22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ten av Mälaren finns fjärrvärmeanläggningar samt knappt 1500 transformatorer och femtransformatorstationer.5.7. Mälaren som systemMälaren avsnördes från havet och blev gradvis en insjö under 1100 och 1200-talen då trösklarnavid Norrström genom landhöjningen kom allt närmare vattenytan. Vattenståndsskillnadenmellan Mälaren och Saltsjön har trots landhöjningen förblivit omkring 0,5 meter vidmedelvattenstånd. Detta beror på att trösklarna i Stockholm består av löst sand och grus(Brunkebergsåsen) som successivt eroderats ner.De viktigaste vattendragen, som avvattnar omkring 80 % av tillrinningsområdet, ärRåckstaån, Eskilstunaån, Arbogaån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Köpingsån, Svartån,Sagån, Örsundaån och Fyrisån. Resterande 20 % är närliggande mark kring Mälaren somavvattnas av mindre vattendrag och ibland benämns Mälarens närområde (SLU och Mälarensvattenvårdsförbund, 2000).Mälaren är en flikig sjö med ett stort antal öar vilket gör att sjön kan delas in i väl avgränsadebassänger. Den indelning som vattenmyndigheten för Norra Östersjön tillämpar baseraspå den indelning som Mälarens vattenvårdsförbund tidigare gjort.Västra Mälaren med bassängerna Galten (vattenförekomsten SE659356-152200, bassängA enligt Mälarens vattenvårdsförbund) och Blacken (SE659716-155074, bassäng Benligt Mälarens vattenvårdsförbund) är grunda och mellan dem finns en trång passage vidKvicksund. Bassängen Gripsholmsviken (vattenförekomsten SE658594-159015, bassäng Cenligt Mälarens vattenvårdsförbund) innefattar flera stora djupa fjärdar (Prästfjärden ochBjörkfjärdarna). Norra Mälaren med bassäng Lårstaviken (vattenförekomsten SE661828-Figur 5.2. Mälarens indelning i bassänger. (Källa: Vattenmyndigheten).63