22. Samråd 2010 – Samrådsunderlag - Structor

22. Samråd 2010 –SamrådsunderlagInnehåller:Preliminär MKBSammanfattning av preliminär MKBPresentationer vid samrådsmötenFörteckning över material på hemsida

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27SLUSSENNY REGLERING AV MÄLAREN, KANALER, KAJER MED MERAPRELIMINÄR MKB,TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKENSamrådshandling Dnr E2010-510-01340Oktober – december 2010EXPLOATERINGSKONTORETwww.stockholm.se/slussen1

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27SLUSSENPRELIMINÄR MKB, TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKENSAMRÅDSHANDLING DNR E2010-510-01340KONTAKTUPPGIFTERSökande:Stockholms stadOrganisationsnummer:212000-0142Adress:ExploateringskontoretBox 8189104 20 StockholmProjektchef:Mårten FrumerieFrågor ställs till:Monica GranbergStructor Miljöbyrån Stockholm ABIndustrigatan 2A112 46 Stockholm070-693 64 68monica.granberg@expl.stockholm.seSkriftliga samrådssynpunkterställs till:Exploateringskontoret, Stockholms stadDnr E2010-510-01340Box 8189104 20 STOCKHOLMexploateringskontoret@expl.stockholm.se

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27MEDVERKANDEDenna preliminära miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram av Structor MiljöbyrånStockholm tillsammans med Tyréns och Sweco på uppdrag av Slussenprojektet. AnsvarigMKB-redaktör är Petra Adrup (Structor) och övriga handläggare i MKB-redaktionenär Elisabeth Mörner (Structor), Åsa Norman (Tyréns) och Henrik Tideström (SWECO).Det nya förslaget på reglering av Mälaren är utarbetat av SMHI. Miljökonsulter och specialisterfrån ett 15-tal olika bolag har bidragit med underlag till den preliminära miljökonsekvensbeskrivningen(SMHI, Structor, SWECO, Tyréns, WSP, SSPA, Jordbruksverketsvattenenhet, Calluna, Medins, Statens Maritima Museer, Stadsmuseet, Norconsult, AndersEngquist KB, Fredrik Gröndahl/Brandt och Gröndahl, Marin Miljöanalys, Stockholm Dykentreprenader),ELU och Tikab.För layout: Carina Nyberg.För bildbearbetning: Sonia Ekström, Tyréns och Carina Nyberg.Bilder som förekommer i dokumentet utan bildtext presenteras nedan med källangivelse;FRAMSIDAFlygbild SlussenStockholms stadSYMBOLER &MILJÖASPEKTERKulturmiljö:Buller:Komfortvibrationer och stomljud:Luftmiljö:Sjöhistoriska museet, Foto: Patrik Höglundwww.sxc.hu, Foto: Helmut GreymanStockholms stad, Foto: Lennart Johansson,stadsbyggnadskontoretwww.sxc.huVattenmiljön i Östra Mälaren och Saltsjön: www.sxc.hu, Foto: Simon TullstedtFriluftsliv och rekreation:Grundvatten:Sjöfart och hamnar:Stockholms stad, Foto: Lennart Johansson,stadsbyggnadskontoretStructor Miljöbyrån Stockholm AB, Foto: Mikael ErikssonMälarhamnar AB, www.malarhamnar.se (Västerås hamn)Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Foto: Petra Adrup(Birkafartyg)Miljörisker:Dricksvatten:Människors hälsa:Jordbruk:Bebyggelse och infrastruktur på land:Naturmiljö, strandzonen längs Mälarenoch Saltsjön:Strandnära kulturmiljö:Skogsbruk:Fiske:Erosion på vattenanläggningar:Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Foto: Petra AdrupStockholms stad, Foto: Lennart Johansson,stadsbyggnadskontoretwww.sxc.hu, Foto: Klaus BernpaintnerStockholms stad, Foto: Lennart Johansson,stadsbyggnadskontoretVästerås stadStockholms stad, Foto: Lennart Johansson,stadsbyggnadskontoretStockholms stad, Foto: Lennart Johansson,stadsbyggnadskontoretStructor Akustik Stockholm AB, Foto: Magnus SöderlundStructor Miljöbyrån Stockholm AB, Foto: Mikael ErikssonSweco Environment AB, Foto: Alexandar Carapic4

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27LÄSANVISNINGDetta är en preliminär miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till underlag för samråd förtillstånd enligt miljöbalken om vattenverksamhet och vattenanläggningar i form av kajer,sluss, brostöd, avtappningskanaler, ledningar, erosionsskydd, byggprovisiorier med merai Slussen. Beskrivningarna av vattenanläggningarna i Slussenområdet (kajer och nya avtappningskanaler)är baserade på det förslag till ny detaljplan för Slussen som Stockholmsstad samrådde om i början av 2010. Just nu pågår en bearbetning av detaljplanen. När detaljplanenbearbetats och byggplaneringen kommit längre kommer det att ske ett kompletterandesamråd för tillstånd enligt miljöbalken om planerade verksamheter i Slussen. Denpreliminära MKB:n är därmed framförallt ett underlag för samråd om tillstånd enligt miljöbalkenför en ny reglering av Mälaren 1 .Detta samrådsunderlag vänder sig främst till statliga myndigheter, rikstäckande ochregionala miljö- och intresseorganisationer, länsstyrelser, kommuner, kommunala bolag,dricksvattenproducenter, vattenanläggningsägare och andra samrådspartners inom Stockholms-,Uppsala-, Södermanlands- och Västmanlands län med flera.Sammanfattningen av samrådsunderlaget finns, förutom i detta dokument, också somen egen folder. Sammanfattningen vänder sig till enskilda berörda och berörd allmänhetsamt fastighetsägare med flera längs Mälarens stränder. Samrådsunderlagen finns tillgängligapå Slussenprojektets hemsida: www.stockholm.se/slussen.Miljökonsekvensbeskrivningen är uppdelad i följande delar.SAMMANFATTNINGDel IDel IIDel II1Del IVDel VGEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGARVATTENANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADSARBETENREGLERING AV MÄLARENSAMLAD BEDÖMNINGREFERENSER OCH ORDLISTAUtredningsresultat och konsekvensbedömningar är preliminära. Den preliminära MKB:när ett samrådsunderlag.Alla vattenstånd och nivåer anges i Mälarens Höjdsystem exklusive vindpåverkan om ingetannat särskilt anges. Förhållandet mellan Mälarens Höjdsystem och andra höjdsystem(RH00 och RH70) finns i kapitel 5.11, Höjdsystem.1. Regleringen av Mälaren är inte en vattenreglering enligt miljöbalkens definition men den kallas så i dagligt tal. Därföranvänds benämningen reglering av Mälaren även i detta samrådsunderlag.5

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27INNEHÅLLSFÖRTECKNINGDEL I GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR 291. INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291.1. Nya slussen minskar risken för översvämningar 301.2. Syften och hänsynstaganden, ny reglering 311.3. Preliminärt prövningsupplägg 331.4. Miljökonsekvensbeskrivningar i Slussenprojektet 331.5. Genomförandebeslut för Slussen 351.6. Pågående regeringsuppdrag med koppling till Slussen 351.7. Projekt i Slussens närområde 352. SAMRÅD OCH DIALOG, TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN . . . . . 362.1. Samråd 2007 och 2008 362.2. Beslut om betydande miljöpåverkan 382.3. Samråd 2010 402.4. Övrig kommunikation och dialog 403. ETT SYSTEMANALYTISKT ARBETE MED MKB SOM VERKTYG . . . . . 423.1. Översiktlig beskrivning av arbetsgång 423.2. Viktiga avvägningar, Mälarens avtappningskapacitet 453.3. Viktiga avvägningar, ny reglering 473.4. Osäkerheter 514. AVGRÄNSNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 534.1. Geografisk avgränsning 534.2. Tidsmässig avgränsning 554.3. Saklig avgränsning 565. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MILJÖKONSEKVENSANALYSERNA . . . . . 585.1. Bedömningsgrunder och värdeskalor 585.2. Dagens klimat 595.3. Dagens markförhållanden 595.4. Modellerade vattenstånd och flöden, regleringen 595.5. Normal drift och extrema händelser 615.6. Grundläggande data om Mälaren 615.7. Mälaren som system 635.8. Bottenförhållanden 645.9. Hydrogeologi och geologi i slussenområdet 675.10. Cirkulation och vattenutbyte 695.11. Höjdsystem 716. ALTERNATIVREDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . 726.1. Förkastade alternativa metoder att minska översvämningsrisken 726.2. Lokalisering, vattenanläggningar för ökad kapacitet 736.3. Utformningar, vattenanläggningar och byggnadsarbeten 776.4. Utformningsalternativ, ny reglering 776.5. Övriga utredda alternativ i Slussenprojektet 85

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27DEL II VATTENANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADSARBETEN 867. VATTENANLÄGGNINGAR OCH BYGGNADSARBETEN VID SLUSSEN. . . 867.1. Vattenanläggningar och vattenverksamheter i Slussenområdet 867.2. Masshantering 937.3. Miljöfarlig verksamhet och följdverksamhet 967.4. Erosionsskydd 997.5. Nollalternativet 1018. MILJÖKONSEKVENSER AV ANLÄGGNINGS- OCH BYGGNADSARBETEN . 1028.1. Kulturmiljö 1038.2. Buller 1068.3. Komfortvibrationer och stomljud inomhus 1108.4. Luftmiljö 1128.5. Vattenmiljö 1158.6. Friluftsliv och rekreation 1208.7. Grundvatten 1238.8. Sjöfart och hamnar 1258.9. Miljörisker 128DEL III REGLERING AV MÄLAREN 1309. MÄLARENS REGLERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1309.1. Gällande tillstånd för Mälarens reglering 1309.2. Ny reglering av Mälaren (Huvudalternativet) 1319.3. Nollalternativet 13610. MILJÖKONSEKVENSER AV MÄLARENS REGLERING . . . . . . . . . 13710.1. Dricksvatten 13710.2. Hälsa 14610.3. Jordbruk 15310.4. Sjöfart och hamnar 16610.5. Bebyggelse och infrastruktur på land (översvämningsrisker) 17810.6. Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön 18810.7. Strandnära kulturmiljö 20510.8. Kulturmiljö vatten 21110.9. Vattenmiljön i Östra Mälaren, Saltsjön samt inner- ochmellanskärgården 21810.10. Skogsbruk 23510.11. Fiske 24010.12. Friluftsliv och rekreation 24610.13. Erosion på vattenanläggningar 25411 FRAMTIDA KLIMAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25611.1. Normal drift 25811.2. Extrema händelser 25811.3. Slutsatser 259

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ur Mälaren till havet (den så kallade avtappningskapaciteten) genom de olika luckorna ochkanalerna är för liten innebär en stor risk. Översvämningar skulle drabba infrastrukturoch dricksvattenförsörjningen i Mälarregionen hårt. För att minska riskerna och säkra tillgångenpå dricksvatten för Mälardalens två miljoner invånare måste Mälarens avtappningskapacitetbyggas ut. Problemet identifierades i regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning(SOU 2006:94).Figur 2. Västerås med Mälaren i förgrunden (bild till vänster, © Västerås stad). Höga vattenstånd år 2000 vid Gamlastans tunnelbanestation i Stockholm (bild till höger, © Stockholms stad).Nya Slussen minskar översvämningsriskernaSlussen, en trafikanläggning och viktig knutpunkt i centrala Stockholm, är i dåligt skick.Slussen måste rivas och byggas om från grunden. Problemen beror på att betongen bryts neroch på att grundläggningen misslyckades när Slussen byggdes på 1930-talet.Figur 3. Bild över Slussen med Gamla stan till vänster och Södermalm till höger i bilden. Färgade ytor visar teknisk livslängdav Slussenanläggningen. Gröna ytor har en livslängd på 80 år, gula ytor har en livslängd på upp till 30 år och rödaytor måste byggas om snarast. © Stockholms stad.Slussen i Stockholm har byggts om ungefär vart hundrade år och då anpassats till Stockholmsutveckling och de funktioner som behöver lösas på platsen. Stockholms stad harfattat beslut att Slussen ska byggas om och anpassas till vår tids behov för tre viktiga funktionerpå platsen; trafik, stadsliv och vatten. Detta samråd handlar om vatten.11

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vattenanläggningar och arbeten i nya SlussenDen befintliga Slussenanläggningen kommer att avlägsnas bland annat genom rivning i vattenområdeti Slussen/Söderström. Provisorier av olika slag i vattenområdet blir nödvändiga.Ett exempel är provisoriska broar som behövs för att kunna leda om trafik under tiden nyaSlussen byggs. Grundvatten kan komma att behöva ledas bort under byggtiden och ävenefter det att de nya anläggningarna är på plats för att dessa ska bli funktionsdugliga. Nya anläggningari vattenområdet blir, förutom en ny sluss mellan Mälaren och Saltsjön, avtappningskanalerför Mälaren, kajer, brostöd samt ledningar i vattenområdet. De nya avtappningskanalernaoch den nya slussen ger möjlighet att tappa ut mer vatten från Mälaren tillSaltsjön och är en förutsättning för den nya regleringen av Mälaren. I figuren visas en översiktligbild av nya kajlinjer, ledningsstråk med mera i Slussen.Figur 4. Översiktlig bild av nya kajlinjer i förhållande till dagens kajlinjer. I bilden finns ett planerat ledningsstråk mellanSödermalm och Gamla stan. Bilden visar också översiktligt var rivnings- och byggnadsarbeten kommer att ske. Inomblåmarkerat område planeras anläggningar och byggnadsarbeten i vatten och det är dessa som ansökan i huvudsakomfattar. Det kan också bli aktuellt med att leda bort grundvatten på land inom det lila området.Förutom vad som omnämnts ovan behöver den öppna kulverten i Maren samt en fiskluckasom finns vid Riksbron kunna göras stängningsbara, i syfte att förhindra saltvatteninträngningoch för att minska risken för låga vattenstånd i Mälaren.12

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Nya avtappningskanaler, ny sluss och nya kajerMälaren kommer att få två nya avtappningskanaler i Slussen/Söderström. Karl Johanslussenrivs och en ny sluss byggs mellan avtappningskanalerna. Tillsammans har de nya anläggningarnaen avtappningskapacitet på cirka 1500 m 3 /s. I dagens Slussen är avtappningskapacitetencirka 300 m 3 /s. Den nuvarande avtappningskanalen vid Gamla stan, NilsEricsonslussen, tas ur drift för regleringen men kommer att finnas kvar på plats. På bottenprecis nedströms kanalområdet planeras en strömlinjeformad utfyllnad för att minska flödeshastigheten(se figur 5).Figur 5. Översiktlig bild av slusskanal och avtappningskanaler i nya Slussen och utfyllnad nedströms.Avtappningskanalerna kommer att begränsas i söder och norr med nya kajer, som anslutertill Sjöbergsplan och Stadsgårdskajen respektive till Munkbroleden och Skeppsbron. Kajernakommer att få ändrad sträckning jämfört med nuvarande förhållanden (se figur 4). Kajernakommer troligen att utföras med bakåtförankrade stålspontväggar. Kajer med betongdäckgrundlagda med pålar kan bli aktuella om vattendjupet är stort (se figur 6).13

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 6. Översiktliga bilder av kajerna i nya Slussen. Bilden till vänster visar en bakåtförankrad spontkaj och bilden tillhöger visar ett pålat betongdäck.Ny reglering av MälarenNär avtappningskapaciteten byggs ut behöver Mälarens reglering förändras. SMHI har påuppdrag av Slussenprojektet arbetat fram ett nytt förslag på reglering av Mälaren. Syftetmed den nya regleringen och den gällande domen är likartade. En skillnad är att dagensreglering inte tar hänsyn till andra intressen än de som regleringen ursprungligen syftadetill att skydda.Figur 7. Översiktlig bild av likheter och skillnader mellan ny reglering och dagens gällande dom/reglering. Båda regleringarnasyftar till att förhindra saltvatteninträngning från Östersjön till Mälaren. Båda regleringarna syftar till attvattenståndet i sjön ska variera inom ett spann på cirka 70 centimeter. Skillnaden ligger i de hänsynstaganden som iden nya regleringen till exempel görs inom spannet på 70 centimeter för att gynna strandnära naturmiljöer. Det finnsockså problem med att dagens reglering inte klarar av att hålla spannet på 70 centimeter, eftersom möjligheterna atttappa ut vatten från Mälaren till Östersjön för liten, när det kommer kraftiga tillflöden av vatten till sjön. (VST är enförkortning av vattenstånd).Den nya regleringen av Mälaren syftar till att:• Minska risken för översvämningar runt MälarenSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse ochinfrastruktur,sjöfart, jordbruk• Minska risken för låga vattennivåer i MälarenSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning och sjöfart• Förhindra saltvatteninträngningSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning14

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 8. Syften och viktiga hänsynstaganden med en ny reglering av Mälaren samt hur dessa är kopplade till viktigasamhällsintressen.Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöergenom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö. Regleringenska eftersträva att sänka vattenhastigheterna i syfte att begränsa erosion på bottnaroch anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningenav regleringen eftersträvar vidare, om möjligt, särskild hänsyn till det allmänna fiskeintressetoch kulturmiljön genom längre tidsperioder med önskade flöden i Stockholmsström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Vattenståndet i Mälaren med dagens kapacitetoch reglering samt vattenståndet vid ny kapacitet och reglering för några olika förutsättningarfinns redovisade i figur 9.Vattennivå vid 10 000-årsflöde >6Vattennivå vid 1000-årsflödeVattennivå vid 100-årsflöde 5,17Högsta högvattennivå 1976-2005 4,784,70Vattennivå vid 10 000-årsflöde 4,784,70Vattennivå vid 1000-årsflöde 4,64Vattennivå vid 100-årsflöde 4,56Figur 9. Vattenstånd i Mälaren med dagens avtappningskapacitet och reglering visas i den översta bilden och vattenståndi förslaget på ny avtappningskapacitet och reglering visas i den nedersta bilden. Förslaget innebär att översvämningsriskernai Mälardalen minskar med upp till över en meter. Ett 100-årsflöde återkommer statistiskt sett en gångper 100 år, ett 1000-årsflöde en gång per 1000 år och så vidare.15

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Viktiga ställningstaganden för en ny regleringI huvudsak samma amplitud som dagens tillståndHistoriskt och utan reglering har Mälarens vattenstånd varierat upp till två meter i vattenstånd(se figur 10). Centrala samhällsintressen är sedan 1940-talet anpassade till att en regleringav Mälaren ska syfta till att variera vattenståndet cirka 70 centimeter (mellan 4,70och 4,00 meter). Slussenprojektet har därmed detta som en viktig utgångspunkt för den nyaregleringen av Mälaren.Figur 10. Vattenstånden i Mälaren från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1990-talet.ÅrstidsvariationerMälaren och dess omgivningar har mycket höga naturvärden. När nuvarande reglering komtill fanns inte motsvarigheten till dagens omfattande miljölagstiftning och samhällets skyddav naturområden var inte heller så starkt som idag. Idag är Mälaren av riksintresse för sinanatur- och kulturvärden och har två Ramsarområden - särskilt viktiga våtmarksområden.Utöver det finns ett åttiotal naturreservat och ungefär lika många Natura 2000-områden.Av dessa berörs ett tjugotal av Mälarens reglering.Historiska analyser visar att endast enbråkdel av de betydelsefulla strandekosystemenåterstår som en följd avatt Mälaren reglerades och att de somfinns kvar har en mer eller mindre nedsattfunktion för en stor mängd arter.En fortsatt reglering enligt dagens tillståndleder till fortsatta negativa konsekvenser.Figur 11. Illustration hur strandekosystemen tryckts ihop påen mindre geografisk yta - som ett dragspel - till följd av regleringenav Mälaren.16

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Slussenprojektet har sedan 2007 arbetat med att hitta variationer i vattenstånden somgynnar de strandnära naturmiljöerna längs Mälarens stränder och att väga dennahänsyn gentemot syftena med regleringen och övriga hänsynstaganden som behöverske. Årstidsanpassning av regleringen ska sättas i förhållande till den nytta somviktiga samhällsektorer såsom infrastruktur och bebyggelse, jordbruk, sjöfart ochdricksvattenproduktion har av att regleringen av Mälaren (även fortsättningsvis)syftar till att innehålla 4,7–4,0 meters vattenståndsvariation.Oförändrat medelvattenståndSlussenprojektet utgår ifrån att Mälarens medelvattenstånd ska vara oförändrat i en ny regleringav Mälaren. Om medelvattenståndet skulle höjas kan det bland annat medföra ett ökatinläckage i ledningsnät och en försämrad rening av avloppsvatten, vilket i sin tur kan fånegativa konsekvenser för dricksvattenkvaliteten i Mälaren och för Mälarens vattenmiljö.I huvudsak bibehållen tappningsordningDagens tillstånd för Mälarens reglering innehåller en tappningsordning det vill säga en ordningi vilken luckor i olika kanaler och slussar ska öppnas när vattenståndet i Mälaren stiger.Viktigt i tappningsordningen är att Hammarby kanal och Södertälje sluss ligger sist för attfå så små begränsningar som möjligt för sjöfarten som behöver slussa in och ut ur Mälaren.Automatluckor och flödesreglering i SöderströmVattenhastigheterna blir högre uppströms och nedströms Slussen/Söderström när avtappningskapacitetenbyggs ut. Det påverkar vattenmiljön och vattenanläggningar (genom erosion).Även sjöfarten längs Stadsgårdshamnen kan påverkas av högre vattenhastigheter.Genom automatluckor och flödesreglering i Söderström skapas stora fördelar genom attSpegeldammstappning• NorrströmNORRSTRÖM SÖDERSTRÖM HAMMARBY & SÖDERTÄLJESpegeldammstappning• Norrström• SöderströmNORRSTRÖM SÖDERSTRÖM HAMMARBY & SÖDERTÄLJEFigur 12. Slussenprojektet arbetar utifrån att tappningsordningen i huvudsak är oförändrad. Huvudalternativet innehålleren ändring i tappningsordningen genom en viss omfördelning av flödena mellan Norrström och Slussen/Söderströmi Stockholm. Fördelningen av flödena mellan Norrström och Söderström är inte slutgiltig i förslaget på ny reglering.Spegeldammstappning kallas även ”skönhetstappning” och görs av estetiska skäl.höga flöden inte förekommer särskilt ofta och att regleringen blir mjuk med jämna flödesändringari Söderström.17

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27KlimatRegleringTillrinningMälarensvattennivåTappningHavsnivåFigur 13. Översiktlig bild över tappningen för Mälaren. Automatreglerade luckor och flödesreglering i Slussen/Söderströmsamt utformningen av själva vattenanläggningarna begränsar vattenhastigheterna uppströms och nedströmsSlussen. Flödesreglering innebär att ett bestämt flöde tappas vid ett givet mälarvattenstånd oavsett vilken skillnad ivattenstånd som föreligger mellan Mälaren och Saltsjön. Med flödesreglering kan havsnivån påverka regleringen påså sätt att luckorna öppnas mer för att få ut vattnet trots att Saltsjön håller emot.Erosionsskydd på vattenanläggningarErosionsskydd kommer att anläggas på broar, kajer, sjöledningar och andra vattenanläggningarför att skydda mot bottenerosion eller strömkraft vid ökat flöde genom Söderström.Antalet vattenanläggningar som behöver skyddas och skyddsåtgärdernas art beror på vilkenskyddsnivå anläggningarna ska anpassas till. I figur 14 redovisas det bedömda behovet averosionsskydd för vattenanläggningar vid olika vattenflöden genom Slussen. Under normaldrift (exklusive 100-årsflödet) kommer maximalt 750 m 3 /s att tappas genom Slussen/Söderström(sker vid ett tillfälle under cirka 30 års tid). Detta ska jämföras med dagens maximalaflöde på runt 300 m 3 /s. Ett 100-årsflöde innebär ett flöde på runt 1000 m 3 /s. Vid enextrem händelse, vid ett 1000 eller 10 000-årsflöde, blir flödet mellan 1300 och 1400 m 3 /sgenom Slussen/Söderström.Figur 14. Vattenanläggningar som behöver ha erosionsskydd. Blå färg avser skydd vid tappning upptill 1 000 m 3 /s genom Slussen, rosa färg visar behov av tillkommande skydd vid tappning upp till 1300 m 3 /s genom Slussen och gul färg tillkommande skydd vid tappning upp till 1 500 m 3 /s genomSlussen.18

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Erosionsskydden kan byggas av sten, gabioner (nätkassar som fylls med sten) eller betongmadrasser(dubbla geotextilvävar som fylls med betong mellan vävarna). Kajer, sluss, avtappningskanaleroch ledningar med mera i vatten i Nya Slussen anpassas till de nya ochhögre vattenhastigheterna genom Slussen/Söderström.Tillstånd från mark- och miljödomstolenI Slussenprojektet kommer två miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)Vatten-MKBatt tas fram, en MKB för tillståndsansökan enligt miljöbalken (vatten-MKB) och en MKB för detaljplan (plan-MKB). I prövningen enligt miljöbalkenär det den tillståndspliktiga verksamheten som prövas medanplan- och bygglagen reglerar markanvändningen.För tillståndsansökan enligt miljöbalken krävs en MKB enligt 6 kap miljöbalken.En MKB är både en arbetsprocess och ett dokument (ett beslutsunderlag).I arbetsprocessen ingår bland annat att samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndighetenoch enskilda som kan antas bli särskilt beröra. För verksamheter som kan antas medförabetydande miljöpåverkan (som denna verksamhet) ska samråd även ske med övriga statligamyndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.Samrådet ska handla om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformningoch miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.SamrådRemissbehandlingav mark- ochmiljödomstolenHuvudförhandlingDomLaga kraftFigur 15. Olika steg i arbetet med att ta fram en tillståndsansökan och att få ett tillstånd från mark- och miljödomstolen(dom). I bilden ingår inte överklagandeprocessen.Detta är ett andra samrådstillfälle om denna fråga. Ett första samråd skedde under hösten2007. Stockholms stad planerar att lämna in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken tillmark- och miljödomstolen under 2011. Den nya regleringen beräknas kunna vara i drift från2018 förutsatt att byggnadsarbeten i Slussen kan inledas under 2012.Ny detaljplan för SlussenParallellt med arbetet inför tillståndsansökan tar Stockholms stad fram en ny detaljplan förSlussen. Just nu pågår en bearbetning av detaljplanen för Slussen efter plansamråd.19

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Konsekvenser uppstår i olika områdenMiljökonsekvenser utreds på regional och lokal nivå. Den geografiska utbredningen avkonsekvensanalyserna varierar mellan olika miljöaspekter. Konsekvenser utreds, där såbedöms vara relevant, för Slussenområdet, Mälaren och för Saltsjön samt inner- och mellanskärgården.Figur 16. Schematisk bild av påverkansområden på olika geografiska skalorKonsekvenser uppstår under olika lång tidNya Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en livstid påcirka 100 år. Slussenanläggningen kommer att vara klimatanpassad till cirka en meter högrehavsvattenstånd än idag på global nivå. SMHI bedömer att en höjning av havsvattenståndetmed cirka en meter på global nivå är en ungefärlig övre gräns, med låg sannolikhet att inträffa,fram till slutet av seklet. Med landhöjningen inräknad innebär det för Stockholmsområdetett havsvattenstånd som är cirka 0,5 meter högre än idag.Figur 17. Konsekvenser uppstår under olika lång tid.20

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Avtappningskapaciteten måste, enligt SMHI, byggas ut oavsett om klimatet ändras ellerinte. Den utbyggda avtappningskapaciteten i de aktuella vattenanläggningarna skaparbättre förutsättningar än vad vi har idag att möta framtida klimatförändringar både i formav till exempel stigande havsvattenstånd och varmare somrar.Den nya regleringen är utformad för att fungera i dagens klimat. Den nya regleringen avMälaren har ett bäst före datum. Beroende på hur klimatet utvecklar sig och när det skerkan regleringen behöva ändras. Det kan finnas behov av att magasinera mer vårvatten föratt klara torrare somrar och/eller se över årstidsvariationerna i regleringen utifrån en eventuellförskjutning av årstiderna. Regleringen av Mälaren har justerats ungefär vart 20:e årsedan 1940-talet.Konsekvenserna av byggnadsarbeten för nya Slussen bedöms vara under 5-10 års tid.Konsekvenserna varar i huvudsak under den tid som byggnadsarbetena pågår. Vissa konsekvenserbedöms uppstå under kortare tidsperioder inom detta spann och andra konsekvenserbedöms sträcka sig under en längre tidsperiod inom spannet.NollalternativetNollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade verksamheten intekommer till stånd, det vill säga om staden inte får tillstånd från mark- och miljödomstolen.Nollalternativet konsekvensbeskrivs för respektive miljöaspekt som ett prognostiseratnuläge från år 2018. Nollalternativet för konsekvensutredningar i Slussenområdet utgårfrån dagens trafikflöden, luftutsläpp och bullernivåer och att dagens trafikapparat/anläggningkvarstår. Ingen utbyggnad sker av nya vattenkanaler eller sluss med mera i vattenområdet.Nollalternativet inkluderar vattenverksamhet i form av nödvändiga underhålls- ochreparationsåtgärder. Nollalternativet för regleringen av Mälaren definieras som dagens regleringmed maximal tappningskapacitet om cirka 800 m³/s för Mälaren. Avtappningskapacitetenär som idag i samtliga tappningsställen och regleringen av Mälaren följer gällandetillstånd. Miljökonsekvensbedömningarna utgår från modellerade vattenstånd och flödenför regleringen utifrån vattenstånd i Mälaren under perioden 1976-2005, med hänsyn tagettill bland annat vidtagna tätningsåtgärder under perioden.Miljökonsekvenser som utreds för arbeten i SlussenDet pågår en bearbetning av den nya detaljplanen för Slussen. När detaljplanen är färdigbearbetadkommer det att ske ett kompletterande samråd för tillstånd enligt miljöbalken medmer detaljerad information och miljökonsekvenser av nya vattenanläggningar och planeradebyggnadsarbeten. Samrådet kommer att ske i Stockholm. Här ges en översikt av vilkamiljökonsekvenser som kommer utredas och vilka skyddsåtgärder som redan nu är planerade.21

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27KulturmiljöSlussen med omnejd har mycket stora kulturhistoriska värden och arbetsområdet ingår i ettfornlämningsområde i vatten och på land. Kulturhistoriskt värdefulla objekt, till exempelden befintliga trafikanläggningen, äldre slussar samt fornlämningar kommer att tas bortvid rivningen av dagens Slussen för att ge plats åt nya Slussen. Förslag till kompensationsåtgärderkommer att tas fram för att mildra negativa konsekvenser för kulturmiljövärdenai området. Vibrationer under byggtiden kan påverka kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Ett arbete har inletts för att ta fram en rutin för att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnaderfrån vibrationsskador under byggtiden.Buller, stomljud, komfortvibrationerSlussen är ett trafikintensivt område med höga ljudnivåer. Planerade arbeten kommer attleda till förhöjda ljudnivåer. För att förhindra olägenheter inomhus i särskilt bullerutsattafastigheter, arbetar Slussenprojektet med att ta fram ett bulleråtgärdsprogram som innehållerval av metoder för att minimera buller från byggnadsarbetena, informationsinsatser,fönsteråtgärder, om sådana krävs för att klara gällande riktvärden för buller inomhus samtevakueringsmöjligheter.VattenmiljöArbeten i vatten kan påverka vattenmiljön, främst genom att vattenmassan grumlas närbottensediment muddras eller när fyllnadsmassor läggs ut i vatten. Skyddsåtgärder utredsför att minska risken för negativa konsekvenser. Utsläpp till vatten från byggverksamhetenkommer att ske på ett sådant sätt att negativa konsekvenser undviks.Friluftsliv och rekreationUnder byggskedet kommer framkomligheten i Slussenområdet att påverkas och det kommerockså att bli en bullrigare miljö. Tidigare beskrivna bulleråtgärder som handlar om val avmetoder för att minska störningar minskar konsekvenserna.SättningsriskerGrundvattenbortledning är aktuellt när schaktningsarbeten behöver göras under grundvattennivånoch när grundvattnet i schaktgropar behöver länshållas. Det kan även bli aktuelltatt leda bort grundvatten efter det att de nya anläggningarna är på plats för att dessa ska blifunktionsdugliga. Utgångspunkten är att eventuell grundvattenbortledning ska utföras påsådant sätt att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Övervakning av grundvattennivåernaoch pågående sättningar i Slussenområdet pågår sedan flera år tillbaka.Masshantering och transporterStockholms stad har fastställt övergripande lokala miljömål för Slussenanläggningen.Målet för kretslopp innebär att projektet ska genomsyras av en hållbar användning av materialoch resurser. Följande miljömål har formulerats för hantering av avfall och masshanteringi Slussenprojektet:22

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Bygg-, rivnings- och schaktmassor ska hanteras i följande prioritetsordning:1. Återanvändning inom Slussen2. Återanvändning på annan plats3. Återvinning4. Energiutvinning5. Borttransport och omhändertagande.Sediment karteras, klassificeras och hanteras i följande prioritetsordning:1. Flytta/fylla ut bottnar2. Återanvändning på land3. BorttransportMasshantering samt in- och uttransportvägar med mera kommer att redovisas i den slutligaMKB:n.RiskanalyserStockholms stad arbetar med en rad olika riskanalyser och riskbedömningar för Slussenombyggnaden.Den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer att sammanfatta de bedömningaroch analyser som har bäring på miljö.Preliminära miljökonsekvenser av en ny regleringI planerna för nya Slussen ingår en kraftfull ökning av Mälarens avtappningskapacitet fråndagens cirka 300 m 3 /s till 1500 m 3 /s genom nya vattenanläggningar i Söderström. Det innebärsamtidigt att Mälarens avtappningskapacitet mer än fördubblas från dagens cirka 800m 3 /s till totalt cirka 2000 m 3 /s. SMHI bedömer att den planerade avtappningskapaciteten ärstor och ger en hög säkerhet under dagens förhållanden. Den samlade bedömningen är attdet nya förslaget till avtappningskapacitet och reglering av Mälaren har övervägande positivakonsekvenser.Den nya avtappningskapaciteten och regleringen innebär stora förbättringar jämfört mednollalternativet då de betydligt minskar risken för översvämningar i hela Mälardalen. Detbedöms innebära:• Stora positiva konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genombland annat att risken för föroreningsspridning från översvämmadeområden och omfattning av bräddning av avloppsvatten reduceras.• Måttliga till stora positiva konsekvenser för människors hälsa, tillstora delar kopplat till en ökad säkerhet för dricksvattenförsörjningen.• Stora positiva konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur runtMälaren då översvämningsriskerna minskar för städer och bebyggelselängs Mälaren och för viktiga samhällsfunktioner i form avkollektivtrafik, vägar, järnvägar, flygplatser, försörjningssystem förvärme, teletrafik, el/värme med mera.23

