Sälgen behövs

Sälgen behövsJordbruksinformation 3 – 2009

sar eller sälgpipan, det instrument alla kundegöra när man blivit gammal nog att få bärakniv.Aldrig är sälgen så lätt att upptäcka som tidigtpå våren, innan den fått sina blad. Helaträd kan lysa gula av tusentals videkissarmed ståndarknappar eller pistiller stickandeut. Och kommer man nära, så surrar ochbrummar hela grenverket av hungriga insekterpå jakt efter pollen och nektar. På sommarenförsvinner de grågröna bladen blandall annan grönska, för att på hösten återsticka ut, nu genom sina ljusgula höstlöv.Drivhus utan glasSälgen och de flesta andra viden blommar tidigt,före lövsprickningen. Ännu är nätternafrostkalla, så det gäller att skydda de känsligablommorna väl. Det sker i de egna smådrivhusen, videkissarna. Den täta fällen avsmå vita, genomskinliga hår släpper igenomsolljuset men håller kvar värmen. Där innetrivs ståndare och pistiller, tills det är dags atttitta fram och låta insekterna pollinera.Redan på vintern ligger videkissarna innanförskyddande fjäll, färdiga att slå ut när vårsolenbörjar värma.Människa + sälg = santI gamla tider var sälgen människans värdefullavän. Man skrapade barken, kokade dentill garvsyra och använde för den finasteskinngarvningen. Det lever än i dag i den traditionellasameslöjden. Eftersom eld medsälgved ger lite rök, har den ibland kallatstjuvjägarved. Särskilt viktig var sälgen ochandra viden som kreatursfoder, speciellt inorra Sverige där det inte fanns ask och lind.Man skar kvistar, torkade dem till vintern ikvastar som foder åt getter, får och kor somtillägg till höet. Om det berättar sälgens artnamnSalix caprea där caprea betyder get.Om fastlagsris och sälgpipor är redan nämnt.Men sälgen hade också medicinsk användning.Barken innehåller salicylater, ämnensom kroppen omvandlar till salicylsyra medsamma verkan som huvudvärkspiller medacetylsalicylsyra. Därför användes sälgenförr till både värkmedicin och sårtvätt. Virketvar starkt och formbart och bra när mantillverkade allt från band till laggkärl, ochmjölktråg till hässjestänger. Så nog har människanälskat sälgen i gångna tider.Skogens viltEn skog med gott om sälg är ofta en viltrikskog, där även de jaktbara arterna trivs.Älgar, rådjur och renar betar gärna sälg, dehyvlar barken med sina tänder, biter kvistaroch repar löv. Det har visat sig att i skogarmed mycket sälg är det mindre älgskador påungtallar. Bävrar kan med stor precision sökaupp sälgar och fälla dem. Haren betar gärnasälgskott, inte minst när snön tyngt ned högatoppar ända mot marken. Ofta syns ävenskogsfågel, exempelvis ripor sitta i sälgaroch beta knopp.Vårens brummande trädDen som närmar sig en blommande sälg,häpnar över det surrande och brummandesom ljuder från grenverket. Hundratals humlor,bin och andra småkryp har hittat vårensförsta restaurang. Sälgen är först ut attblomma på våren, innan markens växter ståri blom, redan i mars–april i södra delen avlandet och i maj i den norra. Det sker oftamedan snöfläckar ligger kvar och inte minstagrönska är i sikte. Då bjuder sälgarna ut sigmed sitt överflöd av videkissar. Hanbuskarnahar starkt lysande gula ståndare och honbuskarnagulgröna pistiller. Sälgens protein- ochenergirika pollen och nektar är förrätten förnyväckta eller nykläckta humlor och bininför kommande middagar bland sommarensalla blommor. Utan sälg och andra videnskulle de ha svårt att överleva de första vårveckorna.3

