårdsanläggning från tidigt 1900-tal och utgör idag en komplett bebyggelsemiljömed stora arkitektoniska värden.Det historiska källmaterialetHammarby är den gård i Botkyrka som omnämns allra tidigast. NamnetHammarby återfinns på Botkyrkamonumentet, en märklig tidigmedeltidagravvård i Botkyrka kyrka som dateras till 1100-talets första hälft (Andersson1973). Det är på Hammarbys mark som Botkyrka kyrka uppförs. Fråndenna tid fram till idag har Hammarbys direkta samband med kyrkan bestått.De äldsta handlingar som först behandlar området är brev och köpehandlingarsom återges i DMS, Det medeltida Sverige. I en förteckning överprebendets jord från år 1331 återfinns Näsby, Hågelby och Skrävsta. Desenare skrivs ”in Hugaerby” och ”in Skrafstae”. Kyrkbyn omnämns först1539 vilket tyder på att Kyrkbyn etablerades senare än övriga byar i området,kanske först under 1400-talet. De handlingar som därefter berättar ombyarna i Botkyrka är ”Upplands handlingar” från mitten av 1500-talet somåterger antalet gårdar och jordnatur. Vid denna tid består Kyrkbyn av ettmantal, Hågelby och Näsby av två mantal medan Skrävsta sticker ut som enavsevärt större enhet med en skattejord, en skatteutjord, ett prebende, ochen frälsejord. Näsby och Hågelby har bestått av två gårdar, Kyrkbyn harvarit hälften så stor, Skrävsta har bestått av minst tre gårdar, förmodligen flerbrukare. Jordnaturen visar tydligt på enheternas olika ställning där Kyrkbynframstår som en medeltida mindre enhet, Näsby och Hågelby som ”normalbyar”och Skrävsta som den dominerande enheten i området.10 Från Hammarby till Hågelby

Det äldre kartmaterialet för området är mycket rikt med många generationerkartor för samtliga byar i området. Kartmaterialet för Näsby, Hammarbyoch Kyrkbyn i norr samt Hågelby och Skrävsta i söder har studeratsmer ingående. Kumla by berörs marginellt och har endast kontrollerats.Den geometriska jordeboken är den äldsta kartan och upprättades 1636för samtliga byar i området av en och samma lantmätare, Sven Månsson. Deredovisar inägomarken med bytomtens läge genom husmarkering för varjebebyggelseenhet, antal gärden, ängsmarken, hägnader och äldre vägnät.Kartorna visar att dagens fastighetsgränserna i stort ligger fast sedan tidigt1600-tal, och sannolikt kan föras betydligt längre bakåt i tiden om man sertill 1600-talets markarrondering. Bytomterna ligger på de höjder där vi ocksåfinner yngre järnålderns gravfält. De ligger i gränsen mellan de två gärdensom visar att området brukats i tvåsädessystem. Den ena åkern har brukatsmedan den andra legat i träda för att skifta följande år. Till kartan vars syftevar att fungera som skatteunderlag hör en kortfattad beskrivning.Dessa kartor är de äldsta grafiska återgivningarna av bytomternas läge.Genom att studera gärdesgränserna och deras förhållande till yngre järnåldernsgravfält kan man få indikationer på andra tänkbara lägen för äldre,medeltida gårdslägen. Det är vanligt att by- och gårdstomten ligger centralt,i anslutning till en plats där första och andra gärdet möts. Detta mönster kaniakttas för samtliga enheter med undantag av Kyrkbyn, som istället förhållersig till kyrkan. Kyrkbyn har en förhållandevis liten åkermark och ”…ingenskogh heller uthmark eij heller fiskewatn.” För samtliga byar i norra delen,har man noterat att de har liten utmark eller ingen alls. Hammarby och Näsbyhar fiskevatten i sjön Aspen. Kartorna visar även vägnätet i området. MellanNäsby och Hammarby fanns det ingen nära vägförbindelse förrän under1800-talet. Fram till dess var man tvungen att färdas halvägs till Hågelby ochsedan följa vägen som går från Hågelby förbi Kyrkkullen och vidare norrutmot Botkyrka kyrka. Kartorna visar även grindarnas placering.År 1636 visar den geometriska jordeboken över Hågelby stora åkerarealer,ett äldre vägnät och indelningar av åkermarken som kan ge indikationerpå alternativa bebyggelselägen. Gravfältens omfattning och komposition iområdet kan också antyda fler bebyggelselägen vid tidig medeltid utöver dehistoriska tomterna. Hågelby som bestod av två gårdar låg i gärdeslag medSkrävsta, en gård ”… Skräfsta frelseh 1 hafwer byamåhl med Hogelby uti B.Och C. 35 alr sammaledes uti E… Men intet uti H och I. Och D. Dhet hafuadhe andra för sig sielfwa afskilte.” I gärdena B och C har de tre gårdarna iområdet lika stor del. Här är det intressant att Hågelby har en östra del medtvå gärden och en mycket vidsträckt hårdvallsäng som inte Skrävsta har del i.De olika förhållandena kan ses som ytterligare en indikation på förändringari ägostrukturen och andra bebyggelselägen, kanske en bebyggelse som intelängre finns och som gått upp i Hågelby.Under 1700-talet sker flera kartläggningar, framför allt olika arealuppmätningaroch det sena 1700-talets storskifte. För Hammarby och Kyrkbynär kartmaterialet mer begränsat. Det består för Hammarbys del av en otydligarealavmätning från år 1698. Den visar samma bebyggelseläge som år 1636.Den geometriska avmätning över Kyrkbyn från 1709 återger kyrkomiljönmed stor detaljeringsgrad. Här ser man Göta landsväg norr om kyrkan ochkyrkvägen söderut. En samtida och liknande karta över Kumla anger attberget söder om kyrkan kallas ”Saltbärget” och att mossmarken i öster, vidfoten av skidbacken, hette ”SaltbergsMåsen”. Namn med förleden salt ärförhållandevis ovanliga i inlandsområden.Från Hammarby till Hågelby 11

Fig. 5. Hågelby, detalj ur ägomätning från år 1735, Akt A9-14:1 LSA. Kartbilden visar Hågelbytvå gårdar på ömse sidor om bäcken och runstenens läge invid vägen.sydost om runstenen i Hågelby. Dessa beskrivningar kan avspegla mossjordmen även indikera kulturpåverkade jordlager med sot och kol. I det här falletär det mer höglänta platser som knappast kan bestå av mossjord.Storskifteskartan från 1779 uppvisar i stort samma bild som ett halvtsekel tidigare. Kartan ger dock en mer detaljerad bild av bytomterna medsamtliga byggnader. Torpet Korshagen ligger kvar norr om Skrävsta. Liksomvid föregående kartläggning äges byarna av adelsmän och brukas avbönder.I Skrävsta och Hågelby genomfördes laga skiftet år 1879–1880. Det innebarett ägoutbyte mellan gårdarna så att de skulle få sina marker mer samlade.Det har beskrivits som ”… nedannämnda ägor i fråga att utbytas ochoch hafva fördenskull blifvit på marken undersökta samt befunna vara afföljande beskaffenhet …”. Till varje markavsnitt hörde en beskrivning. Omman jämför laga skifteskartan med 1700-talets två kartläggningar av områdetså bestod den största förändringen i uppodlingen av ängsmarken i norrvid Korshagen och i öster vid Nibble hage. Bebyggelsen har legat fast medanarealen åkermark ökat i mycket stor omfattning.Nästa kartläggning är häradskartan från år 1901–1906 som redovisarhela häradet med samtliga fastigheter med tillhörande inägor och utägor.Denna karta visar att bebyggelsen vid Hågelby, Skrävsta, Hammarby ochKyrkbyn ligger fast. Vid Näsby har bebyggelsen koncentrerats till säteriets14 Från Hammarby till Hågelby

Fig. 6. Hågelby med de två gårdarna invid bäcken och samtliga byggnader på platsen, år 1779.Utdrag ur storskifteskartan, Akt A9-14:2 LSA.Fig. 7. Skrävsta år 1779. Utdrag ur storskifteskartan, Akt A9-14:2 LSA.

placering på udden i sjön Aspen. Till Näsby hör torpet Ursvik som även kanbeläggas på kartan från år 1857 över Näsby. Under Hågelby finns det tvåtorp vid Korshagen.Den ekonomiska kartan från 1950-talet visar området före storstadensomvandling av norra Botkyrka. Området hade vid denna tid en lantlig prägelmed levande jordbruk. Torpet Korshagen är borta medan Ursvik alltjämt ärbebyggt. Kartan redovisar även kända fornlämningar i området.Utredningens resultatOmrådet öster om sjön Aspen, från Hammarby vid Botkyrka kyrka tillHågelby och Skrävsta i söder är ovanligt rikt på fornlämningar från yngrestenålder fram till historisk tid. Utredningen har lyft fram många monumentalalämningar med en direkt koppling till det dramatiska landskapet medtydligt geografiskt avgränsbara rum. De trånga sprickdalarnas topografi harinneburit att boplatserna återfinns i ungefär samma områden sedan yngrestenålder fram till idag. På samma sätt följer gravläggningarna kant i kantmed varandra, från bronsålder till vikingatid. I området finns ett koncentratav lämningar från alla tider.Vid utredningen har det noterats 136 objekt, varav många är kända sedantidigare och registrerade i Fornminnesregistret vid Riksantikvarieämbetetmed ett RAÄ-nr. De registrerade fornlämningarna består framför allt avgravar, gravfält och någon fornborg. I området har även noterats fem bytomter,varav Hammarby och Hågelby till stora delar alltjämt är bebyggda.Kyrkbyns, Näsby och Skrävsta bytomter är övergivna. För samtliga säkrafornlämningar gäller att i det fall de berörs av ett arbetsföretag så är nästasteg en arkeologisk förundersökning.Vid utredningen har det noterats fyndplatser för förhistoriska fynd avflinta, knackstenar, löpare med mera. Samtliga fyndplatser ligger inom boplatslägenoch för åtgärdsförslag hänvisas till boplatslägena. Vid utredningenhar det noterats 29 boplatslägen som indikeras dels genom lösfynd och delsgenom närhet till säkra fornlämningar såsom gravar, gravfält, hällristningar,skärvstenshögar och terrängmässiga faktorer. Boplatslägen är att betraktasom möjliga fornlämningar. På tolv platser har det noterats fornlämningsliknandelämningar som klassats som obestämbara. Denna grupp omfattarmöjliga gravar, möjliga skärvstenshögar och möjliga husgrundsterrasser. Förde möjliga fornlämningarna gäller att deras status fastställs genom arkeologiskautredningsgrävningar.Vid utredningen har även noterats tolv platser under rubriken ”övrigt” avkulturhistorisk intresse. I denna grupp återfinns platser för torp, en färdvägsom alltjämt brukas, formationer som kan förväxlas med fornlämningar,skyttevärn från 1900-talet samt i några fall vattenhål som kan vara av betydelseför tolkningen av möjliga boplatser i området. Denna grupp utgör intefornlämningar och kräver inga ytterligare åtgärder. De noterade vattenhålenbör beaktas i de fall man finner boplatser vid utredningsgrävningar av intillliggandeboplatslägen.Beslut om fortsatta antikvariska åtgärder fattas av Länsstyrelsen i Stockholmslän.16 Från Hammarby till Hågelby

Objekttabell med åtgärdsförslag.Obj.nr/RAÄnr Typ Status Åtgärdsförslag1 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning2 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning3 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning4 Fyndplats5/RAÄ 23:1 Gravfält Fornlämning Förundersökning6/RAÄ 23:2 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Förundersökning7 Fyndplats8 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning9/RAÄ 383 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Förundersökning10 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning11/RAÄ 402 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning12 Fyndplats13 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd14/RAÄ 27 Stensättning Fornlämning Förundersökning15 Fyndplats16/RAÄ 272 Husgrund, förhistorisk/ Fornlämning Förundersökningmedeltida17 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning18 Fyndplats19 Färdväg Ej fornlämning Ingen åtgärd20/RAÄ 25 Röse Fornlämning Förundersökning21 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning22/RAÄ 28 Röse Fornlämning Förundersökning23 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd24 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning25 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning26 Fyndplats27 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning28/RAÄ 30 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning29/RAÄ 31 Gravfält Fornlämning Förundersökning30 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd31/RAÄ 31 Stensättning Fornlämning Förundersökning32 Skärvstenshög Fornlämning Förundersökning33 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning34 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd35/RAÄ 441, 34 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Förundersökning36/RAÄ 32 Gravfält Fornlämning Förundersökning37 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning38/RAÄ 399 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning39 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning40 Fyndplats41 Fyndplats42 Fyndplats43 Fyndplats44 Fyndplats45 Fyndplats46/RAÄ 288 Stensättning Fornlämning Förundersökning47 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning48/RAÄ 33 Gravhägnad Fornlämning Förundersökning49 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning50 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning51 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning52 Fyndplats53 Husgrund, historisk tid Ej fornlämning Ingen åtgärdFrån Hammarby till Hågelby 17

Obj.nr/RAÄnr Typ Status Åtgärdsförslag54/RAÄ 255 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd55 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning56 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning57 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning58/RAÄ 105 Fornborg (?),obestämbarFornlämning medtvekan, stensättningarnaär möjliga fornlämningarFörundersökning,utredningsgrävning59 Husgrund, historisk tid Ej fornlämning Ingen åtgärd60/RAÄ 106 Röse Fornlämning Förundersökning61 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning62 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning63 Husgrund, historisk tid Ej fornlämning Ingen åtgärd64 Röjningsröse Ej fornlämning Ingen åtgärd65 Hällristning Fornlämning Förundersökning66 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning67 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning68 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning69 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd70/RAÄ 110 Fornborg Fornlämning Förundersökning71 Övrigt Ej fornlämning Ingen åtgärd72/RAÄ 396 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning73 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning74/RAÄ 35 Stensättning Fornlämning Förundersökning75/RAÄ 36 Stensättning Fornlämning Förundersökning76 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning77/RAÄ 418 Stensättning Fornlämning Förundersökning78 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning79/RAÄ 397 Gravfält Fornlämning Förundersökning80/RAÄ 351 Hällristning Fornlämning Förundersökning81/RAÄ 37 Stensättning Fornlämning Förundersökning82 Fyndplats Ej fornlämning Ingen åtgärd83/RAÄ 38 Stensättning, plats för Ej fornlämning Ingen åtgärd84/RAÄ 36:1, 3, Gravfält Fornlämning Förundersökning4, 585/RAÄ 242 Gravfält Fornlämning Förundersökning86/RAÄ 243 Stensättning Fornlämning Förundersökning87 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning88/RAÄ 101 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Förundersökning89/RAÄ 102 Gravfält Fornlämning Förundersökning90 Färdväg Fornlämning Förundersökning91/RAÄ 104 Gravfält Fornlämning Förundersökning92/RAÄ 273 Stensättning Fornlämning Förundersökning93 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning94/RAÄ 109 Röse Fornlämning Förundersökning95 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning96/RAÄ 108 Boplats Fornlämning Förundersökning97/RAÄ 111 Gravfält Fornlämning Förundersökning98 Stensättning, övrigt Fornlämning,ej fornlämning99 Fyndplats100 Fyndplats101 Fyndplats102 Fyndplats103 Fyndplats104 FyndplatsFörundersökning,ingen åtgärd18 Från Hammarby till Hågelby