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Stora positiva konsekvenser för strandnära kulturmiljöer genomminskade risker för påverkan och allvarliga vattenskador samtpåverkan på byggnadskonstruktionen i riksintressanta miljöer ochpå kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt fornlämningar.• Positiva konsekvenser för både oinvallad och invallad jordbruksmarkoch skogsbruk på grund av minskade översvämningsriskeroch därtill hörande skador.• Måttliga till stora positiva konsekvenser för såväl hamnar i Mälarensom för sjöfarten på grund av ökade förutsättningar för fartygenatt anlöpa och nyttja hamnarna i Mälaren samt minskad risk förgrundstötning i farleder.• Stora positiva konsekvenser för friluftsliv och rekreation främsteftersom strandnära anläggningar inte riskerar att översvämmaseller spolas bort, badplatser skyddas från utsläpp från översvämmadeområden med mera.De årstidsbaserade variationerna i den nya regleringen bedöms innebära:• Måttliga till stora positiva konsekvenser för strandnära naturmiljöer.Detta beror på att återkommande vårhögvatten och inomårsvariationleder till en förstärkning av vegetationszoneringenoch bättre förutsättningar för fågel, fladdermöss, insektsproduktionoch groddjur.• Små positiva konsekvenser för fiskfaunan med betydelse för bådeyrkesfisket och fritidsfisket i Mälaren genom att vårlekande fiskarterges bra förutsättningar att reproducera sig genom ett högre vattenståndoch ökade ytor för lek i grunda översvämmade områdenunder våren.• Negativa konsekvenser för jordbruket till följd av höjningen avvegetationsperiodens medelvattenstånd och försening av vårbruketpå lågt liggande åkerarealer. Detta bedöms ur ett resurshushållningsperspektivinnebära en liten försämring för oinvallad åkermark.För enskilda markägare med berörd mark kan denna konsekvens blimärkbar. Det kommer att ske en skadereglering på låglänt oinvalladåkermark. Påverkan på betesmark är under utredning.De ökade flödena från Mälaren till Östersjön bedöms innebära:• Små negativa konsekvenser för vattenmiljön till följd av förändradeförhållanden vad gäller salthalt, näringsämnen, grumling,föroreningar i vattnet samt erosion och sedimentation. Detta är enpreliminär bedömning som baseras på att huvudsakligen relativttåliga och robusta vattenmiljöer berörs och att höga flöden främst ärkortvariga.• Små negativa konsekvenser för hela Stadsgårds- och Skeppsbrohamnenutom för kajplats 152 där konsekvenserna bedömssom måttligt negativa. Detta till följd av påverkan på fartygensmanövreringsförmåga och därmed påverkan på nyttjandegradenför dessa hamndelar. Riskökningarna behöver vid denna kajplatskompenseras.24

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Små negativa konsekvenser för kulturmiljön genom att fornlämningari vattnet genom ökad erosion kan brytas ner snabbare än inuläget eller täckas över genom sedimentation och riskerar att blisvåråtkomliga för framtida studier. Denna påverkan kan dock varasvår att särskilja från den påtagliga påverkan från andra faktorersom finns redan idag.• Något ökade risker för bad vid Långsholmsbadet och Oxhålsbadet iStockholm på grund av högre vattenhastigheter vid enstaka tillfällenunder en 30-årsperiod, sannolikt under tidig vår eller sen höst.En fördjupad riskanalys genomförs och behov av säkerhetsrutineroch skyddsåtgärder utreds.Huvudalternativet innebär en justering av tappningsordningen mellan Söderström ochNorrström vilket ger:• Måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön lokalt. Översynpågår av regleringsförslaget för att denna negativa konsekvens skautebli.Framtida klimatDen ökade avtappningskapaciteten ger bättre förutsättningarna än vad vi har idag att mötaframtida klimatförändringar. Genomförda analyser pekar mot att översvämningsriskernablir lägre än de risker vi lever med idag, även om havets nivå skulle stiga med cirka 0,5meter om cirka 100 år i Saltsjön (motsvarar cirka en meter på global nivå). Slussenanläggningenkommer att vara klimatanpassad till cirka 0,5 meter högre havsvattenstånd än idagi Saltsjön. Om havet stiger är det i första hand viktigt att det sker tätningsåtgärder och höjningav luckor på andra platser än i Slussen/Söderström för att förhindra saltvatteninträngningtill Mälaren.Figur 18. Dagens översvämningsrisker runt Mälaren är oacceptabelt stora och beror på att det idag inte går att tappaut tillräckligt mycket vatten från Mälaren till havet.Fortsätter havet att stiga kan det i ett senare skede bli fråga om invallningar, avledning avvatten eller pumpning eller att låta Mälaren på sikt igen bli en havsvik. Frågan om vilka kli25

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27matanpassningsåtgärder som krävs vid en sådan utveckling kan inte lösas inom ramen förStockholms stads arbete med Slussen eller lokalt i Söderströmsområdet. För den långsiktigaplaneringen för klimatanpassningar på regional nivå har länsstyrelserna en central roll.Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, ansvarar för frågor om samhälletssäkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.Alternativa sätt att minska översvämningsriskernaRegeringens Klimat- och sårbarhetsutredning har bedömt att Mälarens avtappningskapacitetbehöver byggas ut för att minska översvämningsriskerna i Mälardalen. SMHI är avsamma uppfattning. Det bedöms inte finnas några alternativa sätt att minska översvämningsriskerna.Alternativa lokaliseringarNorrström, Hammarby kanal och SödertäljeAv praktiska skäl samt ur kulturmiljö-, naturmiljö- och rekreationssynpunkt är möjligheternabegränsade att öka avtappningen via Norrström (Riksbron och Stallkanalen). Åtgärderför att öka avtappningskapaciteten i Norrström bedöms inte som kostnadseffektiva(SOU 2006:94). I Hammarby kanal är både slussområdet och kanalen känsliga för erosion.Kanalen nedströms slussen är lång och smal och omges av bebyggelse. Stockholms hamnarhar bedömt att erosionsskydd kan behövas på en sträcka av omkring 200 meter. Kostnadernaför detta har bedömts till omkring 20 miljoner kronor. Med dessa skyddsåtgärderbedöms en ökad tappning från dagens cirka 70 m 3 /s till totalt 150 m 3 /s vara möjlig.Slussenprojektet har utrett konsekvenserna av en reglering där cirka 25 procent av det ökadekapacitetsbehovet förlades till Södertälje. Det blev inga större skillnader för miljöbelastningenjämfört med en reglering där hela kapacitetsbehovet förlades till Stockholm/Söderström.Belastningen på vattenmiljön i Östersjön ökade dock totalt sätt i detta alternativ.Slussenprojektet beslutade utifrån resultaten att gå vidare med ett förslag på reglering baseratpå att hela det ökade kapacitetsbehovet skulle åstadkommas i Slussen/Söderström. Ibörjan av 2010 kom beslut om finansiering till utbyggnad av Södertäljes sluss och farledeni Mälaren för sjöfartens syften. Därmed förändrades förutsättningarna för Slussenprojektetsanalyser angående Södertälje eftersom beslutet bland annat innebar att kanalen kommeratt breddas och att muddring sannolikt kommer att ske.Kajer, sluss, tappningskanaler med mera i SlussenområdetDet bedöms inte finnas några alternativa lokaliseringar av de permanenta anläggningarnai vatten. Dock kan det finnas alternativa lokaliseringar för tillfälliga konstruktioner underbyggtiden, som dock inte bedöms innebära några skillnader i miljökonsekvenser.Alternativa utformningarArbetet med att planera och utreda den nya regleringen har pågått inom Slussenprojektetmellan 2007 och 2010. I samrådet 2007 fick Slussenprojektet värdefulla synpunkter från26

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27samrådsparterna. Utformningen av Mälarens reglering har successivt justerats och förfinatsmellan 2007 och 2010 för att nå syftet med regleringen och nödvändiga hänsynstaganden.Arbetet har bedrivits på sådant sätt att SMHI arbetat fram förslag till reglering varefterkonsekvensbedömning skett för relevanta miljöaspekter. Utifrån slutsatser av konsekvensbedömningarnahar SMHI tagit fram ett nytt förslag på reglering och så har arbetet löptvidare (se figur 19). Förslaget på ny reglering av Mälaren innebär en avvägning mellan olikaviktiga allmänna samhällsintressen samt enskilda intressenters behov. Slussenprojektet hararbetat för att skapa en reglering där avvägningen i så stor utsträckning som möjligt möterdessa olika önskemål och behov.SMHIFas 3 m.m.Samråd & AnsökanKonsekvensbeskrivningarSMHIFas 2 m.m.Alternativskiljande utredningarÖvriga konsekvensbeskrivningarMiljöutredningarReferensgrupp m. fl.SMHIFas 1Samråd 2007ReferensgruppMål för naturmiljöerSMHIUppdatering av modell m.m.Figur 19. Övergripande bild av olika faser i arbetet med att ta fram en ny reglering av Mälaren.Förslag till fortsatta utredningarSlussenprojektet föreslår att följande utredningar genomförs för den slutliga MKB:n.För vattenanläggningar och byggnadsarbeten i Slussenområdet:• Beskrivning av planerade anläggningar och arbeten utifrån bearbetad detaljplan• Miljökonsekvensutredningar för vattenanläggningar och åtgärder• Möjliga skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder• Förslag på kontrollprogram• Bedömning av måluppfyllelseFör den nya regleringen av Mälaren:• Bedömning av nytta med prognos i regleringen för ytterligare flödesdämpning• Översyn av flödesfördelning mellan Norrström kontra Söderström• Uppdatering av konsekvensanalyser vid tillgång till nya höjddata för Mälaren• Natura-2000 MKB tas fram vid tillgång till nya höjddata för Mälaren• Kostnad-nyttoanalys för regleringen• Säkerhetsrutiner för ny reglering av Mälaren, lokalt och nedströms Slussen• Förslag på fler mätstationer för vattennivåer i Mälaren• Förslag på kontrollprogram• Bedömning av måluppfyllelse27

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27FinansieringKommunfullmäktige i Stockholms stad fattade den 21 juni 2010 ett så kallat genomförandebeslutför Slussen. Beslutet innebär att Stockholms stad, inom ramen för Slussenprojektet,har praktisk och formell möjlighet att åtgärda dagens höga översvämningsrisker. Åtgärdernaär till nytta för Stockholm och hela Mälardalen. Mälaren är vidare en strategisktviktig dricksvattensresurs i Sverige. Infrastrukturen i Stockholm är central för Sverige.Därmed är frågan också en riksangelägenhet. Stockholms stad förutsätter därför i genomförandebeslutetför Slussen full extern finansiering för denna del av Slussenprojektet. Regeringskanslietgav i september 2010 landshövdingen Ingemar Skogö i uppdrag att biträdaFörsvarsdepartementet för att underlätta en effektiv process för samråd och klarläggandeav frågor rörande ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder för en ny reglering av Mälarensvatten. Inriktningen för arbetet ska bland annat vara att i samverkan med kommuner,länsstyrelser och andra berörda myndigheter och intressenter finna principer för hurkostnader för byggande av anläggningar (slussar, kanaler och kulvertar) ska fördelas mellanolika intressenter. En förutsättning för arbetet är att inga statliga medel för översvämningsförebyggandeåtgärder i Mälaren är avsatta.28

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27DEL IGEMENSAMMAFÖRUTSÄTTNINGAR1. INLEDNINGSlussen, en trafikanläggning och viktig knutpunkt i centrala Stockholm, är i dåligt skick.Slussen måste rivas och byggas om från grunden. Problemen beror på att betongen brytsner och på att grundläggningen misslyckades när Slussen byggdes på 1930-talet. Renoveringsarbetengörs kontinuerligt och underhållskostnaderna har under de senaste åren legatmellan 10-15 mkr per år. Detta avser endast åtgärder för att hålla Slussen vid liv fram tillrivning. Slussen inspekteras löpande för att identifiera behov av förstärkningsåtgärder alternativtavstängningar av trafik.Figur 1.1. Bild över Slussen med Gamla stan till vänster och Södermalm till höger i bilden. Färgade ytor visarteknisk livslängd av Slussenanläggningen. Gröna ytor har en livslängd på 80 år, gula ytor har en livslängdpå upp till 30 år och röda ytor måste byggas om snarast. ©: Stockholms stad.Slussen i Stockholm har byggts om ungefär vart hundrade år och då anpassats till Stockholmsutveckling och de funktioner som behöver lösas på platsen. Stockholms stad harfattat beslut att Slussen ska byggas om och anpassas till vår tids behov för tre viktiga funktionerpå platsen; trafik, stadsliv och vatten. Denna preliminära miljökonsekvensbeskrivning,MKB, handlar om funktionen vatten.29

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Den befintliga Slussenanläggningen kommer att avlägsnas bland annat genom rivningi vattenområdet i Slussen/Söderström. Provisorier av olika slag i vattenområdet blir nödvändiga.Ett exempel är provisoriska broar som behövs för att kunna leda om trafik undertiden nya Slussen byggs. Bortledning av grundvatten kan komma att behövas under byggtidenoch även efter det att de nya anläggningarna är på plats för att dessa ska bli funktionsdugliga.Nya anläggningar i vattenområdet blir, förutom en ny sluss mellan Mälaren ochSaltsjön, avtappningskanaler för Mälaren, kajer, brostöd samt ledningar i vattenområdet.De nya avtappningskanalerna och den nya slussen ger möjlighet att tappa ut mer vatten frånMälaren till Saltsjön och är en förutsättning för en ny reglering av Mälaren. Som skadeförebyggandeåtgärder planeras nya erosionsskydd på broar, tunnlar, ledningar och kajeruppströms och nedströms Slussen, åtgärder som krävs till följd av högre vattenhastigheter.1.1. Nya slussen minskar risken för översvämningarSlussen i Stockholm ligger i utloppet av Mälaren mot Saltsjön och är en av de platser därvattenståndet i Mälaren regleras. Mälaren är en reglerad sjö sedan 1943. De nu gällandevattenhushållningsbestämmelserna är från 1966. Vissa ändringar infördes 1972 respektive1989. Mälarens vattenstånd regleras genom att luckor öppnas och stängs i Norrström (Riksbronoch Stallkanalen), Söderström (Nils Ericssonslussen/tappningskanalen och Karl Johanslussen)samt Hammarby sluss i Stockholm. I Södertälje regleras vattenståndet i Mälarengenom Södertälje sluss och i Maren (en kulvert i närheten av Södertälje sluss). Det finnsockså en kulvert i Vettersgatan i Södertälje som utgör en förbindelse mellan Mälaren ochhavet, denna ingår dock inte i regleringen.Mälarens avrinningsområdeKungsholmenRiddarfjärdenGamlastanNils EricssonslussenKarl JohanslussenSödermalmDjurgårdenSaltsjönRiksbro- ochStallkanalsdammarnaSkanstullHammarbyslussenMälarbronSödertälje kanalMarenSlussenSlussbronMarenFigur 1.2. Mälarens avrinningsområde och befintliga tappställen för Mälarens reglering30

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 1.3. Västerås med Mälaren i förgrunden (bild ovan, till vänster,© Västerås stad). Höga vattenstånd år 2000 vidGamla stans tunnelbanestation i Stockholm (bild ovan, till höger, © Stockholms stad).Översvämningsriskerna runt Mälaren är idag oacceptabelt stora. Hotet ligger i de potentielltstora vattenflöden som finns till Mälaren i kombination med att möjligheten atttappa ut vatten ur Mälaren till havet (den så kallade avtappningskapaciteten) är för liten.Översvämningar skulle drabba infrastruktur och dricksvattenförsörjningen i Mälarregionenhårt. För att minska riskerna och säkra tillgången på dricksvatten för Mälardalens tvåmiljoner invånare måste Mälarens avtappningskapacitet byggas ut.I planerna för nya Slussen ingår en kraftfull ökning av avtappningskapaciteten fråndagens cirka 300 m 3 /s till 1500 m 3 /s genom nya vattenanläggningar i Söderström. Det innebäratt Mälarens avtappningskapacitet mer än fördubblas från dagens ca 800 m 3 /s till totaltcirka 2000 m 3 /s. SMHI bedömer att den planerade avtappningskapaciteten är stor och geren hög säkerhet under dagens förhållanden.Klimatförändringar, med bland annat förändrade temperaturer och nederbördförhållandensamt stigande havsvattennivåer, diskuteras idag av klimatforskare världen över. I ettframtida klimat finns risk för att både höga och låga vattennivåer blir mer vanliga i Mälaren.Det finns också risk för att havets vattenyta stiger. Avtappningskapaciteten måste, enligtSMHI, byggas ut oavsett om klimatet ändras eller inte. Den ökade avtappningskapacitetenger bättre förutsättningar än vad vi har idag att möta framtida klimatförändringar. Genomfördaanalyser pekar mot att översvämningsriskerna blir lägre än de översvämningsriskervi lever med idag, även om havets nivå stiger. Detta gäller ända till dess att havsvattenytanhöjs i nivå med Mälarens vattennivå.När avtappningskapaciteten byggs ut behöver Mälarens reglering förändras. Stockholmsstad har tillstånd enligt miljöbalken för att reglera Mälaren. Stockholms Hamnar sköter, påtrafik- och renhållningsnämndens uppdrag, driften av regleringen i Stockholm och Sjöfartsverketsköter driften i Södertälje. Stockholms stad har inom ramen för Slussenprojektetbåde praktisk och formell möjlighet att åtgärda riskerna.1.2. Syften och hänsynstaganden, ny regleringDen nya regleringen av Mälaren syftar till att:• Minska risken för översvämningar runt Mälaren (VST 4,0/0,16 m RH00)Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning och sjöfart• Förhindra saltvatteninträngning (VST Mälaren ≥ VST Saltsjön)Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning31

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 1.4. Syften med en ny reglering av Mälaren och hur dessa är kopplade till centrala samhällsintressen.Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnäranaturmiljöer genom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö.Regleringen ska eftersträva att begränsa vattenhastigheter i syfte att begränsa erosion påbottnar och anläggningar och påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningenav regleringen eftersträvar vidare om möjligt, särskild hänsyn till det allmännafiskintresset och kulturmiljön genom längre tidsperioder med önskade flöden i Stockholmsström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst.Den öppna kulverten i Maren samt en fisklucka som finns vid Riksbron behöver kunnagöras stängningsbara, i syfte att förhindra saltvatteninträngning och för att minska riskenför låga vattenstånd i Mälaren.Figur 1.5. Syften och viktiga hänsynstaganden med en ny reglering av Mälaren samt hur dessa är kopplade till viktigasamhällsintressen.32

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-271.3. Preliminärt prövningsuppläggDe planerade åtgärderna vid Slussen (ombyggnad av broar, kanaler, sluss, anläggande av erosionsskydd,ombyggnad av kajer, ledningar i vatten med mera) utgör vattenverksamheterenligt definitionen i 11 kap. 2 § 1 p miljöbalken, enkelt uttryckt rör det sig om byggnadsåtgärderi vattenområde. Vid bygg- och anläggningsåtgärder vid Slussen kan det bli aktuelltmed bortledning av grundvatten till exempel för att hålla schaktgropar torra och infiltrationav grundvatten för att motverka skadlig grundvattenavsänkning. Den ändrade regleringenav Mälaren utgör också vattenverksamhet eftersom åtgärden syftar till att förändravattnets djup eller läge (11 kap. 2 § 1 p miljöbalken). Mälarens reglering härstammar frånvattendomar från 1941 och 1966. Stockholms stad står som innehavare av vattendomarnaoch regleringsrätten.Den planerade vattenverksamheten ska tillståndsprövas enligt miljöbalken. Enligt denpraxis som utvecklats vid tillståndsprövning enligt miljöbalken ska ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen(MKB) utformas så att prövningen får en lämplig och ändamålsenligavgränsning där alla samverkande miljöfaktorer kan prövas samordnat vid ett tillfälle.Stockholms stad avser att utforma sin ansökan med detta som utgångspunkt. Det innebär attsamtliga aktuella bygg- och anläggningsåtgärder, även den ledningsdragning som varit föremålför särskilt samråd, kommer att ingå i prövningen. Det innebär också att prövningenkommer att omfatta hela den nya regleringen av Mälaren, eftersom denna blir en följd avSlussenanläggningens nya utformning. Det kan bli aktuellt att även inkludera åtgärder påandra tappningspunkter i tillståndsprövningen.Utgångspunkten är att den nya regleringen med nya tappningsbestämmelser ska tas idrift först när alla bygg- och anläggningsåtgärder, erosionsskydd med mera har genomförts.Eftersom Slussenanläggningen är i ett dåligt skick och nuvarande översvämningsriskeri Mälardalen är oacceptabelt stora är det av säkerhetsskäl viktigt att bygg- och anläggningsarbetenai Slussen kan påbörjas så snart som möjligt efter det att den nya detaljplanenhar vunnit laga kraft. På grund härav överväger Stockholms stad att i ansökan yrka attmark- och miljödomstolen i en särskild dom (så kallad byggnadsdom) ska förklara den söktavattenverksamheten vid Slussen tillåtlig och lämna tillstånd till de aktuella anläggningsarbetena.En förutsättning för att mark- och miljödomstolen ska kunna meddela bvggnadsdomär att underlaget för prövningen har en sådan omfattning att det går att ta ställning tilltillåtligheten av den nya utformningen av Slussenanläggningen.1.4. Miljökonsekvensbeskrivningar i SlussenprojektetI Slussenprojektet kommer två miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) att tas fram, enMKB för tillståndsansökan enligt miljöbalken (vatten-MKB) och en MKB för detaljplan(plan-MKB).I prövningen enligt miljöbalken är det den tillståndspliktiga verksamheten som prövamedanplan- och bygglagen reglerar markanvändningen. I ett projekt av denna storleksordningoch komplexitet är det viktigt att i samråden ge allmänheten en tydlig bild av vad/vilkafrågor som de kan påverka i respektive process kopplat till vad som prövas och regleras i detaljplanenrespektive i tillståndet enligt miljöbalken.33

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27MKB:erna är viktiga beslutsunderlag för detaljplanen respektive tillståndsansökan.MKB-dokumenten kommer att innehålla gemensamma delar och delar som kopplar tillvad som regleras och omfattas av detaljplanen respektive tillståndet.1.4.1. Tillstånd enligt miljöbalkenFör tillståndsansökan enligt miljöbalken krävs en MKB enligt 6 kap.Vatten-MKBmiljöbalken. En MKB är både en arbetsprocess och ett dokument (ettbeslutsunderlag).I arbetsprocessen ingår bland annat att samråda med länsstyrelsen,tillsynsmyndigheten och enskilda som kan antas bli särskilt beröra. Förverksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan (somdenna verksamhet) ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner,den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.Samrådet ska handla om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformningoch miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.Stockholms stad planerar att lämna in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till markochmiljödomstolen under 2011.SamrådRemissbehandlingav mark- ochmiljödomstolenHuvudförhandlingDomLaga kraftFigur 1.6.. Olika steg i arbetet med att ta fram en tillståndsansökan och att få ett tillstånd från mark- och miljödomstolen(dom). I bilden ingår inte överklagandeprocessen.1.4.2. Ny detaljplanParallellt med arbetet inför tillståndsansökan tar Stockholms stad framPlan-MKBen ny detaljplan för Slussen. För en ny detaljplan krävs en MKB enligt6 kap. miljöbalken. Även denna MKB är både en arbetsprocess och ettdokument.Plansamråd hölls mellan den 25 januari och den 29 mars 2010. I juniredovisades sammanställningen av de synpunkter som lämnades inunder plansamrådet för politikerna i stadsbyggnadsnämnden som gav stadsbyggnadskon-ProgramsamrådPlansamrådUtställningAntagandeLaga kraftFigur 1.7. Olika steg i arbetet med att ta fram en detaljplan. I bilden ingår inte överklagandeprocessen.34

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27toret i uppdrag att vidareutveckla planförslaget.Just nu pågår bearbetning av detaljplanen efter plansamrådet.1.5. Genomförandebeslut för SlussenKommunfullmäktige i Stockholms stad fattade den 21 juni 2010 ett så kallat genomförandebeslutför Slussen. Beslutet innebär att Stockholms stad, inom ramen för Slussenprojektet,har praktisk och formell möjlighet att åtgärda dagens höga översvämningsrisker.Åtgärderna är till nytta för Stockholm och hela Mälardalen. Mälaren är vidare en strategisktviktig dricksvattensresurs i Sverige. Infrastrukturen i Stockholm är central för Sverige.Därmed är frågan också en riksangelägenhet. Stockholms stad förutsätter därför i genomförandebeslutetför Slussen full extern finansiering för denna del av Slussenprojektet.1.6. Pågående regeringsuppdrag med koppling till SlussenMyndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har fått i uppdrag av regeringen attanalysera och bedöma vilka konsekvenser en översvämning av Mälaren medför för olikasamhällssektorer Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2011 (Regeringsbeslut2010-03-18, Dnr Fö210/560/SSK). MSB är liksom Slussenprojektet beroende av att nyoch bättre höjddata för Mälaren finns tillgänglig från Lantmäteriverket för att kunna genomförakonsekvensanalyserna. Dessa beräknas finnas framme vid årsskiftet 2010/2011(se kapitel 3.4.2, Höjddata).Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga riskernaför översvämningshot på centrala funktioner i systemet med trafik- och försörjningstunnlarunder Stockholm och upprätta ett förslag till åtgärder för höjd säkerhet i dessa system.Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2010. Länsstyrelsen ska under genomförandetav uppdraget samråda med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (Regeringsbeslut2010-03-18, Dnr. Fö2010/559SSK).Stockholms stad har tillsammans med 11 andra kommuner runt Mälaren tillskrivit regeringenför att påtala vikten av en skyndsam lösning på finansieringsfrågan kring den ökadeavbördningen och nya regleringen av Mälaren.Regeringskansliet gav i september 2010 landshövdingen Ingemar Skogö i uppdrag att biträdaFörsvarsdepartementet för att underlätta en effektiv process för samråd och klarläggandeav frågor rörande ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder för en ny regleringav Mälarens vatten. Inriktningen för arbetet ska bland annat vara att i samverkan med kommuner,länsstyrelser och andra berörda myndigheter och intressenter finna principer för hurkostnader för byggande av anläggningar (slussar, kanaler och kulvertar) ska fördelas mellanolika intressenter. En förutsättning för arbetet är att inga statliga medel för översvämningsförebyggandeåtgärder i Mälaren är avsatta.1.7. Projekt i Slussens närområdeJust nu pågår planering och genomförande av flera stora projekt inom Stockholmsområdet.Som en del i projekt Citybanan lägger Banverket en sänktunnel i Söderström (Söderströmstunneln)mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen, väster om Slussen. Byggna-35

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tionen av Söderströmstunneln har påbörjats och Banverket beräknar att tunnelement 1 läggspå plats under 2010/2011 (inklusive tunnelsprängning under Södermalm). Söderströmstunnelnberäknas vara färdigställd 2012. Avstämningsmöten hålls mellan Slussenprojektetoch Citybanan.Ett annat större projekt som pågår är Danvikslösen där Saltsjöbanan och Tvärbanan skabyggas ihop med dubbelspår fram till Slussen. Projektet Danvikslösen innebär att Tvärbananbyggs ihop med Saltsjöbanan vid Henriksdalskajen och den i dag befintliga stationenvid Slussen ersätts med en ny station i Katarinaberget, vid OKQ8. Sträckningen mellanSickla och Slussen föreslås ha dubbelspår.2. SAMRÅD OCH DIALOG, TILLSTÅND ENLIGTMILJÖBALKEN2.1. Samråd 2007 och 2008I början av 2007 inleddes ett arbete med att ta fram underlag för tillståndansökan och MKBför tillstånd enligt miljöbalken. Under hösten 2007 hölls ett första samråd. Samrådet pågickfrån vecka 45 till 48 år 2007, med slutdatum för inkommande av synpunkter den 14 december2007. Slussenprojektet bjöd in till samråd genom utskick till cirka 6000 enskilda fastighetsägarelängs Mälarens och Saltsjöns stränder och cirka 300 kommuner, myndigheteroch organisationer samt annonser i tidningar. Samråd skedde via skriftväxling och mötenmed bland annat allmänheten, berörda och miljö- och intresseorganisationer i Stockholmoch i Mälardalen.Som underlag för samrådet med myndigheter och verk med flera förelåg ett 70-sidigtsamrådsunderlag som bland annat omfattade ett första förslag på ny reglering av Mälarensom utarbetats av SMHI (fas 1). I samrådsunderlaget fanns också förslag på vilka frågeställningarsom behöver utredas och redovisas inom ramen för det kommande MKB-arbetet.I några fall hade preliminära utredningar och konsekvensbedömningar gjorts. Arbetetmed att utreda de faktiska konsekvenserna hade inte inletts. En sammanfattning av samrådsunderlaget(en 12-sidig folder) fanns framtagen till i första hand fastighetsägare, mindreorganisationer samt allmänhet. Samrådsunderlagen fanns under samrådstiden tillgängligapå projektets hemsida. Berörda hade möjlighet att lämna synpunkter via brev, e-post samtmuntligt vid samrådsmötena.I samrådet fanns ett antal återkommande frågeställningar som huvudsakligen rörde:• Behov av variationer i Mälaren som gynnar strandnära naturmiljö• Påverkan på ytvattenintag, avloppsströmmar nedströms Slussen med mera• Erosion av sediment och erosion på vattenanläggningar vid högre flöden• Utökning av avtappningskapaciteten i Södertälje kopplat till Slussenprojektet• Framtida havsvattenstånd kopplat till risken för översvämningarSlussenprojektet har efter samrådet genom Calluna naturmiljökonsulter arbetat fram natur-36

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27miljömål för en ny reglering av Mälaren. Calluna har också tagit fram en metod för att konsekvensbeskrivaoch även genomfört konsekvensbeskrivningar avseende hur strandnäranaturmiljöer påverkas en ny reglering av Mälaren. SMHI har modellerat hur avloppsströmmarnedströms Slussen påverkas av förändrade flöden i en ny reglering av Mälaren. Utredningoch modellering av påverkan på ytvattenintag i Lilla Värtan pågår. I arbetet med regleringenhar även hänsyn tagits till befarade negativa konsekvenser (inläckage i ledningsnätoch försämrad rening av avloppsvatten) genom att medelvattenståndet sänkts i förhållandetill förslaget på regleringen (fas 1) som låg till grund för samrådet 2007. Stockholms stadhar genom SMHI och WSP modellerat och utrett erosion och transport av sediment i en nyreglering. Stockholms stad har genom SMHI och SWECO utrett risken för erosion på vattenanläggningarvid högre flöden i en ny reglering av Mälaren. Arbetet har omfattat modelleringar,genomgång av konstruktionshandlingar samt dykningar med mera vid broar,tunnlar, ledningar och kajer i östra Mälaren och Saltsjön.Stockholms stad utredde 2009 alternativskiljande konsekvenser av att bygga ut avtappningskapacitetenenbart i Slussen jämfört med alternativet att bygga ut avtappningskapaciteteni både Slussen och i Södertälje. Utredningarna i Södertälje utgick, i samråd medSjöfartsverket, från att uppströmsluckan i Södertälje byts till en större lucka som möjliggörökad avtappningskapacitet genom Södertälje sluss men att kanalen inte byggdes ut ellerbreddades för att kunna ta in ökat tonnage. Slussenprojektets utredningar i Södertälje syftadetill att jämföra alternativen utifrån ändamålet Mälarens reglering. Under 2010 fick Sjöfartsverketanslag att bygga ut Södertälje kanal och farleden i Mälaren för sjöfartens syften.Förutsättningarna för utredningarna har förändrats genom beslutet om att kanalen kommeratt breddas med mera.Dagens översvämningsrisker beror på en för liten avtappningskapacitet för Mälaren.Framtida översvämningsrisker kan vara förknippade med klimatförändringar och ett stigandehavsvattenstånd. SMHI har på uppdrag av Stockholms stad i flera etapper från 2007till 2010 modellerat och utvärderat riskerna i Mälaren av ett mothållande vattenstånd i havetbåde i dagens klimat och i ett framtida klimat.Arbetet har gjorts i etapper i en iterativ process med SMHI och resultaten av utredningarnahar i flera fall påverkat SMHI:s utformning av en ny reglering för Mälaren (se vidarekapitel 3.1, Översiktlig beskrivning av arbetsgång och kapitel 6, Alternativ redovisning).Nya Slussen omfattar ett samlat stråk av ledningar på botten av Riddarfjärden, mellanSjöbergsplan på Södermalm och Kornhamnstorg i Gamla stan. Samråd om denna vattenverksamhetgenomfördes i Stockholm mellan december 2008 och februari 2009. Samrådetpågick från vecka 51 2008 till vecka 9 2009, med slutdatum för inkommande av synpunkterden 23 februari 2009. Projektet bjöd in till samråd genom utskick och annonser. Samrådetskedde via skriftväxling och möten med bland annat statliga myndigheter och verk,kommuner, ledningsägare, fastighetsägare, större organisationer, allmänhet, natur- och intresseorganisationer,båtklubbar med flera. Två samrådsmöten hölls den 2 februari 2009,ett för bland annat statliga myndigheter, verk och kommuner, samt ett för bland annat ledningsägare,fastighetsägare, större organisationer och allmänhet. Som underlag för samrå-37

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27det förelåg ett 20-sidigt samrådsunderlag. Samrådsunderlaget fanns under samrådstidentillgängligt på projektets hemsida. Berörda har haft möjlighet att lämna synpunkter via brev,e-post samt muntligt vid samrådsmötena.Synpunkter och frågor som inkom under samrådet rörde huvudsakligen:• Vattenhastigheter och framtida flöden och tappningskapaciteter.• Slussning under byggskedet – måste Slussen vara stängd? Går det att styrabyggskedet till vintern?• Synergieffekter mellan ledningsomläggningen och projekt Citybanan, gällandebuller, transporter, masshantering, omlastning, sjötransporter med mera.• Skyddsåtgärder under byggtiden för att förhindra eventuell spridning av grumlingoch frigjorda föroreningar.• Påverkan på bebyggelse i Gamla stan vid eventuell grundvattenbortledning.Synpunkter och frågor besvarades delvis på plats. De frågor som projektet ännu inte tagitställning till vid tiden för samrådet kommer att omhändertas inom ramen för tillståndsansökan.Detta gäller frågor rörande synergieffekter mellan ledningsförläggningen och projektCitybanan samt gällande skyddsåtgärder för att förhindra spridning av grumling ochfrigjorda föroreningar.2.2. Beslut om betydande miljöpåverkanStockholms stad upprättade efter samrådet 2007 en samrådsredogörelse som 2008-03-17skickades till Länsstyrelsen i Stockholms län för beslut om betydande miljöpåverkan enligt6 kap. 5 § miljöbalken. Länsstyrelsen meddelade i beslut daterat 2008-07-18 att de planeradeverksamheterna, ombyggnation och anläggande av nya avtappningskanaler vid Söderströmsamt ändrad reglering av Mälaren kan antas medföra betydande miljöpåverkan.Länsstyrelsen i Stockholms län samrådde i ärendet med Länsstyrelserna i Södermanlandslän, Uppsala län och Västmanlands län.I sitt beslut pekar Länsstyrelsen på följande aspekter som särskilt bör belysas i det underlagsom tas fram till prövningen av vattenverksamheterna:• Samlad hantering av en ändrad regleringsregim – MKB:n som ska tas fram somunderlag för ansökan bör, förutom att belysa miljökonsekvenserna av en utbyggdavtappningskapacitet i Stockholm, även beskriva miljökonsekvenserna av enutbyggd avtappningskapacitet i Södertälje.• Påverkan på dricksvattenförsörjning och redogörelse för förväntade framtidahöjningar av havets vattenstånd och vilken risk detta medför för saltvatteninträngning.Även skyddsåtgärder för att förhindra saltvatteninträngning bör redovisas.• Påverkan på avloppsrening – MKB:n bör redovisa vilken inverkan en höjd medelvattennivåi Mälaren har för de reningsverk som ligger i anslutning till sjön.MKB:n bör även redovisa effekter på vattenkvaliteten och skiktningen i Saltsjöntill följd av de nya och ombyggda avtappningskanalerna samt en ändrad regleringav Mälaren.38

