22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27och betesmark, samt såväl invallad mark som oinvallad mark. De utvalda områdena utgörsav sex dikningsföretag (nr 1, 2, 4, 7, 8 och 9), tre invallningsföretag (nr 3-5) och ett strandbete(nr 6). De nio områden som analyserats omfattar totalt cirka 590-620 hektar, beståendeav omkring 490-520 hektar åkermark och omkring 100 hektar betesmark.Arealen som berör ett 80-tal fastigheter har delats in i omkring 700 mindre områden somanalyserats var för sig. Områdena har kontrollmätts i fält av Jordbruksverket för att få korrektahöjdangivelser.Marker utanför de utvalda områdena antas få samma typer av konsekvenser som de utvaldaområdena. Däremot går det idag inte bedöma hur andra marker än de utvalda områdenakommer att påverkas i detalj.Erfarenhetsmässigt bedöms ett optimalt dräneringsdjup för åkermark kring Mälarenvara 1,4 meter (Jordbruksverkets Vattenenhet, 2010-10-22). Ett ökat dräneringsdjup ned tilldenna nivå bedöms ha positiv inverkan på markvärdet (figur 10.12.). Vanligen ligger dockdräneringssystem på ett djup av omkring en meter. Till dräneringsdjupet ska, enligt Jordbruksverket,även läggas ett falltillägg om 0,5 ‰ (vilket innebär 0,5 meter per kilometer),för att motsvara att vattenytorna i markprofilen har en tillräcklig lutning för att vattnet skarinna mot sjön.Jordbruksverket har vid sin konsekvensbedömning, utöver vattenstånden i Mälaren,också beaktat vattenflöden och vattenstånd i diken. När vattenflödena i dikena är högastyrs vattenståndet i dikena av flödet, men vid låga flöden i dikena påverkas vattenståndeti diken i högre utsträckning av vattenståndet i Mälaren.Total areal berörd åkermark kring Mälaren har uppskattats genom att analysera ortofotokartormed höjdkurvor och länsstyrelsernas översiktskartor för markavvattningsföretag.Metoden är grov, eftersom höjdkurvorna hämtats från den nationella höjddatabasen, sominte har en tillräcklig upplösning för ändamålet.10.3.2. BedömningsgrunderJordbruksmarken är viktig ur ett resurshushållningsperspektiv. Jordbruksmark har ocksåett ekonomiskt värde, både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskildamarkägaren. Hushållningsaspekter och ekonomiska värden är inte alltid möjliga att separera,utan går ofta i varandra.Miljöbalken (1998:808) 3 kap3:e kapitlet i miljöbalken innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning medmark- och vattenområden. Där framgår bland annat att mark- och vattenområden skall användasför det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhetoch läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medfören från allmän synpunkt god hushållning. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråkför bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressenoch detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställandesätt genom att annan mark tas i anspråk.158