Obj.nr/RAÄnr Typ Status Åtgärdsförslag105 Fyndplats106 Fyndplats107 Fyndplats108 Fyndplats109 Fyndplats110 Fyndplats111 Fyndplats112 Fyndplats113 Fyndplats114 Fyndplats115 Fyndplats116 Fyndplats117 Fyndplats118 Fyndplats119 Fyndplats120 Fyndplats121 Fyndplats122 Fyndplats123 Fyndplats124/RAÄ 416 Fyndplats125 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning126 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning127 Bytomt/gårdstomt Fornlämning Förundersökning128/RAÄ 145 Hög Fornlämning Förundersökning129/RAÄ 200 Färdväg Fornlämning Förundersökning130/RAÄ 103 Runristning Fornlämning Förundersökning131 Husgrund, historisk tid Ej fornlämning Ingen åtgärd132 Boplatsläge Möjlig fornlämning Utredningsgrävning133 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning134/RAÄ 241 Stensättning Fornlämning Förundersökning135 Obestämbar Möjlig fornlämning Utredningsgrävning136/RAÄ 144 Gravfält Fornlämning FörundersökningDen arkeologiska utredningen, etapp 1, har lyft fram en ovanligt spännandefornlämningsmiljö med varierande lämningar från yngre stenålder fram tillhistorisk tid. Stora delar av området kan närmast betraktas som ett sammanhängandefornlämningskomplex där fornlämningarna tydligt visar på förändringari samhällsorganisation och markutnyttjandet över tiden. Ett bärandeinslag i området är den tydliga platsbundna kontinuiteten som blandannat yttrar sig i att man redan under förhistorisk tid varit medveten om ochmed stor omsorg tagit hänsyn till föregående generationers lämningar.Redovisning av fältarbetetDet inventerade området är närmare 300 hektar stort och erbjuder storvariation när det gäller terräng och kulturhistoriska lämningar. Den starktprofilerade terrängen med sina markanta bergsryggar och mellanliggandedalgångar med förhållandevis korta sluttningar rymmer komplexa kulturmiljöermed kontinuitet sedan yngre stenålder.Resultatet av fältarbetet presenteras från norr till söder med objektnummer.I förekommande fall anges även RAÄ-nr. Mer detaljerade beskrivningarav varje enskild lämning återfinns i bilaga 1, en objekttabell. Många av objektenavser bytomter, gravfält och gravar med mera som är säkra forn-Från Hammarby till Hågelby 19

20 Från Hammarby till Hågelbylämningar, i flera fall kända sedan tidigare. För bytomter gäller att dessamarkerats utifrån det äldre kartmaterialet samt iakttagelser i fält. Bytomternasdefinitiva avgränsning fastställs vid en arkeologiska förundersökning.I området finns också en rad fyndplatser som kan ses som indikationer påboplatser, så kallade boplatslägen, som är möjliga fornlämningar. I en delfall är det svårt att avgöra med endast en okulär besiktning om lämningenär att betrakta som fornlämning eller om den är resultatet av en annan aktivitet.I de fallen beskrivs lämningar ibland som osäkra. Fältarbetet har ävenfångat upp en rad lämningar som är av allmänt kulturhistoriskt intresse föratt förstå områdets användning och historia. Objektens fornlämningsstatusredovisas i avsnittet ”Utredningens resultat”.I anslutning till Hammarby och Botkyrka kyrka har det noterats fyra möjligaboplatslägen, objekt 1, 2, 8 och 10. Objekt 1 avser ett mindre läge närasjön Aspen. Objekt 2 och 10 är boplatslägen som ligger direkt nedanför Aspbergetoch Göta landsväg. Norr om den gamla landsvägen finns flera gravfältsom talar för att det funnits bosättningar i området. Inom objekt 2 iakttogsett flintavslag, objekt 4. Här finns också platsen för en möjlig grav, objekt 3.Arrendator Gunnar Stockhaus innehar flygfoton med en rund ring på platsensom om jorden vore mer stenig och torrare i området. På kartan från år 1698över Hammarby finns på platsen ett mindre område som lämnats obrukatmellan två tegar. Detta skulle kunna tyda på en bortodlad grav, kanske medsamband med gravfältet norr om landsvägen utanför utredningsområdet.Objekt 7 visar platsen för en skafthålsyxa, påträffad på ladugårdsbackenav arrendator Gunnar Stockhaus. Objekt 5/RAÄ 23 betecknar Hammarbygårdsgravfält med framför allt ett stort antal högar men även äldre gravar.Flera av högarna är mycket skadade. Intill gravfältet ligger Hammarby bytomt,objekt 6/RAÄ 23:2, som delvis är bebyggd. I området finns syllstensrader,en källargrund från 1900-talet och i den omrörda markytan iakttogstegel, porslin, glas och enstaka järnföremål. Bytomten omges av objekt 8,ett större boplatsläge. Söder om Botkyrka kyrka har Kyrkbyn legat, belagdi kartmaterialet från år 1636, fram till 1960-talet. Kyrkbyns bytomt, objekt9/RAÄ 383:1, har tidigare varit felaktigt inprickad. Objekt 10 avser ett boplatslägei närheten till Kumla bytomt i öster. Området har varit lämpligt förbosättning under bronsålder och järnålder.Söder om motorvägen ligger en osäker grav, objekt 11/RAÄ 402, somäven skulle kunna vara ett skärvstensröse. Objekt 12 avser fyndplatsen fören kvartskärna. I den branta sluttningen ligger fyra skyttevärn, objekt 13, varavett kan ha nyttjats som källargrund. På krönet av ett mindre impedimentligger en välbevarad stensättning, objekt 14/RAÄ 27. Objekt 15 visar platsenför en flintkärna, något ”mjölkig”. Nedanför det höga berget ligger enhusgrundsterrass, objekt 16/RAÄ 272, som kan höra hemma i bronsåldern.Området i anslutning till fyndet av flinta och husgrundsterrassen utgör ettfint boplatsläge, objekt 17. Ytterligare ett fynd av ett kvartsavslag hittades iåkermarken, objekt 18. Utmed sydvästra sidan och nedanför det höga bergetsom i äldre kartmaterial kallas ”Saltberget” går en äldre färdväg, objekt 19,som av lokalbefolkningen omnämns som ”Kyrkvägen”. Den binder sammanBotkyrka kyrka med Skrävsta och Hågelby i söder. På krönet av Saltbergetligger två stensättningar, objekt 20/RAÄ 25, varav en är något osäker. I anslutningtill dessa finns ett litet boplatsläge, objekt 21, som kan ha varit enbra plats för bosättning under äldre stenålder. Strax nedanför Botkyrka skid-

!!! !!! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !!!! ! !!!! ! !!! !!! !!!! !!!!!!!!! !! ! !! !!! !! ! !!!!! ! !!! ! ! !!! !!!! !!! ! ! ! ! ! !!!!! !! ! !!! ! ! !! !!! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! !!! !! !! !! !! !Obj. 1Obj. 5/RAÄ 23:1! !! !! !Obj. 3 Obj. 4Obj. 2! ! !!! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! !!! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! !! !Obj. 6/RAÄ 23:2! !! ! !! !! !!! ! !! !! !Obj. 7Obj. 15! ! !! !Obj. 9/RAÄ 383Obj. 16/RAÄ 272Obj. 20/RAÄ 25! !! ! !! ! !! !! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !! !Obj. 11/RAÄ 402! ! !! !!! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !! ! ! !! !! !! !! !! !Obj. 10\!! !!!! ! ! !!!!! !! !!! ! ! !!!!! ! !! ! ! !! !! !! !!!!! !!!! !!!Obj. 28/RAÄ 30Obj. 27Obj. 35/Obj. 29/ RAÄ 441, 34RAÄ 31 Obj. 30! !!! !!! !!!! ! !! !! !P! !!! ! !!.!! !! ! !!P P!!!! ! ! !!! !!!!! ! !Obj. 38/RAÄ 399Obj. 8Obj. 37!.!.!. !.Obj. 12 Obj. 13 Obj. 14/RAÄ 27Obj. 17Obj. 18!.Obj. 23Obj. 24Obj. 25!Obj. 21!!!!!!!!!!!!!!!!!!Obj. 22/RAÄ 28!.GUtredningsområdeFornlämningMöjlig fornlämningÖvrig lämningFyndplatsFig. 8. Utredningsområdets norradel med samtliga objekt. Som bakgrundligger digitala Fastighetskartan.Skala 1:5 000.Obj. 31/RAÄ 31Obj. 32Obj. 33Obj. 40Obj. 41P! ! !! !! ! ! !Obj. 42! !!! ! !!! !Obj. 43! ! ! ! !!!!!!! !!!!!Obj. 36/RAÄ 32 Obj. 47Obj. 48/RAÄ 33 Obj. 49Obj. 46/RAÄ 288Obj. 26!!!!! !!!! !!!! ! !! ! !!!!!P! ! ! !! ! !! !! ! !!Obj. 19Obj. 34Obj. 39Obj. 44Obj. 51Obj. 53Obj. 50!! !! !! ! !! !! ! ! !!.! ! !0 100 mObj. 45Obj. 52!.!. !.! ! ! !! ! !!.! ! ! !! ! ! ! !GGGG!!!.Section 1 21!! ! !! !!! ! ! ! !! ! !! ! !!

!! !! !!! ! !!! !! ! !!! ! !!!!!!!!! !!!!!!!!! ! ! ! ! !!!! !!!!! !!!!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!! !! !!!! !!!! ! !! ! ! ! !Obj. 60/RAÄ 106!!!! !Obj. 66 Obj. 67!!!! ! !!! !! !! ! !! ! ! ! ! ! !!!! !! ! !! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! !!.G22 RapportnamnUtredningsområdeFornlämningMöjlig fornlämningÖvrig lämningFyndplatsFig. 9. Utredningsområdets södradel med samtliga objekt. Som bakgrundligger digitala Fastighetskartan.Skala 1:5000.Obj. 72/RAÄ 3960 100 mObj. 74/RAÄ 35Obj. 75/RAÄ 36Obj. 80/RAÄ 351Obj. 73Obj. 82!Obj. 79/RAÄ 397Obj. 83/RAÄ 38!!! !!!Obj. 58/Obj. 54/RAÄ 105RAÄ 255 Obj. 55Obj. 56! ! !! !! ! !! ! !! ! !!!!!!!! ! ! !! ! !!! !! ! !!!! ! ! !! !! ! !! ! !!! !! ! !!. !.!.Obj. 76! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !Obj. 57Obj. 84/RAÄ 36:1,3,4,5Obj. 81/RAÄ 37! ! ! !! !! ! ! !!! !! ! !Obj. 77/RAÄ 418 Obj. 78Obj. 85/RAÄ 242! ! ! ! !! ! !! !! !! !! !!! !!! !!! !! !!!! !! ! ! !!! !!!! ! !! ! ! !! ! ! ! !Obj. 87! ! !Obj. 86/RAÄ 243!!!Obj. 59Obj. 90!! !! !!!!! !! ! ! ! !!! !!! ! ! !! !Obj. 63! ! !!!! !!! !! ! ! !!! ! ! !! !!! ! !! ! ! ! ! ! !! !!Obj. 62! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!!! !GGGObj. 19Obj. 89/RAÄ 102Obj. 88/RAÄ 101125!Obj. 61Obj. 64Obj. 65GObj. 125Obj. 126!! ! !! ! !!! ! ! ! !! ! !! !!! !!! !Obj. 91/RAÄ 104! !! !! !! ! ! ! ! ! ! !Obj. 127!!!.Obj. 71!Obj. 68Obj. 92/RAÄ 273!!! !! ! !Obj. 99! !! ! ! ! !!! ! ! !!.! ! !! !! !!! ! ! !!! !! ! ! !Obj. 70/RAÄ 110Obj. 100Obj. 101Obj. 103Obj. 69! ! ! ! ! !! !!!! ! !! ! ! !Obj. 102!!!!! ! !! !! !! ! ! !!! !!!!! !!!! !Obj. 93Obj. 128/RAÄ 145Obj. 104!!!!Obj. 95!!!!! !Obj. 94/RAÄ 109Obj. 98! ! !! ! ! !!! ! !! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! !! !! ! !! !! !!! !Obj. 105–123Obj. 129/RAÄ200!! !! !Obj. 96/RAÄ 108!! !Obj. 97/RAÄ 111! !! !!! !! ! ! ! ! !Obj. 130/RAÄ 103 Obj. 131Obj. 135Obj. 136/RAÄ 144! ! !Obj. 133Obj. 132Obj. 134/RAÄ 241!! ! ! ! !!!!! ! ! ! !! ! !!!! ! !!!! ! ! ! !!!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !!!! !! !! !Obj. 124/RAÄ 416! ! ! ! ! ! !! ! !!!!