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Påverkan på vattenkvalitet – Risken för ett ökat utflöde av närsalter till Mälarensamt påverkan på Saltsjöns vattenkvalitet bör belysas. Det bör även framgå hurden samlade belastningen på innerskärgården förväntas påverkas av en eventuellmomentan höjd belastning av närsalter.• Risk för erosion – MKB:n bör redovisa i hur stor omfattning som erosion ochbortspolning av förorenade sediment kommer att uppstå och konsekvenser avdetta. Även skyddsåtgärder bör redovisas.• Påverkan på naturmiljön – I MKB:n bör det redogöras för vilka åtgärder som kanvidtas för att minska konflikterna mellan naturmiljön och andra samhällsintressenoch därmed tillåta största möjliga amplitud. MKB:n måste också redovisa vardet finns limniska och litorala naturvärden som kan påverkas. Vidare bör MKB:nbelysa vilka konsekvenser den nya regleringsregimen kan få på naturmiljön underolika tidsintervall.• Påverkan på jordbruksmark – I MKB:n bör beskrivas vilka jordbruksmarker sompåverkas av förändrade vattennivåer. Försiktighetsmått och skyddsåtgärder börredovisas.• Prövning av tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken – MKB:n bör även innehållade uppgifter som krävs för denna prövning (Natura 2000).• Miljömål och miljökvalitetsnorm – Länsstyrelsen förutsätter att de planeradeverksamheternas förhållande till nationella, regionala och lokala miljömål samtmiljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten samt de allmänna hänsynsreglernai kap 2 miljöbalken beskrivs.Stockholms stad har efter samrådet, förutom det som tagits upp under kapitel 2.2, modellerathur en ny reglering av Mälaren påverkar bland annat närsaltsbelastningen i Saltsjön ochskärgården. Stockholms stad har genom Jordbruksverkets vattenenhet, Tyréns och SWECOutrett vilka jordbruksmarker som påverkas av förändrade vattennivåer i Mälaren. Utredningarnahar omfattat inventeringar, beräkningar, kartanalyser med mera i nio stycken representativatitthålsområden runt Mälardalen. Stockholms stad har efter samrådet påbörjaten bedömning av hur Natura 2000-områdena runt Mälaren påverkas av en ny regleringav Mälaren. Miljömål och miljökvalitetsnormer är viktiga utgångspunkter för Stockholmsstads konsekvensbedömningar. En Natura-2000 MKB kommer att tas fram när höjddataför Mälaren finns tillgängliga. Den slutliga MKB:n för tillståndsansökan kommer att innehållaen bedömning av måluppfyllelse.Arbetet har gjorts i etapper i en iterativ process med SMHI och resultaten av utredningarnahar i flera fall påverkat SMHI:s utformning av en ny reglering för Mälaren (se vidarekapitel 3 och 6).För ledningsförläggningen tog Stockholms stad, efter samrådet 2008, fram en samrådsredogörelsesom 2009-04-07 insändes till Länsstyrelsen i Stockholms län för beslut ombetydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen meddelade i beslut daterat 2009-04-22 att ledningsomläggningeninte kan antas medföra betydande miljöpåverkan .I sitt beslut påpekar Länsstyrelsen att den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättasför verksamheten särskilt bör redovisa effekterna av de planerade vattenverksamheternamed tanke på nedan nämnda punkter:39

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Förekomsten och i vilken mån förorenade sediment kommer att tas bort frånvattenområdet och hur detta material kommer att tas omhand. Det bör särskiltframgå hur hanteringen av förorenade sediment kommer att ske med beaktande avmiljömålet en giftfri miljö.• Eventuella risker för grumling och spridning av förorenade sediment samt deskyddsåtgärder som avses vidtas för att minimera sådana effekter.• Påverkan av buller i samband med vattenverksamheten samt vilka åtgärder somplaneras för att begränsa denna påverkan.• Påverkan på fornlämningar och kulturhistoriska värden inom det aktuella arbetsområdet.Stockholms stad planerar att söka ett tillstånd och ta fram en miljökonsekvensbeskrivningsom uppfyller kraven enligt 6 kapitlet miljöbalken (se kapitel 1.3, Preliminärt prövningsupplägg).2.3. Samråd 2010Detta kapitel kommer att kompletteras efter genomfört samråd hösten 2010.2.4. Övrig kommunikation och dialogMånga är berörda av frågan om Mälarens avtappningskapacitet och reglering. Det är en utmaningatt nå alla. Frågan är dessutom mycket komplex. Det är därför också en utmaningatt kommunicera med alla berörda så att de får tillräckligt med kunskap och möjlighet attutifrån sina förutsättningar påverka det arbete som pågår.Klimat- och sårbarhetsutredningen kom under hösten 2006 med sitt delbetänkande om Mälarenoch Hjälmaren (SOU 2006:94). I början av 2007 startade Stockholms stads arbete meden större avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren. Arbetet har sedan dess utförtsav SMHI och en grupp av miljökonsulter och specialister.Tidigt i arbetet tog Slussenprojektet initiativ till en referensgrupp med representanterfrån olika samhällssektorer som har starka intressen i Mälarens reglering. Syftet med referensgruppenvar att skapa en rådgivande grupp knuten till projektets vattenverksamhet(framförallt regleringen av Mälaren). Referensgruppen skulle vara ett rådgivande diskussionsforumoch ingen formell remissinstans. Varje part lämnar synpunkter och yttrandeninom ramen för den formella samrådsprocessen enligt 6 kapitlet miljöbalken. Uppstartsmötehölls i maj 2007. Vid uppstarten planerades för ett antal andra mötestillfällen; inför/isamband med de formella samråden, möte inför färdigställande av MKB samt eventuelltvid behov, inför behandlingen i miljödomstol och eventuellt senare i samband med projekteringenav vattenanläggningarna.Referensgruppen gav Slussenprojektet tidigt i processen värdefull information och aspekteratt beakta i för regleringen centrala frågeställningar. Efter hand har kunskapsnivånoch därmed också detaljrikedomen i projektet ökat varvid Slussenprojektet senaste tidenhaft särskilda avstämningar med representanter i referensgruppen.I tabellen nedan finns en översikt av den dialog Stockholms stad haft kring en ny regleringav Mälaren med representanter för samhällssektorer som har starka intressen i regleringenav Mälaren.40

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 2.1. Dialog med centrala intressenter kring en ny reglering av MälarenIntressenterReferensgrupp Slussen Miljö med representanterfrån Klimat- och sårbarhetsutredningen/Miljödepartementet,Stockholms Hamnar, Mälarens vattenvårdsförbund,Länsstyrelserna runt Mälaren,LRF, Naturvårdsverket, WWF, Naturskyddsföreningen,Stockholm Vatten AB, Norrvatten, Miljöochräddningstjänstförvaltning, Eskilstuna, Fiskeriverket,SMHI, Sjöfartsverket, Miljö, Folkhälsa &Säkerhet, Nacka kommun, Vattenmyndigheten,Norra Östersjöns vattendistrikt, RegionplanekontoretStockholms Landsting, Svenskt Vatten, Mälarensöversvämningsgrupp (LST AB), Mälarens Fiskareförbund,Miljöförvaltningen, Stockholm stad,Exploateringskontoret, Stockholm.Länsstyrelsen, Stadsmuseet, Stockholms stadIdrottsförvaltningen, Rådet för Stockholms Skönhet,Fiskeriverket, SMHI, Föreningen Gamla StanSällskapet, Exploateringskontoret, KTH, KanotklubbenStrömstararna, Sänkhåvsfiskarnas förening,Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen, FiskeklubbenStrömstararna,Stockholms Hamnar, Tyréns ABLänsstyrelsen i Stockholm- Avdelningen för miljö- Enheten för kulturmiljö- Avdelningen för planfrågorLänsstyrelserna runt Mälaren- Enheten för naturvårdLänsstyrelserna runt Mälaren- Avdelning för samhällsskydd och beredskapLRF samt jordbrukare via förtroendevaldaÖstra Svealands jordägarföreningStockholms hamnar och hamnens hyresgästerVattenmyndigheten i Norra Östersjöns VattendistriktBanverketMyndigheten för samhällsskydd och beredskapAktivitetRådgivande diskussionsforum kring nya regleringenav Mälaren. I huvudsak under 2007 och 2008.Dialog om gynnsamma flöden i riksbron för kulturmiljöoch fiske (provtappning i riksbron under2008).Dialog om miljöfrågor kopplade till tillstånd och detaljplanfrån 2007 fram till idag.Dialog om förslag på naturmiljömål för en ny regleringav Mälaren och metodik för beskrivning avkonsekvenser för den strandnära naturmiljön.Kunskapsinsamling till underlag för arbetet.Dialog om behov av större avtappningskapacitetför Mälaren än vad som framkom i SOU:n och förhållningssätttill acceptabel riskDialog kring arbetsmetodik och resultat av konsekvensutredningarför jordbruksmarkInformation om arbetet med Slussen och en ny regleringav Mälaren.Dialog om konsekvensutredningar för sjöfartenkopplade till ny reglering av Mälaren.Dialog om arbetet med den nya regleringen av Mälarenoch Vattenmyndighetens arbete.Avstämningar avseende kopplingar mellan projekten.Kunskapsutbyte om det nya förslaget på regleringav Mälaren samt regeringsuppdraget rörande Mälaren.41

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-273. ETT SYSTEMANALYTISKT ARBETE MED MKBSOM VERKTYGAtt skapa en ny reglering av Mälaren är en komplex uppgift. Arbetet med att planera ochutreda den nya regleringen och den utbyggda avtappningskapaciteten med nya avtappningskanaleri Slussen/Söderström har pågått inom Slussenprojektet mellan 2007 och 2010.SMHI arbetade med Mälarens avtappningskapacitet och reglering inom Klimat- och sårbarhetsutredningenoch har därefter fortsatt sitt arbete inom ramen för arbetet med Slussen.Det finns allmänna och enskilda intressen som har likartade önskemål om Mälarens vattennivåermed det finns också behov som skiljer sig åt.Några exempel är:• För att skydda bebyggelse, infrastruktur, jordbruk med mera mot översvämningarmåste höga vattennivåer undvikas.• För att bedriva säker sjöfart på Mälaren krävs att vattennivåerna inte blir för högaoch inte heller för låga.• För dricksvattenproduktionen är det önskvärt med små förändringar i Mälarensvattenstånd och att vattennivåerna inte blir för låga.• För jordbruket är det önskvärt med ett jämnt och relativt lågt vattenstånd i Mälaren.• För strandnära och skyddade naturmiljöer är stora vattenståndsvariationer önskvärdaliksom att vattenståndet är högt under våren och lågt under sommaren.Slussenprojektet arbetar med en omfattande MKB i enlighet med kraven i miljöbalken. EnMKB är en typ av beslutsstödjande miljösystemanalys och MKB:n kommer att vara ett viktigtbeslutsunderlag för tillståndsansökan enligt miljöbalken.Utformningen av regleringen har successivt justerats och förfinats mellan 2007 och 2010för att nå syftet med regleringen och nödvändiga hänsynstaganden, med så stora positivaoch så små negativa miljökonsekvenser som möjligt.Förslaget på ny reglering av Mälaren innebär en avvägning mellan olika viktiga allmännasamhällsintressen samt enskilda intressenters behov. Slussenprojektet arbetar för attskapa en reglering som i så stor utsträckning som möjligt möter dessa olika önskemål ochbehov och där de avvägningar som gjorts kan accepteras.3.1. Översiktlig beskrivning av arbetsgångSlussenprojektet inledde arbetet med att utreda en större avtappningskapacitet för Mälarengenom Slussen/Söderström och ta fram en ny reglering av Mälaren i början av 2007, straxefter Klimat- och sårbarhetsutredningen lämnat sitt delbetänkande för Mälaren och Hjälmaren(SOU 2006:94). Slussenprojektet gav uppdraget att utreda regleringen till SMHI, somockså gjort utredningarna av frågan inom ramen för Klimat- och sårbarhetsutredningen.Samtidigt handlades en miljösamordnare och en grupp av miljökonsulter och miljöspecialisterupp för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökningar. Dennagrupp har successivt utökats under arbetets gång. SMHI tog i början av 2007 fram ett första42

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27förslag på ny reglering av Mälaren baserat bland annat på kunskapen från Klimat- och sårbarhetsutredningen(fas 1). SMHI identifierade vad som behövde utredas ytterligare. Miljögruppeninledde arbetet med att identifiera vilka miljöaspekter som behövde utredas inomolika områden. Utredningar av påverkan och miljökonsekvenser sattes igång, bland annatmodellering av vattenhastigheter och erosionskrafter, påverkan på avloppsströmmarna iSaltsjön, arkeologiska utredningar i vatten och på land i Slussenområdet, inventeringar avvattenanläggningar som kan påverkas av erosion uppströms och nedströms med mera. Problematikenmed dagens reglering och värdefulla strandnära naturmiljöer hade uppmärksammatsi Klimat- och sårbarhetsutredningen. Slussenprojektet identifierade att det saknadestillräckligt med kunskap om hur hänsyn skulle kunna visas till strandnära naturmiljöerinom ramen för en ny reglering av Mälaren. Slussenprojektet initierade därför under 2007ett arbete med att ta fram mål för strandnära naturmiljöer längs Mälarens stränder.Slussenprojektet bildade en referensgrupp under våren 2007 med representanter från ett20-tal olika samhällssektorer som i ett tidigt skede av arbetet gav en värdefull återkopplingtill projektet. Under hösten 2007 genomförde Slussenprojektet ett samråd för tillstånd enligtmiljöbalken som gav ytterligare viktiga aspekter att beakta i det fortsatta arbetet.I början av 2008 uppdaterade SMHI sina beräkningsmodeller, utredde frågan kringhavsvattenståndens påverkan på avtappningskapaciteten med mera.Arbetet med miljöutredningar fortsatte under 2008, bland annat gjordes bottenfaunaundersökningaruppströms och nedströms Slussen. Slussenprojektet utarbetade ett förslag påmetodik för konsekvensbeskrivningar för strandnära naturmiljöer och det genomfördes enprovtappning vid Riksbron för att se vilka flöden som skulle kunna gynna stadsbilden, kulturmiljövärdenaoch de allmänna fiskeintressena i området (Stockholms Stad, 2010-02-11).I början av 2008 gjordes en inmätning av botten uppströms och nedströms Slussen som underlagför utredningar av erosion på bottnar, för att identifiera vrak och fornlämningar medSMHIFas 3 m.m.Samråd & AnsökanKonsekvensbeskrivningarSMHIFas 2 m.m.Alternativskiljande utredningarÖvriga konsekvensbeskrivningarMiljöutredningarReferensgrupp m. fl.SMHIFas 1Samråd 2007ReferensgruppMål för naturmiljöerSMHIUppdatering av modell m.m.Figur 3.1. Övergripande bild olika faser i arbetet med en reglering av Mälaren.43

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27mera. SMHI tog fram ett bearbetat förslag på ny reglering av Mälaren. Utgångspunkt för arbetetvar SMHI:s egna resultat, referensgruppens synpunkter, synpunkter som framkommiti samråden, resultaten av de första miljöutredningarna och förslaget på mål för strandnäranaturmiljöer. Resultatet av fas 2 presenterades för referensgruppen (fas 2a). Slutresultatetav SMHI:s arbete blev förslag fas 2c (SMHI, Rapport 2008-20). Slussenprojektet genomfördekonsekvensanalyser för en rad olika miljöaspekter, med intentionen att genomföraett nytt samråd om det bearbetade förslaget. Resultaten av konsekvensanalyserna visade påolika negativa miljökonsekvenser uppströms och nedströms, bland annat för jordbruket, destrandnära naturmiljöerna och för vattenhasigheter och erosionen av bottensediment (se kapitel6, Alternativredovisning). Slussenprojektet drog slutsatsen att förslaget behövde bearbetasytterligare en gång. SMHI tog utifrån resultaten av miljöutredningarna fram ett nyttförslag på reglering fas 3 (SMHI, Rapport 2010-16). Slussenprojektet har genomfört miljökonsekvensanalyserav SMHI:s förslag på reglering fas 3b (huvudalternativet) och samrådernu om förslaget.Slussenprojektet utredde också alternativskiljande miljökonsekvenser av en regleringbaserad på ökad avtappningskapacitet i både Slussen/Söderström och i Södertälje till underlagför bedömning och beslut om avtappningskapacitetens lokalisering utifrån ändamåletMälarens reglering (se vidare kapitel 6, Alternativredovisning)Arbetet har som framgår av ovan beskrivning bedrivits i en iterativ, återkopplande process.I figuren nedan visas en konceptuell modell över beräkningsförutsättningar och sambandmellan olika aspekter som behöver beaktas i arbetet.Figur 3.2. Konceptuell modell avseende förutsättningar för och samband mellan olika aspekter för ny reglering av Mälaren.Miljöutredningar i form av provtagningar och mätningar i mark och grundvatten samtflera olika miljöutredningar kopplade till de planerade byggarbetena och det nya förslagetpå detaljplan för slussen har också pågått sedan 2007.44

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-273.2. Viktiga avvägningar, Mälarens avtappningskapacitet3.2.1. Kapacitetsbehovet bedöms utifrån kostnad-nyttaBeslutssituationer är vanligen behäftade med större eller mindre osäkerhet. Då det handlarom sannolikheter för ett visst negativt utfall brukar man tala om risk. De beslutskriterierman kan använda sig av i en sådan situation kan kategoriseras:• Teknologibaserade• Rättighetsbaserade• Nyttobaserade beslutskriterierTeknologibaserade kriterier innebär att man väljer att använda bästa möjliga teknik, utanatt göra någon avvägning av kostnaden med investeringen gentemot den nytta den skapareller den ekonomiska livslängden hos investeringen. Detta leder sällan till bra beslut. Rättighetsbaseradekriterier bygger på att man vill begränsa risken till en viss nivå. Det kan varavissa konsekvenser som anses oacceptabla för samhället, till exempel att riskera att mångamänniskor förolyckas genom för låg säkerhet. I ett sådant fall kan man välja att vidta åtgärderäven om riskerna är små. Om man inte tar hänsyn till marginalkostnaderna och jämförmed kostnaderna för att minska motsvarande risker i andra sektorer, kan man emellertidhamna i en suboptimering där samhällets resurser används ineffektivt. Med nyttobaseradekriterier, såsom i en kostnadsnyttoanalys, försöker man göra kvantitativa beräkningar avkostnad och nytta med tänkta åtgärder för att kunna jämföra olika projekt mot varandra ochvälja det alternativ som ger mest nytta för minst pengar (SOU, 2006:94).Klimat- och sårbarhetsutredningen utgick ifrån nyttobaserade beslutskriterier för bedömningav behovet av avtappningskapacitet för Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningenföreslog att avtappningskapaciteten i Mälaren ökas så att skadorna och kostnaderav ett 100-årsflöde försvinner och att skadorna och kostnaderna vid ett dimensionerandeflöde (med låg sannolikhet för återkomst) minskar. Förslaget innebar en sänkning av vattenståndenmed cirka 1 meter vid ett dimensionerande flöde/10 000-årsflöde. (SOU, 2006:94).Slussenprojektet har utgått ifrån samma förhållningssätt till risk det vill säga nyttobaseradekriterier. Slussenprojektet har under arbetet gjort en kostnadsnyttoanalys för attbedöma avtappningskapaciteten för Mälaren. En slutlig kostnadsnyttoanalys kommeratt tas fram till underlag för tillståndsansökan. Analysen tas fram när det finns bättrehöjddata tillgängliga för Mälardalen, planerat från årsskiftet 2010/2011.3.2.2. Mothållande vattenstånd i SaltsjönSMHI:s beräkningar till underlag för Klimat- och sårbarhetsutredningen var översiktliga.Bedömningen av hur stor avtappningskapacitet som behövdes för Mälaren tog inte hänsyntill något mothållande vattenstånd i havet. SMHI har inom ramen för arbetet med Slussenprojektetgjort mer detaljerade analyser och tagit fram ett dimensionerande vattenståndmed hänsyn tagen till havets motdämmande effekt. Detta har resulterat i att det behövs enstörre avtappningskapacitet för Mälaren än vad som förutsågs i Klimat- och sårbarhetsutredningen.45

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Detta innebär också att vattenstånden vid ett dimensionerande flöde i nollalternativet(dagens avtappningskapacitet och reglering för Mälaren), blir högre än vad som räknadesfram av SMHI till underlag för Klimat- och sårbarhetsutredningen (80 cm högre, se merang. detta i SMHI, Rapport 2008-19).Konsekvenserna av att idag inte bygga ut Mälarens avtappningskapacitet kan därmedvara underskattade. Konsekvensbedömningarna och beräkningen av skadekostnader ärdock, i grunden, behäftade med osäkerheter främst på grund av att höjddata med god upplösningännu saknas för Mälardalen.3.2.3. Totalt behov av avtappningskapacitet för MälarenHur mycket vatten som tappas från Mälaren bestäms av Mälarens vattennivå, gällande reglering,utskovens utformning och havsnivån. Om alla utskov är helt öppna, så varierar flödetenbart beroende av vattennivån i Mälaren och havet. Det benämns potentiell tappning, detvill säga, den tappning som maximalt är möjlig att få ut vid en given vattenståndsskillnad.Tappningskapaciteten från Mälaren varierar beroende på skillnaden i vattenstånd mellanMälaren och Saltsjön.Hur stor avtappningskapacitet som behövs beror på förhållningssättet till acceptabelrisk, vilket enligt både Klimat- och sårbarhetsutredningen och Slussenprojektet bör utgåfrån kostnad-nyttokriterier.Klimat- och sårbarhetsutredningen kom fram till att den totala avtappningskapacitetenfrån Mälaren bör öka från dagens cirka 800 m 3 /s till cirka 1 800 m 3 /s. Utredningar inomramen för Slussenprojektet pekar på ett totalt behov om 2 000 m 3 /s. Det huvudsakliga skälettill detta är att det finns ett mothållande vattenstånd i havet som behöver beaktas (se kapitel3.2.2).Samtliga angivna tappningskapaciteter är relaterade till en fallhöjd på 1,22 mellan Mälarenoch Saltsjön. Detta är en stor nivåskillnad som är sällan förekommande, en mer normalTabell 3.1. Dagens totala avtappningskapacitet för Mälaren samt bedömt behov av total avtappningskapacitet förMälaren i Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006 och i Slussenprojektet 2010. Angivna vattenstånd är exklusivevindpåverkan. Anger kapacitetsbehovet vid en vattenståndsskillnad på 1,22 m mellan Mälaren och Saltsjön.DagenskapacitetBehov enligtKlimat- ochsårbarhetsutredningen(2006)Behov enligtSlussenprojektet(2010)TotalavtappningskapacitetCa 800 m 3 /s Ca 1800 m 3 /s Ca 2000 m 3 /sResulterandevattestånd vid 10 000-årsflöde/dimensionerande flöde>6 m 4,84 m/1,0 m* 4,78 m/0,94 m*Enligt SMHI:s beräkningar till Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006. SMHI har efter 2006 uppdaterat beräkningsförutsättningarna.Med hänsyn till mothållande vattenstånd i havet blir vattenståndet vid denna kapacitet högre.Detta är orsaken till att behovet av total avtappningskapacitetsbehovet bedöms vara större än cirka 1800 m 3 /s för attuppnå ungefär samma vattenstånd i Mälaren vid ett 10 000-årsflöde.46

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27skillnad i vattenstånd är omkring 0,6 meter. Anledningen till att kapaciteterna anges för denstörre fallhöjden är att den utnyttjats i samband med Klimat- och sårbarhetsutredningen ochatt jämförelser görs i dessa sammanhang.3.3. Viktiga avvägningar, ny regleringI detta kapitel redogörs för de viktigaste avvägningarna som gjorts under arbetet med utformningenav ny reglering av Mälaren mellan 2007 till 2010 och som lett fram till förslagetpå huvudalternativ för ny reglering av Mälaren.3.3.1. I huvudsak samma amplitud som dagens domHistoriskt och utan reglering har Mälarens vattenstånd varierat upp emot två meter. De storavariationerna i vattenståndet skapade problem längs Mälarens stränder. Problemet uppmärksammadesredan i början av 1900-talet, från början främst på grund av de översvämningsskadorsom orsakades för jordbruket. Det var också angeläget för sjöfarten att undvikaför höga vattenstånd med hänsyn till kajer och bryggor och att förhindra för låga vattenståndså att farlederna blev för grunda. Stockholms stad hade ett intresse av att i möjligastemån förhindra att saltvatten trängde in i Mälaren och orsakade sanitära och andra olägenheteroch problem för dricksvattnet.Figur 3.3. Variationer i Mälarens vattenstånd sedan mitten av 1800-talet. Från början av 1940-talet är Mälarensvattenyta reglerad vilket lett till minskade nivåvariationer av Mälaren (SOU 2006:94).I samband med Slussens ombyggnation i början av 1930-talet förändrades och förbättradesmöjligheterna att reglera Mälarens vattenstånd. Den gamla Polhemsslussen som tidigarekunde öppnas vid höga flöden i Mälaren hade möjlighet att tappa Mälaren på 58m 3 /s. När dagens Slussen byggdes slopades Polhemsslussen. Nils Ericsonslussen gjordesom till avtappningskanal för Mälaren. Tappningskanalen och den nya trafikslussen, dagensKarl Johanslussen, kunde tillsammans tappa Mälaren på 262 m 3 /s 2 . Investeringar i Södertäljekanal och Hammarbyleden/kanalen samt fördjupning av farleden vid Galten som gjor-2. Vid 1 meters vattenståndsskillnad i Mälaren och Saltsjön.47

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27des ungefär samtidigt skapade också förutsättningarför att kunna reglera Mälaren (Mälarregleringsföreningen,1936).Stockholms stad tog med dessa förutsättningarinitiativet till att genomföra en reglering av Mälarenoch sedan 1941 har Stockholms stad tillstånd till attreglera Mälarens vattenstånd.Regleringen infördes 1943.Figur 3.4. Framsida på samrådshandlingen från1936 (Mälarregleringsföreningen, 1936) Tacktill Lars Edenman, Länsstyrelsen i Västmanland.Dagens gällande tillstånd/dom är från 1966 och det syftar till att Mälarens vattenståndska variera mellan 4,70 och 4,00 meter. Centrala samhällsintressen i Mälardalenhar ett starkt intresse av och är anpassade till att Mälaren ska variera inom dennaamplitud. Slussenprojektet har därför utgått ifrån att en ny reglering av Mälaren skasyfta till att variera Mälarens vattenstånd mellan 4,7 och 4,0 meter.3.3.2. Årstidsvariationer i regleringenMälaren är Sveriges tredje sjö till ytan och fjärde största sjö till volymen och till sin karaktären insjöskärgård, med cirka 8000 öar, holmar och skär. Mälaren och dess omgivningar harFigur 3.5. Illustration hur strandekosystemen tryckts ihop på en mindre geografisk yta - som ett dragspel - till följd avregleringen av Mälaren © Calluna (från figur 5, rapport Projekt Slussen – Ny reglering av Mälaren – Konsekvensbedömningav strandnära naturmiljö).48

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27mycket höga naturvärden. När nuvarande reglering kom till fanns inte motsvarigheten tilldagens omfattande miljölagstiftning och samhällets skydd av naturområden var inte hellerså starkt som idag. Idag är Mälaren av riksintresse för naturvården och har två Ramsarområden- särskilt viktiga våtmarksområden. Utöver det finns ett åttiotal naturreservat och ungefärlika många Natura 2000-områden. Av dessa berörs ett tjugotal av Mälarens reglering.Mälarens vattenregim och hydrologi har under historien ändrats radikalt vid flera tillfällen,från avsnörningen som havsvik för cirka 1000 år sedan till den moderna tidens reglering.Sett ur biologisk mångfald synpunkt har dock de senaste 100 årens omvälvning varitstarkt negativ och en viktig anledning till detta är att den naturliga vattenregimen ersattsmed en reglerad. Calluna har i en historisk analys visat att endast en bråkdel av de betydelsefullastrandekosystemen återstår som en följd av att Mälaren reglerades och att de somfinns kvar har en mer eller mindre nedsatt funktion för en stor mängd arter. Eftersom förändringarav ekosystem sker långsamt över tiden bedöms det finnas en historisk utdöendeskuld.Det har under arbetets gång också framkommit hur känsliga strandekosystemenär för förändringar av reglering. Det har att göra med att vattenståndens amplituder minskatkraftigt från det oreglerade förhållandet till det reglerade. Det gör att växlingen mellanolika vegetationstyper i strandängsmiljön sker på bara några centimeters höjdskillnad vilketleder till att mycket små förändringar i regleringen kan få stor påverkan på ekosystemen.Slussenprojektet har sedan 2007 arbetat med att hitta årstidsbaserade variationer ivattenstånden som gynnar de strandnära naturmiljöerna längs Mälarens stränder ochatt väga denna hänsyn gentemot syftena med regleringen och övriga hänsynstagandensom behöver ske. Årstidsanpassning av regleringen ska sättas i förhållande tillden nytta som centrala samhällsektorer såsom infrastruktur och bebyggelse, jordbruk,sjöfarten och dricksvattenproduktion har av att regleringen av Mälaren (ävenfortsättningsvis) syftar till att innehålla 4,7–4,0 meters vattenståndsvariation.3.3.3. Oförändrat medelvattenstånd i MälarenÅrstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljöer innebär bland annat ett högre vårvattenståndän i dagens reglering. Om vattenstånden under övriga året skulle hållas oförändradeinnebär det ett högre medelvattenstånd för Mälaren. I samrådet 2007 framkom attett högre medelvattenstånd för Mälaren kan orsaka inläckage i ledningsnät och en försämradrening av avloppsvatten, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för dricksvattenkvalitetenoch Mälarens vattenmiljö. För att hålla medelvattenståndet oförändrat blir vintervattenståndenlägre än i dagens reglering.Slussenprojektet utgår ifrån att Mälarens medelvattenstånd ska vara oförändrat i enny reglering av Mälaren.3.3.4. I huvudsak bibehållen tappningsordningDagens tillstånd för Mälarens reglering innehåller en tappningsordning det vill säga en ord-49

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ning i vilken luckor i olika kanaler och slussar ska öppnas när vattenståndet i Mälaren stiger.Tappningsordningen framgår av figur 3.6. nedan och kapitel 9.1. Gällande tillstånd för Mälarensreglering. Viktigt i tappningsordningen är att Hammarby kanal och Södertälje slussligger sist i tappningsordningen. Hammarby och Södertälje av viktiga för den kommersiellasjöfarten och störningen för sjöfarten i form av inskränkningar i slussningen begränsasgenom att dessa används mer sällan.Spegeldammstappning• NorrströmNORRSTRÖM SÖDERSTRÖM HAMMARBY & SÖDERTÄLJESpegeldammstappning• Norrström• SöderströmNORRSTRÖM SÖDERSTRÖM HAMMARBY & SÖDERTÄLJEFigur 3.6. Schematisk bild av tappningsordningen i dagens dom (överst) och förslaget på ny reglering enligt huvudalternativet.Slussenprojektet arbetar utifrån att tappningsordningen i regleringen i huvudsak äroförändrad. Huvudalternativet innehåller en spegeldammstappning i Söderströmsamt en viss omfördelning av flödena mellan Norrström och Slussen/Söderströmi Stockholm för att minska dagens säkerhetsrisker vid manövrering vid Strömkajenoch för att utnyttja kapaciteten som planeras i Söderström något tidigare i vattenståndsregistret.Hänsynstagandet i form av gynnsamma flöden i Riksbron nås inte i huvudalternativet.Denna omfördelning av flödena är därför inte slutgiltig i huvudalternativettill nytt förslag på reglering.3.3.5. Automatluckor och flödesreglering i SöderströmVattenhastigheterna blir högre uppströms och nedströms Slussen/Söderström när avtappningskapacitetenbyggs ut. Det påverkar vattenmiljön och vattenanläggningar (genom erosion).Även sjöfarten längs Stadsgårdshamnen kan påverkas av högre vattenhastigheter.Konsekvensutredningarna av SMHI:s förslag på reglering i fas 2c visade att det var önskvärtatt begränsa vattenhastigheterna uppströms och nedströms Slussen. Ett sätt att göradetta är att använda automatluckor och att utforma regleringen med flödesdämpning. I figur3.8. visas principerna för flödesreglering i Slussen/Söderström.50

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27KlimatRegleringTillrinningMälarensvattennivåTappningHavsnivåFigur 3.7. Schematisk skiss över tappningsmodellen för Mälaren. Möjligheten att i reglering kompensera för Saltsjönsmotdämmande effekt (röda pilen) är en förändring som införts från fas 2c till fas 3. (från SMHI rapport 2010-18).Slussenprojektet utgår från att regleringen utförs med automatreglade luckor och attregleringen är flödesreglerad i Slussen/Söderström. Detta tillsammans med utformningenav själva vattenanläggningarna begränsar vattenhastigheterna uppströms ochnedströms.3.4. Osäkerheter3.4.1. Framtida klimatFör diskussion kring framtida klimat se kapitel 11.3.4.2. HöjddataDe preliminära miljökonsekvensanalyserna av olika vattennivåer bygger till största delenpå Klimat- och sårbarhetsutredningens samt Räddningsverkets översvämningskarteringar.(Undantaget analyserna av konsekvenser för jordbruk och naturmiljö där inmätningar ochandra metodiker är tillämpade). Översvämningskarteringarna är framställda utifrån denrikstäckande höjddatabasen, GSD-höjddata, som utgör ett regelbundet rutnät av punktermed 50 meter mellan varje punkt. Det innebär att det inte går att göra analyser av sträckorsom är mindre än 50 meter. Översvämningskarteringarna ska användas vid en högsta upplösningi skalområdet 1:50 000. Att göra analyser inom mer detaljerade skalområden medförstora osäkerheter. Arealer som beräknats med detta material får ses som indikationer ochska inte användas för vidare beräkningar. Medelfelet i höjdangivelsen uppgår till 2,5 metervilket också ger osäkerheter i arealuppskattningar (Sweco, 2010-02-11).De slutliga miljökonsekvensanalyserna kommer att utgå från de nya höjddata som tasfram över Mälardalen (planerat från årsskiftet 2010/2011).3.4.3. Vindpåverkan, vindsnedställningVindsnedställning är beroende av sjöns geometri och beräknas utifrån en typisk vind somger en snedställning då jämvikt har uppnåtts. Inga ingående variabler i detta samband harförändrats sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen och den där beräknade vindsnedställningengäller därför fortfarande, och denna parameter är alternativneutral. För Mälarenuppskattades vindpåverkan kunna ge en snedställning av sjöytan med som mest två-tre de-51

