22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27För påverkan på gäst-, natur-, eller fritidsbåthamnar samt påverkan på bryggor i Mälarendär viss passagerartrafik förekommer hänvisas till kapitel 10.12, Friluftsliv och rekreation.För påverkan genom förändrade vattenstånd har en GIS-analys genomförts för Mälarenskommersiella hamnar. GIS-analysen visar vilka hamnar som riskerar att översvämmas. Idetta skede har inte någon beräkning över arealen översvämmad kaj eller hamnyta utförts.Efter genomförd GIS-analys och sammanställning av kajkrönsdata har bedömning av möjlighetenför fartyg att anlöpa och avgå från hamnen gjorts, då ytterligare + 50 centimeterkrävs som marginal. Även en analys av låga vattenstånd och sjöfartens behov av erforderligtdjup har utförts. För påverkan till följd av förändrade flöden har SSPA övergripandebedömt olägenheter och risker för sjöfarten inne i Mälaren. Detaljerade bedömningar omhur sjöfarten påverkas genom Söderström har utgått från sex olika avtappningsfall, 290,500, 750, 1000, 1300 och 1500 m 3 /s. För att öka kunskapen om hur strömmarna och vindarpåverkar fartyg som idag anlöper och nyttjar kajerna har även manövreringssimuleringargenomförts för två typfartyg. 9Hamnar och sjöfart i MälarenI Mälaren finns ett 20-tal hamnar, se figur 10.10. Mälarens största hamnar Västerås och Köpingshamn är utsedda till riksintresse av Sjöfartsverket enligt 3 kap 8§ miljöbalken (www.sjofartsverket.se). (Stockholms Hamn AB har hamndelar som är av riksintresse, men dessahamndelar ligger inte i Mälaren). I figur 10.10 redovisas samtliga 20 tal hamnar i Mälarensom hanterar gods och har fartyg som anlöper i kommersiell drift. Även farleder i Mälarenredovisas.Figur 10.10. Farleder i Mälaren samt hamnar i Mälaren som hanterar gods och som har fartyg som anlöper i kommersielldrift9 En simulering där indata som strömmar, riktningar, flöden och vindriktning kombineras med data från fartyg som trafikeraraktuellt område där till exempel antal motorer, storlek på fartyg med mera läggs in i ett dataprogram. I virtuell miljö kan mansedan ”testköra” fartyget och få en känsla för om manövreringen är möjlig eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas.167