Fig. 10. Gunnar Stockhaus, den sistearrendatorn på Hammarby, med enskafthålsyxa som han har hittat påladugårdsbacken. Foto: KarinBeckman-Thoor.Fig. 11. (överst) Hammarby, ekonomibyggnadersom alltjämt ligger påden historiska bytomten. I närområdetanas flera syllstensrader efter äldrehus. I bakgrunden syns Botkyrkakyrka. Det öppna landskapet mellanHammarby och kyrkan är av stortvärde för förståelsen av kyrkans placeringoch sambandet mellan dennaoch den tidigare prästgården. Närkyrkan uppfördes kunde man följakyrko bygget från Botvids släktgård.Foto: Karin Beckman-Thoor.Fig 12. (mitten) Isabella i en stensättning,objekt 20/RAÄ 25. Dennastensättning är typisk för Botkyrkabygdensgravläggningar under yngrebronsålder och äldre järnålder. Dehar en stenpackning som lagts direktpå den högsta punkten av ett kaltberg med vid utsikt över bygden.Foto: Karin Beckman-Thoor.Fig. 13. (nederst) I västra änden avgravfältet, objekt 36/RAÄ 32, liggeren fyrsidig stensättning som är någothöglik nande med tydlig kantkedjaav stora stenar. I den motsatta ändenav gravfältet ligger en fyrsidig grav,kanske en tarandgrav, som kan varatvåtusen år äldre. Foto: KarinBeckman-Thoor.

24 Från Hammarby till Hågelbybacke som inte längre är i drift ligger ett stort röse, objekt 22/RAÄ 28, somtäcker hela krönet av en markant bergklack. Röset har en magnifik utsiktmot sjön Aspen i väster och Botkyrka kyrka i norr med Aspberget bakom.I kanten av en mindre höjd finns en mindre stentäkt, objekt 23, som möjligenskulle kunna förväxlas med en fornlämning. Objekt 24 är ett långsmaltboplatsläge mellan höjderna i ett så kallat sadelläge. Att platsen bör ha varitattraktiv som boplats under yngre stenålder och bronsålder indikeras av enmöjlig husgrundsterrass, objekt 25, av bronsålderstyp samt av den lilla fasetteradelöpare, objekt 26, som påträffades i södra kanten av läget.Vid Näsby, norr om motorvägen, finns ett mindre boplatsläge, objekt27, inom vilket det ligger två möjliga stensättningar, objekt 28/RAÄ 30.Några enstaka skärviga stenar antyder att de skulle kunna utgöra två mindreskärvstenshögar. Här finns också ett litet höggravfält, objekt 29/RAÄ 29,inom vilket det ligger ett vattenhål, objekt 30, som kan ha haft betydelse irituella sammanhang på gravfältet. Helt nära sjön Aspen ligger en oregelbundenoch ojämn stensättning, objekt 31/RAÄ 31. Stensättningen skullemöjligen kunna dölja en hällkista. Objekt 32 avser en skärvstenshög, därstora mängder skärvsten kastats upp mot ett mindre flyttblock. I anslutningtill denna fornlämning finns ett fint boplatsläge, objekt 33. Inom boplatslägetfinns flera fina delvis torvtäckta hällpartier som erbjuder goda lägen förhällristningar. Objekt 34 avser två odlingsterrasser som delvis är överodladei sen tid. De är relikta former, som återfinns på de historiska kartorna mensom kan vara av betydande ålder. Näsby bytomt, objekt 35/RAÄ 34, RAÄ441, har täckt ett område på ömse sidor om dagens motorväg. Bytomten hartidigare varit felinlagd. Intill den historiska bytomten ligger objekt 36/RAÄ32, Näsby gårdsgravfält, som använts under mycket lång tid. Gravfältet ärovanligt välhållet med omsorgsfullt uppförda gravar. Längst i öster finnsen fyrsidig stensättning med grov stenpackning, kanske en tarandgrav frånyngre bronsålder eller äldre järnålder. Mot väster ändrar gravfältet karaktär,där det uppvisar ett stort antal högar och högliknande stensättningar somhör hemma i yngre järnålder. Längst i väster är en fyrsidig stensättning, närmasthögliknande, med kantkedja och avlång fördjupning som kanske kanindikera en kammargrav. I norra kanten ligger en två meter lång sten, meden tillhuggen botten som tydligt visar att den varit rest precis invid ett förhistorisktvägstråk. Gravarnas form och gravfältets komposition, med fyrsidigagravar i ändarna, visar på en stor medvetenhet och en tydlig strategi när detgäller gravfältets utformning och utveckling. Gravfältet som har ovanligtstora pedagogiska kvaliteter behöver röjas.Objekt 37 avser ett boplatsläge bestående av mjuka sluttningar runt någraflacka höjder. Närheten till Näsby bytomt och gravfältet antyder att detfinns förutsättningar för boplatser i området under järnåldern. I områdetligger objekt 38/RAÄ 399 som beskrivits som en osäker grav. Området ärdelvis omrört med spridda stenar utan tydlig begränsning. Möjligen skullede kunna vara rester av en husgrundsterrass av järnålderstyp. I sluttningarnaner mot Aspen finns ett större boplatsläge, objekt 39, som varit en gynnsamplats för bosättningar från yngre stenålder fram till historisk tid. Objekt 40och 45 visar fyndplatser för en bränd flintkärna, bränd lera, flera flintavslagoch en löpare som tillsammans visar att det finns boplatser i området frånåtminstone yngre stenålder och bronsålder. Upp mot den avhysta bytomtenoch gravfältet är det även ett gynnsamt läge för medeltida bebyggelse medhänsyn till markslagens fördelning i området.

Fig. 14. I åkermarkensydost om motorvägen,objekt 39, iakttogs flerafynd av flinta, bränd lera,kvarts och en löpare. Påbilderna syns en brändflintkärna och en löpare.Foto: Karin Beckman-Thoor.Fig. 15. En fyrsidig stensättninginom objekt 48/RAÄ 33 somansluter som en del i den vallsom hägnar berget. Foto:Karin Beckman-Thoor.Fig. 16. Vid Ursvik, objekt 53,har man lagt en bana för fälttävlanrakt över den övergivnahusgrunden. Husgrunden ärhalverad och den södra långsidanfinns kvar som en stående sektiondär man tydligt kan iakttasyllstenar och spismurens centralaplacering. Ursvik har varitbebott långt fram på 1900-talet.Foto: Karin Beckman-Thoor.Från Hammarby till Hågelby 25

26 Från Hammarby till HågelbyI sluttningen av ett långssträckt berg ligger en ensamliggande stensättning.Objekt 46/RAÄ 288. I anslutning till denna grav finns ett litet boplatsläge,objekt 47, lämpligt för bosättning under stenåldern. På det högsta krönetligger en gravhägnad med tillhörande gravar, objekt 48/RAÄ 33. Platsenkan betraktas som ett inhägnat berg med flera gravläggningar, minst fyra,och murkonstruktioner som bildar flera rum. Platsen ligger avskilt med vidutsikt åt nästan all håll. Några av gravarna ligger i murkonstruktionernaoch ingår i dessa som delkonstruktioner. Lämningarna är tydliga och tillsammansutgör de en mycket fin helhet. På höjdryggen har även noterats tvåboplastlägen, objekt 49 och 50 som båda utgör tänkbara platser för bosättningarunder äldre stenålder. Nedanför berget, på lägre nivå återfinns objekt51, ett boplatsläge. I västra kanten av boplatsläget påträffades en knacksten/löpare, objekt 52. Boplatsläget sammafaller till stora delar med platsen förtorpet Ursvik, objekt 53, som alltjämt anas genom en halverad husgrund,källargrund, ett fallfärdigt skjul och igenplanterade åkrar.Området där fastigheterna Näsby, Hammarby, Skrävsta och Hågelbymöts domineras av en smal dalgång, närmast som ett pass omgivet av bergigaskogsmarker. Objekt 54/RAÄ 255 avser två naturbildningar som tidigareuppfattats som möjliga gravar. Idag avslöjar omkullfallna träd och rotvältoratt förhöjningarna i området utgörs av små uppstickande bergklackar.Objekt 55, 56 och 57 avser boplatslägen på nivåer mellan 40 och 55 meteröver havet. I de skeden under äldre och yngre stenålder som dessa platser varstrandbundna har de erbjudit skyddade och inbjudande boplatsytor.Objekt 58/RAÄ 105 avser en fornborg som är mycket osäker men medtydlig topografisk begränsning. Den markanta bergklacken uppvisar partiermed murliknande moränansamlingar som sannolikt är naturliga. De mestmur- och valliknande moränsstråken återfinns i söder. I anslutning till dennågot tveksamma fornborgen är två möjliga stensättningar. Objekt 58/RAÄ105 har studerats av Björn Ambrosiani som beskriver den som obetydligmed osäker funktion. Han betecknar vallen som närmast en naturlig stenvall(Ambrosiani 1964). Objekt 58/RAÄ 105 bör liksom de intilliggande stensättningarnabetraktas som en osäker fornlämning.Objekt 59 pekar ut bebyggelsen i torpet Korshagen, som omfattar enhusgrund och en källargrund. Husgrunden är delvis uppbyggd av cement.På bergskrönet i norr ligger det två prydliga gravar, objekt 60/RAÄ 106, ettröse och en stensättning. I området finns även en osäker grav bestående avett antal utspridda stenar på hällmarken i direkt anslutning till det gamlasoptippsområdet. Objekt 61 avser ett förhållandevis stort boplatsläge runten sankmark. Området präglas av moränsluttningar med stenfria partieromgärdade av berg utom i sydväst där området öppnar upp mot en tänktförhistorisk fjärd. Inom området finns en möjlig husgrundsterrass, objekt62, av bronsålderstyp. Området ligger på nivåer mellan 35 och 45 meteroch har varit ett attraktivt boplatsläge under hela yngre stenåldern men ävenunder bronsåldern. Objekt 63 är en källargrund som troligen har sambandmed torpet Korshagen som under det sena 1800-talet bestod av två enheteri anslutning till kyrkvägen. Något boningshus som kan relateras till dennakällargrund har inte återfunnits. I närområdet finns några mindre grustäkteroch ojämnheter i markytan som möjligen kan ha samband med torpbebyggelseni området. I området finns en igenväxt åker kantad av fem röjningsrösen,objekt 64, som bedöms ha samband med denna sentida, dikade åker. Påkrönet av en uppstickande berghäll i anslutning till en avsats i terrängen på-

träffades en hällristning, objekt 65, i form av två skålgropar. I anslutning tilldessa finns ytterligare en möjlig skålgrop. Skålgroparnas läge är mycket fintmed utsikt över krönet på det ”sadelläge” som ligger i området, mitt emellande mjuka sluttningarna mot Hågelby i söder och Näsby och Hammarbyskogsmark i norr. Platsen är mycket strategisk. Objekt 66, ett boplatsläge,ligger på 55–60 meter över havet. Objekt 67 ligger på 40 meter över havet.De har varit attraktiva för boplatser under äldre respektive yngre stenåldern.Norr om och nedanför fornborgen noterades en möjlig grav, objekt 68.Fornborgen, objekt 70/RAÄ 110, uppvisar två mycket kraftiga vallar medstenar lagda i flera skikt, vallarna avgränsar berget mot öster och väster därberget sluttar. I norr och söder uppvisar berget lodräta stup. Fornborgen harkommenterats av Björn Ambrosiani som klassar den som en tillflyktsborg(Ambrosiani 1964).Inom fornborgen finns en möjlig stensättning, objekt 70, samt ett vattenhål,objekt 69, som kan ha haft betydelse för möjligheterna att nyttjaborgen. Här ska även påpekas att den västra vallen är mycket kraftig ochbred. Den påminner närmast om de långrösen som man bland annat finner iVästsverige. I skogsmarken sydväst om fornborgen noterades ett vattenhål,objekt 71, i en sänka i terrängen, omgiven av rumsskapande berg. Vattenhåletbedöms vara av intresse för eventuella boplatser i närområdet.Norr om Skrävsta domineras landskapet av ett höglänt bergsområde somstupar brant mot en vik av sjön Aspen i nordväst. På detta höjdstråk harnoterats ett antal gravar, möjliga gravar och små boplatslägen. Objekt 72/RAÄ 396 avser två mycket osäkra gravar. Intill dessa finns ett mindre boplatsläge,objekt 73, på en nivå av 45 meter över havet vilket anger att detkan ha nyttjas under den första delen av yngre stenålder. På en klippa medvid utsikt över sjön Aspen ligger en röseliknande stensättning, objekt 74/RAÄ 35. I dess närhet finns en murliknande stensamling över en liten klyftai berget. Objekt 75/RAÄ 36:2 och objekt 77/RAÄ 418 avser två ensamliggandestensättningar belägna på bergskrön med utsikt mot söder. Objekt 76och 78 pekar ut två mycket små boplatslägen på nivåer mellan 60 och 70meter över havet. Som läge har de renodlad äldre stenålderskaraktär.Objekt 79/RAÄ 397 är ett mindre gravfält om fem runda stensättningar.Vid besök på platsen var de svåra att urskilja och avgränsa varför deras exaktaantal och form bedöms som osäkert. Objekt 80/RAÄ 351 pekar ut trehällristninglokaler med 14, tre och en skålgrop. Den sistnämnda, belägen påen mindre jordfast sten i skogsmarken i norr inte kunde ej återfinnas i detslybeväxta området. Objekt 81/RAÄ 37 är en stensättning som kan vararester av en grav som undersöktes av Greta Arvidsson på 1940-talet. Det ärdärför oklart hur mycket av anläggningen som är ursprunglig eller som äråterskapad. I dammen mitt framför Skrävsta huvudbyggnad ligger en underliggaremed okänt urspung, objekt 82. På den ligger en möjlig löpare. Detligger dock nära till hands att anta att de påträffats i området. Vid sammaundersökningar på 1940-talet grävde man ut en tresidig stensättning, objekt83, inför att den nya huvudbyggnaden skulle uppföras.Området från Skrävsta ridstall och österut bör betraktas som ett sammanhängandefornlämningsområde med olika delar där objekt 84/RAÄ 36 är ettstörre gravfält om närmare 30 stensättningar, flera högliknande. Objekt 85/RAÄ 242 är ett mindre gravfält om sju gravar med äldre–yngre järnålderskaraktär.Objekt 86/RAÄ 243 pekar ut tre stensättningar med grov fyllning somsannolikt hör hemma i äldre järnålder. Objekt 87 avser en möjlig husgrunds-Från Hammarby till Hågelby 27

Fig. 17. Nypåträffade skålgroparnära Korshagen, objekt 65.Foto: Karin Beckman-Thoor.Fig. 19. Skrävsta bytomt, objekt 88.Foto: Karin Beckman-Thoor.28 Från Hammarby till HågelbyFig. 18. Underliggare,objekt 82, meden möjlig löparsteni dammen framförSkrävsta huvudbyggnad.Foto: KarinBeckman-Thoor.