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27cimeter. Vindsnedställning är en momentan effekt som ska läggas ovanpå den dimensionerandenivån. Det går alltså inte att med större utskov gardera sig för denna effekt, utanfrågan måste istället ses ur ett riskperspektiv. Vid stormen Gudrun som var mycket extremvar vattenståndet i Hammarby 17 centimeter över Mälarens medelvattenstånd. Skillnadenmellan Västerås och Stockholm var mycket större än så (nästan 40 centimeter), men det äravvikelsen från Mälarens medelvattenstånd som är relevant i dessa sammanhang.De preliminära miljökonsekvensanalyserna i denna MKB utgår från vattenstånd iMälaren, exklusive eventuell vindpåverkan. De slutliga miljökonsekvensanalysernakommer att redovisa en känslighetsanalys av resultaten i förhållande till vindpåverkanför de aspekter där det bedöms vara relevant till exempel för infrastruktur ochbebyggelse. Detta kan utföras när det finns tillgång till mer detaljerade höjddata överMälardalen (planerat från årsskiftet 2010/2011).3.4.4. SedimentI denna preliminära MKB har erosion och transport av sediment och sedimentrelateradeföroreningar (miljöföroreningar och näringsämnen) utretts. Frågeställningen om miljöpåverkanfrån sedimenterosion är komplicerad och osäkerheter förekommer på flera nivåer:• randvillkor• konceptuell modell• parameterosäkerhetRandvillkoren anger vilka scenarier som ska modelleras. Centrala randvillkor är i detta fallde vattenflöden som uppkommer vid förhöjda tappningar av Mälaren: storlek, frekvens ochvaraktighet. Dessa är i Slussenprojektet definierade av SMHI:s förslag till ny reglering avMälaren. I detta fall har de förhöjda tappningarna grupperats kring fyra värden, från 500-1300 m 3 /s, i enlighet med den föregående hydrodynamiska modelleringen. Detta innebär attkonsekvensen av varje enskild tappning inte kan beskrivas. Däremot omfattas bland annatde högsta tappningarna. Beräkningar har också gjorts för år 1, det vill säga det år då sedimentensannolikt är mest känsliga för ökade vattenhastigheter. Under huvuddelen av regleringenslivslängd kommer konsekvenserna av erosionen bli lägre än de som skattats för år1. Detta framgår också av utredningen (WSP, 2010-06-03).Den konceptuella modellen beskriver vilka sedimentområden som utsätts för förhöjdavattenhastigheter samt vilka processer som reglerar erosion, spridning och återdeposition.Avgränsningen av mjukbottnar är baserad på en omfattande kartläggning men innefattarosäkerheter eftersom den främst är baserad på tolkning av data. Verkliga observationer avsedimenttyper har dock använts för att kalibrera tolkningen. Processbeskrivningen byggerpå allmänt accepterade teorier. Ett antagande som gjorts är att ingen förorening som spridskommer att återdeponera väster om Blockhusudden. I realiteten kan viss återdeposition skeinom de berörda områden Essingen till Blockhusudden, vilket generellt inte kan bedömassom en miljöpåverkan då dessa områden redan är förorenade. Antagandet är konservativt52

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27såtillvida att det kan medföra en viss överskattning av föroreningsbelastning på innerskärgården.Vid beräkningarna ingår olika parametrar. Flera av de parametrar som reglerar erosionenär osäkra såtillvida att de inte är baserade på empiriskt material från Stockholm, utan på enbedömning. Bedömningen har gjorts genom jämförelse med dagens sedimentationsförhållandenoch också med uppgifter från den vetenskapliga litteraturen. Sammantaget bedömsdet vara mycket liten risk att erosionen skulle vara underskattad.Det är svårt att i denna komplexa situation exakt förutsäga miljöpåverkan från erosion.Då beräkningarna vilar på flera försiktiga antaganden bedöms den samlade osäkerhetenvara väl hanterad i förhållande till det övergripande syftet.3.4.5. Modellosäkerheter i allmänhetAll modellering innebär att osäkerheter måste hanteras. De modeller och modelleringarsom använts för att bedöma påverkan och miljökonsekvenser kommer redovisas i underlagsrapporternaför respektive miljöaspekt som kommer att bifogas i den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen.4. AVGRÄNSNINGARI detta kapitel anges vilka avgränsningar i tid, i rum och i sak som gäller i miljökonsekvensbeskrivningen.Avgränsningen styrs av den planerade verksamheten och dess lokaliseringsamt av övervägda alternativ.4.1. Geografisk avgränsningDen förändrade regleringen, den ökade tappningen samt riv-, anläggnings- och byggnadsarbetenakan få både direkta och indirekta konsekvenser som spänner över olika stora påverkansområden(se schematisk bild, figur 4.1.). Den geografiska utbredningen av konsekvensernavarierar starkt från miljöaspekt till miljöaspekt.4.1.1. Regionalt MälarenFörändrade nivåförhållanden på grund av såväl klimatförändringar som reglering kan påverkastrandzonen längs Mälaren. Påverkansområdet är det område som påverkas av Mälarensvattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid riskscenarios. På de platserdär det i dagsläget inte går att förutsäga hur långt upp på land påverkansområdet sträckersig lokalt baseras konsekvensbedömningarna på insamlad information över områden belägna500 meter från stranden (medelvattenstånd) samt låglänta områden som kan berörasav översvämningar eller förändrade dräneringsförhållanden 3 .Det är stora områden som berörs varför analyser i huvudsak görs på Mälarskala.4.1.2. Lokalt MälarenLokalt i Mälaren bedöms främst indirekt påverkan och indirekta konsekvenser kunnauppstå till följd av den planerade verksamheten eller nollalternativet.3. I dessa fall kan påverkansområdet sträcka sig mycket längre än 500 meter.53

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 4.1. Schematisk bild av påverkansområden på olika geografiska skalorPåverkan kan ske genom erosion uppströms Slussen till följd av ökade flöden och ökad vattenhastighet. Påverkansområdet sträcker sig från Klubbensborg till Slussen. Längreuppströms i Östra Mälaren kan man förvänta sig påverkan i flera smala sund (Bockholmssundet,Lullehovssundet, Ormsundet, Skeppsbackasundet, Nockebysundet samt vidHässelbyholme).Lokalt i närområdet kring Stockholm har Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad ävenkartlagt vilka områden som kan påverkas av översvämningar i nollalternativet. De omfattarstränderna och delar av Solvallaområdet/Mariehäll, Ulvsunda industriområde, Ulvsundasjönoch Lillsjön, Alvik, Gröndal och Ekensberg, Liljeholmen, Riddarfjärden, Tegelbackenoch Gamla stan, Lilla Essingen och Nordvästra Kungsholmen.Figur 4.2. Påverkansområde Mälaren lokalt54

GlasbruksgatanSLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-274.1.3. SlussenområdetI Slussenområdet bedöms främst konsekvenser kunna uppstå på grund av arbeten i vatten(vattenbyggnadsarbeten). För berörda aspekter beskrivs Slussenområdet som en helhet oavsettom konsekvensbeskrivningen avser Mälaren eller Saltsjön.Avgränsningen av det område inom Slussenområdet där byggrelaterade störningar kanuppstå är inte helt klarlagt ännu. En preliminär avgränsning visas i figur 4.3. (anläggningarsom ska erosionskyddas ligger utanför bild).Södra JärnvägsbronSöderCentralbronMälarstrandHornsgatanGuldgrändGuldfjärdsplanKornhamnstorgMunkbroledenMälarenSjöbergsplanPeter Myndes BackePelikanslinganVästra SlussgatanMälarrampenSaltsjöutfartenRyssgårdenSlussplanKarl Johans TorgKatarinavägenNorra SlinganJärntorgetSödra SlinganÖstra SlussgatanJärntorgsgatanFranska BuktenSaltsjörampenKarl JohanslussenSlussterrassenStadsmuséetSödermalmstorgKatarinahissenSkeppsbronSaltsjöutfartenSkeppsbrokajenStadsgårdenSaltsjönStadsgårdsledenGötgatanTunnelbackenKatarinavägenFigur 4.3. Preliminärt påverkansområde Slussen.4.1.4. Saltsjön samt inner- och mellanskärgårdenNedströms Slussen kan ökade flöden och ökad vattenhastighet, liksom rivnings- och byggnadsarbeten,påverka vattenområdet ut till Höggarnsfjärden i Saltsjön (det vill säga inklusiveVärtan). Även perioder med nolltappning kan påverka området. Förändringar i utsläppsmängdoch de effekter som detta har på exempelvis vattenmiljön kan påverka Saltsjönoch det som definieras som Stockholms innerskärgård och mellanskärgård, se beskrivningoch karta i kapitel 5.10, Cirkulation och vattenutbyte. Förändringar i flöden och utflödetbedöms dock inte påverka nivåförhållandena i Saltsjön/innerskärgården, dessa påverkasfrämst av klimatförändringar.4.2. Tidsmässig avgränsningNya Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en livstid påcirka 100 år. Slussenanläggningen kommer att vara klimatanpassad till cirka en meter högrehavsvattenstånd än idag på global nivå. SMHI bedömer att en höjning av havsvattenståndetmed cirka en meter på global nivå är en ungefärlig övre gräns, med låg sannolikhet att55

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27inträffa, fram till slutet av seklet. Med landhöjningen inräknad innebär det för stockholmsområdetett havsvattenstånd som är cirka 0,5 meter högre än idag.Figur 4.4. Konsekvenser uppstår under olika lång tid.4.3. Saklig avgränsning4.3.1. VerksamhetenTillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalkenMiljökonsekvensbeskrivningen omfattar avtappning och reglering av Mälaren. I den tillståndspliktigaverksamheten ingår rivnings-, anläggnings- och byggnadsarbeten i vattenför de anläggningar som planeras för ändamålet (luckor, kanaler, kajer etcetera). Även erosionsskydd(på broar, kajer etcetera) och andra föreslagna skyddsåtgärder, konsekvensbeskrivs.Följdverksamheter till vattenverksamhetenVid prövningen av verksamheten ska hänsyn även tas till följdverksamheter som är behövligaför att verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt (16 kap 7 § miljöbalken).Det måste dock göras en rimlig avgränsning så att endast följdföretag som har ettomedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten beaktas. Baserat på detta harMKB:n avgränsats till att omfatta följdverksamheter i form av uttransporter av rivningsmassoroch intransporter av nya massor och material för utfyllnad respektive för byggnationav vattenanläggningarna (till exempel betong).Övriga delar av projektetFör att få en samlad bild av projektets konsekvenser beskrivs i MKB:n, förutom den tillståndssöktaverksamheten och dess följdverksamhet, även övriga delar av projektet. Dessabestår av:• Rivnings- och byggnadsarbeten på land upp från kajplan till torgplan inklusivebussterminalen och gallerian (själva genomförandet).• Rivning av de byggnader som inte ska vara kvar efter ombyggnaden av Slussen(själva genomförandet). Uppförande av nya byggnader ingår inte.• Masstransporter av massor ut och in (från rivning och byggande på land) samt56

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27eventuella platser för tillfällig lagring av utgående och inkommande massor. Materialför stomkompletteringar, till exempel inklädnader för den framtida gallerianunder torgplan, ingår däremot inte.4.3.2. MiljöaspekterMiljökonsekvensbeskrivningen har i samråd med länsstyrelsen avgränsats till att beskrivaoch konsekvensbedöma följande miljöaspekter för regleringen, se kapitel 10:• Dricksvatten• Människors hälsa• Jordbruk, skogsbruk och yrkes- och fritidsfiske• Sjöfart och hamnar• Bebyggelse och infrastruktur på land (översvämningsrisker)• Naturmiljö (strandnära)• Vattenmiljö• Kulturmiljö 4 (strandnära och i vatten)• Friluftsliv och rekreation• Erosion på vattenanläggningarMiljöaspekterna beskrivs endast inom de geografiska områden där de bedöms vara relevantaatt beskriva.Konsekvenser beskrivs både för normal drift och för extrema händelser för ovanståendemiljöaspekter.För vattenanläggningar och byggnadsarbeten vid Slussen beskrivs följande miljöaspekter,se kapitel 8:• Kulturmiljö• Buller• Komfortvibrationer• Luftmiljö• Vattenmiljö• Friluftsliv och rekreation• Grundvatten (sättningsrisker)• Sjöfart och hamnar• Miljörisker under byggtidenI MKB:n beskrivs översiktligt vilka miljökonsekvenser som kan uppstå när dagens Slussenrivs och nya Slussen byggs upp. När detaljplanen för Slussen är färdigbearbetad kanprojektet redovisa planerna för hur nya Slussen ska byggas och miljökonsekvenserna avdessa arbeten.4. I samråd med länsstyrelsen har Stockholms stad bedömt att följande kulturmiljöaspekter inte utreds inom ramen fördenna MKB utan i stället hanteras i andra processer; 1) Ingrepp i fornlämningar (i vatten och på land) hanteras i en särskildprocess enligt lagen om kulturminnen (KML). 2) Påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården som avsergestaltning/stadsbild hanteras huvudsakligen inom ramen för detaljplaneprocessen. Endast den påverkan på riksintressetsom är direkt kopplad till vattenverksamheten berörs i MKB för tillståndet enligt miljöbalken.57

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-275. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRMILJÖKONSEKVENSANALYSERNAI detta kapitel beskrivs förutsättningarna för miljökonsekvensanalyserna. Nulägesbeskrivningaroch förutsättningar som är mer specifika för de olika miljöaspekterna ligger underrespektive konsekvenskapitel. I kapitlet finns också en beskrivning av fysiska förutsättningarsom är gemensamma utgångspunkter för många av konsekvensbedömningarna.5.1. Bedömningsgrunder och värdeskalorKonsekvensbedömningarna för respektive miljöaspekt följer till stora delar den metod somarbetats fram av VTI (VTI, 2003) och har huvudsakligen utförts enligt följande;1. Ett urval av vad som ska konsekvensbedömas görs. Här väljs de bevarandeintressenut som är relevanta för den typ av påverkan projektet kommer att ha.Vid avgränsningen av bevarandeintressen ingår både intressen som omfattas avlagstiftning och sådana som ligger utanför men som är relevanta för att uppfyllade nationella miljömålen och andra utfästelser för respektive miljöaspekt.2. Påverkansfaktorer identifieras, det vill säga vilka faktorer som kan påverka identifieradebevarandeintressen.3. Orsakssambanden mellan påverkan och effekt klarläggs, där påverkan är en nyreglering och effekten är den förväntade förändringen av kvalitet för respektivebevarandeintresse. Effekten av den nya regleringen jämförs även med ett nollalternativ.4. Beskrivning av vilka konsekvenser statusförändringen (effekten) får för debevarandeintressen som har pekats ut. En bedömning görs på skalan små, måttliga,eller stora negativa respektive positiva konsekvenser. Då en värderandebedömning aldrig kan göras helt objektiv är det viktigt att för varje miljöaspektredovisa på vilka grunder en konsekvens har motiverats/värderats. I princip styrskonsekvenser av omfattning, frekvens, varaktighet och värdet på en aspekt. Omfattninghar två dimensioner. En geografisk där skalan kan gälla enskilda områdeneller hela Mälaren etcetera men också storleken av effekten, det vill säga hur storandel som påverkas och i vilken grad. Frekvensen är viktig för vissa miljöaspekter.Generellt blir konsekvenserna större om påverkan inträffar ofta. En påverkansom sker väldigt sällan kan dock få stora konsekvenser om den har en stor omfattningoch stor påverkansgrad. Varaktigheten är viktig för vissa miljöaspekter.En påverkan som sker med en stor omfattning men under en begränsad tidsperiodbehöver exempelvis inte skada ett bevarandeintresse medan det kan ske vid enlång varaktighet.Med utgångspunkt i detta har följande fem frågor bedömts vara viktiga att besvara och motiveraför alla miljöaspekter:1. Är påverkan negativ eller positiv?2. Hur ofta sker påverkan? (frekvens)3. Är påverkan temporär eller bestående? (varaktighet)4. Är påverkan stor eller liten? (omfattning, påverkansgrad)5. Hur stort värde har det som påverkas? (värde)58

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Konsekvenskapitlen för respektive miljöaspekt har följande underrubriker 5 ;• Konsekvenser av nollalternativet – här beskrivs och bedöms konsekvenserna avatt den nya regleringen inte genomförs. För tydlighetens skull delas konsekvensbeskrivningenupp på konsekvenser av normal drift och konsekvenser av extremahändelser (för förklaring, se kapitel 5.5. Normal drift och extrema händelser).• Konsekvenser av huvudalternativet – här beskrivs och bedöms konsekvensernaav den nya regleringen enligt ovan beskrivna kriterier. Även här görs en uppdelningav konsekvenser av normal drift och konsekvenser av extrema händelser.Efter bedömningen av konsekvenserna för huvudalternativet (under respektiveunderkapitel) görs en jämförelse mellan huvudalternativets och nollalternativetskonsekvenser för att visa på eventuella förbättringar eller försämringar somhuvudalternativet medför i förhållande till nollalternativet. Om konsekvensernabedöms vara sådana att skyddsåtgärder krävs beskrivs möjliga skyddsåtgärder,under rubriken förslag till skyddsåtgärder, gemensamt för normal drift och extremahändelser.Ovanstående är en beskrivning av övergripande tillvägagångssätt och kriterier för de konsekvensbedömningarsom redovisas i MKB:n. Mer detaljerade beskrivningar av metodikoch kriterier för konsekvensbedömningar finns redovisade under respektive miljöaspektkapitelsamt i de utredningar som tagits fram som underlag för dessa.Gemensamma utgångspunkter och bedömningsgrunder (bilaga 1) har tagits fram i Slussenprojektetvilka legat till grund för samtliga underlagsutredningar till MKB:n.5.2. Dagens klimatMiljökonsekvensbeskrivningarna utgår från dagen klimatförhållanden definierat av perioden1976-2005. För att läsa om kopplingen till ett framtida klimat, se kapitel 11, Framtidaklimat.5.3. Dagens markförhållandenMiljökonsekvensbeskrivningarna utgår generellt från dagens markförhållanden.5.4. Modellerade vattenstånd och flöden, regleringenMiljökonsekvensbedömningarna utgår från modellerade vattenstånd och flöden för regleringen.Att modellera dagens reglering (nollalternativet) och att använda denna som utgångspunktför utformning av alternativa regleringar motiveras främst av följande:1 Under åren 1976-2005, vilka används för framtagning av regleringsalternativ,har flera förändringar av den fysiska miljön och andra förutsättningar gjorts sompåverkar Mälarens nivåer. Dessa är till exempel tätningar av luckor, införande avskönhetsflöden, förhandstappningar med mera. För att på ett korrekt sätt kunnajämföra ett nytt förslag på regleringen (huvudalternativet) med nollalternativet(dagens reglering) och bedöma konsekvenserna behöver utgångspunkterna varakonsekventa och de samma. Genom att modellera dagens reglering med historiskadata och hänsyn taget till de tätningar av luckor med mera som har skett fås en brabeskrivning av nollalternativet.5. I den mån det är tillämpligt. Det är till exempel inte tillämpligt på byggrelaterade konsekvenser fullt ut.59

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-272 Ingen modell av verkligheten är perfekt. Nollalternativet är ett prognostiseratnuläge som det nya förslaget på reglering ska jämföras med. Genom att jämföramodellresultat med modellresultat fås en rättvis jämförelse mellan alternativen.I Nollalternativet är det modellerade medellågvattenståndet för perioden 1976-2005 4,04meter (två centimeter högre än observerat) och medelvattenståndet 4,19 meter (en centimeterhögre än observerat).De observerade vattenstånden enligt tabell 5.1. nedan baseras på medeltalet av dagligaavläsningar i Stockholm, Södertälje och Västerås under perioden 1968-2005. Högsta observeradevattenstånd i aktuell period inträffade 2000-12-02 och lägsta lågvattenstånd observeradesi oktober-november 1976.Statistiken för de tre perioderna 1968-2000, 1968-2005 och 1976-2005 illustrerar deneffekt som olika tätningsåtgärder har fått i Mälaren. Medellågvattenståndet för perioden1976-2005 är två centimeter högre (4,02 meter) än för perioden 1968-2000. Även medelvattenståndetär en centimeter högre (4,18 meter) i den senare perioden.I tappningsbestämmelserna infördes 1989 föreskrift om tätning vid dammluckorna iRiksbro- och Stallkanalsdammarna då vattenståndet i Mälaren är lägre än 4,05. Detta tätningsarbeteutfördes av Stockholm Vatten. Luckan vid Riksbron renoverades 2003 och isamband med detta anordnades permanenta tätningar. Stallkanalen försågs 2006 med enny dammlucka vilken konstruerats med permanenta tätningar.Tabell 5.1. Vattenstånd i Mälaren, medelvärde av dagliga avläsningar i Stockholm, Södertälje och Västerås 1968-2005(SMHI).RH00Mälarens höjdsystem1968-20001968-20051976-20051968-20001968-20051976-2005Högsta högvattenstånd 1 0,89 m 0,89 m 0,89 m 4,73 m 4,73 m 4,73 mMedelhögvattenstånd 2 0,61 m 0,60 m 0,60 m 4,45 m 4,44 m 4,44 mMedelvattenstånd 3 0,33 m 0,33 m 0,34 m 4,17 m 4,17 m 4,18 mMedellågvattenstånd 4 0,16 m 0,16 m 0,18 m 4,00 m 4,00 m 4,02 mLägsta lågvattenstånd 5 -0,12 m -0,12 m -0,12 m 3,72 m 3,72 m 3,72 m1. Högsta högvattenstånd är det högsta vattenståndet som har inträffat under en period.2. Medelhögvattenstånd är medelvärdet av varje års högsta vattenstånd under en period.3. Medelvattenstånd är medelvärdet av alla vattenstånd under en period.4. Medellågvattenstånd är medelvärdet av varje års lägsta vattenstånd under en period.5. Lägsta lågvattenstånd är det lägsta vattenståndet som har inträffat under en period.60

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-275.5. Normal drift och extrema händelserKonsekvensbedömningarna för regleringen har delats upp i följande:Normal drift för regleringen definieras som vattenstånd och flöden modellerade utifrånindata från 1976-2005 samt vattenstånd och flöden vid ett 100-årsflöde (vilket har en sannolikhetpå 63 procent att inträffa under 100 år).Extrema händelser för regleringen definieras som vattenstånd som uppkommer vart 1 000:eår och vart 10 000:e år (dimensionerande). För flödet ut ur Mälaren är riskscenariot att maximaltappning sker med lång varaktighet.Tabell 5.2. Vattenstånd och flöden med en återkomsttid om 1000 respektive 10 000 år och vilken sannolikhet de haratt inträffa inom de närmaste 50 respektive 100 åren.Återkomsttid Sannolikhet inom 50 år Sannolikhet inom 100 år1000 5 % 9,5 %10 000 0,5 % 1 %Översvämning definieras, om inget annat anges, som vattenstånd över 4,7 meter i Mälarenshöjdsystem.5.6. Grundläggande data om MälarenMälaren är Sveriges tredje största sjö med en total vattenyta om cirka 1 096 km 2 . Avrinningsområdetär omkring 22 603 km 2 stort, vilket motsvarar ungefär fem procent av Sverigesyta, och berör totalt sex län och runt 50 kommuner. Sjön som helhet kan betraktas somrelativt grund (medeldjup 12,8 meter) och med ett djup på mindre än tre meter i 20 % av sjön.Den teoretiska omsättningstiden för hela Mälaren är 2,8 år.Figur 5.1. Mälarens avrinningsområde61

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Avrinningsområdet är ungefär rektangulärt till formen, med största delen av ytan norr ochväster om Mälaren. Markanvändning inom avrinningsområdet framgår av tabell 5.3.Tabell 5.3. Vattenstånd och flöden med en återkomsttid om 1000 respektive 10 000 år och vilken sannolikhet de haratt inträffa inom de närmaste 50 respektive 100 åren.Markanvändning Andel (%) Ungefärlig yta (km 2 )Skogs- och myrmark 70 15800Åker- och ängsmark 20 4500Sjöar 11 2260TOTALT 100 22603Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer äntvå miljoner invånare i Mälardalen och Storstockholmsregionen. Att långsiktigt säkerställadenna funktion ingår i de grundläggande målen för regleringen av Mälaren (dagens regleringoch det nya förslaget till reglering).En centralisering av vattenförsörjning pågår i Storstockholmsområdet. Strängnäs haranslutits till Stockholm Vattens distributionsnät och vattentäkten Visholmen utgör numerareserv. Nynäshamn har anslutits till Stockholm Vattens distributionsnät under hösten 2009.Norrtälje planerar för en anslutning till Norrvattens distributionsnät. I samtliga fall användsMälaren som bas, sammantaget innebär detta att Mälarens värde som dricksvattentäkt ärmycket högt. Dricksvattenproduktionen har värderats till två miljarder per år. Det finnsingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälarensom dricksvattentäkt. Det finns viss reservvattenkapacitet, men denna har begränsadutsträckning i tid. Konsekvenserna av att Mälaren skulle slås ut som bas för vattenförsörjningskulle bli omfattande och svåra.Markerna i Mälardalen är generellt bördiga, vilket innebär att det finns en stor areal jordbruksmarkkring Mälaren. Mälardalsbygden har under lång tid präglats av människan ochär i sin helhet ett vattenanknutet äldre odlingslandskap som är unikt för Europa. Inom detgeografiska avgränsningsområdet finns ett åttiotal naturreservat och ungefär lika mångaNatura 2000- objekt. Många av dessa har arter och naturvärden knutna till strandmiljöerna.Mälaren och dess omgivningar ger förutsättningar för friluftsliv och rekreation i formav bland annat båtsport, kanoting, natur- och kulturstudier, strövande, skridskofärder, bärochsvampplockning.Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp. Totalt sett är det drygt 5 % av det vattensom lämnar Mälaren (räknat som medelflöde) som tillförs via kommunala avloppsreningsverk,dagvatten och industrier. För svenska förhållanden är Mälaren intensivt utnyttjad somrecipient. Huvuddelen av Storstockholms renade avloppsvatten leds till Saltsjön. Men för detätorter som ligger i Mälardalen utgör sjön i princip den enda möjliga recipienten.Nära Mälaren finns även ett antal industriområden och andra förorenade områden. Iolika delar av vattensystemet som Mälaren ingår i finns vattenkraftanläggningar. I närhe-62

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ten av Mälaren finns fjärrvärmeanläggningar samt knappt 1500 transformatorer och femtransformatorstationer.5.7. Mälaren som systemMälaren avsnördes från havet och blev gradvis en insjö under 1100 och 1200-talen då trösklarnavid Norrström genom landhöjningen kom allt närmare vattenytan. Vattenståndsskillnadenmellan Mälaren och Saltsjön har trots landhöjningen förblivit omkring 0,5 meter vidmedelvattenstånd. Detta beror på att trösklarna i Stockholm består av löst sand och grus(Brunkebergsåsen) som successivt eroderats ner.De viktigaste vattendragen, som avvattnar omkring 80 % av tillrinningsområdet, ärRåckstaån, Eskilstunaån, Arbogaån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Köpingsån, Svartån,Sagån, Örsundaån och Fyrisån. Resterande 20 % är närliggande mark kring Mälaren somavvattnas av mindre vattendrag och ibland benämns Mälarens närområde (SLU och Mälarensvattenvårdsförbund, 2000).Mälaren är en flikig sjö med ett stort antal öar vilket gör att sjön kan delas in i väl avgränsadebassänger. Den indelning som vattenmyndigheten för Norra Östersjön tillämpar baseraspå den indelning som Mälarens vattenvårdsförbund tidigare gjort.Västra Mälaren med bassängerna Galten (vattenförekomsten SE659356-152200, bassängA enligt Mälarens vattenvårdsförbund) och Blacken (SE659716-155074, bassäng Benligt Mälarens vattenvårdsförbund) är grunda och mellan dem finns en trång passage vidKvicksund. Bassängen Gripsholmsviken (vattenförekomsten SE658594-159015, bassäng Cenligt Mälarens vattenvårdsförbund) innefattar flera stora djupa fjärdar (Prästfjärden ochBjörkfjärdarna). Norra Mälaren med bassäng Lårstaviken (vattenförekomsten SE661828-Figur 5.2. Mälarens indelning i bassänger. (Källa: Vattenmyndigheten).63

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27160253, bassäng D enligt Mälarens vattenvårdsförbund) tar emot tillflödet från Fyrisån.Närmast utflödet ligger bassäng Görväln (vattenförekomsten SE659147-160765, bassängE enligt Mälarens vattenvårdsförbund) samt den stockholmsnära bassängen Rödstensfjärden(vattenförekomsten SE657596-161702, bassäng F enligt Mälarens vattenvårdsförbund).Vattenmyndigheten har dessutom avgränsat Västerås hamnområde (vattenförekomstenSE660825-154247) och Köpingsviken (vattenförekomsten SE659631-151422) som separatavattenförekomster, beroende på lokal påverkan från hamnverksamhet, samt Stora Ullfjärden(vattenförekomsten SE661347-159570).Bassäng Galten tar emot största delen av tillrinningen (46 %) och även bassäng Blackentar emot en stor andel (24 %).Bassängerna varierar i djup och storlek, och därmed också i omsättningstid. (SLU ochMälarens vattenvårdsförbund, 2000, samt Vattenmyndigheten).5.8. BottenförhållandenEn sjömätning har genomförts i Mälaren och Saltsjön inom de centrala delarna av Stockholmsstad (Marin Miljöanalys, Rapport U211-0711). Genomförd ekolodning visar att batymetrini området på flera ställen bär spår av mänsklig påverkan såsom kajanläggningar,ledningar och kablar, dumpade muddermassor och fyllnadsmaterial samt vrak. Den översiktligaytgeologin i området har inom ramen för utredningen tolkats utifrån Side ScanSonar data, Sub Bottom Profiler samt högupplöst batymetrisk data med mera. Den översiktligaytgeologiska tolkningen presenteras i figur 5.3 och 5.4 där bottentypen delats in itre huvudkategorier; mjukbotten, friktionsmaterial och hårdbotten.Mjukbotten består av lera, gyttjelera och lergyttja. Friktionsmaterialet överlagrar mjukbottenoch har naturligt och/eller antropogent ursprung. Hårdbotten är indelad i tre underklasser;berg och/eller morän, i huvudsak fyllnadsmaterial samt en klass med både berg,morän och fyllnadsmaterial. (Marin Miljöanalys, Rapport U211-0711), se figur 5.3 och 5.4.64

18 00,000'E18 06,000'E18 01,000'E18 04,000'E18 10,000'ECBARevStatusPreliminaryFinalSurvey dateClient Ref No.Interp.CheckedC lientByBEGRÄNSNINGSLINJE FÖR ARBETSOMRÅDELERA, GYTTJELERA OCH LERGYTTJAÖVERLAGRANDE FRIKTIONSMATERIAL MEDNATURLIGT ELLER ANTROPOGENT URSPRUNGBERG, MORÄN ELLER FYLLNADSMATERIALBERG OCH/ELLER MORÄNI HUVUDSAK FYLLNADSMATERIALStage::::::::CLIENT APPROVALName/IndicatorSurvey VesselRef No.DrawnRevisionDrawing dateSTOCKHOLMSignatureDrawing No.::::::::DateSLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27LEGENDARBETSOMRÅDEMJUKBOTTENBEGRÄNSNINGSLINJE FÖR ARBETSOMRÅDEFRIKTIONSMATERIALHÅRDBOTTENLERA, GYTTJELERA OCH LERGYTTJAÖVERLAGRANDE FRIKTIONSMATERIAL MEDNATURLIGT ELLER ANTROPOGENT URSPRUNGBERG, MORÄN ELLER FYLLNADSMATERIALÖVERSIKTLIG YTGEOLOGISLUSSEN, MÄLARENLEGENDARBETSOMRÅDEMJUKBOTTENFRIKTIONSMATERIALHÅRDBOTTENBERG OCH/ELLER MORÄNNOTESPOSITIONING SYSTEM :Ashtech Z-Surveyor network RTKI HUVUDSAK FYLLNADSMATERIALSENSOR:Teledyne Benthos SIS1625 SSS/SBPBROMMASENSOR:59 19,500'NTeledyne Benthos SIS1625 SSS/SBP17 59,000'ENOTESPOSITIONING SYSTEM :Ashtech Z-Surveyor network RTKLILLA ESSINGEN18 02,000'EKUNGSHOLMEN18 03,000'EN 6581000E 1629000GAMLASTANHorisontalVerticalSCALE: 1: 10 000GEOElliposoid usedProjection usedGauss-KrugerSystemWGS84 -> RT90 2.5 gVUTM zone numberCentral meridianFalse easting metres 1 500 000False northing metresScale factor at C.M. :DatumKEY MAPE 1629000LANSCALE:59 19,000'NHorisontalElliposoid usedProjection usedN 6579000System1: 10 000UTM zone numberCentral meridianFalse easting metresFalse northing metresE 1623500Gauss-KrugerSTORA WGS84 ESSINGEN -> RT90 2.5 gVGRÖNDALÖVERSIKTLIG YTGEOLOGISLUSSEN, SALTSJÖN0.500.5 1 1.5KilometerSkala: 1:10 000Figur 5.3. Översiktlig ytgeologi Mälaren (Marin Miljöanalys, 2008)SLUSSEN59 19,500'N18 05,000'E:::::::Scale factor at C.M. :DatumGEO:1 500 000KEY MAPVertical18 07,000'E18 08,000'EDJURGÅRDENSÖDERMALMSLUSSEN18 09,000'EANMÄRKNINGDen ytgeologiska tolkningen visar att botten till stordel består av mjuka leror, gyttjeleror och lergyttjor, delvistäckta av friktionsmaterial. Friktionsmaterialet bedömsinom vissa områden ha tillkommit genom mänskligpåverkan, och inom andra områden genom geologiskaprocesser.Hårdbotten består av morän eller berg, men invid kajeräven till stor del av fyllnadsmaterial från byggnationeroch tippningar. Områden där tillgänglig data inte kunnatge besked om huruvida botten består av naturligt ellerantropogent material har markerats med blå färg i kartan.N 6581000E 1634500200801-02 SENSOR: R/V RANJATeledyne Benthos SIS1625 SSS/SBP7-4062-00 U211-0711MH/LAALLEGENDARBETSOMRÅDEVarbergsgatan 12 B, S-412 65 Göteborg, SWEDENBEGRÄNSNINGSLINJE FÖR ARBETSOMRÅDETel +46 (0)31 7046525Fax +46 (0)31 7237399MJUKBOTTENLERA, GYTTJELERA OCH LERGYTTJASTOCKHOLMS STAD FRIKTIONSMATERIALÖVERLAGRANDE FRIKTIONSMATERIAL MEDNATURLIGT ELLER ANTROPOGENT URSPRUNGÖVERSIKTLIG YTGEOLOGIHÅRDBOTTENSLUSSEN, MÄLARENBERG, MORÄN ELLER FYLLNADSMATERIALBERG OCH/ELLER MORÄNI HUVUDSAK FYLLNADSMATERIALSTOCKHOLMS STADSCALE:LAHorisontalVertical1: 10 00020080319NOTESPOSITIONING SYSTEM :Ashtech Z-Surveyor network RTK211-0711_GEO_1GEOElliposoid usedProjection usedGauss-KrugerSystemWGS84 -> RT90 2.5 gVUTM zone numberCentral meridianFalse easting metres 1 500 000False northing metresScale factor at C.M. :DatumKEY MAPUSSEN59 19,000'NN 6579000SÖDERMALME 1629500STOCKHOLMNACKASTOCKHOLM0.500.5 1 1.5KilometerSkala: 1:10 000Varbergsgatan 12 B, S-412 65 Göteborg, SWEDENTel +46 (0)31 7046525Fax +46 (0)31 7237399STOCKHOLMS STADFigur 5.4. Översiktlig ytgeologi Saltsjön (Marin Miljöanalys, 2008)ÖVERSIKTLIG YTGEOLOGISLUSSEN, SALTSJÖNVarbergsgatan 12 B, S-412 65 Göteborg, SWEDENTel +46 (0)31 7046525Fax +46 (0)31 7237399ANMÄRKNINGDen ytgeologiska tolkningen visar att botten till stordel består av mjuka leror, gyttjeleror och lergyttjor, delvistäckta av friktionsmaterial. Friktionsmaterialet bedömsinom vissa områden ha tillkommit genom mänskligpåverkan, och inom andra områden genom geologiskaprocesser.Hårdbotten består av morän eller berg, men invid kajeräven till stor del av fyllnadsmaterial från byggnationeroch tippningar. Områden där tillgänglig data inte kunnatge besked om huruvida botten består av naturligt ellerantropogent material har markerats med blå färg i kartan.CBARevByRevisionCLIENT APPROVALStatusStage Name/IndicatorSignature DatePreliminaryFinalSurvey dateSurvey Vessel200801-02 R/V RANJAClient Ref No.Ref No.7-4062-00 U211-0711Interp.DrawnMH/LALACheckedDrawing dateAL20080319C lientDrawing No.STOCKHOLMS STAD211-0711_GEO_2STOCKHOLMS STADÖVERSIKTLIG YTGEOLOGISLUSSEN, MÄLAREN65CBAstoror, delvisdömsRevStatusPreliminaryByStageCLIENT APPROVALName/IndicatorRevisionSignatureDate

