22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27160253, bassäng D enligt Mälarens vattenvårdsförbund) tar emot tillflödet från Fyrisån.Närmast utflödet ligger bassäng Görväln (vattenförekomsten SE659147-160765, bassängE enligt Mälarens vattenvårdsförbund) samt den stockholmsnära bassängen Rödstensfjärden(vattenförekomsten SE657596-161702, bassäng F enligt Mälarens vattenvårdsförbund).Vattenmyndigheten har dessutom avgränsat Västerås hamnområde (vattenförekomstenSE660825-154247) och Köpingsviken (vattenförekomsten SE659631-151422) som separatavattenförekomster, beroende på lokal påverkan från hamnverksamhet, samt Stora Ullfjärden(vattenförekomsten SE661347-159570).Bassäng Galten tar emot största delen av tillrinningen (46 %) och även bassäng Blackentar emot en stor andel (24 %).Bassängerna varierar i djup och storlek, och därmed också i omsättningstid. (SLU ochMälarens vattenvårdsförbund, 2000, samt Vattenmyndigheten).5.8. BottenförhållandenEn sjömätning har genomförts i Mälaren och Saltsjön inom de centrala delarna av Stockholmsstad (Marin Miljöanalys, Rapport U211-0711). Genomförd ekolodning visar att batymetrini området på flera ställen bär spår av mänsklig påverkan såsom kajanläggningar,ledningar och kablar, dumpade muddermassor och fyllnadsmaterial samt vrak. Den översiktligaytgeologin i området har inom ramen för utredningen tolkats utifrån Side ScanSonar data, Sub Bottom Profiler samt högupplöst batymetrisk data med mera. Den översiktligaytgeologiska tolkningen presenteras i figur 5.3 och 5.4 där bottentypen delats in itre huvudkategorier; mjukbotten, friktionsmaterial och hårdbotten.Mjukbotten består av lera, gyttjelera och lergyttja. Friktionsmaterialet överlagrar mjukbottenoch har naturligt och/eller antropogent ursprung. Hårdbotten är indelad i tre underklasser;berg och/eller morän, i huvudsak fyllnadsmaterial samt en klass med både berg,morän och fyllnadsmaterial. (Marin Miljöanalys, Rapport U211-0711), se figur 5.3 och 5.4.64