Fig. 20. Vy över Kyrkvägen, objekt 19,och Kyrkkullen, objekt 91/RAÄ 104,med sitt gravfält på en av de mest framträdandehöjderna i Hågelbyområdet.Foto: Karin Beckman-Thoor.Fig. 21. Rest sten inom gravfältet objekt 97/RAÄ 111.Foto: Karin Beckman-Thoor.Fig. 22. Utmed den historiska färdvägen ”Tingsvägen”objekt 129/RAÄ 130 står Hågelby runsten,vid avtagsvägen mot Hågelby. På stenen,objekt 130/RAÄ 103 är det ristat ”Sibbe ochJorun och Torgunn och Ingegärd de syskonenläto resa denna sten efter Tjärve sin fader ochGudmod efter sin make Gud hjälpe hans själ”.Foto: Karin Beckman-Thoor.Från Hammarby till Hågelby 29

30 Från Hammarby till Hågelbyterrass av det mindre slaget. Objekt 88/RAÄ 101 visar Skrävsta bytomt såsomden kan identifieras i det äldre kartmaterialet. Inom bytomten finns enrest sten och en husgrund efter en ålderdomlig parstuga som stod kvar in itidigt 1900-tal. I området finns flera möjliga husgrundsterrasser. Några avde husgrunder som kan iakttas i området är sannolikt de som återfinns påden avbildning från 1800-talet som kan ses på den informationsskylt sombeskriver Skrävsta bytomt. På bilden ser man en låg parstuga flankerad av enloftbod i öster och en mindre byggnad i väster. Objekt 89/RAÄ 102 omfattarSkrävsta norra bytomt och ett gravfält om minst 30 fornlämningar somutgörs av tre högar och 27 stensättningar, varav flera är mycket högliknande.De synliga spåren av Skrävsta norra bytomt består av två källargrunder isödra delen av objekt 89/RAÄ102. Genom gravfältet löper en äldre färdväg,objekt 90. Mellan de beskrivna fornlämningarna finns områden utan synligalämningar där det sannolikt finns ytterligare lämningar under markytan. Delarav gravfälten är beväxta med midjehöga ormbunkar och sly varför detexakta antalet är något osäkert. Här ska nämnas att tidigare inventeringaromnämt ett betydligt större antal gravar än 1980-talets fornminnesinventering.Särskilt objekt 84/RAÄ 36:1 är svåravgränsat mot väster på grund avtät buskvegetation och högt gräs. Skrävstaområdet som helhet är mycketnaturskönt och uppvisar ett stort antal fornlämningar från äldsta järnåldertill historisk tid med stora pedagogiska kvaliteter. I området har även företagitsarkeologiska undersökningar, se avsnittet om tidigare undersökningar,där spektakulära fynd tydligt visar att området haft en särskild ställningunder förhistorisk tid. Fornlämningsmiljöerna i området är ovanligt rikaoch komplexa med stora vetenskapliga och upplevelsemässiga värden, vilketäven poängteras i Botkyrka kommuns kulturminnesvårdsprogram från år1988. Området är dock i behov av uppröjning och bör betas.Mitt i Hågelby och Skrävsta åkermark ligger Kyrkkullen, objekt 91/RAÄ104, ett gravfält med namn efter fornlämningar eller kanske efter den väg,objekt 19, som passerar tätt intill. Gravfältet hör hemma i yngre järnålderoch består av sex högar och 14 runda stensättningar.På bergshöjden i öster ligger en grupp med gravar, objekt 92/RAÄ 273som omfattar tre flacka stensättningar med grov stenfyllning och en högliknandestensättning. Till denna fornlämning hör även en möjlig husgrundsterrassvars formation kan vara naturligt svallad morän. Objekt 93 är ett boplatslägesom ligger på 55–65 meter över havet och varit strandbundet underäldre stenålder. På en av de högsta bergstopparna i området ligger objekt 94/RAÄ 109, två rösen och en stensättning. Fornlämningarna är välbevaradeoch erbjuder en fantastisk utsikt över nejden. I sluttningen nedanför dessagravar finns ett mindre boplatsläge, objekt 95, bestående av en skyddad hyllapå en nivå av 55–60 meter över havet. I norr, invid Eriksbergs industriområdeligger objekt 96/RAÄ 108, en bronsåldersboplats som delundersöktstidigare. Flera undersökningar inför olika industrietableringar resulterade ien skärvstenhög och boplatslämningar. Den kantkedja som påträffades i bottenav skärvstenshögen har rekonstruerats invid den cykelväg som passerar ikanten av boplatsen. Den senaste förundersökningen i området (Werthwein1998) visade att delar av boplatsen ligger kvar i åkermarken. Exploateringsärendethar inte gått vidare och fornlämningen har inte slutundersökts.Objekt 97/RAÄ 111 är ett av de största gravfälten i området och bör haett samband med Hågelby förhistoriska bebyggelse. Det består av närmare100 fornlämningar, varav 35 är runda stensättningar, tio är kvadratiska sten-

sättningar och 55 är resta stenar varav 20 ligger omkullfallna. Idag är gravfältetsvåröverskådligt med hög gräsvegetation, midjehöga ormbunkar ochtät granskog i väster. Gravfältet har därför begränsats utifrån den tidigareavgränsningen. Objekt 98 avser en stensättning i kanten av en mindre grustäkt.Besiktningsförhållandena och stensättningen i väster talar för att gravfältetkan sträcka sig längre västerut. Björn Ambrosiani omnämner att detska finnas terrasseringar i västra kanten av gravfältet, dessa har inte kunnatidentifieras (Ambrosiani 1964). Centralt i den övre delen, där gräsvegetationenär mycket kort kan man iaktta minst två mycket stora tarandgravar somframträder med fint, lagda kantkedjor av småsten. Gravarnas kompliceradecellsystem och fint lagda stenpackning hade inte kunnat iakttas om växtlighetenvarit högre och tätare. Tarandgravarna är intressanta eftersom manundersökte flera gravar av denna typ i Albyområdet under 1970-talet. De varsvåra att urskilja före avtorvning och visade sig bestå av flera intill varandraliggande celler. De innehöll i regel brandgravar med små benkoncentrationer,tunna brandlager och enstaka keramikskärvor. I gravarna kom inga daterandefynd. Tarandgravar i Östertälje har daterats till yngsta bronsålder ochäldsta järnålder genom fynd av arm- och halsringar samt en spiralhuvudnålav brons (Bennett 1975a). Intressant är uppgiften om att de var svåra atturskilja före avtorvning något som även tycks vara fallet i Hågelby.I åkermarken mellan Kyrkkullens gravfält, objekt 91/RAÄ 104, och gravfältetnordost om Hågelby, objekt 97/RAÄ 111, har Sven-Gunnar Broströmpåträffat ett stort antal lösfynd, objekt 99–123. De består av 13 löpare/knackstenar, sex bitar av flinta och sex brynen/slipstenar. Han har även påträffaten löpare, sot, kol och skärviga stenar nära den cykelväg som gårinvid Hågelbyleden, objekt 124/RAÄ 416.Sluttningarna ner mot Aspen och dalgången mellan de två höjdstråk somdominerar Skrävsta och Hågelbyområdet utgör ett stort sammanhängandeboplatsläge, objekt 125. Fornlämningarna i området, företagna arkeologiskaundersökningar vid Skrävsta, lösfynd av löpare, flinta och skärvsten samtiakttagelser av sot och kol i åkermarken talar för att hela området bör betraktassom ett mycket gynnsamt boplatsläge från yngsta stenålder fram tillmedeltid. Under olika perioder av förhistorien har olika delar av områdetvarit mer attraktiva. Under stenåldern tänker man sig gärna att boplatsernaföljt efter den vikande strandlinjen. Området runt de två höjderna i Korshagen,med nivåer mellan 25 och 45 meter över havet, har varit ett optimaltboplatsläge under hela yngre stenåldern genom sitt läge på ett näs mellan tvåuppgrundande vikar i nordväst och sydost. Hällristningar, objekt 65 och 80,samt stensättningar av äldre karaktär på bergskrönen runt åkermarken angeratt det bör finnas omfattande bronsåldersboplatser mellan höjderna ochde övre delarna av den mjukt sluttande åkermarken. Det stora antalet äldrejärnåldersgravar, såväl ensamliggande som på gravfält anger att det funnitsflera boplatser under äldre järnålder som kan ha legat inom i stort sett heladet markerade boplatsläget. Yngre järnålderns boplatser kan förväntas i anslutningtill de stora gravfälten och bytomterna. I detta sammanhang ter sigområdena mellan objekt 89, 91 och 97 samt norr om objekt 91 som särskiltintressanta att pröva. Med hänsyn till områdets vägnät och markarronderingeni det äldre kartmaterialet finner man att samma områden kan varaintressanta att uppmärksamma när man söker efter övergivna, medeltidabebyggelselägen. De äldre kartorna uppvisat en detaljerad tegindelning somantyder betydligt flera terrängformationer än vad vi kan se idag i terrängen.Från Hammarby till Hågelby 31

Vid provgrävningar inom området kan det därför vara av intresse att prövaen del av de oregelbundenheter som återfinns i det äldre kartmaterialet.Vid Hågelby gård har det noterats ett lämpligt boplatsläge, objekt 126, idirekt anslutning till den historiska bytomten, objekt 127, som bestod av tvågårdar fram tills att de revs i början av 1900-talet för att ge plats åt dagensherrgårdsanläggning. Objekt 128/RAÄ 145 avser en hög och en intilliggandeosäker stensättning. Från Hågelby gick den äldre ”Tingsvägen”, objekt 129/RAÄ 200, mot nordost. Vägen kan inte spåras i terrängen idag utöver någrastenar på platsen där det funnits en bro över en bäck norr om Hågelby. Vägenhar passerat Hågelby runsten, objekt 130/RAÄ 103 (Nr 288 i Sörmlandsruninskrifter). På kartan över Hågelby från år 1735 finns stenen markerad ien täppa kallad Runstenstäppan, ungefär på samma plats som idag.Objekt 131 avser en sentida källargrund nedgrävd i en slänt. I en sydostsluttningnära Hågelbyvägen noterades ett boplatsläge, objekt 132, inomvilket det även finns en möjlig skärvstenshög, objekt 133. På krönet av enbergklack ligger en skeppsformad stensättning, objekt 134/RAÄ 241. Vidarkeologiska provundersökningar år 1975 inför en gång- och cykelbana inärområdet framkom inget av antikvarisk intresse. I södra delen av Hågelbygårds område noterades en möjlig grav, objekt 135, på krönet av en mindrehöjd. Objekt 136/RAÄ 144 avser ett utpräglat yngre järnåldersgravfält omtre högar och elva stensättningar. På den högst belägna graven har man uppförtett ekotempel.Fältarbetet har lyft fram ett ett stort antal fornlämningar och möjligalägen för boplatser från stenålder till historisk tid. Det stora antalet fornlämningarvisar på ett intensivt nyttjande av området med kontinuerliga bosättningargenom hela förhistorien.ReferenserAmbrosiani, B. 1964. Fornlämningar och bebyggelse. Studier i Attundalandsoch Södertörns förhistoria. KVHAA.Andersson, A. 1973. Gravstenen från Botkyrka och korset från Gramhammar.Fornvännen 1973.Arkeologi i Sverige. 1975.Bratt, P. & Werthwein, G. 1999. Hallen i Skrävsta. Arkeologisk för- ochdelundersökning av fornlämning RAÄ 36, Botkyrka socken och kommun,Södermanland. Stockholms läns museum, Rapport 1999:16.Stockholm.Bennett, A. 1975a. Nyupptäckta svenska tarandgravar. Fornvännen 1975.– 1975b. Arkeologisk undersökning 1971. Fornl 107, röse, Kumla, Botkyrkasn, Södermanland. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1975:B41.Stockholm.Bennett, A. & Hemmendorf, O. 1975. Arkeologisk undersökning 1971,1973. Del av gravfält 135, Hågelby, Botkyrka sn, Södermanland. RiksantikvarieämbetetRapport 1975:B40. Stockholm.Brate, E. & Wessén, E. 1924–1936. Södermanlands runinskrifter.Fjärde häftet.Elfstrand, B. & Vinberg, A. Bronsåldersboplatsen vid Hågelby. Södermanland,Botkyrka socken, Hågelby, Tumba 7:2, RAÄ 108. Riksantikvarieämbetet.UV Stockholm. Rapport i ATA, dnr 1961/87. Stockholm.32 Från Hammarby till Hågelby

Hemmendorf, O. 1980. Fornlämning 108, boplatsrester från äldsta järnålder,Segersby, Botkyrka sn, Södermanland. Arkeologisk undersökning1974–75.Mörkfors, G. & Ullén, I. 1988. Botkyrka. Kulturmiljöinventering. Del I ochII av kulturminnesvårdsprogram. Botkyrka kommun, kultur och fritid.Schützler, L. 1996. Ett boplatsområde från yngre brons- och järnålder vidEriksbergs industriområde. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm,rapport 1996:87. Stockholm.Werthwein, G. 1998. Boplatslämningar vid Segersby. Stockholms läns museum,Rapport 1998:4. Stockholm.Administrativa uppgifterRiksantikvarieämbetets dnr: 421-1278-2008.Länsstyrelsens dnr: 431-07-116887.Projektnummer: 10939.Intrasisprojekt: M2008:15Undersökningstid: Maj–juni 2008.Projektgrupp: Karin Beckman-Thoor, Lena Beronius-Jörpeland,Elisabeth Essen.Underkonsulter: –.Exploateringsyta: Ca 3 km 2 .Läge: Ekonomiska kartan, blad Salem 10I 3c, Norsborg 10I 4c.Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon.Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6568000,y 1613000.Höjdsystem: RT 90 2,5 gon.Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiskaarkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.Fynd: Fynd med Fnr 1–3 förvaras tillsvidare hos Riksantikvarieämbetet,UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning.Bilaga 1. ObjekttabellObj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr1 Boplatsläge Boplatsläge, 110×70 m stort, fin sluttning invid uppgrundad vik vid Aspen, 20–25 m över havet. B-läge,något osäkert med höjdnivåerna beroende på sjön Aspens tippning. De lägre delarna kan ha legat undervatten in i järnålder. Området är annars tänkbart för bosättningar under yngre bronsålder och äldrejärnålder. Möjlig fornlämning.2 Boplatsläge Boplatsläge, 700×150 m stort, bestående av sydsluttning nedan markant bergshöjd. A-läge. Nivåer på25–35 m över havet. I åkermarken iakttogs ett flintavslag. Området har varit gynnsamt för bosättningarfrån yngre stenålder fram till medeltid. Norr om Göta landsväg som kantar boplatsläget i norr liggerett gravfält. Möjlig fornlämning.3 Obestämbar På platsen har arrendator Gunnar Stockhaus iakttagit en cirkel med annorlunda växtlighet, den haräven kunnat iakttas på flygfoton över området. Kan indikera platsen för en bortplockad grav.Möjlig fornlämning.4 Fyndplats Fyndplats för flinta.5/RAÄ 23:1 Gravfält RAÄ 23:1. Gravfält, 195×65–90 m (NÖ–SV), bestående av 71 fornlämningar. Dessa utgöres av 9högar, 50 runda stensättningar, 2 närmast ovala stensättningar, 3 kvadratiska stensättningar och 2 tresidigastensättningar. Högarna är 6–14 m i diameter och 0,7–2 m höga. De runda stensättningarna är3–8 m och 13 m diameter, övertorvade. Ett stort antal av högarna i sluttningen mot väster är skadadeav skyttevärn eller annan omfattande grävning. Den östra delen är bitvis svåravgränsad då områdettäcks av midjehöga buskage av förvildade prydnadsbuskar. Fornlämning.Tabellen fortsätter på följande sidor.Från Hammarby till Hågelby 33