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27En vidare bearbetning och tolkning har gjorts av högupplöst ekolodsdata, så kallad backscatterdata.Tolkningen har även kalibrerats och kontrollerats med hjälp av tidigare genomfördsedimentprovtagning av Marin Miljöanalys AB 2008, samt provtagning av WSP 1998i vissa punkter. (Marin Miljöanalys 2009). Detta har legat till grund för en tolkning av ytgeologini de översta centimetrarna av bottensedimentet samt en indelning i fyra ytgeologiskaklasser, se figur 5.5.KlassindelningKlass 1Gyttjelera, lergyttja, väldigt lösa sediment. Sedimentationsbotten.Klass 2Lera, kompakt lera, siltig lera, silt, sandig silt samt inslag av grus och sandkorn.Relativt lösa sediment. Troligtvis utsatt för svag erosion (växlar troligtvis mellanerosion och deposition).MARIN MILJÖANALYS ABKlass 3Kund: Stockholm stadSand, siltig sand, grusig sand, fyllnadsmaterial, samt inslag av lera, sten ochväxtrester. Erosionsbotten.Klass 4BILAGA 1.Sandigt grus, grus, sten, block, fyllnadsmaterial, inslag av lera, sand och växtrester.Tolkad data indelad i fyra klasser (t.v.). samt tolkningsunderlag med backscatterdata ochprovpunkter Erosionsbotten. (t.h.).SÖDERMALMSÖDERMALMSLUSSENGAMLASTANSLUSSENGAMLASTANFigur 5.5. Tolkad data indelad i fyra klassetill vänster samt tolkningsunderlag medbackscatterdata och provpunkter till höger..RAPPORT_Ytgeologi Sidan 4 av 466

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Prover och backscatterdata från området som ligger i Mälaren indikerar att de hårda ytorna(klass 3 och 4) är till en liten del uppblandade med gyttja och lera, proverna indikerar ävenatt det finns en relativt hög andel med antropogent material som tegelstenar, glas och asfalti området. I Saltsjön finns väldigt få provpunkter i klass 3 och 4 områden. Det är därförsvårt att precisera vad de innehåller. Befintlig data indikerar att det är framförallt materialsom eroderat fram på naturlig väg som ligger i Saltsjön (sand, grus och sten). (Marin Miljöanalys2009)5.9. Hydrogeologi och geologi i slussenområdetGeologin i området domineras av en förkastningsbrant som löper längs Söder Mälarstrandoch vidare österut längs Stadsgården. Berggrunden stiger brant upp på Södermalm och gårdär i dagen, se den byggnadsgeologiska kartan i figur 5.6.Figur 5.6. Byggnadsgeologiska kartan visar i grova drag förekomsten av jord och berg i markytan. Rött = berg i dagen,blått = morän, grönt = isälvsmaterial, orange/brun = svallmaterial (friktionsmaterial), gul = lera. Vit linje avser projektetsinventeringsområde. Kryss- respektive strecklinjer markerar kross- och sprickzoner. (Efter: Byggnadsgeologiskkarta. (2007-07-10) www.map.stockholm.se/kartago) © Stockholms stad.Berggrunden utgörs i huvudsak av gnejsgranit. I området finns ett avsnitt av Stockholmsåsen,en avlagring med sand, grus och sten (grönt i figur ovan) som avsattes i samband medavsmältningen av den senaste inlandsisen. En del av åsen har avsatts i en bergsvacka frånMaria kyrka in mot Slussen (SGU, 1964). Här, mellan Södermalmstorg och Sjöbergs plan,är åsmaterialets mäktighet 45-60 meter (ELU/Tredim, 2009). Under Slussenområdets norradel, Karl Johans torg, ligger de kvarvarande delarna av den ursprungliga åsen som 5-10meter mäktiga gruslager. Dessa har sedan täckts av sand, lera, gyttja och fyllnadsmaterial,med en sammanlagd mäktighet av upp till 15 meter (SGU, 1964).67

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27I Gamla stan utgörs jordlagren från markytan ner till åsens överyta av fyllningsmaterial.Åsens överyta ligger här mellan nivån -5 och -15 i RH00 (ELU Ritning G-108, Arbetskopia090603). Åsmaterialet utgörs av sand, grus och sten.På Södermalm utgörs jordlagren från markytan ner till åsens överyta helt eller delvis av fyllningsmaterial.Vid Sjöbergs plan ligger åsens överyta mellan nivån -15 och -5 i RH00. FrånSjöbergs plan och söderut stiger åsens överyta från nivån -5 till drygt +5, vid Södermalmstorg(ELU Ritning G-108, Arbetskopia 090603).Figur 5.7. Grundvattennivåer och interpolerade isolinjer enligt mätningar den 31 mars 2009. Isolinjernas ekvidistans är0,1 meter. Pilarna indikerar huvudsaklig strömningsriktning, baserad på interpolationen. Lägre grundvattennivå återgesmed ljusare blå ton. Mätdata från rör 66B657U, 66B657Ö (frusna vid tillfället), 66B655U och 66B655Ö ingår ej iinterpoleringen. Nils Ericsonslussen var vid tillfället öppen, medan Karl Johanslussen var stängd.Grundvatten förekommer i området i jord och i berg. I de områden där berget går i dagen,se figur 5.6, finns grundvattnet i sprickor i berggrunden. I de områden där det finns jordlagerfyller grundvattnet ut porerna i jorden under grundvattennivån.I grova drag kan grundvattnets strömbild beskrivas som en strömning mot öster i Gamlastan, näset och strax söder därom, samt en strömning mot nordost och norr från höjdområdenapå Södermalm. Den naturliga strömbilden är störd av undermarksbyggande som geren dränerande effekt och av tappningen och utloppet från Mälaren.Från området strax öster om Maria kyrkogård till näset, vid Karl Johanslussens södrakant sjunker grundvattennivån som mest från omkring +0,4 i sydväst till omkring -0,4 inordost. Vanligen är nivåskillnaden här emellan 45-60 centimeter vid ett enskilt mättillfälle.Grundvattennivån ligger i västra delen av det studerade området mer än 20 meterunder markytan och är som väntat klart avsänkt jämfört med naturliga förhållanden. I områdetväster om Söderledstunneln är grundvattennivåerna lika som Mälarens nivå, ellerhögre.I Gamla stan, från kvarteret Charon väster om Kornhamnstorg till Skeppsbrons västra68

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27sida vid Södra Bancogränd sjunker grundvattennivån som mest från omkring +0,3 i västertill omkring -0,6 i öster. Vanligen är nivåskillnaden här emellan 60-80 centimeter vid ettenskilt mättillfälle.Grundvattensystemet har en tydlig påverkan från Mälaren och Saltsjön, så att det finnsen nedåtriktad gradient direkt på landsidan om Mälarens kajer. Det innebär att vid Mälarenskajer strömmar grundvattnet inte från land mot ytvattnet – vilket är det normala – utan frånytvattenområdet in mot land. Över kajerna mot Saltsjön däremot är strömningsriktningenden normala: från landområdet mot havet.I figur 5.10 redovisas grundvattennivåer i kartform med isolinjer som interpolerats (medhjälp av programmet Surfer) utifrån mätdata vid ett visst datum. Kartan är exempel på hurströmbilden ser ut vid ett specifikt tillfälle. Grundvattnet strömmar mot lägre nivåer, vinkelrättmot isolinjerna.5.10. Cirkulation och vattenutbyteStockholms skärgård delas vanligen upp i inner- mellan- och ytterskärgård. Inner- och mellanskärgårdenkarakteriseras av förhållandevis stora bassänger som är förbundna genomett begränsat antal sund, se figur 5.8.Figur 5.8. Översiktlig bild över bassänger och sund i innerskärgård och mellanskärgård samt de stora avloppsreningsverksom är belägna inom området. Utsläppspunkter från Bromma (längst till vänster i bild), Henriksdal och Käppalaavloppsreningsverk är markerade med pilar.69

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Ett antal öar bildar en naturlig avgränsning mellan innerskärgården och mellanskärgården.Dessa öar, tillsammans med trånga sund och trösklar, skärmar av den inre delen av skärgårdenoch begränsar därmed vattenutbytet med utanför liggande havsområde. Avskärmningenbidrar till att påverkan blir stor från större sötvattenutflöden både avseende salthaltoch belastning av närsalter eller förorenande ämnen. Innerskärgården har starkt kuperadbottentopografi (varierar från ett medeldjup av drygt 10 meter ner till maxdjupet 60 meter)och vattenomsättningstiden är över 40 dygn (Vattenmyndigheterna, 2010-05-03) med markeradsäsongsvariation. Medeluppehållstiden för sötvattnet i den inre skärgården uppskattastill cirka tre veckor för i dagsläget typiska tappningsförhållanden (Engqvist, A., 2009-03-31).Den inre delen av innerskärgården utgör en fortsättning av Norrström som flödesmässigtär Sveriges tionde största vattendrag.Innerskärgården är starkt påverkad av utflödande sötvatten från Mälaren. I innerskärgårdenär den dominerande processen för vattenutbyte den så kallade estuarina cirkulationensom drivs av den stora sötvattenstillströmningen och den vertikala vindomblandningen. Iytter- och mellanskärgården är det främst horisontella tryckskillnader förorsakade av vinddrivnavertikala täthetsförändringar i kustzonen i Östersjön som dominerar vattenutbytet.Innerskärgården består av en delvis skiktad vattenpelare med ett övre lager med lågdensitet (och ofta lägre salthalt) och ett undre lager med högre densitet (och ofta högresalthalt), se figur 5.9. Gränsen mellanskikten kallas pyknoklin och vattenutbytetmellan vattenmassorna i det övreoch undre skiktet är relativt begränsat.Allt vatten som transporteras utfrån innerskärgården (undantaget denmindre del som går ut via Skurusundettill Baggensfjärden) till mellanskärgårdenmåste passera ytvattnet i detvå fjärdarna Solöfjärden och NorraVaxholmsfjärden som ligger närmastranden mot Trälhavet. Vatten från mellanskärgårdenkommer in i innerskärgårdenfrämst genom den djupasteVINDMIXNINGLÅGSALTHALTHÖGSALTHALTFigur 5.9. Sötvatten tillsammans med (vind-)omblandningdriver så kallad estuarin cirkulation. Inåtströmmande vattentill bassängen drivs genom att den högre densiteten på utsidanger upphov till ett högre tryck närmare tröskeldjupet.förbindelsen med Trälhavet via Oxdjupet och Kodjupet. Denna cirkulation med ytliga utåtgåendeströmmar av sötare vatten och inåtgående djupa strömmar av saltare vatten skeräven längre in mot Stockholm ström, men där skiktas vatten in från avloppsreningsverken(Henriksdal, Bromma och Käppala) och bildar ett ytterligare strömsystem på cirka 10-15meters djup (Vattenmyndigheterna, 2010-05-03).Ytvattenstatusen med avseende på totalhalter av fosfor och kväve enligt Naturvårdsverketspreliminära bedömningsgrunder är generellt dålig-otillfredsställande, dock med entydlig gradient från Strömmen (dålig-otillfredsställande) till de mot mellanskärgården an-70

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27gränsande vattenförekomsterna (otillfredsställande-måttlig).I Hallsfjärden finns ytterligare en av de mer sötvattenpåverkade miljöerna, med en tydligsalthaltsgradient. I detta område är näringsstatusen otillfredsställande avseende både kväveoch fosfor.Skillnaden mellan Mälarens belastning på Saltsjön och den som kommer från tätorternavia avloppsreningsverken är att den förstnämnda varierar säsongsmässigt medan utsläppenvia reningsverken är ungefär konstanta året runt. Stora delar av mjukbottnarna i innerskärgården,under 10-20 meters djup, är periodvis syrgasfria, huvudsakligen som en konsekvensav övergödningen (Vattenmyndigheterna, 2010-05-03).5.11. HöjdsystemFör att beskriva variationerna av vattenstånd i en sjö behövs en referensnivå. Oftast utgörsen sådan referensnivå för en sjö av ett framräknat medelvattenstånd över havsytan. Pågrund av landhöjningen kommer vad som är ett normalvattenstånd i de flesta svenska sjöaratt förändras över tiden.Ett vanligt höjdsystem är det höjdsystem som togs i bruk i början av förra seklet, kallatRH1900 eller RH00. Nollpunkten för RH00 är medelvärdet av havsytans nivå i Stockholmår 1900. Ett annat vanligt höjdsystem är RH70 som motsvarar havsytans medelvattenståndår 1970.I och med den landhöjning som ägt rum, blir nollnivån i RH70 0,36 meter lägre än iRH00. För Mälaren används förutom RH00 och RH70 ofta ett annat höjdsystem kallat ”Mälarenshöjdsystem” som definieras av nivån på Västra Slusströskeln vid Karl Johans torg iSlussen, Stockholm (för jämförelse se tabell och påföljande figur). Detta system används iMälarens gällande vattendom.Eftersom Mälarens höjdsystem används i många äldre handlingar så finns det ett behovav att även fortsättningsvis redovisa i detta system, men eftersom det i övrigt främst använderRH00 så används systemen parallellt.Tabell 5.4. Relationer mellan olika höjdsystem i meter.RH 00 RH 70 Mälarens höjdsystemRH 00 0,00 0,36 3,84RH 70 -0,36 0,00 3,48Mälarens höjdsystem-3,84 -3,48 0,0071

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 5.10. Förhållandet mellan Mälarens höjdsystem och Rikets höjdsystem 1900. Alla mått är angivna i meter.6. ALTERNATIVREDOVISNINGEn miljökonsekvensbeskrivning ska, enligt 6 kap. miljöbalken, innehålla en redovisningav alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar med enmotivering varför ett visst alternativ valts. Inom ramen för Slussenprojektet har ett arbetegjorts för att utvärdera alternativa lokaliseringar och alternativa utformningar av regleringenoch anläggnings- och byggnadsarbeten. Alternativredovisningen är preliminär ochkommer att kompletteras och färdigställas i den slutliga MKB:n till tillståndsansökan.Detta kapitel inleds med en kort beskrivning av alternativa metoder att åtgärda översvämningsriskernai Mälardalen. Metoderna har utvärderats inom framförallt inom ramenför Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2006:94). Klimat- och sårbarhetsutredningenfann att översvämningsriskerna behöver åtgärdas genom att bygga ut Mälarens avtappningskapacitet.I detta kapitel finns en sammanfattning av de alternativa metoder som utvärderatsoch motiven till varför de valts bort.6.1. Förkastade alternativa metoder att minska översvämningsrisken6.1.1. Åtgärder uppströms MälarenTeoretiskt finns möjlighet att dämpa översvämningar i Mälaren genom att hålla en permanentlägsta nivå i de vattenmagasin som finns uppströms (aktiv flödesdämpning i avrinningsområdet).Att hålla en sådan reservbuffert står dock i konflikt med vattenkraftintressen(utebliven kraftproduktion) samt natur- och rekreationsintressen (påverkan påstrandområden med mera). Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen skulle endast en litendel av magasinens volym vara praktiskt möjlig att utnyttja. Det skulle krävas ändring av vat-72

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tendomar (tillstånd) och en samordnad hård styrning av tappningarna.För att magasinera aktuella vattenmängder i översvämningsområden, krävs enorma ytor.Detta skulle drabba bland annat jordbruksintresset hårt. Sammantaget bedömde Klimatochsårbarhetsutredningen att åtgärder uppströms varken är effektiva eller realistiska attgenomföra (SOU 2006:94).6.1.2. Skyddsåtgärder, förebyggande åtgärder runt MälarenAtt bygga invallningar för de områden runt Mälaren som skulle drabbas av översvämningarvid höga vattenstånd skulle bli mycket omfattande och kostsamt. Sannolikt skulle konflikteruppstå med natur- och kulturvärden. Som komplement skulle andra åtgärder erfordrasför att säkra viktig infrastruktur (vägar, järnvägar, VA, el och tele). Vägverket har beräknatenbart kostnaderna för att höja vägarna utanför tätorterna till 400 miljoner. Invallningav bostäder och industrier bedöms också medföra kostnader i minst samma storleksordning.Förutom detta tillkommer behov av åtgärder för andra verksamheter och för enskildaobjekt. Sammantaget skulle genomförandet av skyddsåtgärder och förebyggande åtgärderbli mycket kostnadskrävande. Klimat- och sårbarhetsutredningen bedömde att denna typ avåtgärder inte utgör bra alternativ till att förhindra översvämningsriskerna (SOU 2006:94).6.1.3. Tunnel till havetAlternativet med tunnel har inte studerats av Klimat- och sårbarhetsutredningen, dock diskuteradesfrågan i ett tidigt skede av Klas Cederwall (Klimat- och sårbarhetsutredningensexpert på hydraulik) i en underlagsutredning till Klimat- och sårbarhetsutredningen (KTH,Cederwall, K. 2006). Den hydrauliska effektiviteten är sämre i en tunnel än i en öppenkanal, då stora tryckförluster erhålls i en tunnel. Den korta tunnellängden i kombinationmed den lilla höjddifferens som finns mellan Mälaren och Saltsjön ger i jämförelse en sämreavtappningskapacitet. Det krävs en betydligt större tvärsnittsarea för att åstadkomma motsvarandekapacitet genom en tunnel som genom tappning i öppen kanal. Detta innebär attdet skulle behövas en mycket stor tunnel för tappning av storleksordningen 1000-1200 m 3 /s.Tunneldrivningen blir också komplicerad i den känsliga miljön. Alternativet bedöms intelämpligt i det aktuella fallet.6.1.4. Prognoser för att förhindra översvämningSMHI:s bedömning är att prognoser inte kan användas som alternativ till att bygga ut Mälarensavtappningskapacitet. Prognoser skulle kunna användas i den nya regleringen för attminska användandet av kraftiga flöden genom Söderström..6.2. Lokalisering, vattenanläggningar för ökad kapacitet6.2.1. Slussen i SöderströmI dag är avtappningskapaciteten i Söderström cirka 300 m 3 /s fördelat på två vattenanläggningar;Nils Ericssonslussen/tappningskanalen och Karl Johanslussen. I samband medSlussens ombyggnation kan avtappningskapaciteten enligt dagens bedömningar öka fråndagens cirka 300 m 3 /s med 1200 m 3 /s till totalt 1500 m 3 /s. Mälarens totala avtappningska-73

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27pacitet ökar då från dagens cirka 800 m 3 /s till totalt cirka 2000 m 3 /s . Kapaciteten skapasgenom två nya avtappningskanaler och en ny sluss i Söderström. Karl Johanslussen rivs ochNils Ericssonslussen/tappningskanalen finns kvar (men ingår inte i ovan angiven kapacitet).Ovanstående ligger till grund för huvudalternativet, förslaget på ny reglering av Mälaren,i detta samråd. Översiktlig beskrivning av förslaget samt förutsättningar och preliminäramiljökonsekvenser med mera framgår av denna preliminära MKB/samrådsunderlaget.Bearbetning av den nya detaljplanen för slussen pågår varför beskrivningarna av själva vattenanläggningarnaär översiktliga. Det kommer att ske ett kompletterande samråd i Stockholmom vattenanläggningar och byggnadsarbeten i Slussen för tillstånd enligt miljöbalkeni samband med att planen bearbetats.6.2.2. Slussen i Söderström i kombination med Södertälje slussI dag är avtappningskapaciteten i Södertälje sluss cirka 70 m 3 /s. Tidigare utredningar harvisat att avtappningskapaciteten i Södertälje kan utökas med 300-400 m 3 /s i samband meden planerad ombyggnation av slussen i Södertälje.Under Slussenprojektets första samråd om tillstånd enligt miljöbalken för en ny regleringav Mälaren som skedde under hösten 2007 uttryckte sig Sjöfartverket positiva till ansatsenatt utreda maximal avtappning av Mälaren via Stockholm. Sjöfartsverket motiveradedetta med att om avtappningskapaciteten utökas i Södertälje kommer strömhastigheten ikanalen att öka vilket kan påverka fartygens manövreringsförmåga. Detta innebär att vissafartyg inte går upp i kanalen vid högre flöden utan får ligga stilla på lämplig plats och inväntalägre flöde. Vissa industrier kräver kontinuerlig trafik och blir väntetiderna för långakan det inverka på deras produktion med stora kostnader som följd. Ett annat problem somuppkommer vid ökad tappning i Södertälje är erosion från kanalens botten och kanalslänter.Sediment riskerar att förflytta sig och lägga sig på platser som hindrar sjöfarten. Sedimentenär även kraftigt förorenade med bland annat kvicksilver. En lösning på detta är attmiljömuddra och/eller förstärka botten med erosionsskydd.Länsstyrelsen påpekade i sitt beslut gällande betydande miljöpåverkan att kommandeMKB:n för ansökan bör, förutom att belysa miljökonsekvenserna av en utbyggd avtappningskapaciteti Stockholm, även beskriva miljökonsekvenserna av en utbyggd avtappningskapaciteti Södertälje.Stockholms stad har inom arbetet med Slussen utrett om hela kapacitetsökningen kantas ut i Slussen/Söderström. Utredningar har även gjorts av ett regleringsalternativ sombyggde på en kombination av ökad avtappningskapacitet i både Stockholm och Södertälje(genomfördes under SMHI:s arbete i fas 2 under 2009). Utredningarna baserades på förutsättningenatt uppströmsluckan i Södertälje byts till en större lucka som möjliggör ökadavtappningskapacitet genom Södertälje sluss men inte att kanalen byggs ut eller breddasför att kunna ta in ett ökat tonnage. Denna förutsättning sattes tillsammans med Sjöfartsverket.Syftet var att utreda kombinationslösningen utifrån ändamålet Mälarens reglering.Resulterande vattenstånd runt Mälaren och översvämningsrisker är de samma oavsettvilket alternativ som väljs förutsatt att kapaciteten är densamma. Avgörande för vilket utbyggnadsalternativsom är att föredra ur regleringssynpunkt är miljöeffekterna lokalt och74

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27nedströms respektive sluss på grund av högre vattenflöden. Alternativskiljande miljökonsekvenserav den nya regleringen som utreddes var:• Sjöfart och slussningsmöjligheter• Erosion på vattenanläggningar• Naturmiljö/vattenmiljön nedströmsUnderlaget för beräkningar och modelleringar av erosion och miljöpåverkan i Södertälje baseradespå tillgängliga undersökningsresultat och sedimentkarteringar. Där det fanns osäkerheterom sedimentens egenskaper gjordes relativt konservativa antaganden gjorts för attinte underskatta riskerna. Kvicksilver antogs vara dimensionerade för konsekvenserna avspridning av föroreningsspridning från Södertälje.Resultaten visade på små skillnader i konsekvenser för en reglering baserad på ökad kapacitetbara i Slussen/Söderström jämfört med ett kombinationsalternativ som bygger påatt en del av den ökade kapaciteten förläggs till Södertälje (Engqvist, A., 2009-07-10, SMHI,2009-05-22, SWECO, 2009-09-14, Sweco 2009-10-05, reviderad 2010-08-17, Sweco, 2010-01-25, Sweco, 2010-01-25, Tyréns, 2009-10-05, WSP, 2009-11-18, WSP, 2010-01-13). Resultatenberor på att Södertälje enbart utnyttjas vid ett 10 000-årsflöde i båda alternativen.Vid ett 10 000-årsflöde blev dock vattenhastigheterna i Södertälje i kombinationsalternativethögre och det fick konsekvenser för erosion och frisättningar av föroreningar, framföralltkvicksilver från bottnen. Kombinationsalternativet resulterade i att en stor mängdkvicksilver frigörs i vattnet nedströms Södertälje sluss då sedimentet eroderar. På grund avatt kvicksilver framförallt ger långsiktiga effekter och koncentrationsökningarna är kortvarigabedöms dock konsekvensen bli små för vattenlevande organismer. Mängden kvicksilversom följde med eroderat sediment blev däremot avsevärt stor, 13-26 kg vid ett tillfälle,vilket måste ses som oacceptabelt även om sannolikheten för inträffandet är låg. Detta kanjämföras med dagens årliga uttransport från Mälaren genom Södertälje, som är cirka 0,75kg/år. Vidare beräknas halterna av totalkvicksilver i ytvattnet öka i storleksordningen 20-50gånger under de relativt korta perioder som erosion bedöms ske. Miljökvalitetsnormen förkvicksilver i ytvatten torde dock inte överskridas. Detta förklaras av den mycket låga löslighetenav kvicksilver i dessa sediment. Nedströms Södertälje påverkas ett område med enstorlek om cirka 15 km 2 genom förhöjda halter av kvicksilver i sediment. Nuvarande halteri detta område är 0,18-0,75 mg/kg och med påslaget från erosion bedöms halterna i ytsedimentenöka till 0,4-1,6 mg/kg. Med beaktande av kvicksilvers allvarliga miljöegenskaperoch förmåga att orsaka långsiktig påverkan i till exempel fisk, bedöms denna miljöpåverkansom betydande. Bedömningen grundas i stora delar på de stora mängder kvicksilversom beräknas spridas.Sammanfattningsvis konstaterades att miljöpåverkan i Stockholmsområdet och Stockholmsskärgård skiljde sig obetydligt mellan huvudalternativet där utbyggd avtappningskapacitetendast sker i Slussen/Söderström och kombinationsalternativet (utbyggdavtappningskapacitet i både Slussen/Söderström och Södertälje). Kombinationsalternativetinnebar totalt sett en extra föroreningsbelastning till vattenmiljön i Östersjön jämfört75

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27med huvudalternativet eftersom kombinationsalternativet medförde en omfattande spridningav kvicksilver till områden nedströms Södertälje sluss. Det krävdes också något mererosionsskydd vid kombinationsalternativet jämfört med huvudalternativet.Slussenprojektet beslutade utifrån resultaten att ta fram en reglering baserad på cirka1500 m 3 /s i Slussen/Söderström, det vill säga hela det bedömda behovet av kapacitetsökningför Mälaren. Beslutet låg till grund för SMHI:s arbete i fas 3.Under av 2010 kom beslut om finansiering till utbyggnad av Södertälje sluss och farledeni Mälaren för sjöfartens syften. Därmed förändrades förutsättningarna för Slussenprojektetsanalyser angående Södertälje eftersom beslutet bland annat innebar att kanalen kommeratt breddas och att muddring sannolikt kommer att ske.Slussenprojektet gav SMHI i uppdrag att efter beslutet om finansiering i Södertälje undersökahur mycket kapacitet som skulle krävas i Södertälje för att helt reducera översvämningsriskernarunt Mälaren utifrån SMHI:s förslag på reglering fas 3b, vilket enligt SMHIär 150 m 3 /s 6 (SMHI, Rapport 2010-16).6.2.3. Övriga alternativa lokaliseringarIngen av nedanstående lokaliseringar kan ge en kapacitetsökning i den storleksordning somkrävs och alternativen har av olika skäl inte vidare förordats för lokalisering av vattenanläggningareller vattenbyggnadsarbeten för ökad avtappningskapacitet av Mälaren.NorrströmAv praktiska skäl samt ur kulturmiljö-, naturmiljö- och rekreationssynpunkt är möjligheternabegränsade att öka avtappningen via Norrström (Riksbron och Stallkanalen). Åtgärderför att öka avtappningskapaciteten i Norrström bedöms inte som kostnadseffektiva(SOU 2006:94).Utflödet vid Norrström är uppdelat i två armar runt Helgeandsholmen, där Riksdagshusetär beläget. Den norra grenen går utanför Rosenbad och här finns två äldre broar(Riksbron, under vilken regleringsluckan finns installerad och Norrbro). Den södra grenen,Stallkanalen, går i en trång passage mellan Riksdagshuset och Slottet. I dessa miljöer finnsmycket höga kulturvärden som ställer stora krav på hänsyn. Bottnarna har stort värde förfiskreproduktion och området har stor betydelse som fiskvandringsväg genom Saltsjön ochMälaren. Fritidsfisket i området är utbrett. Stallkanalen bedöms redan vara avtappningsoptimeradgenom sin konstruktion med ny lucka byggd år 2006 i kanalens centrala del. Att ökautflödet genom Riksbron innebär mycket komplicerade åtgärder ur teknisk synpunkt. Regleringsanordningarnai såväl Stallkanalen som Riksbron är nyligen ombyggda och tätadeså att funktionen är god.Där utflödet från Norrström kommer ut i Strömmen/Saltsjön finns en skarp krök. Resultatenfrån SMHI:s hydrodynamiska modellering visar att hastigheterna och bottenskjuvspänningarnahär är höga redan vid dagens flöde. En utökning av flödet skulle innebäraytterligare ökning med behov av åtgärder mot erosion.6. OBS inte vid vattenståndsskillnad på 1,22 meter.76

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Hammarby slussBåde slussområdet och kanalen är känsliga för erosion och problem erhölls redan då ennågot högre tappning än den tillåtna (70 m 3/ s) gjordes i samband med högvattnet år 2000.Kanalen nedströms slussen är lång och smal och omges av bebyggelse. I denna känsligamiljö erfordras omfattande erosionsskydd. Stockholms hamn har bedömt att erosionsskyddkan behövas på en sträcka av omkring 200 meter (skydd av grundläggning för slusskonstruktion,ledverk och brofundament). Kostnaderna för detta har bedömts till omkring 20miljoner kronor (2006). Med dessa skyddsåtgärder bedöms en tappning på ungefär dendubbla kapaciteten vara möjlig (omkring 150 m 3 /s). Utbyggnad för tappning av den storleksordningsom erfordras (till totalt omkring 1000-1200 m 3 /s) bedöms därmed inte varagenomförbart.6.2.4. KajerDet bedöms inte finnas några alternativa lokaliseringar av kajerna i Slussenområdet som ärav betydelse för miljökonsekvenserna av de planerade vattenarbetena. Lokaliseringen avkajer styrs av detaljplanens utformning och den nya markanvändningen i Slussenområdet.Arbetet med bearbetningen av den nya detaljplanen för Slussen pågår.6.2.5. Ledningar, ledningsförläggningEtt antal alternativa lokaliseringar för ett nytt sjöledningsstråk har studerats under arbetet.De lokaliseringsalternativ som varit föremål för studier är en kulvert för ledningar genom/under Slussen alternativt ett sjöledningsstråk nedströms Slussen. Det har även diskuteratsatt hänga ledningarna under tunnelbanebron.Alternativet med en kulvert genom/under Slussen har bedömts vara kostsamt och teknisktsvårt att genomföra utan stora störningar på befintliga ledningssystem och trafik. Enkulvert genom/under Slussen går inte att anlägga innan Slussen rivs vilket därav skullekräva omfattande provisoriska lösningar för ledningssystemen. Ett sjöledningsstråk nedströmsSlussen hade inneburit att ledningarna legat på ett större vattendjup längs en längresträcka samt i svårare strömningsförhållanden jämfört med valt alternativ, ett sjöledningsstråkuppströms Slussen. Att lägga ledningarna under tunnelbanebron hade inneburit långaledningsdragningar och svårt att rent praktiskt komma fram med ledningarna på landsidan.6.3. Utformningar, vattenanläggningar och byggnadsarbetenBearbetning av den föreslagna detaljplanen pågår och därmed också studier av alternativutformning för vattenanläggningar. Det kommer att ske ett kompletterande samråd i Stockholmom vattenanläggningar och byggnadsarbeten i Slussen för tillstånd enligt miljöbalkeni samband med att detaljplanen bearbetats.6.4. Utformningsalternativ, ny regleringEn översiktlig beskrivning av arbetsprocessen med att ta fram en ny reglering beskrivs i ka-77

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27pitel 3.1. De viktigaste vägvalen/avvägningarna som gjorts från 2007-2010 för den nya regleringensammanfattas i kapitel 3.3.6.4.1. Förslag på ny reglering fas 1SMHI:s arbete under fas 1 finns sammanställt i en rapport (SMHI, Rapport 2007-51). RegleringenFas 1 baserades på den ökning av avtappningskapaciteten som föreslogs för Slussen/Söderströmi Klimat- och sårbarhetsutredningen (+ 700 m 3 /s) och med hela det då bedömdaökade avtappningsbehovet för Mälaren (+ 1 000 m 3 /s) utbyggt i Slussen/Söderström.I rapporten redovisas tester av olika regleringsrutiner för de två maximala tappningskapaciteterna,med målet att uppnå de angivna målen. Effekten av de olika regleringsstrategiernaundersöktes för dagens klimat och för dimensionerande flöde. Fyra olika klimatscenarier(år 2070-2100) användes även för att exemplifiera kommande klimatförändringar. Ifas 1 testade SMHI ett drygt 10-tal olika regleringar för att uppnå de olika delmålen och denkunskap som då fanns om olika intressenters önskemål.För arbetet under fas 1 användes fasta regleringsrutiner, under hela året, som enbart utgårfrån Mälarens nivå (som i dagens gällande dom). SMHI rekommenderade i det fortsatta arbetetatt även en dynamisk reglering undersöktes. En dynamisk reglering tar hänsyn till årstider,tillrinning, snö och eventuellt andra faktorer. Det kan ge bättre möjligheter att uppnåeftersträvad och ökad amplitud i Mälarens vattenstånd än en fast tappningsställare.SMHI:s slutsatser efter fas 11. En ökning av Söderströms tappningskapacitet till 1300 m 3 /s ger handlingsutrymmeoch möjliggör större variationer i Mälarens vattenstånd än 1000 m 3 /s.2. Ökad tappningskapacitet och de två redovisade nya regleringarna minskar kraftigtöversvämningsriskerna (vattenstånd < 4,70 meter Mälarens system) i Mälarenvid dagens havsvattenstånd.3. De två redovisade nya regleringarna ger högre lägstanivåer i Mälaren.4. Minskning av läckaget ger stor effekt på de lägsta vattenstånden i Mälaren.5. Dimensionerande flöde i Mälaren gäller inte vid ökad tappningskapacitet. Nyadimensioneringsberäkningar behöver göras, som tar hänsyn både till den nyautskovskapaciteten och till havsvattenstånd.6. Framtida havsvattenstånd behöver utredas mer.7. Varaktigheten av perioder med låga vattenstånd behöver utredas mer, liksomnär på året vattenstånden kan hållas nere respektive uppe för att i möjligast måntillvara ta olika intressenters behov.8. En dynamisk reglering som tar hänsyn till årstider, tillrinning, snö och eventuelltandra faktorer behöver utredas mer. Det kan ge bättre möjligheter att uppnå eftersträvadoch ökad amplitud i Mälarens vattenstånd än en fast tappning som enbartberor på Mälarens vattenstånd vilket använts i fas 1.Havsvattenstånd och dimensioneringsberäkningFör att få klarhet i vilka nuvarande och framtida havsvattenstånd som kan förväntas beställdeSlussenprojektet en separat utredning i frågan. Eftersom havsvattenståndet kan va-78