Och utan bin och humlor skulle trädgårdarnasfruktträd och bärbuskar stå opollineradepå försommaren och vi människor bli utanläckra skördar. I dag talas det mycket om deekologiska gratistjänster djur och växter göråt oss människor. Sälgens talang som platsför småkrypens vårpicknick är ett bra exempel,värt mycket pengar för oss människornär det i slutänden kommer till honung, äppelmos,sylt, saft, åkerbönor, klöver- och oljeväxtfröoch andra resultat av insekternasmöda.Inte bara humlor och binTittar man närmare så är det inte bara humloroch bin som står för brummandet och surrandetbland videkissarna. Här finns vanligaflugor, blomflugor, sumpflugor och hårmyggorbland blommorna tillsammans med skalbaggar.Och som fjärilsrestaurang är sälgenen tillgång i trädgården. Just uppvaknadecitr onfjärilar, nässelfjärilar och påfågelögonär bara några av de skönheter som söker sigtill sälgblommorna.Och i vårnatten vaknar nya nektarjägare,nattflyna. Breder man ut ett lakan under enblommande sälg en mild och mulen natt ochskakar trädet kan man få se ett regn av nattflynsom faller ner på tyget. Främst rör detsig om olika arter av sälgflyn som kläcktsstrax innan sälgen blommar. Larverna hosmånga arter lever sedan av sommarens sälgblad.Listan är lång över nattflyn som sökersig till sälgens blommor, till exempel olikaarter av plattflyn och trefläckigt vågfly somkläckts redan på hösten och övervintrat somfullbildade fjärilar.Hungriga sångareNyanlända, svultna vårfåglar som letarsmåkryp att äta, söker sig direkt till sälg ochandra viden. Här finns insekter i överflöd.Från de gulblommande sälgarna ljuder vårensförsta lövsångarramsor. Där syns de kilaomkring och kalasa på flugor och annat ochpassar på att sjunga av lycka. På engelskaheter lövsångaren faktiskt willow warbler,videsångare, vilket är ett passande namn.Sälgar är också rätta platsen att höra åretsförsta flugsnappare, trädgårdssångare, svarthättoroch ärtsångare, alla i samma hungrigaärende.Sålda på sälgListan är lång på djur och växter som är sälgensvänner. Som redan nämnts drar månganytta av blommornas nektar och pollen.Andra äter dess blad eller betar dess kvistar.Åter andra kryper under barken och äter barkoch ved. Som riktigt gamla blir sälgarna hemför vedsvampar, sällsynta mossor och lavarsamt hackspettar och andra fåglar som byggerbo i stammen eller på grenarna. Till ochmed som döende eller död gör sälgen nytta.Den mjuka och ruttnande veden blir mat åtskalbaggar och tvåvingar.Bortåt 180 fjärilsarter har sin larvutvecklinghos sälg och viden, och många fullbildadefjärilar söker nektar i sälgblommorna. Merän 75 skalbaggsarter lever på sälgens blad,blommor och knoppar. Dessutom är över 200skalbaggsarter beroende av sälgens döda vedoch bark. Ingen annan växt ger mat till såmånga olika bladsteklar, gallmyggor ochandra småkryp. Också många trädsvamparoch lavar lever på sälg.BisysslorÅssandbi, Andrena ruficrus, på sälgblom.4