Obj.nr/RAÄ nr6/RAÄ 23:2TypBytomt/gårdstomtBeskrivningRAÄ 23:2. Bytomt. Plats för Hammarby bytomt, enligt geometriska kartan från år 1636 och karta från1700-talet. Tidigare inprickning något märklig. Aktuell inprickning är ungefärlig och utgår från äldrekartor samt observationer i fält. Söder om ladugården finns flera syllstensrader av olika hus. Väster omvägen finns en källargrund, sentida, nedgrävd i brant backe, tegel och cement. Mycket liten ev. för attkyla mjölken under 1900-talet. Fornlämning.7 Fyndplats Fyndplats för skafthålsyxa påträffad av arrendatorn Gunnar Stockhaus som förvarar yxan i sitt hem.8 Boplatsläge Boplatsläge, ca 450×300 m stort. Fint boplatsläge i anslutning till Hammarby bytomt. På ladugårdsbackenhar arrendator Gunnar Stockhaus påträffat en skafthålsyxa. De äldsta gravarna på höjden iområdet kan vara från yngre bronsålder. Fint läge, A-läge, för boplatser från yngre stenålder fram tillmedeltid. Möjlig fornlämning.9/RAÄ 383 Bytomt/gårdstomtRAÄ 383:1. Bytomt för Kyrkbyn. tidigare felinlagd ligger direkt söder om kyrkan. Bebyggd fram till1960-talet och brukad av Sven-Gunnar Broströms farfar. Fornlämning.10 Boplatsläge Boplatsläge, ca 200×100 m stort, bestående av en flack sydsluttning i omedelbar närhet till gravfält inorr. A-läge. Möjlig fornlämning.11/RAÄ 402 Obestämbar RAÄ 402. Stensättningsliknande lämning rund, närmare 8–9 m i diam och 0,3–0,4 m h. Övertorvadmed enstaka stenar i ytan 0,3–0,5 m stora. Möjligen sticker en bergklack upp i ytan där även någraskärvstenar kunde iakttas. Markant begränsning som uppstått genom odling runtom. Påförd odlingssten.Möjlig fornlämning.12 Fyndplats Fyndplats för sannolik kvartskärna.13 Övrigt Skyttevärn, 4 st, 4×3 m st och intill 1,5 m dj, nedgrävda i sluttning. En av dem kan ha nyttjats somkällargrund. Ej fornlämning.14/RAÄ 27 Stensättning RAÄ 27:1. 1) Stensättning, rund, 10 m diam och intill 0,75 m h. Delvis kraftigt övermossad fyllning av0,5–0,75 m st stenar. Gropig i ytan. Beväxt med en björk, 2 tallar och någralövbuskar och enbuskar.3 m 222cg om 1 är: 2) nr 2 har tidigare uppfattats som en möjlig grav. Den utgör dock ett skyttevärnoch har ingen likhet med fornlämning. Stensättningen utgör fornlämning.15 Fyndplats Fyndplats för flinta, något mjölkig, 2×2×2 cm stor. Boplatsindikerande.16/RAÄ 272Husgrund,förhistorisk/medeltidaRAÄ 272. Terrassering (?) rektangulär, ca 15×5 m (NNV–SSÖ) och 0,5 m h i V kant. Övertorvad. Ndelen av terrasseringen (?) stenfri och Sdelen har talrika stenar i ytan 0,4–0,7 m st. Tydligt urskiljbarkanti V stensatt, av 0,4–0,7 m st stenar men saknar i övrigt klar begränsning. Fortsätter eventuelltytterligare 5–6 m åt SO. Bevuxen med smågranar och rönnsly. Fint läge för ett boplatsområde. Fornlämning.17 Boplatsläge Boplatsläge, 230×200 m stort bestående av fina sluttningar mot söder och en platå mellan höjd i sydvästoch berg i norr. A-läge. Ansluter till husgrundsterras i norr, fynd av kvart och flinta i området.Lämpligt läge för boplatser under yngre stenålder och bronsålder. Möjlig fornlämning.18 Fyndplats Fyndplats för kvartsavslag. Boplatsindikerande.19 Färdväg Färdväg, i folkmun kallad ”den gamla kyrkvägen” som återfinns på den geometriska jordebocken frånår 1636. Ungefärligt markerad i sin södra del, där den på 1636 års karta ansluter till den nordvästradelen av Hågelby bytomt. Vägen är tydligt terränganpassad, ansluter till flera fornlämningar och löperi sin norra del i kanten mellan inägo- och utägomark och har stora upplevelsevärden genom sin ålderdomligakaraktär kantad av stora ekar. Ej fornlämning.20/RAÄ 25 Röse RAÄ 25:1. Röse, rest av 13 m diam och 0,4 m h. Delvis övermossad fyllning av 0,2–0,6 m st stenar. I Nrest av en lagd kant av 0,4–0,5 m st stenar. I mitten en grop 4 m diam och 0,4 m dj. VSV delen av rösetär till större delen borttaget. Röset anlagt på en mindre uppskjutande bergklack. 10 m S om röset är enutspridd stensamling, 5–6 m st, av 0,25–0,5 m st stenar. Fornlämning.21 Boplatsläge Boplatsläge, 55×35 m stort bestående av sadelläge mellan två höjder. A-läge. Morän med sandiga partiermellan mer blockrika områden. Gles blandskog. Fint stenåldersläge på nivåer mellan ca 50–60 möver havet. Möjlig fornlämning.22/RAÄ 28 Röse RAÄ 28. Röse, 22–23 m diam och intill 2 m h. Delvis övermossad fyllning av 0,2–0,6 m st stenar. Omplockat,varvid 2 gropar uppstått i N- och S-delen, 10+5 m och 1,25 m dj. Utrivet i kanterna. Sten ärnedkastad utför berget vid rösets V-sida. Beväxt med flera barrträd och några björkar samt enbuskar.Borde röjas. Fornlämning.23 Övrigt Bergtäkt, ca 12×4 m stort område som resulterat i några högliknande ansamlingar med tillhuggna stenar.Ej fornlämning.24 Boplatsläge Boplatsläge, 350×70 m stort, bestående av sadelläge mellan två höjder och en sydvästsluttning. A-läge.I sydost påträffades en löpare. I området finns också en husgrundsliknande terrass. Nivåer på 25–30 möver havet. Området har varit ett attraktivt boplatsläge under yngre stenålder och framgenom hela bronsåldern. Möjlig fornlämning.25 Obestämbar Husgrundsterrass, osäker, 13×5 m stor och ca 0,5 hög. Sydost om platsen påträffades en löpare.I området har marken odlats och terrassen kan vara resultat av odling, den uppvisar dock delvis enstenskoning. Möjlig fornlämning.34 Från Hammarby till Hågelby

Obj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr26 Fyndplats Fyndplats för löpare, som tillsammans med den husgrundsterrassliknande lämning norr om fyndplatsenkan ses som boplatsindikerande. Fynd nr 1.27 Boplatsläge Boplatsläge, minst 70×50 m, bestående av en avsats i en större sydvästsluttning, på ca 30 ms höjd överhavet. A-läge. Fint, skyddat, boplatsläge med rumsskapande berg i nordost under framför allt yngrestenålder och bronsålder. Boplatsläget sträcker sig sannolikt in på Asptuna kriminalvårdsanstalts område.I området finns två osäkra stensättningar som möjligen kan vara skärvstenshögar.28/RAÄ 30 Obestämbar RAÄ 30:1. Nr 1. Stensättning? rund, 4-5 m diam, fylld 0,4 m hög. Övertorvad. I NV delen är ett block,1 m st och 0,4 m högt. Beväxt med flera lövbuskar. Grav? 3 m SSÖ om nr 1.Nr 2 Stensättning? rund 0,5 m diam, fylld 0,5 m h. Övertorvad. I VSV kanten en jordfast sten, 2,5×1,5m och 0,6 m h. Beväxt med några lövbuskar. Grav? Enstaka skärviga stenar i ytan. Lämningarna kanmöjligen utgöra skärvstenshögar. Möjlig fornlämning.29/RAÄ 31 Gravfält RAÄ 29. Gravfält, 90×40 m (NNV–SSÖ) bestående av ca 12 fornlämningar. Dessa utgöres av 2 högaroch ca 10 runda stensättningar. Högarna äro 10–11 m diam och 1,25 m h. En hög har enstaka stenar iytan 0,4–1,25 m st samt några stenar i kanten, 0,3–0,5 m h och 0,75 m stora. Stensättningarna äro 5–9m diam och 0,2–0,75 m h. Övertorvade med i ytan talrika stenar, 0,2–0,4 m st. Beväxt med blandskog.Fornlämning.30 Övrigt Vattenhål, ca 3–4 m stort och 0,4 m djupt. Sankt i mitten, fyllt med löv och ris. Beläget inom gravfält.Ej fornlämning.31/RAÄ 31 Stensättning RAÄ 31. Stensättning. Oregelbundet rund 10 m diam, fylld 0,3 m h.Övertorvad med i ytan talrikastenar, 0,5–1 m st. Oregelbunden kantkedja (saknas i VSV delen), 0,2–0,5 m h, av 0,4–0,8 m st stenar.Beväxt med 1 tall, några lövträd. Grav? Flera kantställda stenar som sticker upp i packningen,hällkisteliknande. Fornlämning.32 SkärvstenshögSkärvstenshög, oregelbunden, 5×4 m stor och 1 m hög. I mitten är ett block 2×1,5 m stort och 0,9 mhögt. I ytan är talrikt med skärviga stenar. Mycket fint läge. Fornlämning.33 Boplatsläge Boplatsläge, 250×120 m stort, bestående av en flack höjd mellan större höjd i norr och några rumsskapandebergsryggar i väster, på nivåer mellan 25 och 30 m över havet. A-läge. Mycket fint läge frånyngre stenålder fram till historisk tid. Avgränsas i sydost av motorvägen. I åkermarken på andra sidanmotorvägen har det påträffats flint, bränd lera och kvarts. I norr ligger platsen för Näsby bytomt.I söder ligger en skärvstenshög och en stensättning som delvis påminner om en hällkista.Möjlig fornlämning.34 Övrigt Terrasskant, två st, 105 resp. 92 m långa och 0,3–0,5 m hög. Överodlad relikt form. Återfinns på kartaöver Näsby från år 1757 och år 1857. Kan dock ses som en relikt form med möjliga rötter i medeltid.Övrig kulturhistorisk lämning. Ej fornlämning.35/RAÄ 441,34Bytomt/gårdstomtRAÄ 441. Bytomt. Plats för Näsby bytomt. I området har Näsbyby legat. Felinprickad tidigare. Motorvägenskär genom området. Inom området ligger RAÄ 34. Spismursröse, sannolikt rest av, inom Näsbybytomt. Tidigare registrerad som stensättningsliknande lämning, rund, 4 m diam, fylld, 0,2 m h. Övertorvadmed i ytan enstaka stenar, 0,2–0,3 st. Enstaka tegel i området. Fornlämning.36/RAÄ 32 Gravfält RAÄ 32. Gravfält, 160×75 m (VNV–ÖSÖ), bestående av ca 43 fornlämningar. Dessa utgöras av 2högar, ca 36 runda stensättningar, 2 rektangulära stensättningar och 1 treudd. Högarna äro 5–8 mdiamoch 0,5–0,75 m h. De runda stensättningarna äro 3–7 m diam och 0,2–0,5 m h, övertorvade, enstakastenar i ytan. De rektangulära stensättningarna är 8×6 m sida och 0,75 m h och 6×4 m (NÖ–SV)och 0,3 m h. Övertorvade med i ytan enstaka stenar 0,3–0,5 m st. Kantkedja 0,3–0,6 m h av 0,4–0,75m l stenar. Den större har hörnstenar 0,75–1 m st och 0,5–0,75 m h. De kvadratiska stensättningarnaär 6×6 m (ÖNÖ–VSV) och 8×8 m (NV–SÖ) st och 0,3–0,4 m h. Övertorvade. Den mindre har ojämnyta. En fyrsidig stensättning i den sydöstra delen kan vara en tarandgrav. En fyrsidig stensättning inordvästra ändan med hörnstenar är något högliknande (kammargrav?). I norr kanten påträffades enomkullfallen rest sten, närmare 2 m lång, och 0,6 m br och 0,5 m tj. Tillhuggen i basen. Inga spår eftersentida tillmakning. Gravfältet har utsträckts till att omfatta den omkullfallna resta stenen.Fornlämning.37 Boplatsläge Boplatsläge, 200×65 m stort, bestående av mjuka nordostsluttningar och avsatser nedan en skyddandehöjd i sydväst. A-läge. Hagmark samt gles lövskog. 20–30 m över havet. Bra boplatsläge från yngstastenålder fram till järnålder och historisk tid. I direkt anslutning till gravfält med gravar från hela järnåldern.I sydväst har en av gårdarna till Näsby legat före 1707. Möjlig fornlämning.38/RAÄ 399 Obestämbar RAÄ 399:1. Stensättningsliknande lämning, rund, 5 m diam och 0,2 m h. Övertorvad med enstaka stenar0,2–0,6 m st i ytan. Rest sten(?) i N kant 0,5 m h och 0,4×0,4 m st. Oklar begränsning. Beväxt medsmå lövbuskar. Möjligen rest av bebyggelselämning. Något lik en gränssten. Lämningen ligger på endelvis husgrundsterrassliknande platå. Möjlig fornlämning.39 Boplatsläge Boplatsläge, ca 400×200 bestående av mycket fina syd- och sydvästsluttningar. A-läge. Inom områdetnoterades fynd av flinta, bränd lera och kvarts. Fynd av flinta på den mot söder utskjutande flackahöjdryggen i den flacka åkermarken talar för att boplatser från senneolitisk tid kan ligga lågt i området.Nivåer mellan ca 23 och 30 m över havet. Möjlig fornlämning.Från Hammarby till Hågelby 35

