22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27äng samt svämlövskogen dåliga förutsättningar att bibehålla sin utbredning. Calluna bedömeratt flera vegetationstyper, men främst starrmad, är stressade i dag och att de ännu intehar nått sin slutliga utbredning på grund av att det är ekosystem som förändras långsamt.(Calluna, 2010-10-05)Idag läggs ansenliga kostnader på att sköta och restaurera naturtyper som utarmats tillföljd av att vattnets påverkan som störningsregim minskat och att traditionell hävd minskat.I Natura 2000-området Hjälstaviken (Uppsala län, Enköpings kommun) i norra delenav Ekoln regleras till exempel vattnet för att skapa översvämningsområden på vårarna somgynnar våtmarksfåglar och håller tillbaka vass. I Asköviken (Västmanlands län, Västeråsstad) har homogena vassbälten gjorts flikigare genom borttagning av vass.10.6.2. BedömningsgrunderNedan sammanfattas de viktigaste bedömningsgrunderna som använts vid bedömning avkonsekvenser för naturmiljön i strandzonen. Miljömål för naturmiljön finns i bilaga 1.Riksintresse och Natura 2000 (4, 7 kap miljöbalken)Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse (MB 4kap 1, 2 §§).Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan skepå ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturvärden.Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är attbevara vissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeisktperspektiv. Alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket.Ramsarkonventionen (SÖ 1975:76)Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöeroch nyttja dem på ett hållbart sätt.Åtgärdsprogram för hotade arter, ÅGPEtt åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket.Miljökonsekvenserna ska bedömas i förhållande till åtgärdsprogrammen.Specifika bedömningsgrunderInom naturmiljöområdet saknas praxis om metod för konsekvensbedömningar. Utgångspunktenför konsekvensbedömningarna har dock tagits i de riktlinjer som arbetats fram omkonsekvensbedömning av biologisk mångfald till konventionen om biologisk mångfald. Ensvensk tolkning av denna finns utgiven av MKB-centrum vid SLU (MKB-centrum, 2007).Konsekvensbedömningen har utförts i olika steg och följer i huvudsak den metod som arbetatsfram av VTI (VTI meddelande 937, 2003). För beskrivning av metoden hänvisas tillkapitel 5.1.På grund av att det saknas en höjdmodell för Mälaren har det inte varit möjligt att modelleraförändringar i habitat för enskilda arter för att kunna göra uppskattningar av popu-195