Den brummande kören av humlor och bin,vad sysslar de med egentligen? Humlorna ärde mest iögonfallande och ljudligaste. Mentill sälgens blommor söker sig även bin påjakt efter mat. Då ska vi inte alltid se storabikupor framför oss. Många bin är solitäravildbin, det vill säga de lever helt ensamma.I hanhängena samlar bihonorna pollen somföda till sina larver. Humlorna äter ävensjälva av pollenkornen för att få sig en extraproteindos.Allt är inte vad det ser ut att vara. Det här är ingenhumla utan en humlelik pälsblomfluga, Criorhinaranunculi, på en sälgblomma. Flugan härmar humlor(mimikry) och larven lever av ruttnande ved.De tidigaste humlorna i sälgblommorna ärängs-, jord- och hushumlor och runt tio arterav bin söker sig också dit. Vårsidenbiet är ettbi med en lång brun päls på huvud och halssköld.Den kommer fram ur marken redan islutet av mars eller början av april. På sandigaslänter syns hanarna sitta och längta ochvänta på att honorna skall krypa fram. Bietär nästan lika stort som ett tambi och är enflitig gäst i sälgblommorna. Ett annat ganskastort, gråhårigt bi är sälgsamlarbiet som barabesöker sälgblommor. Andra bin på sälg ochvideblommor är gyllensandbi, videsamlarbi,vårsandbi, åssandbi och trädgårdssandbi. Sådet är bara att plocka fram insektsboken ochge sig i kast med den brummande skaran.Unga sälgar lockarSälgen börjar blomma när den är ett parmeter hög. Dess blommor bjuder insekternapå mat. Efter blomningen är det istället knoppar,blad och själva veden som lockar. Bladenpå skott och yngre buskar verkar varaextra attraktiva för bladätande insekter. Kanskeär de både mer lättuggade och näringsrikaän de gamla sälgarnas.Flera olika arter bladbaggar lever på sälgblad.Vuxna skalbaggar sätter igång att kalasadirekt efter lövsprickningen i maj. Sedanfortsätter larverna att beta ett antal veckorunder sommaren. Tills sist, innan löven fälls,drabbas bladen av de nykläckta fullbildadeskalbaggarnas gnagande innan baggarna kryperin och gömmer sig inför vintern. På försommarensyns ofta på sälgarna vackertgrönglänsande skalbaggar med långa antenner.Stör man dem fäller de ihop ben och antenneroch släpper taget. Därför kallas defallbaggar.Bladbaggar kan ibland uppträda i sådanamängder att de nästan helt äter upp sälgbladen.Angreppen av såväl larver som full -bildade skalbaggar, kan täcka kvadratkilometraroch få lövrika hyggen att lysa bruna.Den största arten som helst går på asp mensom då och då syns på sälg är aspglans -baggen. Den blir 10–12 mm lång, kroppenär röd medan huvudet är blåglänsande. Defullbildade glansbaggarna sitter på försommarenoch gnager på bladen.På kraftiga stubbskott av sälg ser man sommartidatt vissa skott vissnar och hänger. Påstammen syns då ett gnagt ställe som gjortatt skottet knäckts. Alldeles nedanför gnagethar den vackra videsmalbocken lagt ägg.På eftersommar och tidig höst kan sälgblad,speciellt på unga skott, få intensivt orangegulaundersidor. Det är en rostsvamp somangripit så att det faktiskt kan yra sporer frånbladen.5

Grön sälglövbagge,Phratora vitellinae,uppträder allmänt imängd på videbladsom blir helt skelleteradeefter en måltid.Aspglansbaggens,Melasoma populi,larver äter mestaspblad, men haringet emot Salix-blad,sälgpollen ger proteintill äggutvecklingen.Två skalbaggsarter vars larver lever av sälgved: Stubbhorns -oxen, Sinodendron cylindricum, lever som larv i död, vitrötadved under ett till två år. Även larven till den fyrbandade blombocken,Leptura quadrifasciata, lever i några år i gammal murkenved. Skalbaggen sitter gärna i blommande strätta och äterpollen.På skadade sälgstammarhittar man oftaden mörka eldtickan,Phellinus ignarius.Den köttröda larven av allmänträfjäril, Cossus cossus, kryperefter två år inne i den levandesälgveden ut för att förpuppa sig.6