Obj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr40 Fyndplats Fyndplats för plattformskärna av flinta. Bränd. Boplatsindikerande.41 Fyndplats Fyndplats för bränd lera och spån av flinta. Boplatsindikerande.42 Fyndplats Fyndplats för kvartsavslag, rektangulärt 3,5×2,5×1 cm stort. Boplatsindikerande.43 Fyndplats Fyndplats för löpare. Boplatsindikerande. Fynd nr 2.44 Fyndplats Fyndplats för flintavslag. Boplatsindikerande.45 Fyndplats Fyndplats för flinta på flack höjdrygg i den flacka åkermarken nära sjön Aspen. 20–25 m överhavet. Boplatsindikerande.46/RAÄ 288 Stensättning RAÄ 288. Stensättning rund, ca 7,0 m diam och 0,3 m h. Delvis övermossad ojämn fyllning 0,2–0,7 mst stenar. Jordfasta stenblock i N och SÖ. Stenblocket i N är rödbrunt och 80×90 cm stort. Stenblocketi SÖ är 70×130 cm stort. Kraftigt omplockad i mitten. Fornlämning.47 Boplatsläge Boplatsläge, ca 75×50 m stort, bestående av en mjukt sydvästsluttande hylla av större bergshöjd. A-läge. Moränmark med mer stenfria partier, på en nivå omkring 40–45 m över havet. Fint läge medskyddande berg i ryggen och rumsskapande bergklackar. Lämpligt för bosättning under början av yngrestenålder. Möjlig fornlämning.48/RAÄ 33 Gravhägnad RAÄ 33: Nr 1) Gravhägnad, bestående av 1 stenvall 150 m l, 2–3 m br och 0,25–0,5 m h. Stenarna äro0,5–0,5 m st. I N och V stupar berget brant. ”Ingång” i SSÖ delen av vallen, 1–2 m br. 5 m NÖ omSvallens kant. Nr 2) Röse 15 m diam och 1,3 m h. Fyllning av 0,2–0,5 m st stenar. 5–6 m S 30 cg om nr2. Nr 3) Stensättning, m i diam och 0,3 m h. Delvis lätt övermossad fyllning. Fyllning av 0,2–0,4 m ststenar.Vid besiktning noterades ytterligare tre stensättningar, varav en osäker, närmast belägna i vallen somdelar av denna. Två är runda, 5–7 m i diameter och intill 1 m höga, fyllning av 0,3–0,8 m stora stenar. Iöster är en rektangulär stensättning, 5×3 m stor och 0,4 m hög. Fyllning av 0,3–0,7 m stora stenar.I söder är två vallpartier, osäkra, ev. yttre mur, 40 resp. 8 m långa, 1,5–2 m breda och intill 0,4 m hög.Fyllning av stora block 0,7–1,2 m stora. Lite glest, ev rest av strandvall. I området finns ytterligare enosäker vall, 14 m lång, 2 m br och 0,6–0,7 h. Skär av trång ravin.Monumentalt läge med vid utsikt över sjön Aspen i söder. Välbevarad fornlämning. Fornlämning.49 Boplatsläge Boplatsläge, ca 60×50 m stort, bestående av ett flackt sadelläge mellan berg, på nivåer om ca50 m över havet. A-läge. Möjlig fornlämning.50 Boplatsläge Boplatsläge, 30×40 m stort, svallad morän med grusiga partier på högsta toppet av ett berg.Skyddande bergklackar som ger rumskänsla inom området. B-läge. Ev. för utsatt, nivåer på ca 50 möver havet. Möjlig fornlämning.51 Boplatsläge Boplatsläge, ca 140×50 m stort, bestående av en sydvästsluttning. Lämpligt för bosättning under yngrestenålder och bronsålder. B-läge. Inom området påträffades en löpare/knacksten vid besiktning av åkermarkeni den västra delen. Möjlig fornlämning.52 Fyndplats Fyndplats för en löpare/knacksten. Boplatsindikerande. Fynd nr 3.53 Husgrund,historisk tidPlats för Ursvik, bebott in på 1900-talet. Husgrund, rest av 8×3 m stor med spismursstock. Halveradpå längden genom terrängrittbana som medfört att husets halva sida står kvar som en profilbänk. Litelustigt. Källargrop, alternativt skyttevärn eller potatisgrop, 3×2 m stor och ca 0,8 m djup.Källargrund, 5×4 m stor och intill 2 m djup. Tegel. Ej fornlämning.54/RAÄ 255 Övrigt RAÄ 255, tidigare beskrivna som fornlämningsliknande lämningar. Vid inventeringen noterades att denlämningarna utgjorde bergklackar och moränblock, vilka nu var blottlagda genom ett stort antalrotvältor i området. Ej fornlämning.55 Boplatsläge Boplatsläge, ca 80×30 m stort, bestånde av ett begränsat sadelläge och hylla i en brant sluttning av enstörre höjd, på ca 45–50 ms höjd över havet. Platsen är tänkbar som ett litet skyddat boplatsläge underövergången mellan äldre och yngre stenålder. B-läge. Möjlig fornlämning.56 Boplatsläge Boplatsläge, 210×25 m stort, beläget mellan två bergshöjder i ett sadelläge, morän med grusiga partier.A-läge, 40–45 m över havet. Mycket fint läge för yngre stenåldersboplats. Flera rumsskapande bergsklackari området. Möjlig fornlämning.57 Boplatsläge Boplatsläge, 80×25 m stort beläget mellan berg, sluttning och sadelläge. morän med grusiga partier. A-läge. Fint skyddat läge på nivåer mellan 45 och 55 m över havet. Möjlig fornlämning.58/ RAÄ 105 Fornborg (?) RAÄ 105. Fornborg, osäker, 75×50 m stor. Rester av stenmur runtom en markant bergklack med partierav lodräta stup. Mur(?) 0,5–1 m hög, 2–3 m bred av 0,4–1 m stora stenar.Vid besiktningen har konstaterats att murresterna har stora likheter med svallad morän.Sydöst om och intill fornborgen är 2 stensättningar, osäkra, närmast runda, 4–5 m i diameter och 0,3 mhög. Fyllning av 0,3–0,5 m stora stenar. Belägen på bergklack. Fornlämning med tvekan, stensättningarnaär möjliga fornlämningar.36 Från Hammarby till Hågelby

Obj.nr/ TypRAÄ nr59 Husgrund,historisk tidBeskrivningPlats för torp. I området har torpet Korshagen legat vid sekelskiftet 1800–1900, se Häradskartan.Husgrund, 8×5 m stor med spismursröse av tegel och spishäll, delvis syll av cement. Källargrund, 6×4m stor och 2 m djup. Något lik en tjärdal genom sitt strutliknande utseende. Uppvisar dock en fin kallmuradöppning samt spår av tegelbitar. Ej fornlämning.60/RAÄ 106 Röse RAÄ 106:1. Röse, ca 10 m i diam och 1,2 m högt. Fyllning av 0,3–0,6 m ststenar. I mitten är 2 gropar,0,60 m djup 1 m diam. Anlag på berg i dagen. Ca 21 m SSÖ om nr 1 ligger 2) Stensättning, oregelbundenrund, 5 m diam 0,3 m h. Lätt övermossad fyllning av 0,2–0,5 m st stenar, delvis utspridda runt omkring.Beväxt med 1 tall. 15 m 365cg om 1 är 3) Stensättning(?) rest av, närmast rund, ca 3 m diam och0,3 m h. Lätt övermossad fyllning av 0,3–0,7 m st stenar. Begränsning oklar. Möjligtvis rest av en kraftigtförstörd fornlämning. Magnifikt krönläge med utsikt mot nordost och söder. Mycket sly runtom– behöver röjas. Fornlämning.61 Boplatsläge Boplatsläge, 300×50–150 m stort, bestående av sadelläge och mjuka sluttningar mot söder runt encentralt belägen våtmark. A-läge. I området är markanta bergklackar som ger området en småkuperadprägel med många fina, inbjudande platser inom det större området. I väster är en husgrundsterrassliknandelämning, osäker fornlämning. Området ligger på nivåer mellan 35 och 45 m över havet och kanha varit attraktivt som boplatsområde under yngre stenålder och bronsålder. Marken består av grus,sand och mo. Området kan även ha varit attraktivt för mycket tidig odling. Det finns delar som är tillsynes stenfria, spår efter agrara formelement har dock inte iakttagits. Möjlig fornlämning.62 Obestämbar Husgrundsterrass, något osäker, 12×6 m och intill 0,5 m hög. Något oklar begränsning ikortsidorna. delvis terrassliknande ytor i sydväst och i nordost. Möjlig fornlämning.63 Husgrund,historisk tidKällargrund, 6×4 m stor och 1,5 m djup. nedgrävd i sluttningen, öppning mot SV. I närområdet är ytterligarenågon mindre grop, potatisgrop? Möjligen samband med Korshagen. Ej fornlämning.64 Röjningsröse Röjningsrösen, 5 st, 1–3 m stora, intill 0,3 m höga med fyllning av 0,2–0,6 m stora stenar. Röjningsrösenahar samband med en igenväxande sentida dikad åker i sydväst. Ej fornlämning.65 Hällristning Älvkvarnsförekomst, inom en 0,7×0,1 m stor yta är två älvkvarnar 5 resp 6 cm i diameter och 1 cmdjupa. Mellan dessa är en osäker älvkvarn. Fornlämning.66 Boplatsläge Boplatsläge, 110×65 m stort, bestående av små ytor mellan rumskapande bergklackar och i ravinliknandebitvis sandiga sluttningar. A-läge. Beläget på nivåer mellan 55 och 60 m över havet. Tallskog.Delvis åtkomligt med maskin. Möjlig fornlämning.67 Boplatsläge Boplatsläge, nordsluttning på ca 40 m över havet. B-läge. Ej åtkomligt med maskin.Möjlig fornlämning.68 Obestämbar Stensättning, osäker, oregelbunden 5 m stor och 0,3 m hög. Fyllning av 0,3–0,7 m storastenar. Ojämn, ev. rester av nedkastad mur från fornborgen Belägen invid och nedan berg.Möjlig fornlämning.69 Övrigt Vattenhål, 6×3 m stort, beläget uppe på berget. Ej fornlämning.70/RAÄ 110 Fornborg RAÄ 110. Fornborg, 150×90 m (NV–SÖ) begränsad i S av kraftigt stup 4–7 m och delvis branta sluttningari V–N–Ö. Sluttningarna i NV–Ö försedda med partier av stenvallar. I NV är vallen ca 30 m l(25–225 cg) 4 m br och 1,0 m h. Stenarna är 0,3–0,7 m st. Utriven i SV änden. 30 m 135 m om denneär en stensamlig ca 8×4 m st (NNV–SSÖ) och 0,2–0,4 m h av 0,1–0,6 m st delvis lätt övermossadestenar. 5 m Ö om stensamligen är ytterligare en vall ca 25 m l (175–375 cg) 4–6 m br och 0,6–1,2 m h.Stenarna är 0,4–0,7 m st med ett inslag av enstaka större block ca 1,0 m st. Del av kallmurade stenari kanten. I SÖ del en ”ingång” rasad (ÖNÖ–VSV) och 0,4 m br. Vallens NNV ände ansluter till berg idagen. Beväxt med gles barrskog. Den västra kraftiga vallen påminner något om ett långröse. Mycketfint läge. Fornlämning.71 Övrigt Vattenhål, oregelbundet 10–20 m i diameter. Omsluten välavgränsad plats omgiven av mjuka höjdermed avrinning mot sydväst. En av få tänkbara offermossar i området. Ej fornlämning.72/RAÄ 396 Obestämbar RAÄ 396:1. 1) Stensättning, rund, 7 m diam och 0,4 m h. Övertorvad. Antydan till kantränna 0,1 mdj. och 0,3 m br. Grop i NNÖ 2 m diam och 0,2 m dj. Beväxt med 2 björkar. 2 m 360 cg om 1 är: 2)Stensättning(?), närmast rund, 6 m diam och 0,3 m h. Övertorvad. Enstaka stenar i ytan 0,2 m st. Gropi NÖ 3×1 m st (NV–SÖ) och 0,2 m dj. Beväxt med 2 granar.Mycket tveksam som gravar, liknar mest ett skyttevärn alternativt en varggrop. Belägen i ett sadelläge.På krönet som tidigare inprickats finns endast kalt berg. Möjlig fornlämning.73 Boplatsläge Boplatsläge, 55×25 m stor beläget i svacka på berg. B-läge, 45 m över havet, ett skyddat läge på enkobbe vid denna tid. Går troligen ej att nå med maskin. Möjlig fornlämning.74/RAÄ 35 Stensättning RAÄ 35:1. Stensättning, rund, 12 m diam 0,6 m h. Delvis övermossad fyllningav 0,2–0,6 m st stenar.Enstaka intill 1 m st. Delvis kantkedja 0,4 m h av 0,3–0,9 m l stenar. I S kanten är stenar borttagna 2–3m in stensättningen utmed en sträcka av 7 m. Beväxt med ett enträd. Mycket fint läge på ett mot sjönAspen utskjutande bergskrön. Röseliknande. Sydväst om 1 är: Murliknande stensamling, 5 m lång och3 m bred, består delvis av nedslängd sten från intilliggande stensättning. Den är dock bitvismurliknande och stänger av en klyfta i berget. Kan utgöra del av en mindre gravhägnad. Fornlämning.75/RAÄ 36 Stensättning RAÄ 36:2. Stensättning, rund, 5 m i diameter och 0,4 m hög. Fyllning av 0,3–0,8 m stora stenar.Fornlämning.Från Hammarby till Hågelby 37