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27riera kraftigt under ett dygn, medan ett högt tillflöde till Mälaren är en långsammare händelse(1-3 veckor) togs återkomsttiden för havsvattenstånd med olika varaktighet fram(SMHI, Rapport 2008-18). Med rapporten som grund gjordes en ny dimensioneringsberäkning(SMHI, Rapport 2008-19) som också tog hänsyn till ny modellutveckling och Flödeskommitténsuppdaterade riktlinjer för dimensionerande flöde.Dimensioneringsberäkningarna visade att avtappningskapaciteten för Mälaren behövervara större än vad SMHI kom fram till i sina översiktliga beräkningar för Klimat- och sårbarhetsutredningen.6.4.2. Förslag på ny reglering, fas 2Arbetet med den dynamiska regleringen, fas 2, påbörjades efter att det första regleringsförslaget,fas 1, genomgått samråd med berörda intressenter runt Mälaren. Fas 2 har bedrivitssom en iterativ process mellan SMHI och Slussenprojektet. Förslagen har bearbetatsefter att synpunkter framförts i flera steg. Till följd av utförda dimensioneringsberäkningarutgick SMHI i fas 2 utifrån en avtappningskapacitet i Slussen/Söderström på 1500 m 3 /s, detvill säga en total avtappningskapacitet på cirka 2000 m 3 /s i Mälaren.I fas 2 undersöktes möjligheterna att med en dynamisk reglering bättre uppnå den eftersträvadeårstidsvariationen i Mälarens vattenstånd. En dynamisk reglering kan ta hänsyntill årstider, tillrinning, snö och eventuellt andra faktorer. SMHI valde slutligen att endastanvända årstid (månad) och vattenstånd i regleringen, för att förenkla det praktiska utförandetmen samtidigt åstadkomma de önskade variationerna och tillmötesgå intresset av enmer dynamisk reglering.I fas 2 undersöktes två alternativa regleringar, ett huvudalternativ och ett naturmiljöalternativ.Alternativen var lika förutom att naturmiljöalternativet innehöll något högre vattenståndpå våren.Fas 2aFas 2a var en första ansats av en dynamisk reglering. Resultaten presenterades bland annatför projektets referensgrupp.Fas 2bSlussenprojektet gjorde i mars 2008 en provtappning vid Riksbron för att utröna vilkenlägsta tappning som är önskvärd utifrån natur- och kulturvärden. En samstämmig bild varatt vid 37 m 3 /s uppstod ett strömmande vatten. Vid nuvarande reglering (nollalternativet)uppnås detta under en tredjedel av året. För både huvud- och naturmiljöalternativet utökadesperioden med lägsta tappning 37 m 3 /s till att omfatta cirka 70 % av året. Fas 2b avrapporteradesden 1 september 2008.Naturmiljöalternativet justerades med fler låga vattenstånd (

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Fas 2c var det slutliga förslaget inom fas 2. Regleringen i fas 2c redovisades i en rapport(SMHI, Rapport 2008-20).Förändringar jämfört med 2b var att önskemålet om sommartoppar togs tillbaka och nuframfördes istället önskemålet från naturmiljöintressesynpunkt om låga sommarvattenståndoch inga flödestoppar under sommaren.Regleringsintervallet ändrades från 4,70-4,00 meter till 4,7-4,0 meter (Mälarens system).Vattennivåerna 4,7 och 4,0 meter motsvarar bättre mät- och modellnoggrannheten för regleringenän de i den nu gällande domen angivna 4,70 meter och 4,00 meter.I fas 2c genomfördes många test av dimensionerande flöden och behov av tappningskapacitet.Antalet och längden av maximala tappningstillfällen minimerades utifrån givnaramar.SMHI:s slutsatser efter fas 2Skillnaderna mellan naturmiljöalternativet och huvudalternativet var små och den störstaskillnaden var att naturmiljöalternativet gav ett något högre vattenstånd på våren.SMHI:s slutsatser från fas 2 var att båda tappningsförslagen:1. Minskar risken för höga vattenstånd i Mälaren2. Minskar risken för låga vattenstånd i Mälaren3. Minskar risken för saltvatteninträngning4. Skapar årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar naturmiljö5. Förlänger perioderna med högt flöde ( ≥ 37 m 3 /s) genom RiksbronKonsekvensanalyserHuvudalternativet och naturmiljöalternativet skiljde sig åt endast för ett fåtal miljöaspekter.Nedan sammanfattas de viktigaste miljökonsekvenserna från fas 2 samt de fall där detvå regleringsförslagen skiljde sig åt.För den strandnära naturmiljön kunde inga ekologiskt väsentliga skillnader identifierasmellan huvud- och naturmiljöalternativet. Regleringsalternativen befarades på längre siktmedföra negativa konsekvenser till följd av ogynnsamma vegetationsförändringar. Zonbreddenbedömdes minska för alla tre vegetationstyperna som hör hemma på en strandäng(blå bård, starrmad och fuktäng). Ett antal viktiga Natura 2000 områden skulle påverkasnegativt genom att tillräckligt låga nivåer under högsommar/sensommar minskade. Pålängre sikt bedömdes även negativa konsekvenser för arter befaras. Sammanfattningsvisbedömdes att de framtagna regleringarna inte hade avsedd effekt för den strandnära naturmiljön,utan tvärtom, att de höjda lågvattenstånden, minskad mellanårsvariation och ävendet höjda vårhögvattnet hade flera negativa konsekvenser. Rekommendationerna från fas2 med avseende på naturmiljön var bland annat att sänka vårvattenstånden, börja avtappavattenståndet tidigare från cirka 15 april med mera.För jordbrukets del bedömdes konsekvenserna bli övervägande negativa i Fas 2. Ingenstörre avgörande skillnad bedömdes finnas mellan huvudalternativet och naturmiljöalternativet.En ökad vattenståndsnivå under vårbruksperioden medförde till exempel fördröjt80

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27vårbruk med cirka 4-5 veckor på de lägst liggande oinvallade åkermarkerna samt inverkanpå driftskostnaderna på befintliga invallningar. Rekommendationerna från fas 2 med avseendepå jordbruket var att vattenstånden efter 1 april och under hela vegetationsperiodeninte bör höjas, minskad varaktighet av höga vattenstånd under vintern och minskning avvaraktigheten av höstvattenstånden.Regleringen i fas 2 innebar att dagens högsta vattenflöden i Slussen/Söderström i medeltalöverskreds 7-8 dygn per år. Vid dessa tillfällen beräknades vattengenomströmningenöka ungefär 2-6-faldigt. I Östra Mälaren och Saltsjön förväntades förhöjda halter i ytvattenoch beräkningar visade att höjningen var markant för kvicksilver, kadmium och bly. På långsikt bedömdes spridningen av metaller ge ett marginellt bidrag. För övriga metaller bedömdesde eroderade mängderna som mest ge ett påslag om 14-24 %. För närsalter beräknadesbidraget vara försumbart redan år ett. Naturmiljöalternativet bedömdes ur föroreningssynpunktvara ett sämre alternativ än huvudalternativet, eftersom de årligen eroderade mängdernasamt påverkan på sedimenten nedströms var större för naturmiljöalternativet. Dettaberodde främst på att naturmiljöalternativet hade en något högre frekvens av tappningaröver 750 m 3 /s. Vad gäller flöden och påverkan från erosion var det efter fas 2 önskvärt medlägre maxtappningar men med längre varaktighet.För dricksvatten bedömdes skillnaden mellan huvudalternativet och naturmiljöalternativetvara liten. Skillnaden utgjordes främst av att vattenståndet i naturmiljöalternativetökade något på vårarna och att detta därmed kunde medföra en något längre maxtappningsperiodvid stor vårflod. Sammantaget bedömdes huvudalternativet i fas 2 ge en förbättringför både dricksvattenförsörjning och VA-system. Riskerna för förorening av vattentäkterbedömdes reduceras betydligt och Mälarens funktion som dricksvattentäkt gavs högre säkerhet.Påverkan på VA-systemen bedömdes reduceras och konsekvenserna förknippademed bräddningar och översvämningar med avloppsvatten bedömdes minska betydligt. Fördricksvatten aspekten var det önskvärt att perioder med nolltappning minimerades.För sjöfart bedömdes huvudalternativet och naturmiljöalternativet inte medföra någrabetydande skillnader i konsekvenser. Förutom under sommarmånaderna juli, augusti ochseptember samt under januari bedömdes huvudalternativet medföra försämrad nyttjandegradlängs med Stadsgårdshamnen vid tappvolymer över 750 m 3 /s då en påtaglig koncentrationav strömstrålen riktades mot Stadsgårdshamnen. För sjöfarten bedömdes slussningbehöva utredas närmare och om tappning över 500 m 3 /s omöjliggjorde slussningstrafik uppströmsSöderström. Slussning nedströms bedömdes inte kunna ske vid flöden om 750 m 3 /seller mer. Den reguljära trafiken samt förankrade fartyg vid Stadsgårdshamnen bedömdespåverkas negativt. Rekommendationerna från fas 2 med avseende på sjöfart och hamnar varatt en studie över fördelningen av flödet mellan Söderström och Norrström skulle utföras,en förändring av luckordningen, det vill säga i vilken ordning olika luckor öppnas för avtappningav Mälaren, samt sänkta vattenhastigheter under 750 m 3 /s under normaldrift föratt inte begränsa nyttjandegraden på Stadsgårdshamnen.Efter genomförd fas 2c gjordes en kompletterande studie för vad det skulle innebära attflytta en del av den planerade kapaciteten från Söderström till Södertälje (se kapitel 6.2.2.) .Efter genomförda konsekvensbedömningar av regleringsförslagen från fas 2 samman-81

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ställdes en förfinad kravspecifikation för arbetet med reglering fas 3. Denna kravspecifikationinnebar bland annat att regleringen i fas 3 ska förutsätta att luckorna i Söderströmregleras efter det verkliga flödet (automatluckor), vilket betyder att hänsyn tas till det havsvattenståndsom råder vid tidpunkten. I kravspecifikationen angavs också förändringar iluckordningen, det vill säga i vilken ordning olika luckor öppnas för avtappning av Mälaren,samt önskemål på förändring av Mälarens nivåer under olika delar av året och förändringarav tappningar. Vad det gäller nivåer var önskemålet att sänka vårvattenståndetjämfört med fas 2 och börja avtappa tidigare. Detsamma gäller för höstvattenståndet ochvinternivån. Sommarvattenstånden skulle så långt som möjligt vara lika den nuvarande situationen(nollalternativ), men vattennivåer under 4.0 meter (Mälarens höjdsystem) fickinte bli längre eller infalla oftare än i nuvarande reglering. Vad det gäller flöden var detönskvärt med lägre maxtappningar än i fas 2 med längre varaktighet. Perioder med nolltappningminimeras, helst inte längre än i nuvarande reglering.Ovanstående kravspecifikation utgjorde grunden för framtagandet av huvudalternativFas 3 – flödesreglerad 7 . Samma kravspecifikation/önskemål låg till grund för framtagandetav huvudalternativ Fas 3 – luckreglerad där arbetet utgått från att försöka uppnå sammaresultat som med den flödesreglerade regleringen, men med manuell lucköppning i Söderström,utan hänsyn tagen till fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön.6.4.3. Förslag på ny reglering, fas 3Förslaget på ny reglering av Mälaren i fas 3 finns sammanställd i rapporten ” Förslag på Mälarensframtida reglering – Slutrapport fas 3 (SMHI, Rapport 2010-16).Fas 3, flödesregleradI Fas 3 sänktes vårhögvattnet något och avsänkningen mot sommarnivåerna tidigareladesett par veckor. Kravet på att Mälarens vattenstånd inte ska understiga 4,0 m innebar dockett utjämnat vattenstånd i strandmiljön, vilket visade sig ha stora negativa effekter i de blötaredelarna av strandängen.Figur 6.1. visar att om vattenståndet inte någon gång under perioden (vid ett extremttorrår) ska underskrida 4,0 så leder det till en höjning av hela det låga vattenståndsregistretupp till vattennivån 4,20. Detta har bedömts få negativa konsekvenser för de strandnäranaturmiljöerna.7. Med flödesreglerad avses att ett bestämt flöde tappas vid ett givet Mälarvattenstånd oavsett vilken skillnad i vattenståndsom föreligger mellan Mälaren och Saltsjön.82

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 6.1. Dränkningsvaraktighet 18 april till 15 oktober för fas 3, fas 3b samt nollalternativet för perioden 1976 till2005.De viktigaste negativa konsekvenserna för de strandnära naturmiljöerna var bland annat:• Minskning av bredden på blå bård och starrmad med nära 50 %. Skulle medförabland annat att ytan med potentiella boplatser för häckande fåglar minskar och tilldålig frösättning och frögroning hos växter i starrmad vilket i sin tur skulle ledatill en utarmning av arter och dominans av några få konkurrensstarka arter.• Minskad blottläggning av grunda bottnar på grund av höga sommarnivåer somskulle medföra att vadarfåglar missgynnas. Hävden genom bete minskar, kreaturgår inte ut i vattnet i stor omfattning och betar.• Goda möjligheter för vass att expandera uppåt i strandprofilen både på grund avatt vattenregimen gynnar vass, men också för att betet minskar (vilket också gynnarvass). På längre sikt skulle detta leda till att vatteninsekter i blå bård missgynnas.Konsekvenserna ledde till att Slussenprojektet tog fram hudalternativet Fas 3b – flödesreglerad.83

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Fas 3b, flödesreglerad - huvudalternativetRegleringsförslaget Fas 3b syftar till att förbättra variationerna inom och mellan åren förde låga nivåerna jämfört med Fas 3 – flödesreglerad.Ändringar i regleringen från Fas 3 till Fas 3b har främst gjorts under sommarhalvåret dåönskemål om lägre nivåer finns. Ändringar har bara gjorts för de tappningsställen somöppnas vid relativt låga Mälarvattenstånd (under 4,20). De delar i regleringen som harjusterats sammanfattas nedan:1. Maren var i Fas 3 stängd under nivån 4,10 meter. Har i Fas 3b ändrats till nivån4,00 meter.2. Spegeltappning i Stallkanalen tillåts ner till nivån 4,05 meter utom under periodenjuli-oktober då nivån är 4.10 meter (lägre vattenstånd än i Fas 3).3. Skönhetstappning i Riksbron tillåts sommartid ned till nivån 4,10 meter (lägrevattenstånd än i Fas 3).4. Sommartid tappas 130 m 3 /s i Söderström vid ett lägre vattenstånd än i Fas 3.Ändringarna försöker tillgodose önskemålen från naturmiljöintressen, enligt PM (Calluna2010-01-29, Kort om konsekvenser för strandmiljöerna av ny reglering Fas 3 -flödesreglerad).Fas 3 b har inte kvar det tidigare målet på en absolut miniminivå på 4,0 meter.Fas 3, luckregleradUnder arbetet med regleringen i fas 3 utreddes utöver det flödesreglerade alternativet ävenett luckreglerat alternativ. Det luckreglerade förslaget strävar efter att med manuell lucköppningi Söderström, utan hänsyn tagen till fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön, uppnåsamma resultat som alternativet med flödesreglering. Luckändringen har i Söderström (sålångt som möjligt) antagits ske för 5 centimeter intervall i Mälarens vattenstånd. En följdeffektav detta antagande är också att ett högre medelvattenstånd uppnås jämfört med huvudalternativfas 3 – flödesreglerad (+ 1 centimeter), då lucköppningen inte har kunnat göraslika mjuk. Detta ger färre nolltappningsdagar och fler dagar med skönhetstappning (Riksbron),men också högre maxflöden i Söderström än huvudalternativ fas 3 – flödesreglerad.I övrigt fås små skillnader i karaktäristiska flöden och vattenstånd jämfört med huvudalternativfas 3 – flödesreglerad. En skillnad mellan luckreglering och flödesreglering, sominte belyses av dessa resultat, är att luckreglering saknar möjligheten att kompensera föratt tappningen begränsas vid högre saltsjövattenstånd. I flödesregleringen går det däremotatt tappa exakt det som behövs och överraskas inte dagen efter av att det inte kom ut likamycket vatten som planerat. Detta är en stor fördel med flödesregleringen. En annan fördelmed flödesreglerat jämfört med luckreglerat är att det går att reglera mjukare, det vill sägadet går att tappa med ett jämnare flöde.Fas 3, luckreglerad, är väldigt likt det slutliga föreslagna regleringsalternativet Fas 3b.84

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Skillnaden är att fas 3 hade kravet att vattenstånd under 4,0 meter i Mälarens höjdsysteminte får förekomma. De justeringarna i regleringen som gjorts mellan fas 3 och fas 3b är uteslutandeavseende låga vattenstånd.6.4.4. Statisk regleringDet har inom projektet diskuterats att även ta fram ett regleringsalternativ enligt nuvarandetappningsbestämmelser, och enbart använda den utökade kapaciteten för att begränsa översvämning.SMHI har bedömt att ett sådant alternativ inte är optimalt ur flera aspekter ochvidare undersökningar har inte genomförts. Det som talar emot är i huvudsak följande:1. Tappningen i Söderström skulle under stora delar av året vara mycket liten. Närväl den kritiska nivån för när tappningskapaciteten behöver utnyttjas uppnås (~4.60 meter) kommer hela den fulla kapaciteten att utnyttjas. Eftersom kapaciteteninte utnyttjas alls i det lägre vattenståndsregistret kommer denna nivå uppstå likaofta som i nollalternativet och maximal tappning i Söderström sker därför relativtfrekvent.2. Ingen förbättring avseende syftena att:a. Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren (vattennivån i Mälaren ska varaöver 4.0 meter). (Nr. 2010-16 SMHI - Förslag på Mälarens framtida reglering –Slutrapport Fas3).b. Förhindra saltvatteninträngning (vattennivån i Mälaren ≥ vattenståndet iSaltsjön).Ingen förbättring avseende hänsynstagandena:c. Eftersträva årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar strandnäranaturmiljöer.d. Om möjligt skapa längre perioder med strömmande vatten i Stockholms ström,vid Riksbron, särskilt under vår och höst.6.5. Övriga utredda alternativ i SlussenprojektetMånga alternativ till det befintliga gestaltningsförslaget för Slussen har tagits fram inför,samt inom ramen för, den planprocess som pågår parallellt med tillståndsprocessen. De förslagsom tagits fram av olika arkitekter, intressegrupper, enskilda med flera avser huvudsakligenmarkanvändningen och gestaltningen av Slussenområdet och inte främst den vattenverksamhetsom denna MKB avser. De alternativ som huvudsakligen avser Slussensmarkanvändning och gestaltning kommer att redovisas i MKB:n för detaljplanen och såledesinte i denna MKB utan i plan-MKB:n.85

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27DEL IIVATTENANLÄGGNINGAROCH BYGGNADSARBETEN7. VATTENANLÄGGNINGAR OCHBYGGNADSARBETEN VID SLUSSENDetta kapitel beskriver översiktligt vattenanläggningar och byggnadsarbeten som är del avSlussenprojektet (kajer, avtappningskanaler, ledningar, erosionskydd med mera). Beskrivningenav vattenanläggningar och byggnadsarbeten inom Slussenområdet utgår från detförslag på detaljplan som Stockholms stad hade samråd om i början av 2010. Just nu pågåren bearbetning av detaljplanen för Slussen. Beskrivningarna kommer att bli mer detaljeradenär den nya detaljplanen bearbetats. Då kan projektet även redovisa planerna för hurnya Slussen ska byggas och bedöma miljökonsekvenserna av vattenanläggningarna ochbyggnadsarbetena. Det kommer att ske ett kompletterande samråd i Stockholm om vattenanläggningaroch byggnadsarbeten i Slussen för tillstånd enligt miljöbalken i samband medatt detaljplanen bearbetats.7.1. Vattenanläggningar och vattenverksamheter i SlussenområdetI föreliggande kapitel görs en kortfattad beskrivning av den planerade vattenverksamheten,även benämnd huvudalternativet, samt dess följdverksamhet. Vattenanläggningarnakommer att omfatta avtappningskanaler, sluss och kajer mellan Mälaren och Saltsjön samtkorsande broar. För alla tänkbara alternativ gäller att vattenanläggningarna dimensionerasför att klara flöden och strömkrafter från den framtida ökade avtappningskapacitetengenom Slussen/Söderström.I figur 7.1. visas preliminära gränser för var vattenverksamheten som beskrivs nedan samtvad som är övriga delar av projektet där byggnadsarbeten (rivning, schaktning, muddring,grundläggningsarbeten med mera) kommer att pågå. Vad som är ”tillståndspliktig vattenverksamhet”och vad som är ”övriga delar av projektet” definieras i avsnitt 4.3.1. Verksamheten.86

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 7.1. Karta över var byggnadsarbeten planeras i Slussenprojektet. Inom blåmarkerat område planeras vattenverksamhet.De områden som har färgats violett markerar övriga och icke tillståndspliktiga delar av Slussenprojektet. Preliminärsträckning av planerat ledningsståk finns också redovisat.7.1.1. Avtappningskanaler och slussNils Ericsonslussen, som idag används som avtappningskanal i områdets norra del kvarstårmen tas ur bruk för tappning. Karl Johanslussen kommer att rivas och ersättas med enny slusskanal strax söder om den nuvarande, se den principiella utformningen i figur 7.2.Betongpontoner kommer att installeras vid slussens ändar som ledverk för båttrafiken. Påvardera sidan om slussen kommer två avtappningskanaler att byggas.87

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 7.2. Nya Slussen med slusskanalen i mitten omgiven av de två avtappningskanalerna samt Nils Ericsonslussen ibakgrunden (ELU/Tikab 2010)Som framgår av figur 7.3 kommer slusskammaren att regleras med en lucka i var ände, troligenen liggande segmentlucka. Vattenflödet i avtappningskanalerna kommer att reglerasmed en bottenlagrad lucka monterad strax väster om vägbron i respektive kanal.Figur 7.3. Slussluckor (gula) och luckor i avtappningskanalerna (blå) sedda från sydväst mot nordost (Tikab, 2010)88

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Gamla stanAvtappningskanalenSEKTIONKarl JohansslussenGamla stanSEKTIONNy slussFigur 7.4. Avtappningskanaler i regleringsförslagetoch hur de förändras jämfört mednollalternativet.På botten precis nedströms kanalområdet planeras en strömlinjeformad utfyllnad för successivminskning av flödeshastigheten. Eventuellt kan det bli aktuellt att återanvända rivnings-och schaktmassor från projektet i denna utfyllnad (se vidare nedan i kapitel 7.2.,Masshantering).En principskiss visas i figur 7.5.Figur 7.5. Principskiss av utfyllnad nedströms norra avtappningskanalen (ELU, 2010-02-05).89

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-277.1.2. KajerKanalerna kommer att begränsas i söder och norr med nya kajer, som ansluter till Sjöbergsplanoch Stadsgårdskajen respektive till Munkbroleden och Skeppsbron. Kajerna kommeratt få något ändrad sträckning jämfört med nuvarande förhållanden. Kajerna kommer troligenatt utföras med bakåtförankrade stålspontväggar, se figur 7.6. Om bottnen är hårdkan kajväggar utförda med sekantpålar eller borrade grova stålrörspålar vara mer lämpliga.Kajer med betongdäck grundlagda med pålar kan bli aktuella om vattendjupet är stort,se figur 7.7.Figur 7.6. Principsektion för en bakåtförankrad spontkaj (ELU, 2009-03-04).Figur 7.7. Principsektion för ett pålat betongdäck (ELU, 2009-03-04)90

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-277.1.3. Broar och brostöd i vattenområdetFör fordonstrafik kommer en vägbro att byggas i öster, som förbinder Gamla Stan medStadsgårdsleden, Hornsgatan och Katarinavägen. Gång- och cykelvägar kommer att anläggaspå vägbrons bägge sidor. I områdets östra och västra delar kommer separata broar förgång- och cykeltrafik att byggas, som är öppningsbara över slusskanalen, se figur 7.8. Påöstra sidan av tunnelbanebron kommer en bro att byggas för cykeltrafik.Figur 7.8. Nya Slussen med slusskanalen sedd från öster med den öppningsbara gång- och cykelbron i förgrunden(ELU/Tikab, 2010)Vägbron görs sabelformad och i två spann. Det längre spannet spänner fritt över hela kanalområdet.Bron vilar på stöd på land, ett i norr och två i söder.Gång- och cykelbron väster om vägbron är tänkt att efterlikna vägbron utformningsmässigt.Liksom vägbron byggs gång- och cykelbron i två spann. Det längre spannet spännerfritt över hela kanalområdet och bron vilar på stöd på land, ett i norr och två i söder. Övrigabroar för gång- och cykeltrafik utformas med upplag på kajerna och slusskanalens väggarsamt med två pålgrundlagda mellanstöd i varje avtappningskanal.7.1.4. Provisorier under byggtidenTvå provisoriska broar planeras på ömse sidor om näset mellan Södermalm och Gamla stanför att trafiken ska kunna fortsätta genom trafikanläggningen under ombyggnadstiden medså små störningar som möjligt. Den exakta utformningen och placeringen är inte bestämdännu. De provisoriska broarna är tänkta att utformas så att de inte försvårar pråm- och båttransporterav rivningsmassor och byggnadsmaterial samt den ordinarie sjötrafiken i området.91

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-277.1.5. Ledningar i vattenområdeRörledningar och kablar som idag ligger i Riddarfjärden kommer att behöva läggas om isamband med ombyggnaden. Ett nytt ledningsstråk planeras i fjärden mellan Södermalmoch Gamla stan.I dagsläget planeras ledningarna att läggas i en betongkulvert som ska anläggas på sjöbottnen.Runt kulverten görs en kringfyllning upp till dess överkant. Ovanpå kulverten planerasett erosionsskydd. Alternativ är att lägga och förankra ledningarna på en terrasseradyta på botten eller i ett tråg.I vardera änden av sjöledningsstråket på land vid Sjöbergsplan respektive Kornhamnstorgbyggs nya ventilkammare för att koppla ihop ledningar till anslutande ledningar påland. Schakten för ventilkamrar görs inom spont.7.1.6. GrundläggningsarbetenGrundläggningen av slussen, kanalerna, kajerna och broarna kommer att anpassas efter degeologiska och geotekniska förutsättningarna och kravet att befintliga byggnader inte fårskadas vid grundläggningsarbetena.De nya anläggningarna kommer troligen att grundläggas med borrade pålar. Exempel påsådana pålar är stålkärnepålar, injekteringspålar och grävpålar. För stödkonstruktioner kanväggar utförda med sekantpålar, stålsponter och jetpelare vara lämpliga.Slusskanalen kommer troligen att utföras som ett tråg av betong som grundläggs medpålar. Trågets respektive sida, som kommer att utformas med lådsektion, kommer att tjänasom kaj mellan slusskanalen och intilliggande avtappningskanal.Avtappningskanalerna utförs troligen som grävda kanaler med långsidorna mot land utfördasom kajväggar. Avtappningsluckorna kommer att installeras i pålgrundlagda bottenplattorav betong. Kanalbottnen i övrigt kommer att täckas med erosionsskydd.De separata gång- och cykelbroarna kommer att utföras med pålade mellanstöd i avtappningskanalerna.Ledningskulverten och ledningarnas ventilkammare planeras att grundläggas med pålar.7.1.7. ArbetsmaskinerRivnings- och schaktningsarbeten kommer i huvudsak att utföras med följande arbetsmaskiner:Rivning:• Bilning av betong: grävmaskiner• Sortering och lastning av rivningsmassor: grävmaskinerSchaktning och muddring:• Schaktning/muddring från land ned till cirka 6 meters vattendjup och muddringfrån ponton till cirka 10 meters vattendjup: grävmaskin/mudderverk• Transport av schakt-/muddermassor till kaj: pråmar• Lossning av pråm vid kaj och lastning på lastbil: grävmaskin92

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27För nybyggnadsarbetena kommer i huvudsak följandearbetsmaskiner att bli aktuella:• Spontkranar på land eller på ponton• Pålkranar och borriggar på land eller påponton för neddrivning av pålar, jetpelare medmera. (Neddrivning av injekteringspålar visasi figur 7.9.)• Grävmaskiner på land eller på ponton förschaktning över och under vatten, fyllningsamt utläggning av erosionsskydd• Byggkranar och mobilkranar• BetongpumparDiverse utrustning, handverktyg och fordon tillkommerför armerings-, betong- och stålarbeten samt förtransporter inom arbetsområdet.Figur 7.9. Neddrivning av injekteringspålarmed borrigg (foto: Henrik Tideström,Sweco, okt 2010)7.1.8. Grundvattenbortledning och eventuell infiltrationGrundvattenbortledning är aktuell när schaktningsarbeten behöver göras under grundvattennivånoch när grundvattnet i schaktgropen behöver länshållas. Det kan även bli aktuelltefter det att de nya anläggningarna är på plats för att dessa ska bli funktionsdugliga.Något generellt behov av grundvattenbortledning bedöms inte uppstå. I de fall lokala,djupare schakter utförs under byggtiden, kan dock grundvatten behöva ledas bort temporärt.I Slussenprojektet är utgångspunkten att eventuell grundvattenbortledning ska utföraspå sådant sätt att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenbortledningensinverkan på vattenförhållandena. Åtgärder kommer att vidtas för att förhindraatt grundvatten läcker in i schakter under grundvattennivå, till exempel invallning medspont.7.2. Masshantering7.2.1. Principer och miljömål för masshanteringenStockholms stad arbetar aktivt med miljöstyrning i Slussenprojektet. Inom ramen för dettahar ett övergripande miljömål för ”kretslopp” tagits fram (se bilaga 2) vilket innebär att projektetska genomsyras av en hållbar användning av material och resurser. För uppförandeav anläggningar och byggnader inom Slussenområdet kommer mycket resurser att tas i anspråk.Därför krävs noggrann planering av val av material, återanvändning av massor, vattenförbrukningoch hantering av avfall i bygg- och driftsskedet så att resurser används påett hållbart sätt.93

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Följande lokala miljömål har formulerats för hantering av avfall och masshantering i Slussenprojektet:Bygg-, rivnings- och schaktmassor ska hanteras i följande prioritetsordning1. Återanvändning inom Slussen2. Återanvändning på annan plats3. Återvinning4. Energiutvinning5. Borttransport och omhändertagandeSediment karteras, klassificeras och hanteras i följande prioritetsordning:1. Flytta/fylla ut bottnar2. Återanvändning på land3. BorttransportDessa principer och miljömål gäller generellt i området.7.2.2. Återanvändning av massor inom SlussenFrån resurshushållnings- och miljösynpunkt är det fördelaktigt om rivnings- och schaktmassorkan återanvändas i anläggningsarbeten inom området, till exempel för att anläggaströmlinjeformad utfyllnad nedströms avtappningskanalerna som har beskrivits tidigare.På så sätt kan förbrukningen av naturgrus och andra jungfruliga material minskas, liksomantalet masstransporter från området. Det senare hjälper till att begränsa trafikbuller ochavgasutsläpp från transportfordonen. Det finns dock begränsade ytor för mellanlagring avmassor inom området varför en avvägning måste göras hur mycket som behöver transporterasbort. I vilken utsträckning massor kan återanvändas i området är under utredning.7.2.3. Massornas föroreningsgradFör att få en uppfattning av hur massorna bör hanteras i Slussenprojektet har en rad miljöochgeotekniska undersökningar gjorts av mark (Tyréns, 2006-11-29, 2006-12-01, 2008-12-17), sediment (WSP, 2009-10-27) och grundvatten (Tyréns 2009-06-07) inom arbetsområdet.Syftet med dessa undersökningar är att de ska ligga till grund för en bedömning av hurmassor ska hanteras i byggskedet.Befintliga byggnader och verksamheter har undersökts och redovisats i ett underlag tillrivningsplan (Sweco, 2009-06-15). De undersökta byggnaderna och verksamheterna liggeri huvudsak på Södermalmssidan och i näset mellan Södermalm och Gamla stan. Syftet varatt identifiera och kvantifiera farligt avfall och farliga ämnen – asbest i rörisolering, PCB ifogmassor, kvicksilver i nivåmätare eller liknande – i befintliga byggnader.Massorna kan transporteras bort med hjälp av lastbil och pråm. Pråmtransporter kan skefrån schaktområdet till kaj vid Stadsgården eller Söder Mälarstrand, där omlastning sker tilllastbil för fortsatt transport, eller direkt till mottagningshamn. Transporterna av byggmaterialoch maskiner till området kan ske med lastbil och pråm. De transporter som är kopplade94

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27till vattenverksamheten är så kallad följdverksamhet och beskrivs nedan.Hur massor hanteras, och längs vilka vägar som transporterna förväntas gå, kommer attredovisas mer i detalj i en särskild masshanteringsplan.7.2.4. Muddermassor från vattenverksamhetenMuddring är, liksom pålning, spontning med mera i ytvatten, vattenverksamhet. De muddermassorsom kommer att tas upp vid ombyggnadsarbetena ska liksom andra massor hanteraspå ett miljömässigt korrekt sätt.Muddermassor behöver avvattnas. Utredningar pågår om avvattning ska ske på plats iSlussenområdet eller om massorna ska transporteras bort och avvattnas på annan plats. Avvattningav muddermassor bedöms preliminärt vara svårt att genomföra inom Slussenområdet,då samtliga avvattningsmetoder kräver utrymme och innebär bullerstörningar. Detbedöms heller inte vara motiverat att avvattna muddermassorna, eftersom den mängd somska muddras sannolikt endast kommer att utgöra en mindre del av den totala mängd massorsom ska hanteras.Delar av bottensedimentet i vattenområdet mellan SL:s tunnelbanebro och näset mellanSödermalm och Gamla stan behöver muddras. Sedimenten har undersökts i åtta provtagningspunkterår 2009 (se figur 7.10 nedan).Figur 7.10. Provtagningspunkter av bottensediment (WSP, 2009-10-27)95

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Mjukbotten med finare sandmaterial finns väster om Slussen i den centrala delen av det undersöktavattenområdet. I övrigt finns grövre material mot kajliv.Sedimentundersökningarna visade att halten PAH-16 (summan av polycykliska aromatiskakolväten) var tämligen normal, men att det finns en tendens till något förhöjda halterav koppar, kvicksilver, bly och zink. Halterna av PCB-7 (summan av sju typer av polykloreradebifenyler) och tennorganiska ämnen (TBT) var däremot låga (WSP, 2009-10-27).7.2.5. Massor i övriga delar av projektetÄven inom övriga delarna av Slussenprojektet kommer massor att behöva hanteras på ettmiljömässigt godtagbart sätt. Marken här består mest av fyllnadsmassor, främst grusig sandoch silt med inslag av lera. Fyllnadsmaterial från områden där större schakt planeras harundersökts.De halter som uppmättes i markproverna har bedömts enligt Naturvårdsverkets generellariktvärden, KM (känslig markanvändning) respektive MKM (mindre känslig markanvändning)enligt Naturvårdsverkets rapport om riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket,2009). Riktvärdena har använts vid bedömning av markmiljön inom området ur etthelhetsperspektiv samt av fyllnadsmassornas eventuella innehåll av föroreningar som kaninnebära begränsningar i vidare hantering såsom återanvändning eller avsättning. Naturvårdsverketsriktvärden är inte juridiskt bindande, utan är tänkta att användas som vägledningvid en bedömning av hur uppgrävda massor ska hanteras.Av de drygt 130 prover på fyllnadsmaterial som har analyserats, har halter lägre än KMuppmätts för drygt 40 % av samtliga analyserade ämnen. Knappt 10 % av samtliga analyseradejordprover hade föroreningshalter som var högre än Naturvårdsverkets riktvärden förMKM. De ämnen som har uppmätts över MKM är bly, koppar, zink och PAH-16.Undersökningar av grundvattnet i området indikerar att det sannolikt inte förekommerföroreningar uppströms arbetsområdet som kan komma att påverka anläggningsarbetena(Tyréns 2009-06-07).7.3. Miljöfarlig verksamhet och följdverksamhetVid sidan av anläggnings- och byggnadsarbeten i vattenområden, som är vattenverksamhet,kommer även åtgärder som enligt miljöbalken ska betraktas som så kallad miljöfarligverksamhet eller följdverksamhet till vattenverksamheten att vidtas.Med miljöfarlig verksamhet avses bland annat utsläpp av avloppsvatten eller fasta ämnenoch användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka bullerstörningar,skakningar och vibrationer. Andra exempel på miljöfarlig verksamhet är betonggjutningoch åtgärder som orsakar spill av diesel, bensin, hydraulolja med mera somkan förorena mark eller vatten i anslutning till etablerings- och arbetsområden.Transporter av schakt- och muddringsmassor och avfall ut ur arbetsområdet och Stockholmsstad samt transporter av fyllnadsmassor och byggnadsmaterial in till området är somtidigare nämnts så kallad följdverksamhet (se definitionen av ”följdverksamhet” i avsnitt4.3.1. Verksamheten).Masstransporter från och till riv- och byggarbeten på land söder och norr om näset96