Även döda sälgar leverDöende eller döda sälgar är viktiga för småkrypoch svampar. Sälgveden bryts ner ganskasnabbt och efter några decennier har vedenstark vitröta. Nu flyttar nya hyresgäster in.Den 3 cm långa larven av stekelbocken gnagergångar i hård, soltorkad ved. Den fullbildadeskalbaggen har ett säreget utseende,kroppen är avlång och bakbenen särskiltlånga. I hål där stekelbocken kläckts och levt,flyttar gärna steklar in. De använder oftastendast ytterdelen av larvgången som bostadåt sina larver. Storleken passar bra för bladskärarbin.De skär ut runda små skivor av levandeblad och gör av dessa något som liknarsmå cigarrfimpar. Dessa läggs på rad igången och fylls med nektar och pollen sommat till biets larver. Matsäcken behövs, dekommer att leva där inne tills de förpuppasnästa sommar.Hos döda sälgar som är ännu mer förmultnadelever stubbhornsoxen. Skalbaggshanenliknar en noshörning i miniatyr. Hack -spettar hittar ofta dess larver som bor i denlätthackade ytveden. Allt eftersom veden blirmer och mer rötad flyttar nya gäster in, blandandra några stora egendomliga harkrankaroch flera långhorningar, de vackraste skalbaggarnavi har i Sverige. Den färggrannasteav dem alla är den fyrbandade blombocken.Efter tre år är larven fullvuxen ochförpuppar sig strax före midsommaren. Densvarta 15–20 mm långa bocken är förseddmed fyra breda, gula färgband över täckvingarna.Arten påträffas ofta i blommor avälggräs och prästkrage där de äter pollen ochsuger nektar.Bland insekterna finns flera stora och iögonfallandearter som lever på de gamla sälgarna,speciellt när stammar och grovagrenar börjar dö. En av de vackraste är dengrönskimrande myskbocken. Den är ståtligmed en kroppslängd på 3 cm och med långaben och antenner. Myskbocken lever ofta igränsen mellan levande och död ved.I samband med skador och angrepp i vedenpå levande sälgar av bland andra myskbockfinner man den köttröda larven av allmänträfjäril. Larven ger sig på eftersommareneller hösten ut på en vandring utanför trädetför att söka efter en passande förpuppningsplats.Många har stött på den stora, röda larvenoch vissa tror att den är farlig - men manbör dock inte stoppa in fingret i de kraftigakäkarna! Om man oroar den spottar den ursig en brun och surt luktande vätska som försvar.Larven övervintrar i gammal ved ochförpuppar sig under försommaren nästa år.Ut kommer en mycket stor, klumpig ochaskgrå fjäril.Trädsvampar hjälper till att röta sälgvedenoch gör den mjuk och bra för nya gäster.Svampar och insekter gör att grenar ochstammar på äldre sälgar börjar dö. Hit sökersig hackspettar för att kalasa på larvernaunder barken eller inne i veden. Sälgar drabbasockså lätt av snöbrott som bryter ner helagrenar eller stammar.På skadade sälgstammar hittar man ofta denmörka eldtickan, fast förankrad vid stammen.Också sälgtickan är en intressant artsom visat sig hysa en riktig överraskning.Europas minsta skalbagge, endast 0,3 mmlång, lever inne i tickan. Den lilla skalbaggenheter Ehnströms dvärgfjädervinge efterupptäckaren.I norra Sverige kan man hitta en ljus tickamed en god kryddoft. Det är dofttickan ellerden nordliga anistickan, som före deodoranternastid användes av män i syfte att bedåradamerna.Den mörkare lunglaven och den ljusareskrovellaven hittar man ofta på åldriga sälgari gamla naturskogar. Båda är mycketiögonfallande, särskilt när de är fuktiga avregn.7

