13.07.2015 Views

22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag <strong>2010</strong>-10-27lationsförändringar. För fokusarter (som representerar ett ekosystem eller en funktion) ochför andra naturvårdsintressanta arter har bedömningen istället utgått från mer generellakvalitativa och kvantitativa habitatförändringar.Inverkan på arter och artgrupper uttrycks som att det kan uppstå populationsförändringartill följd av ny reglering, men det betyder inte att det i verkligheten kommer att skeså eftersom förändringar av populationsstorlekar beror av många fler faktorer än bara regleringen.Exempelvis kan förändringar av mellanartskonkurrens, predatorer, parasiter etceteraha stor inverkan på populationsstorleken. I huvudsak har populationsförändringar påunder 5 % ansetts som små eller negligerbara, medan förändringar som gör att en art skulleminska och uppnå klassen nära hotad (NT) enligt rödlistekriterierna har bedömts vara enmycket stor negativ förändring. Kriteriet för att en art ska klassas som nära hotad är en populationsminskningpå minst 15 % inom tidsfönstret 10 år eller 3 generationer (vilket avtidsspannen som är längst) (Artdatabanken, <strong>2010</strong>-04-28).För naturtyper och vegetationstyper har en liknande bedömning tillämpats. Återigen ärdet bara förutsättningarna för att en viss förändring kan ske som bedöms, inte att den faktisktkommer att ske. Exempelvis är många av naturtyperna hävdberoende (bete eller slåtter)och det kommer oberoende av regleringen att vara helt avgörande om de brukas ellerinte. För att spegla osäkerheterna har gränsen för liten inverkan satts till 10 % i arealförändring.Över 30 % i arealförändring är en stor förändring. Vad gäller ekologiska processer hartvå bedömts; vattenregim och omsättningen av näringsämnen. Det senare har kvantifieratsmedan vattenregimen återspeglas i förändringar av ekosystem och arter. Slutligen, har rentkvalitativa förändringar vägts in, exempelvis funktionen våröversvämning.10.6.3. Miljökonsekvenser nollalternativetNormal driftFör den strandnära naturmiljön är varierande vattenstånd den i särklass största enskiltstrukturerande faktorn. Nollalternativet innebär att den nuvarande regleringen fortgår.Detta innebär fortsatt låga vårflöden och en jämn årsamplitud. Som nämnts tidigare harårsamplituden minskat efter det att Mälaren började regleras vilket inneburit negativa konsekvenserför biologisk mångfald och Mälarens strandekosystem. Med anledning av dettahar nollalternativet bedömts motverka syftet med riksintresset Mälaren. Nollalternativetinnebär vidare relativt stora mellanårsvariationer och särskilt under vårperioden mars-majär mellanårsvariationerna signifikanta.StrandängenMälaren hyser en betydande andel av landets strandängar vilka har höga värden för en radorganismer. Fåglar, groddjur, lekande fisk, fladdermöss, insekter och andra ryggradslösadjur har för födosök, lek och häckning, sin hemvist på strandängar. Låga vårflöden gersvaga förutsättningar för grodlek, fisklek, fågelhäckning och insektsproduktion. En fortsattjämn årsamplitud medför en fortsatt dålig strukturering av vegetationszoner. Stora mellanårsvariationerär positivt och ökar förutsättningarna för förnyelse av strandängens vegetationoch hjälper till att hålla strandängen i tidiga successionsstadier. Vårar med låga vat-196

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!