13.07.2015 Views

22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag <strong>2010</strong>-10-27bredningen av rekryteringsmiljöer för abborre, gädda och gös, visar att Stockholms skärgårdhar mycket goda förutsättningar för lek- och yngeluppväxtområden för abborre ochgädda. Göslek förekommer i jämförelsevis få områden men goda förutsättningar finns föryngeluppväxt. I nära anslutning till Slussen vidare ut mot Saltsjön finns enligt modellen områdensom kan vara potentiellt viktiga lekområden för fiskarter som gädda, gös och abborre.Exempelvis är ett stort sammanhängande vattenområde från Gamla stan och längs medDjurgårdens södra strandområden ända ut till Blockhusudden lämpliga för göslek. Längssamma område finns också lämpliga lekområden (lokaler) för abborre och gös (Länsstyrelseni Stockholm, 2007). Detta innebär inte att dessa områden faktiskt används för fisklekidag, utan att de är speciellt lämpliga för dessa fiskars lek, det vill säga områdena kan ha etthögt skyddsvärde ur fiskrekryteringssynpunkt.Definition av flöden och kapacitet som används vid konsekvensbedömning av vattenmiljönFlöden i StockholmHur mycket vatten som tappas från Mälaren bestäms av Mälarens vattennivå, gällande reglering,utskovens utformning och havsnivån, se kapitel 9. I huvudalternativet förekommerflöden över 750 m 3 /s genom Söderström (som mest 781 m 3 /s), men de inträffar endast under1 av 30 år och då under totalt 2 dagar.Figur 10.33. Diagrammet visar nollalternativet jämfört med huvudalternativet för tappning genom Stockholm/Söderströmsom månadsmedelvärden för perioden1976-2005. Huvudalternativet har något högre flöden på våren (april,maj) och senhösten (nov, dec) och lägre under vintern (feb, mars). I övrigt är huvud- och nollalternativen relativt lika.Perioder av nolltappningFigur 10.33 visar att perioderna av nolltappning är relativt lika för huvud- och nollalternativet.Det har varit ett av önskemålen vid utformningen av den nya regleringen att inte dessaperioder ska öka, detta för att inte riskera att omsättningen av vatten i de inre delarna avskärgården minska jämfört med idag.222

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!