22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Åkermark utan invallningLåglänta områden i sjöns närhet som inte vallats in har istället ofta dikats ut för att bli möjligaatt odla. Dikena har anlagts för att uppnå en optimal dränering. Detta kan innebära attbottennivån i diken som dränerar lågt liggande markområden är anlagda på en lägre nivåän Mälarens vattennivå. Detta medför att dränering kan ske ner till Mälarens vattenståndmen också att förändring av sjöns vattenregim kan påverka odlingsmarker långt in i det omgivandelandskapet.Trots utdikningen kan dessa områden ha problem med bristfällig dränering, till följd avatt nivåskillnaden till Mälaren är för liten. Marken kan ha sjunkit sedan dikningsföretagetgenomfördes, till följd av markpackning/sättningar och/eller bortodling av markens organiskamaterial. Dräneringen försämras också om dikena inte underhålls.Dålig dränering innebär att grödan tillväxer och avkastar sämre än den annars skulle hagjort. Alltför blöta förhållanden kan också försvåra möjligheterna att bruka marken. Omtunga jordbruksmaskiner körs på mark som är för blöt riskeras packningsskador, vilket ytterligarekan försämra jordens struktur och dränering och därmed produktionsförmåga.Om det är för blött på våren kan vårbruket därmed behöva skjutas upp tills dess att markentorkat upp tillräckligt för att bli körbar. En senare vårsådd påverkar avkastningen negativt.En tumregel är att för varje dag som vårsådden försenas minskar avkastningen med omkringen procent.Bakgrunden till att kulturväxterna gynnas av ett ökat dräneringsdjup är att det gynnarrotutvecklingen (figur 10.6). Ett djupt och välutvecklat rotsystem gör att växterna kan taupp vatten och näring från en större del av markprofilen, vilket i sin tur påverkar avkastningenpositivt.Betesmark utan invallningPåverkan på betesmark är, som ovan nämnts, under utredning.Figur 10.6. Ett ökat dräneringsdjup gynnar rotutvecklingen,vilket gör att växten kan ta uppvatten och näring ur en större del av markprofilen.Detta gynnar i sin tur grödans tillväxt ochdärmed avkastningen. (SLU/JordbruksverketsVattenenhet).156