Obj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr76 Boplatsläge Boplatsläge 20×10. m stort. Liten skyddad hylla mellan bergen, högt upp, ca 65–70 m över havet. Lägeför en mesolitisk liten ”boplats”. B-läge. Ej möjligt att nå med maskin. Möjlig fornlämning.77/RAÄ 418 Stensättning RAÄ 418:1. Stensättning, rund, 7 m diam och 0,3–0,9 m h. Övertorvad fyllningav 0,3–0,5 m storastenar. Delvis omplockad med ojämn yta. Antydan till kantkedja i S 0,2 m h av 0,3–0,4 m l stenar. I SÖär utkastad sten. Beväxt med 2 tallar. Belägen på ett bergskrön. Felaktigt inprickad tidigare.Fornlämning.78 Boplatsläge Boplatsläge, 25×20 m stort, bestående av en liten hylla uppe på berget. Sydvänt läge med berg iryggen på ca 60 m över havet. B-läge. Går inte att nå med maskin. Möjlig fornlämning.79/RAÄ 397 Gravfält RAÄ 397:1. Gravfält, ca 40×25 m (NÖ–SV) bestående av ca 5 runda stensättningar. Dessa är 3,5–5,5och 7 m diam och 0,2–0,3 m h. Tre har övermossad fyllning av 0,2–0,6 m st stenar. Två stensättningarär helt eller delvis övertorvade med talrika stenar i ytan 0,3–0,5 m st. En stensättning har en större steni VSV 0,3 m h och 1×1 m st. Tre stensättningar har delvis kantkedja 0,2–0,4 m h av 0,3–1,0 m l stenar.En stensättning har antydan till en anlagd kant av 0,4–0,6 m st stenar. En stensättning har oklar begränsning.Gravfältet beväxt med gles barrskog.Flera stensättningar är mycket otydliga i sina avgränsningar, flera stensättningar bildar tillsammans ettnärmast 13×4 m stort område med fyllning av 0,4–0,9 m stora stenar. Stensättningarna kan ha blivitomrörda och därför uppvisa så otydliga former. Fornlämning.80/RAÄ 351 Hällristning RAÄ 351: 1) Älvkvarnsförekomst, i ovan sida av svagt V-sluttande berghäll. Ytan är 1×0,3 m (NV–SÖ). Förekomsten består av ca 14 älvkvarnar, 5–9 cm diam och 0,5–1,5 cm dj. 15 m 260 cg om 1 är:2) Älvkvarnsförekomst, i ovansidan av berghäll, ytan är 0,3×0,2 cm. Förekomsten består av 3 älvkvarnar5–6 cm diam och 0,5–1,5 m dj.RAÄ 351:3. Fin sten på platsen. Den enstaka skålgrop som ska finnas på markfast block i områdetkunde dock ej identifieras. I området finns ytterligare uppstickande stenar som kan vara platsen förRAÄ 351:3. Området är beväxt med tät slyvegetation. Fornlämning.81/RAÄ 37 Stensättning RAÄ 37:1. Stensättning, rund, 11 m diam 0,6 m h. Övertorvad. I mitten enjordfast sten 3×1,25(NNÖ–SSV) och 0,75 m h. Beväxt med några små körsbärsträd. Ev. sammanfaller lämningen med enskärvstenshög som undersökts av Greta Arvidsson på 1940-talet. Fornlämning.82 Fyndplats Malsten, underliggare ca 0,8×0,5×0,3 i rabatt vid damm framför entrén till Skrävsta huvudbyggnad. Påmalstenen har man placerat en löpar-liknande sten – osäker som löpare. Ursprunglig fyndplats okänd.Området utgör dock ett mycket fint boplatsläge. Ej fornlämning.83/RAÄ 3884/RAÄ 36:1,RAÄ 36:3,RAÄ 36:4,RAÄ 36:5Stensättning,plats förGravfältRAÄ 38:1. Plats för tresidig stensättning, borttagen och undersökt under 1940-talet. Enligt fornminnesinventeringenår 1930+1937 ska det vid besiktningen ha funnits 3 glest liggande fornlämningar: 1 jordblandatröse, 1 rektangulärstensättning (otydlig) och 1 treudd med raka sidor och resta stenar i hörnen.Ej fornlämning.RAÄ 36:1) Gravfält, 265×20–45 m (VNV–ÖSÖ) bestående av ca 27 fornlämningar. Dessa utgöras av26 runda stensättningar och 1 osäker domarring. De runda stensättningarna är 3–8 m och 16 m diam(4 är 3 m, 8 är 4 m, 6 är 5 m, 5 är 6 m, 1 är 7 m, 1 är 8 m och 1 är 16 m diam) och 0,1–0,5 och 1,1m h (vanligen 0,2–0,4 m h. Två stensättningar är högliknande. Samtliga är övertorvade. Den störstastensättningen har ojämn yta. Fyra stensättningar harenstaka stenar i ytan 0,2–0,4 m st. Ytterligare enhar en sten i mitten 0,3 m h och 0,5×0,7 m st. Den största stensättningen har en grop i mitten 4 m diamoch 0,3 m dj. Enstaka är skadade av ridstigar. Den något osäkra domarringen vid gravfältets mellerstadel och S kant är 12 m diam och består av ca 7 klumpformiga stenar, 0,8–1,3 m st. Mittblock 0,5 m hoch 1,5×1,5 m st. Skadad i N delen av ridväg. Gravfältet beväxt med gles blandskog och buskar.RAÄ 36:3) Hällristning, i väster, bestående av en älvkvarn. Ej återfunnen. I området är sly och buskvegetation.Vid den förra fornminnesinventeringen kunde stenen inte identifieras på grund av den tätavegetationen.RAÄ 36:4) Hällristning, söder om väg bestående av en älvkvarn, ej identifierad. Mycket mossa överhällen vid besök på platsen.RAÄ 36:5) Enligt gravfältets karta upprättad av A. A. Hellman och L.G. Kindström 1940 ska ytterligareca 6 fornlämningar ha legat utmed och S om gravfältets nuvarande område på flygfoto. Gravfältetsavgränsning mot väster är osäker med anledning av busk och slyvegetation i området. Fornlämning.85/RAÄ 242 Gravfält RAÄ 242. Gravfält, 90×20–25 m (NÖ–SV) bestående av ca 7 fornlämningar. Dessa utgöres av 6 rundaeller närmast runda stensättningar och 1 rektangulär stensättning. De runda stensättningarna är 3–4och 9 m diam (2 är 3 m, 3 är 4 m och 1 är 9 m diam) och 0,1–0,5 m h. Tre stensättningar är övertorvadeoch 2 av dessa har enstaka stenar i ytan 0,2–0,4 m st. Tre stensättningar har en övermossad fyllningav 0,3–0,6 m st stenar. Några stensättningar är skadade av ridstigar och genom grävning i äldre tid. Iden tidigare beskrivning omnämns en hög öster om gravfältet som inte kunde återfinnas 1981 och sominte kunnat identifieras vid denna utredning. Fornlämning.38 Från Hammarby till Hågelby

Obj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr86/RAÄ 243 Stensättning RAÄ 243:1. Stensättning, rest av rund, ca 5 m diam, ca 0,2–0,4 m hög. Delvis kantkedja, bevarad iNV hälften, ca 0,2 m hög av 0,3–0,5 m stora stenar. Beväxt med 1 tall och flera lövbuskar.Mycket tydlig grav.Tillägg till RAÄ 243. 12 m väster om 1 är: stensättning, 7 m stor, oregelbunden. Övermossad fyllningav 0,3–0,6 m stora stenar. Eventuell rektangulär. 9 m SV om 2 är: stensättning, 4 m i diameter och 0,3m hög. Fyllning av 0,3–0,8 m stora stenar. I närområdet är flera stenar och ojämnheter. Fornlämning.87 Obestämbar Husgrundsterrass, osäker, 14×5–6 m bred och intill 0,2 m hög. Liten begränsad yta som överodlats isenare tid. Möjlig fornlämning.88/RAÄ 101Bytomt/gårdstomtRAÄ 101. By-/gårdstomt, Skrävsta, 110×25–50 m st (ÖNÖ–VSV) finns 1 rest sten, 2 husgrunder och 2terrasseringar, varav 1 osäker. Den resta stenen, grå granit, är ca 1,0 m h, 0,7 m tj (ca Ö–V) och 0,2 mbr vid basen. Avsmalnande uppåt. Husgrund efter parstuga, 13–14×5 m stor. Spismursrest mitt på denöstra delen belägen i vägglivet. Syll av fint lagda små stenar, 0,3–0,4 m långa och 0,1 m höga. troligenden senast bebodda stugan på tomten, som kan ses på bilder från 1800-talet. Kan dock vara avsevärtäldre. Platsen är den mest optimala för ett hus i området. Husgrund 7×5 m (ÖNÖ–VSV). I områdetsSV del finns det två terrasseringarna ca 12–25×6–7 m st (Ö–V resp. ÖNÖ–VSV). Övertorvade medenstaka stenar i S långsidan av 0,3–0,8 m st stenar. I SÖ och SV hörn ett block 1,0 m h och 2×2 m st.Terrasseringen längst i V är osäker. Intill och S om denne är rest av en gammal brukningsväg vilken kanha format terrasseringens S kant. Området huvudsakligen beväxt med gleslövträd och buskar. Plats förSkrävsta bytomt enligt geometeriska jordeboken år 1636, samt kartor år 1735 och år 1779. Markeringhar reviderats och gjorts utifrån geometriska jordeboken och 1779 års karta tillsammans samt observationeri terrängen. Närområdet kan ha nyttjats som bebyggelseläge under äldre perioder eller mellankartakternas redovisningar. Fornlämning.89/RAÄ 102 Gravfält RAÄ 102. Gravfält, 205×30–105 m st (NNÖ–SSV) bestående av 30 fornlämningar. Dessa utgöres av3 högar och 27 runda stensättningar. Högarna är 7,7 och 8 m diam och 0,7–1,0 och 1,0 m h. Två hardelvis och en har helt kantkedja 0,3–0,5 m h av 0,5–1,0 m l stenar resp. 0,2 m h av 0,4–0,6 m l stenar.De runda stensättningarna är 4–8 m diam (7 är 4 m, 9 är 5 m, 8 är 6 m, 2 är 7 m och 1 är 8 m diam)och 0,2–0,7 m h. Samtliga är övertorvade. Tio har enstaka stenar i ytan 0,2–0,5 m st. En stensättninghar ett block i NÖ kant 1,0×1,0 m st. En stensättning har delvis och en har helt kantkedja 0,4 resp 0,2m h av 0,7–0,8 resp. 0,4–0,5 m l stenar. En stensättning (5 m diam och 0,5 m h) är högliknande. I gravfältetsSÖ del finns 2 husgrunder och 1 källare ca 8–12 m l och 5–6 m diam. Övertorvade med stenar iytan 0,4–1,0 m st. Bytomt, i söder är rester av Skrävsta bytomt, norra gården. I området är två källargunderca 4–6 m stora och intill 2 m djupa varav en med kallmurade ingång. Jämför objekt 88.Fornlämning.90 Färdväg Väg, ca 230 m lång och 2–1 m bred. Bank på östra sidan som är intill 0,7 m hög.Går genom gravfältet. Fornlämning.91/RAÄ 104 Gravfält RAÄ 104. Gravfält, 90×55 m (NNÖ–SSV) bestående av ca 20 fornlämningar. Dessa utgöras av 6 högaroch ca 14 runda, stensättningar. Högarna är 7–12 m diam och 0,7–1,2 m h. De runda stensättningarnaär 4–12 m diam (4 är 4 m, 3 är 5 m, 3 är 6 m, 2 är 7 m, 1 är 11 m och 1 är 12 m diam) och0,1–1,0 m h. Samtliga är övertorvade. Gravfältet beväxt med gles blandskog. Fornlämning.92/RAÄ 273 Stensättning RAÄ 273: 1) Stensättning, rund, 6 m i diam och 0,3 m h. Lätt övermossad fyllning av 0,2–0,4 m ststenar. 47 m 145 cg om nr 1 är: 2) Stensättning (?), oval/skeppsformig, 6×2 m (30–230 cg) och 0,1 m h.Övertorvad. Kantkedja. Osäker. 30 m 125 cg om nr 2 är: 3) Stensättning, oregelbunden rund, 6 m diamoch 0,2 m h. Lätt övermossad fyllning av 0,3–0,5 m st stenar. Ojämn yta, oklar begränsning. 26 m 200cg om nr 2 är: 4) Stensättning, rund, 8 m diam och 0,3 m h. Övertorvad med enstaka stenar, i ytan 0,2–0,4 m st. Något skärvstenhögsliknande, vid provhack i ytan noterqades endast grus. Underlig plats ochsammanhang för denna högliknande stensättning. Det är dock tänkbart att det gått en led över bergetvia denna plats. 5) Stensatt terrass, 8×3 m st (NV–SÖ). Stensatt i SV. Kanten är 0,2 m h av 0,3–0,7 m lstenar. Oklar begränsning i NÖ. Terrassen är osäker som fornlämning och kan vara ett resultat av naturligtsvallad morän. Enligt uppgift av S-G Broström ska ytterligare en flack hög finnas vid krysset påflygfotokartan. Vid besiktning år 1981 kunde inga spår av ovannämnda hög inte återfinnas. Ytterligarenågon hög i området har ej kunnat lokaliseras. Fornlämning.93 Boplatsläge Boplatsläge, ca 200×50 m stort, bestående av flacka hyllor i moränmark nedan högt berg i söder.Nivåer om ca 55–65 m över havet. B-läge. Läge för boplats från äldre stenålder.Möjlig fornlämning.94/RAÄ 109 Röse RAÄ 109: 1) Röse, ca 13 m i diam och 1,3 m h. Fyllning av 0,2–0,5 m st stenar. I mitten grop 3 m diamoch 1,2 m djup grop i SV sida 4 m diam och 0,4 m dj. En del av fyllningen utspridd runt röset. Ca 12m SÖ om nr 1 ligger nr 2) Röse, ca 8 m i diam och 0,6 m högt. Fyllning av 0,3–0,6 m st stenar. En delav fyllningen utspridd runt röset. I mitten en grop, 1 m diam och 0,3 m djup. 1 m 115 gon om nr 1är 3) Stensättning, rund, 6 m diam och 0,3 m h. Övermossad fyllning av 0,2–0,4 m st stenar. Svacka imittpartiet 2 m diam och 0,1 m dj. Beväxt med 1 tall, ÖSÖ och NÖ om stensättningen finns ytterligarestenar som troligen är en del av fornlämningarnas ursprungliga innehåll. Samtliga anlagda på berg idagen med magnifikt läge. Fornlämning.Från Hammarby till Hågelby 39