verkning, särskilt om de börjar ha torra, döendeeller döda grenar.Lösningen: Märk ut och spara framtidssälgaroch sälgar som redan hunnit växa till sig,även om de har döda partier. De skröpligaträden är värdefullare än de ser ut, de innehållermånga vedlevande insekter som lockartill sig hungriga hackspettar.Lunglaven, Lobaria pulmonaria, hittar man ofta pååldriga sälgar. Den trivs på halvöppna växtplatsermed hög och jämn luftfuktighet och anses som missgynnadp.g.a. det moderna skogsbruket och minskandeantal gamla grova lövträd i betesprägladeskogar och kulturmarker.Så vårdar vi sälgenDen här skriften har berättat att sälgen behövs.Och att sälgar i alla åldrar behövs, frånde unga små till de grova och ståtliga och tilloch med de döende eller döda. Finns sälgar ialla stadier, så har också sälgens alla vännerlivsrum i markerna. Den största bristen ilandskapet är sälgar som fått växa sig gamla,höga och grova.1. Problem vid åkerbrynSälgen får inte en chans att växa i höjden.Längs vägar och åkerbryn röjs sälgen borttillsammans med annat sly. Kvar blir enstubbmatta som skjuter nya skott.Lösningen: Välj ut enstaka större sälgarbakom den slagna delen, friställ dem somframtidssälgar som får växa sig riktigt stora.I kantzoner mot jordbruksmarker kan manockså hamla och underkvista sälgar för attlindra beskuggningen på grödorna.2. Problem i skogsmarkMånga sälgar stryker med i skogsmark isamband med röjning, gallring och slutav-3. Problem i betesmarkerSälgar stryker ofta med, när man röjer betesmarkerför att förhindra igenväxning.Lösningen: Välj ut vissa sälgar som framtidanaturvårdsträd. En sparad gammal sälg i betesmarkenkan ha en större betydelse förmångfalden och därmed för naturvården änvad flera av ädellövträden har. Vid fäbodarhittar man fortfarande grova sälgar där myskbockentrivs. Ett par få, grova och delvisdöda sälgar kan räcka i flera decennier förden och andra vedlevande insekter.4. Problem vid dikesröjningOfta växer sälgar längs diken. Där vill jordbrukarenröja för att få in sol och ljus. Då försvinnerofta också sälgarna, trots att de kangöra stor nytta för markens övriga grödor.Lösningen: Välj ut enstaka sälgar som sparaslängs diket. Insekter som humlor och bingynnas på våren som sedan hjälper till medpollineringen av olika grödor såsom t.ex.klöver och fruktträd.5. Problem i täkter och slänterGrustag, jordtäkter och solvända slänterväxer ofta igen med sälg. Markägare betraktaribland det som skräpskog som får bli flisoch sen planteras med tall istället.Lösningen: Gallra bara bort en del av dessasälgar och spara andra till att bli grövre framtidssälgar.Då gynnar man bland annat sälggetingbockenoch en del andra skalbaggarsom är värmekrävande och trivs inuti sälgari sådana varma miljöer.8

det viktigt att sälg med hanblommor gynnasför de pollinerande insekternas skull. Det gåratt köpa sälg och olika videarter för att planteraeller ta sticklingar i naturen, men glöminte att fråga markägaren först.7. Problem vid flisproduktionI dag utnyttjas många igenväxningsmarker,åkerbryn och strandskogar för att produceravärmeflis. Där tillåts inte sälgar att bli gamla.Lösningen: Låt flisproduktion ske med omsorgom allt levande. Dessa miljöer är oftamycket rika på småkryp och fåglar, känsligaför stora ingrepp. Samma gäller här som iandra fall – välj ut vissa sälgar som får bliframtidsträd.8. Problem vid hemvedshuggningenÄven vid vanlig hemvedshuggning drabbasofta sälgen.Sälgar vid sand- och grustäkter är mycket betydelsefullaför de vilda biarter som boar i sandrik mark. Påden infällda bilden kan du se en sandbihona somgräver bo med skenbenen fulla med pollen.Lösningen: En hel del sälg kan säkert avverkasmen det är viktigt att man också väljer utoch sparar de träd som har bra förutsättningaratt bli grova och gamla. Sälgen är jutrots allt inte den bästa vedråvaran.6. Problem i tätortsskog och trädgårdarI tätortsnära skog och trädgårdar råder oftastädmani. Man vill hellre städa och ”snyggatill” än gynna biologisk rikedom. Då får kanskesälgar, särskilt de med lite torra partier,falla för röjsågarna. Det finns många exempelpå hur grova sälgar fällts och forslatsbort.Lösningen:Låt sälgar stå kvar och dö en naturlig dödistället. De ger liv åt parkmiljöerna genomatt dra till sig småkryp och därmed fåglar.När de väl har dött kan man skapa en ”trädkyrkogård”på en avskiljd, solbelyst plats.Det ger livsrum åt insekter och fåglar. Detgår även att aktivt plantera sälgar i trädgårdareller områden där de försvunnit. Främst ärSälgens stödpatrullerVem värnar sälgen? Många kan göra en heldel, både privatpersoner, föreningar, företagoch myndigheter. Här är några som kan görasärskild nytta:• Markägare, jordbrukare, skogsbrukare, jägaresom medvetet kan spara och vårdasälgar på sina marker. De kommer att blibelönade med rikare djurliv och gratisekologiska tjänster från humlor och bin.• Föreningar som WWF, Naturskyddsföreningen,LRF, Hushållningssällskapenoch andra kan göra och gör mycket för attlyfta fram vikten av biologisk mångfald,där inte minst sälgen är en av de arter somska värnas. Informationsmaterial, exkursioner,kurser och programverksamhet ärnågra av medlen.9