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27räknas inte som följdverksamhet till vattenverksamheterna, utan hör till övriga delar avSlussenprojektet.7.3.1. Utsläpp till vattenVid byggnadsarbeten kan flera typer av mer eller mindre förorenat vatten uppstå, till exempelprocessvatten, länshållningsvatten och dagvatten. Detta måste kontrolleras och tasomhand så att hanteringen inte orsakar olägenheter i miljön. Beroende på föroreningsinnehållkan vattnet behandlas genom slamavskiljning. infiltreras i mark, eller avledas utan behandlingtill lämplig recipient eller till avloppsreningsverk. Vid utsläpp till dag- eller spillvattennätetska Stockholm Vattens riktlinjer följas (Stockholm Vatten, 2010-01).7.3.2. Transportvägar och möjliga avsättningsmöjligheterAntalet masstransporter beror på mängden massor, massornas beskaffenhet, transportfordonenslastkapacitet och om massor kan lagras och återanvändas på plats. Det går idag inteatt exakt ange under hur lång tid själva ut- och inflödet av massor och material kommer attske. En skedesplan kommer att tas fram inom ramen för Stockholms stads kommande genomförandeplan.Den kommer att användas som underlag för beräkning av antal masstransporterper dygn.För att hålla antalet lastbilstransporter nere så mycket som möjligt och därmed minimerabuller och avgasutsläpp utreds möjligheterna att återanvända schakt- och muddermassor påplats samt att transportera massor sjövägen med pråm på Mälaren och/eller Saltsjön. Möjligheternaatt återanvända massor beror på materialflödet och massornas beskaffenhet, främstföroreningsinnehåll och geotekniska egenskaper. Återanvändning minskar även behovet avatt ta in jungfruliga material, vilket är positivt från resurshushållningssynpunkt.LandsvägstransporterEftersom dagens trafikapparat kommer att rivas helt eller delvis i ett tidigt skede är dagenstillfartsvägar inte aktuella. Längs vilka vägar som transporterna förväntas gå, kommer attredovisas senare i den masshanteringsplan som utarbetas för närvarande.Kommunala transporter samt cykel- och gångtrafikanter kommer att prioriteras genomSlussenområdet. Därför planeras två tillfälliga BK2-klassbroar som ska leda övrig trafiksamt eventuellt viss busstrafik från Stadsgårdsleden till Gamla stan och från Gamla stantill Södermalm.Boggiebilar och citytrailers bedöms vara tänkbara fordon för masstransporter, då dessafår trafikera BK2-väg. En boggiebil har en längd på cirka 12 meter och lastar cirka 6 m3, encitytrailer är 12 – 15 meter lång och lastar 10 – 12 m 3 .Sjötransporter – Mälaren och SaltsjönDet kommunala bolaget Stockholms Hamn AB har rådighet över hamnområdet vid Slussenoch bolaget kan hjälpa till med temporär flyttning av fartyg, kajplatser för pråmar medmera under projekttiden. En mer detaljerad genomgång av kajytor vid projektområdet gjordesi februari 2009 (Stockholms Hamn AB, Torbjörn Persson och Ingela Trolle, muntligt).97

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tillfällig lagring inom arbetsområdet kommer sannolikt att vara ytterst begränsad på grundav bristen på utrymme under ombyggnadstiden. Pråmar kan möjligen användas som tillfälliglagringsplats.Figur 7.11. Exempel på pråmar (Källa: Sandinge Bogsering & Sjötransport, Lysekil)98

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Centralbron och tunnelbanebron innebär begränsningar i höjd, bredd och djupgående (frisegelfri höjd 4,6 meter och cirka 12 meter mellan bropelare), vilket innebär en begränsningför fartyg och pråmar att från Mälarsidan komma in i slussbassängen för lastning och lossning.Pråmar och fartyg kan dock lägga till antingen utanför Centralbron eller på Saltsjösidan,men då kommer viss omlastning att krävas.Pråmar är antingen självgående eller förflyttas med hjälp av bogserbåt som kan dra ellertrycka fler pråmar samtidigt. Pråmar är i allmänhet låga, 3 – 4 meter. Transportpråmar finnsi olika storlekar med lastkapacitet från 600 till 5 500 m 3 . Om pråmar ska gå innanför Centralbronoch tunnelbanebron får de lasta högst cirka 200 m 3 .Förutom genom Slussen är Hammarbyslussen en möjlig transportväg mellan Årstavikeni Mälaren och Hammarby sjö som är en del av Östersjön. Hammarbyslussen är den störstaslussen mellan Saltsjön och Mälaren. Hammarbyslussen korsas av två broar; Skanstullsbronoch Johanneshovsbron, båda med en segelfri höjd på 32 meter. Pråmar kan också passera ini eller ut från Mälaren via Södertälje.Det finns två lossningsplatser i Mälaren som har lämpliga kajer och utrymme för masshantering:Lötens grustag på Munsö och Underås i Enhörna. Dessa drivs av företaget JehanderHeidelberg Cement Group. Avståndet är drygt 30 kilometer till bägge platserna frånSlussen. Om det visar sig att det är lämpligare att massor lastas på Saltsjösidan transporterasde genom Hammarbyslussen. Avståndet blir då ungefär detsamma. Även i Saltsjön finnskajer och ytor som kan vara lämpliga för masshantering, exempelvis Hargshamn i Norrtälje,Norrtälje Hamn, Muskö, Stora Vika, Kagghamra, Brannäs i Oxelösund och OxelösundsHamn. Vissa av dessa alternativ kan kräva en viss anpassning för att kunna fungerasom lossningsplats för större massmängder.7.4. ErosionsskyddErosionsskydd kommer att anläggas på broar, kajer, sjöledningar och andra vattenanläggningarför att skydda mot bottenerosion eller strömkraft vid ökat flöde genom Söderström.Antalet vattenanläggningar som behöver skyddas och skyddsåtgärdernas art beror på vilkenskyddsnivå anläggningarna ska anpassas till. I tabell 7.12 redovisas det bedömda behovet averosionsskydd för vattenanläggningar vid olika tappning genom Slussen.99

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 7.1. Bedömt behov av erosionsskydd på sjöbottnen vid vattenanläggningar för olika stora vattenflöden genomSlussen. (Sweco, 2010-02-22, 2009-12-09)Flöde genom Söderström (m 3 /s)1000 1300 1500BroarA) Almare-Stäket, vägbron JA JA JAB) Norrsundet, Ekerö - Helgö – JA JAC) Tappström, Lovön – Ekerö JA JA JAD) Söderström, järnvägsbron och gatubron JA JA JAE) Söderström, tunnelbanebron JA JA JAKajerF) Riddarholmen väst och sydväst – JA JAG) Munkbroleden JA JA JAH) Sjöbergsplan – – JAI) Söder Mälarstrand – – JAJ) Stadsgårdskajen JA JA JABankK) Bank framför Slussen JA JA JASjöledningarL) Hässelbyholme - Hässelby Strand JA JA JAM) Kungsholms hamnplan – S Mälarstrand, Riddarfjärden – JA JAN) Stadsgården - Räntmästartrappan, Franska Bukten JA JA JAO) Stångholmen, Lovön – Blackeberg, Bromma – JA JAP) Kärsön – Lovön, Drottningholmssundet JA JA JALokaliseringen av dessa anläggningar redovisas i Figur 7.12.Allra närmast Slussen kommer nya erosionsskydd att ingå i de nya vattenanläggningarnaför Slussen.Erosionsskydden kan byggas av sten, gabioner eller betongmadrasser (mer om detta ikapitel 10.13 Erosion på vattenanläggningar i kapitlet om miljökonsekvenser av Mälarensreglering).100

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 7.12. Vattenanläggningar som behöver ha erosionsskydd. Blå färg avser skydd vid tappning upp till 1 000 m 3 /sgenom Slussen, magentafärg tillkommande skydd vid tappning upp till 1 300 m 3 /s genom Slussen och gul färg tillkommandeskydd vid tappning upp till 1 500 m 3 /s genom Slussen.7.5. NollalternativetNollalternativet för konsekvensutredningar i Slussenområdet utgår från dagens trafikflöden,luftutsläpp och bullernivåer och att dagens trafikapparat/anläggning kvarstår. Ingenutbyggnad sker av nya vattenkanaler eller sluss med mera i vattenområdet.Även om mark- och miljödomstolen inte skulle ge Stockholms stad tillstånd att riva ochbygga om Slussen får vissa arbeten göras i vatten. Dels är Stockholms stad skyldig att underhållaanläggningen så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressengenom ändringar i vattenförhållandena (11 kap. 17 § miljöbalken), dels får sådanaarbeten i vatten göras om det är nödvändigt ”för att avvärja fara för liv eller hälsa, räddavärdefull egendom eller av någon annan sådan orsak, alternativt vara nödvändiga till följdav en skada eller för att förebygga en skada” (11 kap. 16 § miljöbalken). Nollalternativet inkluderardärför vattenverksamhet i form av sådana nödvändiga underhålls- och reparationsåtgärder.Vattenanläggningarna vid näset – Karl Johanslussen och avtappningskanalen med tvärgåendekajer på uppströms- och nedströmssidorna – har hög ålder. Karl Johanslussen och kajernabyggdes 1930-35 och är alltså 75 – 80 år gamla, medan avtappningskanalen byggdes101

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27omkring 1850, det vill säga för cirka 160 år sedan. Skadorna på vattenanläggningarna harhittills varit relativt måttliga, trots hög ålder. De skador som uppkommit har ungefär varitföljande:• Skador på kajer genom bottenerosion, marksättningar samt nedbrytning av betong,träpålar och träsponter.• Skador på avtappningskanalens träspontväggar genom nedbrytning samt på väggaroch botten genom marksättningarKarl Johanslussen har bedömts vara i acceptabelt skick, men marksättningar förekommerkring stag och förankringsbalkar.I avvaktan på beslut om Slussens framtid har endast akuta åtgärder av underhåll och reparationerutförts på vattenanläggningarna, i huvudsak de tvärgående kajerna på näsetsnedströmssida. I takt med ökande ålder hos vattenanläggningarna kommer behovet av reparationereller ombyggnader att öka. Exempel på skador som kan förväntas är genomrostningav stålsponter, armeringskorrosion, nedbrytning av betong och trä samt sättnings- ocherosionsskador.Lokalerna under gatudäcken kommer i nollalternativet inte att kunna användas av säkerhetsskälpå grund av omfattande sättningar och på grund av att byggmaterialen ståloch betong inte klarar av de påfrestningar som sättningar och laster orsakar. Stängningenkommer att inkludera Galleria Slussen.För att bussterminalen skall kunna fortsätta användas kommer taket att behöva byggas inmed en stålkonstruktion och med nät för att inte betongbitar ska ramla ned på trafikanterna.8. MILJÖKONSEKVENSER AV ANLÄGGNINGS-OCH BYGGNADSARBETENAnläggnings- och byggnadsarbetena i samband med nya Slussen kommer att bli omfattandeoch komplexa. Även om en del av arbetena är utmanande rent tekniskt kommer denriktigt stora utmaningen vara att bygga om Slussen och samtidigt hantera den mängd olikafunktioner som finns på platsen. Byggnadsarbetena kommer dock ofrånkomligt att innebärastörningar för framkomligheten i området. Slussen är landets idag nästa största bytespunktför kollektivtrafik och två av tunnelbanans linjer passerar genom området. Slussenhar länge fungerat som förbindelselänk mellan Gamla stan och Södermalm och ävenom vikten av denna minskat för biltrafiken så är den av stor betydelse för kollektivtrafikensamt för gång- och cykeltrafiken. Slussen fungerar även som förbindelselänk mellanSaltsjön och Mälaren för främst turist- och fritidsbåtar och som avtappningskanal för Mälaren.Till detta kommer även verksamheter längs kajerna, för näringsidkare, fastighetsägare,boende och besökare.Detta kapitel beskriver översiktigt vilka miljökonsekvenser som kan uppstå när dagensSlussen rivs och nya Slussen byggs upp. När detaljplanen för Slussen är färdigbearbetad kanprojektet redovisa planerna för hur nya Slussen ska byggas och miljökonsekvenser av dessaarbeten. Det kommer att ske ett kompletterande samråd i Stockholm om vattenanläggningaroch anläggnings- och byggnadsarbeten i Slussen för tillstånd enligt miljöbalken, i samband102

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27med att detaljplanen bearbetats. Konsekvenserna varar i huvudsak under den tid som byggnadsarbetenapågår. För att underlätta för läsaren att orientera sig i området kring Slussenvisas en karta med gatunamn, kvarter, parker med mera inskrivna (se figuren nedan).Figur 8.1. Detalj ur stadskarta. [Stadskartan. (2010-03-10) www.map.stockholm.se/kartago] © Stockholms stad.8.1. KulturmiljöSammanfattningSlussen med omnejd har mycket stora kulturhistoriskavärden och ligger inom ett av de områden som miljöbalkenanger är av riksintresse för kulturmiljövården. Arbetsområdetinom Slussenprojektet ingår även i ett fornlämningsområde.Maritima lämningar och kulturlagerhar undersökts inom delar av arbetsområdet av StockholmsStadsmuseum i samarbete med Statens Maritima Museer och av Marin MiljöanalysAB. Stockholms stad kommer att söka tillstånd för ingrepp i fornlämningenligt Kulturminneslagen. Förslag till kompensationsåtgärder kommer att tas framför att mildra negativa konsekvenser för kulturmiljövärdena i området.Vibrationer från grundläggning och andra byggnadsarbeten kan påverka kulturminnenpå land. Områden som riskerar att påverkas negativt kommer att identifieras ochutvalda kulturminnen besiktigas. Vilka byggnader och vilka delar av dessa byggnader,samt vilken typ av kulturvärde som finns inom det identifierade område som kanbli vibrationsutsatt, ska utredas. Ett arbete har inletts för att ta fram en rutin för hurkulturhistoriska byggnader bäst skyddas från vibrationsskador. Vibrationerna underbyggtiden planeras att följas upp, bland annat med hjälp av kontinuerliga mätningar.103

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.1.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.1. Sammanställning av möjlig påverkan på kulturmiljövärden i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenRivning, pålning, spontning,bergarbetenXVattenanläggningarXSlussen med omnejd har mycket stora kulturhistoriska värden. Slussen ligger inom ettområde av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap miljöbalken, ”Stockholms innerstadmed Djurgården”. Riksintresset för Slussenområdet är preciserat i Länsstyrelsens planeringsunderlagfrån 2004 (Länsstyrelsens faktablad 2004:01). Gestaltningsaspekter utgörcentrala delar av riksintresset. Konsekvenser för riksintresset kommer således att redovisassom helhet i plan-MKB:n. Konsekvenserna för de delar av riksintresset som berörs avplanerade vattenarbeten planeras att redovisas i den slutliga MKB:n för tillståndsansökan.Arbetsområdet inom Slussenprojektet ingår i fornlämningsområde RAÄ 103. Stockholmsstad kommer att hos länsstyrelsen söka tillstånd för ingrepp i fornlämning.Arbetsområdet där ledningsförläggningen planeras (se avsnitt 7.1.5. Ledningar i vattenområde)har undersökts av Stockholms Stadsmuseum i samarbete med Statens MaritimaMuseer och av Marin Miljöanalys AB. Detta område utgör en del av den västra vattendelenav Slussenprojektets arbetsområde.Stockholms Stadsmuseums arkeologiska utredning (etapp 1) hösten och vintern 2007visade att det finns ytligt belägna äldre anläggningar och kulturlager inom utredningsområdet.Majoriteten av maritima lämningar och kulturlager är dock överlagrade av senare tiderslager. (Stockholms Stadsmuseum och Statens maritima museer, 2007).Vid Marin Miljöanalys AB sjömätning i vattenområdet mellan Klubben i Mälaren ochBlockhusudden i Saltsjön våren 2008, vars syfte bland annat var att inventera vrak ochandra fornlämningar för att fastställa områdets marinarkeologiska förutsättningar, detekterades114 funna objekt. Majoriteten utgörs av vrak eller troliga vrak. (Marin MiljöanalysAB, Rapport U211-0711).8.1.1.1. Vibrationspåverkan kopplat till pålning, spontning med meraInformation om vibrationsalstrande verksamhet kommer att tas fram, baserad på pågåenderiskutredningar av vibrationer och på genomförda komfortvibrationsutredningar. Specielltutsatta områden ska identifieras och utvalda kulturminnen besiktigas. Vilka byggnader ochvilka delar av dessa byggnader, samt vilken typ av kulturvärde som finns inom det identifieradeområde som kan bli vibrationsutsatt, ska utredas.104

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.1.2. BedömningsgrunderStockholms stad planerar att för utvalda känsliga byggnader ta fram begränsningsvärdenför vibrationsnivån, som ska fungera som larmnivåer. Dessa ska baseras på standarder ochdiagnostiska beräkningar och mätningar.8.1.3. MiljökonsekvenserKonsekvenser för kulturmiljön i anslutning till Slussen kommer att påverkas av föreslagnavattenanläggningar och anläggnings- och byggnadsarbeten genom bland annat fysiska ingreppoch påverkan på enskilda kulturmiljöobjekt eller kulturhistoriska samband.Konsekvenserna för de delar av riksintresset som berörs av planerade vattenarbeten planerasatt redovisas i den slutliga MKB:n för tillståndsansökan. Arbetsområdet inom Slussenprojektetingår i fornlämningsområde RAÄ 103. Stockholms stad kommer att hos länsstyrelsensöka tillstånd för ingrepp i fornlämning.Exempel på vibrationsalstrade skador som kan uppstå på kulturminnen är sprickor i känsligafasader eller väggmålningar, sprickor i känsligt golv och sprickor i föremål med specielltkulturvärde, till exempel stuckaturer. Fasadputs med speciellt kulturvärde kan ocksåvara känslig för vibrationer.8.1.4. Förslag till skyddsåtgärderNär det gäller skydd för kulturhistoriska byggnader från vibrationsskador orsakade av ombyggnadsarbetenhar ett arbete inletts för att ta fram en rutin för hur kulturhistoriska byggnaderbäst skyddas från vibrationsskador. Detta arbete bedrivs i samarbete med Stadsmuseet.Preventiva åtgärder som syftar till att skydda kulturminnen kommer att utarbetas vidbehov. Exempel på preventiva åtgärder kan vara att införa förstyvning i den konstruktionsom ska skyddas från skador eller om möjligt flytta känsliga föremål från utsatta byggnader.Förslag till kompensationsåtgärder kommer att tas fram för att mildra negativa konsekvenserför kulturmiljövärdena i området.Vibrationerna under byggtiden planeras att följas upp med hjälp av kontinuerliga mätningar.Om det visar sig att larmnivåerna överskrids, ska byggaktiviteter avbrytas ochdetska undersökas om några skador har skett på byggnader eller på föremål av speciellt kulturvärde.Vilka kontroller som krävs för att förebygga skador på de olika kulturminnena kommeratt utredas. Exempel på lämpliga kontroller kan vara mätning och registrering av vibrationsnivåer,mätning av sättningar och mätningar av töjningsskillnader i marken.105

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.2. BullerSammanfattningDen intensiva trafiken gör att ljudnivån är mycket högi Slussenområdet. Ljudnivån överskrider idag kraftigtriksdagens riktvärde för trafikbuller längs Munkbroledenoch Skeppsbron och vid Södermalmstorg. Den ekvivalentaljudnivån är högre än 65 dBA, på vissa platserhögre än 70 dBA.Ombyggnadsarbetena bedöms kunna höja den totala ljudnivån i de södra delarna avGamla stan och i de norra delarna av Södermalm, jämfört med dagens trafikbuller.Hur bullerutbredningen och ljudnivåerna ändras i byggskedet och hur de ska konsekvensbedömaskommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. Buller frånbyggarbeten och masstransporter kommer att beräknas för de skeden i projektet därbullerstörningarna bedöms bli som mest omfattande.För att kunna förhindra olägenheter inomhus i särskilt bullerutsatta fastigheter, arbetarExploateringskontoret med att ta fram en åtgärdsplan. Planen är i första hand inriktadpå att förebygga och minimera buller från byggnadsarbetena. Liksom i andrastora projekt kommer Stockholms stad att ställa en rad generella och entreprenadspecifikakrav på anlitade entreprenörer, så att bullerstörningar och andra olägenheterbegränsas. Fastighetsägare kommer att erbjudas bullerdämpande åtgärder på sinafasader, främst fönsteråtgärder om sådana krävs för att klara gällande riktvärden förbuller inomhus. I sista hand finns även möjlighet till evakueringsbostad.8.2.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.2. Sammanställning av möjlig påverkan på ljudmiljön i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenRivning, pålning, spontning,schaktarbeten,bergarbetenXMasstransporter X X (X)Slussen är en trafikplats där ljudnivån är mycket hög. Vid byggnader längs Munkbroledenoch Skeppsbron samt vid Södermalmstorg är de ekvivalenta ljudnivåerna högre 65 dBA.Ljudnivån överskrider kraftigt riksdagens riktvärde för trafikbuller vid bostäder på 55 dBA(Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Den överskrider också den ljudnivå som enligt106

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27praxis kräver bullerskyddsåtgärder (65 dBA). På gångbanor och andra kommunikationsstråkorsakar gatu- och spårtrafiken buller med ekvivalenta ljudnivåer som ofta är högreän 70 dBA.Figur 8.2. Nuvarande ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik dagtid (kl 06-18). (http://www.map.stockholm.se/kartago/, 2010-04-09)Miljöförvaltningen i Stockholm har tagit fram kartor som visar det befintliga bullret. Figur8.2 visar beräknad ljudutbredning i dagsläget, två meter över mark, från olika trafikbullerkällor.Under ombyggnadsskedet bortfaller visst vägtrafikbuller eftersom inte alla gator kommeratt kunna hållas öppna för trafik. Buller tillkommer från olika arbetsmaskiner och arbetsfordon.Vid arbetena i vatten kommer buller att orsakas av schaktmaskiner, mudderverk,utrustning för spontning, utrustning för pålning, betonggjutning med mera. Ombyggnadsarbetenapå land innefattar schaktning, spontning, pålning, betonggjutning, fyllning medmera, samt på ett mindre avsnitt borrning och sågning i samband med bergtunnelarbeten.De ljudnivåer som uppstår kring Slussen vid ombyggnaden kommer att beräknas utifrånerfarenhetsmässiga ljudeffektnivåer från använda arbetsmaskiner, med hjälp av en särskiltframtagen terräng- och byggnadsmodell för området kring Slussen, samt med en allmänttillämpad akustisk modell för utbredning av buller från punkt- och ytkällor (Danish AcousticalLaboratory 1982). Då ljudnivåerna kommer att variera under byggskedet, utförs bullerberäkningarnaför de skeden i projektet då de störande byggarbetena bedöms bli sommest omfattande.Bullret från masstransporter till och från Slussen längs använda vägar kommer också attberäknas och utvärderas.107

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.2.2. BedömningsgrunderDe beräknade ljudnivåerna kommer att jämföras med rekommendationerna i Naturvårdsverketsallmänna råd om buller från byggplatser (NFS, 2004:15) och riksdagens riktvärdenför trafikbuller inomhus och utomhus (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). De allmännaråden och riktvärdena är inte juridiskt bindande, utan ska vara en utgångspunkt ochvägledning. Avsteg får göras om det finns särskilda skäl.Naturvårdsverkets allmänna råd innehåller riktvärden utomhus och inomhus och förolika typer av lokaler. För uteserveringar, promenadstråk och andra rekreationsytor finnsdet däremot inga generella riktvärden.För bostäder är riktvärdet (ekvivalent ljudnivå) vid fasad utomhus 60 dBA under dagen,50 dBA på kvällen och 45 dBA under natten. Vid enstaka kortvariga händelser medgerråden upp till 10 dBA högre ljudnivåer. Om det inte går att uppfylla utomhusriktvärdenamed tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder, är Stockholms stads målsättning attistället tillämpa inomhusriktvärdena. Detta ligger helt i linje med Naturvårdsverkets allmännaråd.8.2.3. MiljökonsekvenserBuller från främst de arbetsmaskiner som bedöms kunna användas vid ombyggnadenkommer att höja den totala ljudnivån i de södra delarna av Gamla stan och de norra delarnaav Södermalm, områden där ljudnivån redan idag är högre än gällande utomhusriktvärdenför trafikbuller. Detta gäller främst arbetena kopplade till den tillståndspliktiga vattenverksamhetenoch de icke tillståndspliktiga övriga delarna av Slussenprojektet. Även bergarbetenkommer att pågå, men i små begränsade områden inom de sydligaste delarna av projektetsövriga och icke tillståndspliktiga delar.Byggnadsarbetenas och masstransporternas konsekvenser för ljudmiljön i Slussenområdetkommer att värderas och beskrivas i den slutgiltiga miljökonsekvensbeskrivningen.Dagens trafikbuller ligger på en sådan nivå att vistelse utomhus i exponerade miljöer ärbegränsad. De ljudnivåer som byggnadsarbetena beräknas tillföra utöver nuvarande trafikbullerkan framförallt innebära olägenheter inomhus i vissa fastigheter om inga åtgärdervidtas, i värsta fall sömnstörningar men även samtalsstörningar.8.2.4. Förslag till skyddsåtgärderStockholms stad kommer att ställa en rad generella och entreprenadspecifika kav på anlitadeentreprenörer, så att bullerstörningar och andra olägenheter begränsas så långt somdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I och med att jorden i området till en mindredel består av lera och till större delen av fyllningsmassor och friktionsjord kommer spontningoch pålning, som brukar orsaka det högsta byggbullret vid byggarbeten, i första handatt utföras med vibreringsteknik respektive borrningsteknik, eller med andra mindre bullrandemetoder. I vissa besvärliga lägen kan pålar och spont dock behöva slås ned. Ett av degenerella krav som Stockholms stad alltid ställer på de entreprenörer som anlitas är att Naturvårdsverketsallmänna råd för byggbuller ska följas. (Stockholms Stad m.fl., 2007-10-17).För att kunna förhindra olägenheter inomhus i särskilt bullerutsatta fastigheter, arbetar Ex-108

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ploateringskontoret för närvarande med att ta fram en åtgärdsplan för Slussenprojektet. Åtgärdsplanenomfattar såväl luftburet buller, som stomljud och vibrationer. Den syftar tillatt ge en översikt över alla de åtgärder, samråd, kontakter och kontroller som planeras inomprojektet med avseende på förväntade bullerstörningar. Primärt är åtgärdsplanen inriktadpå riktlinjer för byggnadsarbetena med hänsyn till buller och behovet av bullerskyddsåtgärderpå fastigheterna, det vill säga normala fönsteråtgärder. Åtgärdsplanen kompletteras ochrevideras efter hand med hänsyn till preciseringar vid projekteringen av byggets genomförande,samråd, kontakter och upphandling av entreprenader.Berörda fastighetsägare och boende kommer att informeras om var och när störande arbetenkommer att utföras, så att de får möjlighet att i viss mån undvika störningar från byggarbetena.Inom ramen för åtgärdsplanen kommer det att finnas en beredskap för att hanteraupplevda störningar och klagomål. Det ska finnas ett telefonnummer att ringa och en mailadressatt skriva till, information och svar ska då kunna lämnas, och bedömningar av problemenoch eventuellt mätningar av störningsnivåerna ska kunna göras.Ägare till fastigheter som kommer att utsättas för så hög ljudnivå från byggnadsarbetenaatt Naturvårdsverkets riktvärden inomhus överskrids kommer att erbjudas fönsteråtgärdersamt även ventilationsdon, om detta krävs för att klara riktvärdena. Åtgärder sätts in för attdämpa ljudnivån i bostadsrum, det vill säga ”rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro”som det står i Boverkets allmänna råd, och i arbetslokaler med ej bullrande verksamhet.I första hand erbjuds kompletteringsruta eller att befintlig innerruta byts mot isolerglas ibefintlig båge. Som framgår nedan kommer lägenhetsinnehavare att erbjudas evakueringsbostadom byggnadsarbetena ger upphov till stomljudsnivåer eller komfortvibrationsnivåersom överskrider de riktvärden som tillämpas. Evakueringsbostad ska efter bedömning ivarje enskilt fall även kunna erbjudas vid överskridande av riktvärdena för luftburet buller.Samråd med berörda miljömyndigheter om projektet och åtgärdsplanen för buller underbyggtiden kommer att ske kontinuerligt under projektets genomförande.Vid starten av anläggningsarbetena upprättas en kontrollplan för bullret under byggtiden.Kontrollplanen innefattar stickprovsvisa bullermätningar, hantering av eventuellaöverskridanden av miljökraven, löpande rapportering med mera.De bergarbeten som planeras i övriga delar av projektet kommer i första hand att utförasmed borrning och sågning istället för sprängning. Det kan inte uteslutas att sprängningkommer att behöva genomföras i vissa lägen, men om det skulle bli aktuellt, kommer såkallad försiktig sprängning att tillämpas, vilket medför minskade vibrationer och mindrebuller. Försiktig sprängning är en metod som går ut på att det sprängs mindre mängder bergåt gången, främst för att undvika att skada omkringliggande byggnader.109

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.3. Komfortvibrationer och stomljud inomhusSammanfattningDagens tunnelbanetrafik, linjebussar och annan tungtrafik orsakar kännbara komfortvibrationer och hörbartstomljud inne i bostäder och arbetsplatser i Slussenområdet.I den slutgiltiga miljökonsekvensbeskrivningenkommer konsekvenserna av komfortvibrationeroch stomljud orsakade av planerade grundläggningsarbetenatt bedömas.Den tidigare nämnda åtgärdsplan som utarbetas för närvarande kommer även attgälla störande komfortvibrationer och stomljud. Om stomljuds- och vibrationsnivåeröverskrider de vägledande riktvärden som ska tillämpas inomhus, kommer Stockholmsstad att erbjuda berörda evakueringsbostad.Tabell 8.3. Sammanställning av möjlig påverkan från komfortvibrationer och stomljud på inomhusmiljön i olika geografiskapåverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenRivning, pålning, spontning,bergarbetenX8.3.1. Förutsättningar och avgränsningarMed komfortvibrationer avses de vibrationer som på grund av människans känslighet förvibrationer kan ge störningskänsla och obehag. Stomljud är det ljud som alstras av byggnadsmaskinereller andra vibrationskällor och som sprids genom mark och byggnadsstommar,för att slutligen avstrålas som ljud i bostäder och lokaler.Tunnelbanetrafik, linjebussar och annan tung trafik förbi Slussen orsakar kännbara vibrationeroch hörbart stomljud i bostäder och arbetsplatser i Slussenområdet.I miljökonsekvensbeskrivningen kommer konsekvensbedömningen att fokusera påkomfortvibrationer och stomljud orsakade av de grundläggningsarbeten som planeras förvattenverksamhetenoch övriga delar av Slussenprojektet.8.3.2. BedömningsgrunderBedömningar av stomljudnivåernas konsekvenser kommer att baseras på riktlinjerna i Naturvårdsverketallmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15. Konsekvensbedömningarnaav komfortvibrationer i bostäder och kontor baseras på predikteringar av vibra-110

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tionsnivåer i området och på riktlinjerna och riktvärdena i Svensk standard för vibrationer(SS 460 48 61). Beräkningar av vibrationsnivåer grundar sig på kännedom om vibrationskällor(byggnadsmaskiner) samt på mätningar som visar hur vibrationer fortplantar siggenom marken och in i byggnaderna.Den svenska standardens riktlinjer för komfortvibrationer innebär inga lagligt bindandekrav och är inte avsedda för tillfälliga aktiviteter som bygg- och anläggningsverksamhet.De kommer dock att vara vägledande vid valet av grundläggningsmetoder i Slussenprojektet.Några officiella riktlinjer för komfortvibrationer från tillfälliga aktiviteter finns inte.8.3.3. MiljökonsekvenserGrundläggning av nya byggnader och konstruktioner kommer att ge upphov till vibrationeroch stomljud nära arbetsområdet. Borrning i berg samt slagning av pålar och spont gertroligen de högsta stomljudnivåerna. Pålar och spont kommer dock som tidigare nämnts atti första hand att borras respektive vibreras ned, vilket alstrar lägre stomljudsnivåer. Bergarbetenkommer i första hand att ske med sågning, men det kan inte uteslutas att försiktigsprängning måste användas i vissa l’ägen. Risken för skadliga vibrationer och buller är lägrevid försiktig sprängning än vid konventionell sprängning.Byggnaderna nära Slussplan och Södermalmstorg är grundlagda på åsmaterial, medanbyggnader nära Katarinavägen är grundlagda på berg. Grundläggning på berg innebär enmer direkt koppling till störkällan, vilket gör att risken för höga stomljudnivåer sannoliktär störst i detta område.8.3.4. Förslag till skyddsåtgärderI samband med entreprenadupphandlingen kommer så långt som möjligt arbetsmaskiner,arbetsmetoder och grundläggningstekniker att väljas, så att vibrationer och stomljud minimeras.Spontning och pålning kommer i största möjliga mån att utföras med vibreringsteknikrespektive borrningsteknik, eller med andra skonsamma metoder. Bulleråtgärdsplanensom Stockholms stad håller på att arbeta fram, och som har beskrivits i bulleravsnittet,kommer även att omfatta bostäder och lokaler med stomljudsnivåer över riktvärdena i Naturvårdsverketsallmänna råd NFS 2004:15.Vid upphandling brukar Stockholms stad ställa krav på att pålning och spontning ochandra arbetsmoment som kan orsaka för stora bullerstörningar ska undvikas kvälls- ochnattetid. Detta krav gäller även arbeten som orsakar kraftiga vibrationer eller höga stomljudnivåer.Fastighetsägare och boende kommer att informeras om när och var störandearbeten kommer att utföras, så att de får möjlighet att i viss mån undvika störningar frånbyggarbetena.Om stomljuds- och vibrationsnivåer överskrider de vägledande riktvärdena inomhus,kommer Stockholms stad att erbjuda berörda lägenhetsinnehavare evakueringslägenhet.111