Obj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr95 Boplatsläge Boplatsläge, ca 90×20 m stort, bestående av ett mjuk sydvästsluttning av större höjd på en nivå av ca55–60 m över havet. B-läge. Skogsmark. Fornlämning.96/RAÄ 108 Boplats RAÄ 108. Boplats med plats för skärvstenshög. Inre kantkedjor i skärvstenshögen har rekonstrueratsintill en cykelväg i området. Delar av boplatsen har undersökts i flera omgångar. Senast utfördes enarkeologisk förundersökning 1998 av Stockholms länsmuseum, se Werthwein 1998. Någon särskildundersökning utfördes inte efter denna undersökning. Delar av boplatsen ligger kvar. Fornlämning.97/RAÄ 111 Gravfält RAÄ 111. Gravfält, bestående av ca 100 fornlämningar. Dessa utgöres av ca 35 runda stensättningaroch ca 10 kvadratiska stensättningar och ca 55 resta stenar, varav ca 20 kullfallna. De rundastensättningarnaäro 3–19 m diam i de flesta 8–12 m diam och 0,1–0,2 h) och 0,1–0,4 m h. De flesta övertorvade.En del har fyllning av 0,3–0,6 m stora stenar. Några har i markytan synlig kantkedja av 0,2–0,3m stora stenar och ett fåtal har kantkedja ca 0,2 m hög av 0,3–0,6 m stora stenar. På några ligger imittpartiet klotformiga stenar eller klumpstenar, 0,2–0,6 m stora. Några har möjligen tresidig form.De kvadratiska stensättningarna är 5–10 m i sida och 0,2–0,4 m höga. De flesta har fyllning av 0,3–0,5m stora stenar och kantkedja 0,2–0,4 m hög av 0,4–0,6 m stora stenar. De resta stenarna av vilka flerasannolikt ingått i domarringen, är 0,4–1 m höga. Några utgöras av stenflisor men flertalet av långsmalaklumpstenar. Gravfältet är skadat genom gammal grustäkt, odling och granplantering.Gravfältet kan möjligen sträcka sig vidare mot väster, där det idag är ogenomtränglig granskog och slyoch högt gräs. Björn Ambrosiani har även framfört att det skulle finnas spår av terrasseringar i denvästra delen. Området är här mycket svåröverskådligt. Fornlämning.98 Stensättning,ÖvrigtStensättning, högliknande, 5 m i diameter och 0,2 m h, belägen söder om grustäkt.Fornlämning.Grustänkt, eventuellt kan gravfältet, RAÄ 111, sträcka sig fram till denna grustänkt. Mellan täkten ochgravfältet är tät granskog och högt gräs. Ej fornlämning.99 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.100 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.101 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.102 Fyndplats Fyndplats för flinta. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.103 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.104 Fyndplats Fyndplats för flinta. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.105 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.106 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.107 Fyndplats Fyndplats bryne/slipsten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.108 Fyndplats Fyndplats bryne/slipsten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.109 Fyndplats Fyndplats bryne/slipsten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.110 Fyndplats Fyndplats bryne/slipsten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.111 Fyndplats Fyndplats bryne/slipsten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.112 Fyndplats Fyndplats bryne/slipsten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.113 Fyndplats Fyndplats för flinta. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.114 Fyndplats Fyndplats för flinta. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.115 Fyndplats Fyndplats för flinta. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.116 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.117 Fyndplats Fyndplats för flinta. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.118 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.119 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.120 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.121 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.122 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.123 Fyndplats Fyndplats för löpare/knacksten. Uppgift från Sven-Gunnar Broström. Boplatsindikerande.124/RAÄ 416 Fyndplats RAÄ 416:1, fyndplats för löpare påträffad av Sven-Gunnar Broström som även iakttagit sot, kol ochskärvig sten i området. Boplatsindikerande.125 Boplatsläge Boplatsläge, ca 1400×1000 m stort. A-läge. Bestående av sydsluttningar och ett sadelläge på framförallt siltiga till moiga jordar på nivåer mellan 23 och 42 m över havet. I området finns många inbjudandehyllor i terrängen. Området har erbjudit goda lägen frö boplatser från stenålder fram till medeltid.För en mer noggrann redovisning av området hänvisas till avsnittet om fältarbetets redovisning.Möjlig fornlämning.40 Från Hammarby till Hågelby

Obj.nr/ Typ BeskrivningRAÄ nr126 Boplatsläge Boplatsläge, ca 1000×50–200 m stort i anslutning till Hågelby bytomt. A-läge. Fint läge för bebyggelseunder järnåldern med tydligt samband till gravfält och ensamliggande gravar i området. En förväntadboplats är till stora delar sannolikt förstörd av senare tiders verksamheter i området. Det finns dock tillsynes mellanliggande områden som lämnats opåverkade av senare tiders parkanläggning.Möjlig fornlämning.127 Bytomt/gårdstomtBytomt. Plats för Hågelby bytomt, bestående av två gårdar enligt geometriska jordeboken från år 1636samt på kartor från år 1735 och 1779. Fornlämning.128/RAÄ 145 Hög RAÄ 145. 1) Hög ca 8 m diam 0,6–1,2 m h. Delvis kantkedja(?) i synlig i SO, 2 m hög 0,3–0,4 m st stenar.Anlagd i brant sluttning. Beväxt med 5 björkar. Marken i området är ojämn och beväxt med högtgräs. Intill och 20 gon om 1 är2) Stensättning(?) rund, 6 m diam och 0,3 m h. Övertorvad. Ytan ojämn. Enstaka stenar synliga i Vdelen 0,2–0,4 m st. Beväxt med 3 björkar. Osäker. Tidigare inventeringar har påpekat att området ärmycket ojämnt i markytan och att det är starkt påverkat av sentida aktiviteter i området. Området äridag beväxt med högt gräs och det har därför varit svårt att iaktta ytterligare indikationer på fornlämningar.Fornlämning.129/RAÄ 200 Färdväg Färdväg, ”Tingsvägen”, gammal landsvägsträckning, minst 600 m lång som noterats på flygfoto från år1964. Ansluter till runstenen vid Hågelby och den historiska platsen för bron i detta område,leder vidare norrut mot Södertörns tingsplats, nära dagens motorväg. Idag nyttjas området som valloch inga spår utöver stenfundament vid den förmodade platsen för en äldre bro vid Hågelby kan anas.På Eniros flygfoton kan skönjas ett torrare stråk i området för vägen. Fornlämning.130/RAÄ 103 Runristning RAÄ 103:1) Runsten, grå granit ca 1,85 m h, 1,65 m b 0,40 m tj. Ristningar på Ö sidan. Inskriptionenhar följande lydelse ”Sibbe och Jorun och Torgunn och Ingegärd de syskonen läto resa denna sten efterTjarve sin fader och Gudmod efter sin make Gud hjälpe hans själ”. Intill runstenens N sida har dettidigare stått en malsten på marken, grå granit, 0,58 m l, 0,47 m br och 0,26 m h. Rännan är 0,5 m l,0,3 m br och 0,12 m dj. Enligt uppgift av en arbetare på Hågelby har ”Stenskålen” hittats i åkern Nom runstenen, vid den gamla vägbanken. Malstenen ska vara flyttad till en rabatt när Hågelby scen.Den kunde inte återfinnas vid utredningen. Runstenen finns utsatt på karta över Hågelby från år 1735,ungefär på samma plats som idag. Fornlämning.131 Husgrund,historisk tidKällargrund, sentida, 7×6 m stor och 1,3 m djup. Öppning i norr, fylld av sentida skräp.Ej fornlämning.132 Boplatsläge Boplatsläge, ca 100×50 m stort bestående av en platåliknande avsats och fina sluttningar mot SO.A-läge. Gravar och löst liggande skärvstenar i närområdet är boplatsindikerande. Bra läge för en bronsålders-eller järnåldersboplats. Ca 25 m över havet. Möjlig fornlämning.133 Obestämbar Skärvstenshög, osäker, troligen röjningsröse, oregelbundet, 6 m i diameter och 0,4 m högt.Enstaka skärviga stenar i ytan. Möjlig fornlämning.134/RAÄ 241 Stensättning RAÄ 241. Stensättning, skeppsformig, ca 10×4 m (ÖSÖ–VNV) och 0,2 m h. Övertorvad. Kantkedja, ca0,2–0,3 m l, av 0,2–0,5 m st stenar. Skärvsten i VNV, liggande, 0,2 m h, 0,6 m l och 0,4 m br.Anläggningen upptar hela krönet på en markant bergklack. Delvis omrörd i ytan. Skärvstenar iakttogsi området vid utredningen. Tillägg dnr 421-4314-2004: Vid arkelogisk undersökning år 1975 i form avprovgropar, p.g.a anläggande av gångväg mellan Tumba och Botkyrka, framkom inget av antikvarisktintresse. Fornlämning.135 Obestämbar Stensättning, osäker, oregelbunden, 7×4 m st och 0,2 m h. I nordost är en anlagd gångväg upp på denlilla höjden som ligger inom parkmark. Lämningen kan vara ett resultat av omschaktningar vid anläggandetav parken. Möjlig fornlämning.136/RAÄ 144 Gravfält RAÄ 144. Gravfält, 50×35 m (NV–SÖ) bestående av 14 fornlämningar. Dessa utgöras av 3 högar ochca 11 runda, stensättningar. Högarna är 9,10 och 11 m diam och 1,2, 1,0 resp 1,2 m h. De runda stensättningarnaär 4–7 m diam och 0,2–0,3 m höga. Samtliga är övertorvade och flera har en något ojämnyta. En stensättning har tendens till kantkedja i S 0,2 m h av 0,3–0,4 m l stenar. Flera gravar är skadadeav stigar och ett ekotempel som sannolikt uppförts på en tidigare hög. Gravfältet kraftigt beväxt medgräs samt lövträd och buskar. Gravfältet har utsträckts till att innefatta området för ekotemplet och denförmodade graven under detta. Fornlämning.Bilaga 2. FyndtabellFnr Obj.nr Beskrivning1 26 Löpare, fasetterad2 43 Löpare3 52 Löpare/knacksten, delvis fragmenteradFrån Hammarby till Hågelby 41

FigurförteckningFigurer1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad.Skala 1:50 000. 42. Landskapets framväxt illustreras genom de paleogeografiska kartorna som visar strandlinjeroch fornsjöarnas utbredning. Kartorna visar Botkyrka områdets förändring. 63. Utdrag ur 1707 års karta över Näsby, en geometrisk avmätning inför säteribildningensom visar bytomten med dess bebyggelse. 124. Hågelby och Skrävsta, år 1735, ägomätning och rågångs bestämning. 135. Hågelby, detalj ur ägomätning från år 1735. Kartbilden visar Hågelby två gårdar påömse sidor om bäcken och run stenens läge invid vägen. 146. Hågelby med de två gårdarna invid bäcken och samtliga byggnader på platsen, år 1779.Utdrag ur storskiftes kartan. 157. Skrävsta år 1779. Utdrag ur storskifteskartan. 158. Utredningsområdets norra del med samtliga objekt. Som bakgrund ligger digitalaFastighetskartan. Skala 1:5000. 219. Utredningsområdets södra del med samtliga objekt. Som bakgrund liggerdigitala Fastighetskartan. Skala 1:5000. 2210. Gunnar Stockhaus, den siste arrendatorn på Hammarby med en skafthålsyxa somhan har hittat på ladugårds backen. Foto 2311. Hammarby, ekonomibyggnader som alltjämt ligger på den historiska bytomten.I närområdet anas flera syllstensrader efter äldre hus. I bakgrunden syns Botkyrka kyrka.Foto 2312. Isabella i en stensättning, objekt 20/RAÄ 25. Denna stensättning är typisk för Botkyrkabygdensgravläggningar under yngre bronsålder och äldre järnålder. Foto 2313. I västra änden av gravfältet, objekt 36/RAÄ 32, ligger en fyrsidig stensättning som ärnågot höglik nande med tydlig kantkedja av stora stenar. Foto 2314. I åkermarken sydost om motorvägen, objekt 39, iakttogs flera fynd av flinta, bränd lera,kvarts och en löpare. På bilderna syns en bränd flintkärna och en löpare. Foto 2515. En fyrsidig stensättning inom objekt 48/RAÄ 33 som ansluter som en del i den vallsom hägnar berget. Foto 2516. Vid Ursvik, objekt 53, har man lagt en bana för fälttävlan rakt över den övergivnahusgrunden. Foto 2517. Nypåträffade skålgropar nära Korshagen, objekt 65. Foto. 2818. Underliggare, objekt 82, med en möjlig löparsten i dammen framför Skrävsta huvudbyggnad.Foto 2819. Skrävsta bytomt, objekt 88. Foto 2820. Vy över Kyrkvägen, objekt 19, och Kyrkkullen, objekt 91/RAÄ 104, med sitt gravfält påen av de mest framträdande höjderna i Hågelbyområdet. Foto 2921. Rest sten inom gravfältet objekt 97/RAÄ 111. Foto 2922. Utmed den historiska färdvägen ”Tingsvägen” objekt 129/RAÄ 130 står Hågelbyrunsten, vid avtagsvägen mot Hågelby. Foto 2942 Från Hammarby till Hågelby

Från Hammarby till HågelbyUnder våren 2008 har Avdelningenför arkeologiska under sökningar,UV Mitt, vid Riksantikvarieämbetetutfört en arkeo logisk utredning,etapp 1, utmed östra stranden avsjön Aspen, från Hammarby tillHågelby. Området ingår i riksintresseområdeför kulturmiljövårdenoch uppvisar ovanligt rika ochkomplexa fornlämningsmiljöer frånyngre stenålder fram till vikingatid.Vid inventeringen har det blandannat uppmärksammats tre övergivnabytomter vid Kyrkbyn, Näsbyoch Skrävsta samt flera förhistoriskaboplatslägen. I området har påträffatsett mycket stort antal lösfyndav flinta, bränd lera, skärvsten,löpare och knackstenar som talarför omfattande boplatsområdenmed lång kontinuitet. Tillsammansmed andra fornlämningar såsomgravar, gravfält, skärvstenhögar,hällristningar och forn borgar visarde på ett intensivt nyttjat områdesom varit attraktivt för bosättningarunder hela förhistorien.ISSN 1403-9044