• Biodlarföreningar bör kunna hjälpa tilloch påverka omgivningen att spara sälgar.Resultatet blir både tydligt och läckert –honung.• Skogsstyrelsen har i sin rådgivning ettstort ansvar att lyfta fram sälgens betydelsetill markägare och förklara trädetsbiologiska betydelse. Rådgivningen kanske redan i samband med planerade gallringaroch framförallt inför slutavverkningar.Även i samband med re -servat skötsel bör sälgar sparas för att berikaden biologiska mångfalden. Skogsstyrelsenhar kommit med råd ochanvisningar för tillvaratagande av bioenergioch här bör fortsättningsvis sälgensunika och värdefulla roll poängteras.• Entreprenörer som utför markägarens röjningaroch gallringar kan ha sälgens värdeur naturvårdssynpunkt i åtanke då röjningaroch gallringar utförs. Det finns oftaett stort spelrum i val av vilka träd somska stå kvar. Kanske kan man marknadsförasig som naturvårdsentreprenör (somutför naturvårdsgallringar och –röjningar)?• Kommuner och Länsstyrelsernas naturvårdsenheterkan i samband med olika föreskrifteri reservat betona sälgarnasbetydelse på markerna. Lantbruksenheterkan göra informationsmaterial om sälgenatt dela ut till markägare och i arbetet medåtagandeplaner för betesmarker med särskildavärden ange att sälgar bör sparaseller släppas upp.SlutordSedan är det bara att vänta tills det blir våroch de gula blommorna öppnar sig. Gå framtill trädet eller busken, blunda och lyssna tillbrummande insekter, sjungande lövsångareoch njut! Tusentals andra av landets myllrandevarelser njuter i kapp.Ett framtidslandskap med många sälgar i olika miljöer och olika åldrar.10

Citronfjärilshona, Genopteryx rhamni, fyller påmed energidryck från blommande sälg medanhon letar efter larvernas födoväxt brakved påvåren.Mer att läsaBo Mossberg och Lennart Stenberg, Den nya nordiska floranBengt Ehnström, SälgbokenEtnobiologi i Sverige del 1 och 2. Centrum för Biologisk Mångfald, CBMCarl-Herman Tillhagen, Skogarna och Träden – natursyn i gångna tiderTräd och buskar i norr, Bernt Larsson, Skogsvårdsstyrelsen i NorrbottenSkogsstyrelsens broschyr om sälgVärldsnaturfonden, WWFs webbplats www.wwf.seNaturskyddsföreningens webbplats www.naturskyddsforeningen.seÅtgärdsprogram för hotade bin på Salix (Naturvårdsverket)CBMs webbplats myller www.bioresurs.uu.se/myller (sökord sälg)Den virtuella floran http://linnaeus.nrm.se/flora/ (sökord sälg)Jordbruksverkets pollineringskampanj www.sjv.se/pollineringText: Bengt Ehnström och Thomas ÖbergFoto: Alla foton Ola Jennersten/WWF utom framsidan som är av Jan Töve/Naturfotografernaoch flicka med videkissar på sid. 2 som är av Björn Teigseth/MegapixIllustratör: Martin HolmérJordbruksverket i samarbete med11

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: jordbruksverket@sjv.seWebbplats: www.sjv.seISSN 1102-8025JO09:3