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.4. LuftmiljöSammanfattningHalterna av luftföroreningar är höga i Slussenområdet.Miljöbalkens miljökvalitetsnormer för partiklar ochkvävedioxid överskrids idag längs flera omgivandegator, bland annat på Hornsgatan samt på och i närhetenav Gullfjärdsplan. Den övervägande delen av partikelhalteni luften beror på att gatudamm virvlas uppoch till mindre del på avgaserna.Vilka luftföroreningar som arbetsmaskiner, lastbilar med mera kan förväntas släppasut i ombyggnadens olika delprojekt och hur dessa kommer att spridas i omgivningarnakommer att beräknas och redovisas i den slutgiltiga miljökonsekvensbeskrivningen.Vid rivnings- och anläggningsarbeten på land kommer även damm (partiklar)att påverka omgivningsluften negativt i delar av arbetsområdet, utom där arbetengenomförs i vatten. Liksom bullerberäkningarna ska spridningsberäkningarna baseraspå de etapper i projektet där byggarbeten bedöms bli som mest omfattande.Stockholms stads upphandlingsregler innehåller bland annat krav att entreprenörernaanvänder maskiner med så bra utsläppsvärden som möjligt, att tomgångskörningska undvikas och att drivmedel som uppfyller kriterier för miljömärkning skaväljas framför andra.8.4.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.4. Sammanställning av möjlig påverkan på luftmiljön i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenRivning, pålning, spontning,bergarbeten,schaktning (partiklaroch kvävedioxid)XRivning och bergarbeten(damning)XMasstransporter (partiklaroch kvävedioxid)(X)112

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27!5675(gata) 38(tak)!!Halterna av luftföroreningar är höga i Slussenområdet. Miljöbalkens miljökvalitetsnormerför partiklar (PM10) 8 och kvävedioxid (NO2) överskrids idag längs flera sträckor utmedomgivande gator och vägar. Övervägande del av partikelhalten kommer från uppvirvlingav vägdamm och till mindre del av avgaserna. 87(gata)Stockholms stads miljöförvaltning övervakar!luftmiljön vid ett antal mätstationer. Degör också spridningsberäkningar av luftföroreningar i olika områden, som redovisas påkartor på miljöförvaltningens hemsida (http://www.stockholm.se/KlimatMiljo). Nedan visasett utsnitt av senaste kvävedioxidkartan över 81 Stockholms innerstad (2006). I kartans röda!områden överskrids miljökvalitetsnormerna.Tunnel (100 - 200 g/m )>60 g/m48 - 60 g/m36 - 48 g/m24 - 36 g/m12 - 24 g/m10 - 12 g/m82(gata) 34(tak)36(tak)!Figur 8.3. Kvävedioxidhalt kring Slussen.!!103Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids vid bland annat Hornsgatan samt påoch i närheten av Gullfjärdsplan (bussrangeringsplanen sydost om Sjöbergsplan).Utsläppen av kväveoxider från trafiken har minskat år för år och minskningen bedömskunna fortsätta framöver i och med att bilparken förnyas och nya avgaskrav slår igenom.Det nyligen införda förbudet mot att köra med dubbdäck på Hornsgatan kommer troligenatt minska luftens partikelhalt. Om förbudet utvidgas till andra gator med höga halter kanhalten minskas även där. Trots utvecklingen mot sänkta halter går det inte att utesluta attöverskridanden av miljökvalitetsnormerna kommer att kvarstå på grund av trafiken på demest utsatta platserna under byggtiden.Vilka utsläpp som kan förväntas under ombyggnadens olika delprojekt och hur dessakommer att spridas i omgivningarna kommer att beräknas och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.Liksom bullerberäkningarna ska spridningsberäkningarna för kvävedioxidoch partiklar baseras på de etapper i projektet där byggarbeten bedöms vara som mest omfattande.8. PM10 = inandningsbara partiklar upp till 10 μm.47!113

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Ombyggnadsområdet ligger inom den av Stockholms stad inrättade miljözonen. Inommiljözonen råder förbud för vissa tunga fordon, det vill säga fordon med totalvikt över3,5 ton. (Stockholm, 2009:1). Utifrån kommande uppskattningar av antal transporter avmassor in och ut från arbetsområdet samt emissionsdata för tunga lastbilar inom miljözonenkommer utsläppen från masstransporterna att beräknas.8.4.2. BedömningsgrunderRegeringen har fastställt miljökvalitetsnormer i utomhusluft för kvävedioxid, svaveldioxid,partiklar, bly, kolmonoxid, bensen med mera. En miljökvalitetsnorm är den lägsta godtagbaramiljökvalitet som accepteras för människa och miljö. I trafikmiljö är det framför alltrelevant att undersöka kvävedioxid och partiklar. Luften har så låga halter av övriga ämnenatt miljökvalitetsnormerna för dessa underskrids i hela Stockholmområdet (Stockholms ochUppsala läns Luftvårdsförbund, http://slb.nu/lvf/).Miljökvalitetsnormerna gäller inte i alla lägen och på alla platser. Exempelvis gäller deinte på arbetsplatser som allmänheten inte har tillträde till, inte för den luft på vägen somfordonsresenärer exponeras för och inte heller på och direkt kring vägar, förutsatt att människorinte normalt vistas inom vägområdet. Dessutom gäller normerna inte om områdetdär normen överskrids är mindre än 200 m 2 (Naturvårdsverket, 2006-06).De emissionsfaktorer för vägtrafik som används i beräkningarna har framtagits i ARTE-MIS-projektet som är ett europeiskt samarbetsprojekt i syfte att få fram en enhetlig metodför att ta fram emissionsfaktorer för fordon. Utsläppen från sjötransporter har uppskattatsmed hjälp av uppgifter från SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och Naturvårdsverket.8.4.3. MiljökonsekvenserUnder ombyggnaden av Slussen kommer arbetsmaskiner och transportfordon att släppa utkväveoxider och partiklar (PM10), samtidigt som halterna i omgivningsluften redan liggernära eller över miljökvalitetsnormerna på vissa platser inom området. Risken för överskridandeav de halter som anges i miljökvalitetsnormerna är sannolikt störst inom arbetsområdetdär normerna inte gäller.Vid rivnings- och anläggningsarbeten på land kommer även damm (partiklar) att påverkaomgivningsluften negativt i delar av arbetsområdet. Där arbeten genomförs i vattnetkommer det däremot nästan inte att damma alls.8.4.4. Förslag till skyddsåtgärderDe upphandlingsregler som Stockholms stad tillämpar innehåller krav på att entreprenörernaanvänder maskiner med så bra utsläppsvärden som möjligt för bland annat kväveoxideroch partiklar, att tomgångskörning av arbetsmaskiner och fordon ska undvikas och attdrivmedel, oljor och andra kemiska produkter som uppfyller kriterier för miljömärkningska väljas framför andra (Stockholms Stad m.fl., 2007-10-17).Transporter till och från arbetsplatsen sker med täckta fordon om det är risk för damningfrån lasten.114

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Den damning som ombyggnadsarbetena orsakar kommer sannolikt inte att skapa problemutanför arbetsområdet, men det ska ändå finnas en beredskap för att damning tidvis kanbli besvärande även där. Tänkbara åtgärder för att minska risken för damning kan vara vattenbesprutningvid rivning, borrning, slipning, sågning med mera., kemisk dammbindning,fasta avskärmningar av arbetsområdet, renhållning av området. Risken för damningkommer att utredas och behov av skyddsåtgärder utvärderas.8.5. VattenmiljöSammanfattningVattenmiljön i Slussens närhet är starkt modifierad ochpåverkad av föroreningar. I arbetsområdet visar bottensedimenteten tendens till förhöjda halter av tungmetaller.Växt- och djursamhällen är utarmade och dominerasav föroreningståliga arter.Ombyggnadsarbetenas konsekvenser för vattenmiljönkommer att bedömas i MKB:n utifrån en rad olika bedömningsgrunder,främst de miljökvalitetsnormer som har beslutats inom EU ochNaturvårdsverket med anledning av EU:s ramdirektiv för vatten.Den mest påtagliga påverkan på vattenmiljön under ombyggnadsarbetena vid Slussenkommer att vara att vattenmassan grumlas när bottensediment muddras eller närfyllnadsmassor läggs ut i vatten. Om inga skyddsåtgärder vidtas kan detta leda tillatt de näringsämnen och föroreningar som finns i sedimentet sprids till angränsande,mindre förorenade, vattenområden. Vattenlevande växter och djur kan även påverkasnär vissa bottenarealer täcks av nya eller återanvända material, eller av att sedimentavlägsnas eller modifieras.I dagsläget bedöms i första hand den del av östra Riddarfjärden som avgränsas avSL:s tunnelbanebro i väster och Slussen i öster påverkas. I viss mån kan vattenmiljönnedströms också påverkas om Slussens portar står öppna.Vilka skyddsåtgärder som kommer att behövas ska utredas noga. Generellt settbrukar någon form av spridningsbegränsande skyddsåtgärder, till exempel skärmar,vidtas vid starkt grumlande arbeten. Det är dock i detta tidiga skede svårt att bedömavilka åtgärder som kan bli verkningsfulla. Området är strömt vilket försvårar användningenav skärmar.115

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.5.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.5. Sammanställning av möjlig påverkan på luftmiljön i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenGrumling och föroreningsspridningpå grundav muddring, återanvändningav massor, rivningsarbetenXXÖvertäckning av bottenarealermed nya elleråteranvända material(till exempelerosionsskydd)X X XAvlägsnande och modifieringav bottensedimentXBetonggjutning undervatten och utsläpp avprocessvatten och länshållningsvattenXLiksom många vatten i och omkring Stockholms innerstad är vattenmiljön inom arbetsområdetstarkt modifierad och påverkad. Flora och fauna är utarmad och föroreningstålig.Vattenmiljön är här påverkad av såväl båttrafik som av olika typer av föroreningar (näringsämnen,syreförbrukande ämnen, metaller och organiska svårnedbrytbara ämnen) frånbland annat dagvatten.Undersökningar i arbetsområdet har visat på en tendens till förhöjda halter av koppar,kvicksilver, bly och zink, vilket framgår av kapitel 7.2.4., Muddermassor från vattenverksamheten.Vattenförekomsten ”Rödstensfjärden” (Vattenmyndigheten i Norra Östersjönsdefinition), som arbetsområdet är en liten del av, har dock som helhet god ekologisk status.Den kemiska ytvattenstatusen uppnås däremot inte idag i Rödstensfjärden, men ska enligtVattenmyndigheten i huvudsak uppnås till år 2015. Ett undantag är TBT-föreningar, därkravet på god kemisk ytvattenstatus (mindre än 1,5 nanogram per liter) inte behöver nåsförrän år 2021. TBT (tributyltenn) är en organisk tennförening som används som beståndsdeli vissa giftiga båtbottenfärger som numera är förbjudna inom EU. Tidsfristen till år 2021motiverar Vattenmyndigheten med att det inte är tekniskt möjligt att tidigare genomföraåtgärder som minskar koncentrationen av TBT. Ett annat undantag är halten kvicksilver ifiskmuskel som idag överskrider EU:s gränsvärde på 20 µg kvicksilver per kg färskvikt.Den höga kvicksilverhalten i fisk har Rödstensfjärden gemensamt med samtliga ytvatten-116

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27förekomster i landet. Enligt Vattenmyndigheten bör halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningarinte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legattill grund för myndighetens statusklassificering 2009. (www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/Gis+och+kartor/viss).Figur 8.4. Karta över vattenförekomsten RödstensfjärdenMed Saltsjön avses vattenområdet mellan Söderström/Norrström och Blockhusudden,vilket av Vattenmyndigheten benämns som ”Strömmen”. Strömmen omfattar Stockholmsinre skärgård och Hallsfjärden och är ett kraftigt modifierat vatten som ska uppnå god ekologiskpotential år 2021. Idag har den måttlig ekologisk potential på grund av övergödningsproblemoch fysisk påverkan. Vattenförekomsten ska även ha uppnått god kemisk statusår 2021. Anledningen att Strömmen inte klarar kvalitetskraven idag är densamma som förRödstensfjärden, det vill säga hög halt kvicksilver och TBT. Bedömningen för Strömmen ärdock preliminär, eftersom relevanta mätdata saknas i nuläget. Även här gäller att halterna avkvicksilver och kvicksilverföreningar inte bör öka till den 22 december 2015, i förhållandetill klassificeringen 2009. (www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/Gis+och+kartor/viss).117

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 8.5. Karta över vattenförekomsten Strömmen8.5.2. BedömningsgrunderAnläggnings- och byggnadsarbetenas konsekvenser för vattenmiljön kommer att bedömasutifrån en rad olika bedömningsgrunder. De viktigaste av dessa är de miljökvalitetsnormersom listas nedan och som har tagits fram inom EU och i Sverige med anledning avEU:s ramdirektiv för vatten. Bedömningsgrunderna listas nedan och innehåller bland annatvärden för uppslammade fasta substanser, näringsämnen, metaller och organiska svårnedbrytbaraorganiska föroreningar i vatten och bottensediment. För att visa vilka delar av bedömningsgrundernasom Slussenprojektet planerar att använda sig av skrivs dessa inomparentes. De fyra första innehåller bindande krav, medan de två sistnämnda är vägledanderiktvärden.• Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (uppslammadefasta substanser i fiskvatten).• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering ochmiljökvalitetsnormer avseende ytvatten (NFS 2008:1),• EU:s direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikensområde, bilaga 1 Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andraförorenande ämnen (metaller och organiska ämnen),• Sediment Quality Guidelines, SQG, enligt underlagsmaterialet till EU:smiljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet (sedimentkvalitet),• Naturvårdsverket Rapport 5799 – förslag till gränsvärden för särskilt förorenandeämnen (metaller och organiska ämnen),• Canadian Sediment Quality Guidelines (CCME, 2002). ISQG (interim sedimentquality guideline).118

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.5.3. MiljökonsekvenserDen mest påtagliga påverkan på vattenmiljön under anläggnings- och byggnadsarbetenavid Slussen kommer att vara att vattenmassan grumlas när bottensediment muddras ellernär fyllnadsmassor läggs ut i vatten. Detta gäller även om det blir aktuellt att lägga utmudder- och schaktmassor i vatten inom arbetsområdet, vilket dock inte är bestämt ännu.När vattenmassan grumlas kan såväl sedimentpartiklar som de näringsämnen och föroreningarsom finns i sedimentet spridas till angränsande, mindre förorenade, vattenområden.I viss mån kan även rivning av befintliga kajer och betongkonstruktioner på näset mellanSödermalm och Gamla stan samt spontning och pålning komma att ge upphov till grumlingoch föroreningsspridning.Andra effekter av ombyggnadsarbetena är att vissa bottenarealer kommer att täckas avnya eller återanvända material, till exempel olika typer av erosionsskydd vid känsliga vattenanläggningaroch konstruktioner. På andra bottnar kommer sedimentet att avlägsnaseller modifieras.Betonggjutning under vatten och utsläpp av processvatten och länshållningsvattenkan också påverka vattenmiljön negativt, men sannolikt i mycket liten omfattning med deskyddsåtgärder som planeras. Fartygs- och pråmtrafik (följdverksamheter till vattenverksamheten),kan också påverka vattenmiljön negativt. Dels rent fysiskt genom ankring, svallmed mera, dels genom utsläpp av giftiga ämnen och olja vid olyckor och haverier.Den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas ansökan ska fokusera påden påverkan som bedöms vara viktigast ur miljösynpunkt, nämligen grumling och föroreningsspridningpå grund av muddring, spontning och pålning.För att beskriva grumling och föroreningsspridning vid muddring, spontning och pålninghar en matematisk modell utvecklats som beskriver grumlighet som en funktion av sedimentspridningoch återdeposition.Uppgrumlade tyngre sedimentpartiklar sjunker snabbt, medan finare partiklar, till exempellera, kan kvarstå i vattenmassan i en vecka eller mer innan de sedimenterar.Det primära påverkansområdet, det vill säga det område som i första hand kommer attpåverkas av grumling och föroreningsspridning vid muddring, spontning och pålning, äravgränsat till den del av östra Riddarfjärden som avgränsas av SL:s tunnelbanebro i västeroch Slussen i öster. Sedimentpartiklar och associerade föroreningar kan i viss mån ocksåpåverka vattenmiljön nedströms till Saltsjön om Slussens portar står öppna. Miljöpåverkanplaneras att bedömas för tre olika scenarier:1) spridningsbegränsande skärmar med visst läckage,2) inget spridningsskydd och ingen tappning av Mälaren via Slussen (Söderström),3) inget spridningsskydd och pågående tappning av Mälaren via Slussen (Söderström).De metaller som finns i sedimentet finns antingen i vattnet mellan sedimentpartiklarna ellersitter fast på själva partiklarna. Jämviktskrafter kan göra att de partikelbundna metallernafrigörs och övergår i löst fas som inte återsedimenterar. Från miljösynpunkt är det den fraktionsom frigörs och övergår i löst fas som är intressant, eftersom det är den som vattenlevandeväxter och djur lättast tar upp. Lösta föroreningar kvarstår dessutom mycket längre i119

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27vattenmassan än partikelbundna föroreningar.Näringsämnen som frigörs ur sediment kan ge övergödningseffekter i vattenmassan om defrigörs i så stora mängder att det leder till massförekomst av alger, som sedan bryts ned ochkan orsaka syrebrist i bottenvattnet.8.5.4. Förslag till skyddsåtgärderFör att minimera negativa konsekvenser för vattenmiljön kommer ett flertal åtgärder ochförsiktighetsmått att övervägas. Liksom i alla exploateringsprojekt som Stockholms staddriver, kommer Exploateringskontoret bland annat att ställa krav på sina entreprenörer attde ska ha en riskberedskap vid oförutsedda utsläpp av miljöfarliga ämnen (Stockholms Stadm.fl., 2007-10-17). Anläggningsarbeten kommer att utföras så att sedimenten störs så litesom byggnationen tillåter.Olika skyddsåtgärder för att förhindra att sediment och föroreningar sprids till omgivandevatten har olika för- och nackdelar som kommer att utredas noga innan Stockholmsstad väljer åtgärd. Generellt sett brukar någon form av spridningsbegränsande skyddsåtgärder,till exempel skärmar, vidtas vid starkt grumlande arbeten. Mälaren ska kunna avtappasgenom Slussen under byggfasen och tidvis kan det bli mycket hög vattenhastighet. Det är idetta tidiga skede svårt att bedöma om, och i så fall vilka, spridningsbegränsande skyddsåtgärdersom kan bli verkningsfulla.Länshållningsvatten, processvatten, dagvatten och läckvatten, kan vara förorenade. Dekommer att undersökas och vid behov behandlas lokalt.Miljöpåverkan under arbetena kommer att kontrolleras löpande.8.6. Friluftsliv och rekreationSammanfattningSlussen och områdena däromkring är mycket välbesökta.De flesta passerar genom området, främst överMälarrampen, Skeppsbron och kring Ryssgården. Deplatser där människor vistas mest är Kornhamnstorgskaj och bryggan norr om slussanläggningen. Som framgårav tidigare avsnitt är bullernivåerna höga på de flestaav Slussens vistelseytor.Under byggskedet kan rekreationsvärdena störas lokalt av luftföroreningar, dåligframkomlighet, damning och buller och av det ökade antalet tunga transporter ut ochin från arbetsområdet. Tidigare beskrivna åtgärder för att begränsa dessa störningarkommer även att mildra byggnadsarbetenas störningar på friluftsliv och rekreation.120

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.6.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.6. Sammanställning av möjlig påverkan på friluftsliv och rekreation i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVistelsekvalitéer X XTillgänglighet X XFritidsfisket påverkas X XMånga människor passerar Slussen varje dag. De flesta passerar genom området, men ettlitet antal uppehåller sig inom området. De flesta fotgängare rör sig över Mälarrampen,Skeppsbron och kring Ryssgården. Många cyklister kommer från Hornsgatan och Götgatanoch åker ner på Mälarrampen för att sedan ta sig till Gamla stan och City.Av de människor som rör sig runt Slussen är en stor andel närboende. Drygt hälften avcyklisterna och mer än var tredje fotgängare bor på Södermalm eller i Gamla stan. Fotgängareoch cyklister passerar vattnet i torgplanet intill biltrafiken. I dag är det inte möjligt attta sig över vattnet i kajplanet.Som framgår av bulleravsnittet är bullernivåerna höga på de flesta av Slussens vistelseytor.De platser där människor vistas mest är Kornhamnstorgs kaj och bryggan norr omslussanläggningen.I dagsläget kan båtar passera Karl Johanslussen mellan maj och oktober. Antalet fritidsbåtarär ganska konstant; runt 20 000 per säsong. 40 % av fritidsbåtstrafiken genom Slussenpasserar under juli månad. Kanoter är inte tillåtna att slussa, men tillåts undantagsvis ändå.Till skillnad från i Norrström, förekommer inte fritidsfiske i någon större utsträckningvid Slussen. Det fiske som är mest känt i själva Slussenområdet är strömmingsfisket underförsommaren.I Riddarfjärden och Saltsjön finns några badplatser, men inga badplatser nära arbetsområdetvid Slussen. De närmaste badplatserna i Mälaren är Långholmsbadet och Smedsuddsbadet.På Saltsjösidan finns de närmaste badplatserna vid Käppala och Fjäderholmarna.8.6.2. BedömningsgrunderVid bedömningen av konsekvenserna för friluftsliv och rekreation kommer BRÅD, Naturvårdsverketsförslag till allmänna råd för buller från vägtrafik (Naturvårdsverket 2003-08-14) och sociotopkartan för parker och andra friytor i Stockholms innerstad (www.stockholm.se,2010-10-08) att användas.I Naturvårdsverkets förslag till allmänna råd föreslår verket att 55 dBA ekvivalent ljudnivåanvänds som riktvärde för rekreationsytor i tätbebyggelse. För ytor som skapas särskiltför vistelse, som kajpromenader och platser ämnade för caféer är behovet av låga bullernivåersärskilt stort, eftersom ekvivalentnivåer över 55 dBA försvårar möjligheten att föra121

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ett samtal.Sociotopkartan är ett planeringsunderlag som kan användas i stadens fysiska planering(översikts- och områdesplanering samt detaljplaneringens programskede) för att synliggörakvaliteter och brister i friytornas platser och stråk. Kartan är en del av arbetet med StockholmsGrönkarta.Friytorna i Slussen anges i grönkartan som friytor med sociala och kulturella värden ochytor som upplevs som värdefulla för utevistelse och fritidsliv. Flera viktiga gångstråk passerarSlussen. Slussen beskrivs som ett område där friytorna behöver utvecklas för sina socialaoch kulturella värden på grund av sitt läge i eller i samband med staden.Bostadsområdena söder och norr och Slussen har mycket begränsad friytetillgång,mindre än 25 % av områdena består av friytor med god kvalitet.Figur 8.6. Utdrag ur Stockholms stads grönkarta.8.6.3. MiljökonsekvenserUnder byggskedet kan rekreationsvärdena lokalt runt Slussenområdet påverkas negativt avstörningar från byggnadsarbetena i form av luftföroreningar, dålig framkomlighet, damningoch buller och av det ökade antalet tunga transporter ut och in från arbetsområdet.Gångtrafikanter och cyklister får sannolikt samsas på ett mindre utrymme än idag, vilketkan uppfattas som negativt. Eventuella stängsel eller andra avspärrningar av arbetsområdetgör att utblickarna försämras under ombyggnadstiden.8.6.4. Förslag till skyddsåtgärderDen åtgärdsplan som utarbetas för att begränsa negativa konsekvenser av bullrande arbetsmaskineroch fordon för transport av massor samt de åtgärder som har beskrivits för attminska maskiners och transportfordons påvekan på utomhusluftens kvalitet minskar ävenolägenheter för friluftsliv och rekreation. Ytterligare skyddsåtgärder och försiktighetsmåttbedöms inte behövas.122

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.7. GrundvattenSammanfattningUnder ombyggnaden kan det bli aktuellt att temporärtleda bort grundvatten vid vissa schaktningsarbeten. Ivissa fall kräver sådan grundvattenbortledning tillståndfrån mark- och miljödomstolen. Eventuellt blir det aktuelltmed grundvattenbortledning till exempel för att hållaschaktgropar torra.Grundvattennivåer och -kvalitet har mätts kontinuerligt sedan maj 2008. Grundvattensystemetinom arbetsområdet påverkas tydligt av Mälaren och Saltsjön. Grundvattnetshalt av tungmetaller och organiska föroreningar är lågt jämfört med vad sombrukar hittas i dagvatten. Grundvattennivåerna kommer att mätas kontinuerligt ävenunder ombyggnaden och utvärderas mot normala variationer. Pågående sättningar iområdet mäts kontinuerligt.Invallning med spont eller andra åtgärder kommer att vidtas för att förhindra attgrundvatten läcker in i schakter under grundvattennivå. Vid rivning och håltagningi kajer kommer spontning att utföras så att erosion på land förhindras.8.7.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.7. Sammanställning av möjlig påverkan på grundvatten och rekreation i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenGrundvattenbortledningXGrundvattenbortledning kan bli aktuell om schaktningsarbeten behöver göras under grundvattennivånoch när grundvattnet i schaktgropar behöver länshållas. Det är dock inte klarlagti dagsläget (oktober 2010) om tillståndspliktig grundvattenbortledning blir aktuell ellerinte.Grundvattennivån mäts kontinuerligt inom hela arbetsområdet. Grundvattnet i områdetströmmar mot öster i Gamla stan, i näset mellan Södermalm och Gamla stan och i områdetstrax söder om näset. Från höjdområdena på Södermalm strömmar grundvattnet åt nordostoch norr. Den naturliga strömbilden på Södermalm är störd dels av källare och tunnlar ochandra undermarkskonstruktioner som ger en dränerande effekt, dels av tappningen och utloppetfrån Mälaren.123

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 8.7. Grundvattennivåer och interpolerade isolinjer enligt mätningar den 31 mars, 2009. Isolinjernas ekvidistansär 0,1 meter. Pilarna indikerar huvudsaklig strömningsriktning, baserad på interpolationen. Lägre grundvattennivååterges med ljusare blå ton. Avtappningskanalen (före detta Nils Ericsonslussen) var vid tillfället öppen, medan KarlJohanslussen var stängd.Näset mellan Södermalm och Gamla stan består hydrogeologiskt sett av tre delar: 1) områdetnorr om Nils Ericsonslussen, 2) området söder om Karl Johanslussen samt 3) områdetdär emellan. I det sistnämnda området påverkas grundvattennivåerna av det hydrauliskasambandet med det strömmande vattnet i kanalerna.Grundvattensystemet som helhet påverkas tydligt av vattnet i Mälaren och Saltsjön. Iområdet kring den planerade bussterminalen finns det en god kommunikation mellan Saltsjönoch grundvattenmagasinet. Grundvattennivån följer Saltsjöns nivå utan betydandetidsfördröjning.De grundvattenundersökningar som har gjorts kontinuerligt inom arbetsområdet sedanmaj 2008 visar att dess halt av kadmium, kvicksilver, alifatiska kolväten, aromatiska kolväten,BTEX (summan av bensen, toluen, etylbensen och xylen), PAH-16 och kloreradeämnen ligger under detektionsgränsen för analysmetoderna. Övriga tungmetaller fanns iringa till låga halter jämfört med Stockholms läns landstings riktlinjer för dagvatten (RTK,2009).8.7.2. BedömningsgrunderSom grund för konsekvensbedömningen kommer normala nivåvariationer hos grundvattnetoch omgivande ytvattenområden att användas. Nivåerna kommer att baseras dels på demätningar som hittills har utförts inom projektet. De kommer också att baseras på de merdetaljerade data om grundvattennivåernas tidsmässiga variation som kommer att tas frammed hjälp av automatiskt registrerande mätinstrument samt på karakteristiska vattenstånd124

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27för Mälaren och Saltsjön enligt SMHI för perioden 1968-2001 respektive 1889-2000. Dekarakteristiska vattenstånden för Mälaren behövs för att konsekvensbedöma byggarbetenavid den planerade handelsplatsen och de för Saltsjön behövs för att konsekvensbedömabyggarbetena vid den planerade bussterminalen.8.7.3. MiljökonsekvenserEtt exempel på faktorer som ska bedömas är risken att byggande och spontning gör attgrundvattnet däms upp i marken, så att grundvattennivån stiger. Ett annat exempel är riskenför att grundvattenbortledning leder till att grundvattennivån sjunker lokalt och orsakarsättningsrisker. Spontning kan under vissa förhållanden även orsaka erosion. Detsammagäller håltagning i kajer, som kan medföra att ytvatten tränger in i grundvattenområden.8.7.4. Förslag till skyddsåtgärderÅtgärder kommer att vidtas för att förhindra att grundvatten läcker in i schakter undergrundvattennivå, till exempel genom invallning med spont. Vid rivning och håltagning ikajer kommer spontning att utföras så att erosion på land förhindras.Om det skulle bli aktuellt att leda bort grundvatten från lokala och djupare schakter,kommer projektet att identifiera vilka potentiella skyddsobjekt med grundvattenberoendegrundläggning som finns inom det aktuella området. Med utgångspunkt i objektens grundläggningsnivåeroch grundläggningstekniker klarläggs vad som skulle kunna innebära enskadlig grundvattennivå. Om grundvattennivån utanför schaktet mot förmodan sjunker,kan det utpumpade grundvattnet återinfiltreras (skyddsinfiltration), så att grundvattennivånutanför schaktet upprätthålls ovanför den skadliga nivån.Grundvattennivåerna kommer att fortsätta att mätas under rivnings- och byggtiden ochutvärderas mot normala variationer.8.8. Sjöfart och hamnarSammanfattningDrygt 20 000 båtar och fartyg passerar Karl Johanslussenmellan maj och oktober, de allra flesta är fritidsbåtar.Omkring 2 000 passager sker med yrkestrafik, främstsightseeingbåtar och charterbåtar. Ambitionen är att slussningeninte ska påvekas av ombyggnaden av Slussen.Stadsgårdshamnen och Skeppsbrohamnen samt farledenvia Hammarbyslussen är riksintresse för kommunikationer. Enligt miljöbalken skade skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet.Ombyggnadsarbetenas konsekvenser för dessa två hamnar kommer att bedömas ochbeskrivas i MKB:n. För att avgöra vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått somkan komma att krävas kommer en riskanalys att göras. Det som idag bedöms somär viktigast att belysas är risken för att fartyg i kommersiell drift ska kollidera medtemporära broar och de masstransporter med pråm eller lastfartyg som kommer attfärdas in och ut ur arbetsområde.125

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.8.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 8.8. Sammanställning av möjlig påverkan på den kommersiella sjöfarten i olika geografiska påverkansområdenPåverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenFörstärkningsarbeten(erosionsskydd, pålning).Arbeten i vattnen kringSlussenX X XXMasstransporter tillsjössXXFarlederna in till Mälaren är riksintressen för kommunikationer. Passagen via Slussen är däremotinget riksintresse för sjöfarten. För närmare beskrivning av hamnar och trafik genomSlussen samt karta över farleder och hamnar i Mälaren se kapitel 10.4, Sjöfart och hamnar.De hamnar som bedöms bli berörda av den planerade ombyggnaden är de västra delarna avStadsgårdshamnen och sydligaste delarna av Skeppsbrohamnen i Saltsjön nedströms Slussen.Dessutom berörs den förtöjningsboj som fartyg använder vid kajbrist eller då vattendjupetvid kaj inte är tillräckligt – se kartan i figuren nedan.Förutom att vara riksintressen är dessa hamndelar även så kallade allmänna hamnar. Att enFigur 8.8. Hamndelar vid närområdet nedströms tappkanalen (illustration: Hans Bergström Stockholms Hamn AB).126

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27hamn är allmän betyder att fartyg endast får avvisas av utrymmesskäl och att särskilda bestämmelser,såsom karantän eller risk för brand, gäller där. Mellan Stadsgårds- och Skeppsbrohamnenhar MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (före detta Räddningsverket),ett räddningsfartyg.Vattenverksamhetens och delar av följdverksamhetens miljökonsekvenser ska bedömas imiljökonsekvensbeskrivningen till exempel om det blir aktuellt att transportera massor ochavfall från och till arbetsområdet med pråm eller lastfartyg.8.8.2. BedömningsgrunderSjöfartsverket pekade år 2001 ut Stadsgårdshamnen och Skeppsbrohamnen samt farledenvia Hammarbyslussen som riksintresse enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Det innebär att de,liksom alla vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för kommunikationer,så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsteneller utnyttjandet av sådana anläggningar.8.8.3. MiljökonsekvenserPreliminärt bedöms framför allt följande arbeten och aktiviteter påverka den kommersiellasjöfarten:• Förstärkningsarbeten (erosionsskydd, pålning)• Ledningsförläggning• Anläggande av temporära broar mellan Södermalm och Gamla stan.• Rivning av befintlig slussanläggning (Karl Johanslussen) och avtappningskanaleroch uppbyggnad av en ny sluss.• Ny grundläggning av SL:s tunnelbanebro.• Nya kajer och erosionsskydd nedströms slussen fram till Birkaterminalen.• Eventuella masstransporter till sjöss (följdverksamhet).8.8.4. Förslag till skyddsåtgärderFör att avgöra vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan komma att krävas föratt undvika skador och olägenheter för den kommersiella sjöfarten kommer en riskanalysatt göras. Det som är viktigast att belysa är risken för att fartyg på Saltsjön och uppströmsSlussen ska kollidera med temporära broar och en utökad mängd transporter med pråmeller lastfartyg.Fartyg som trafikerar riksintressena Stadsgårdshamnen och Skeppsbrohamnen kanunder byggskedet kollidera med andra fartyg, temporära broar eller med fasta anläggningar,då en utökad mängd transporter med pråm eller lastfartyg sker samtidigt som det förekommerannan sjötrafik. I riskanalysen inkluderas de passager där arbeten i vatten pågår samtidigtsom fartyg ska kunna passera och platser där manövreringsutrymmet i övrigt kan bliinskränkt.127

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-278.9. MiljöriskerSammanfattningExploateringskontoret har påbörjat en rad olika riskanalyseroch riskbedömningar. Liksom alla andra utövare avyrkesmässig tillståndspliktig verksamhet är Stockholmsstad skyldiga att fortlöpande och systematiskt undersöka,bedöma och dokumentera riskerna med verksamhetenfrån hälso- och miljösynpunkt. Riskbedömningar fokuseraspå händelser av olyckskaraktär.Riskbedömningar görs på så sätt att potentiella riskhändelser identifieras, sannolikhetenför att de ska inträffa och konsekvenserna för yttre miljö och människors hälsaom de inträffar bedöms och behovet av skadeförebyggande arbeten och skyddsåtgärderutreds.Den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer att sammafatta de bedömningaroch analyser som har bäring på miljö.Inför den planerade rivningen och ombyggnaden av Slussen har Stockholms stads Exploateringskontorpåbörjat en rad olika riskanalyser och riskbedömningar. Alla som liksomStockholms stad är verksamhetsutövare, ska enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövaresegenkontroll fortlöpande och systematiskt undersöka, bedöma och dokumenterariskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Riskbedömningen enligtförordningen är fokuserad på händelser av olyckskaraktär som skulle kunna inträffa. Bedömningengäller dels effekter på yttre miljö, dels hälsoeffekter på personer som vistas inärheten av arbetsområdet. Däremot tas inte arbetsmiljörisker upp, utan detta regleras avsärskild lagstiftning, det vill säga arbetsmiljölagen och de föreskrifter, allmänna råd medmera som har beslutats med stöd av arbetsmiljölagen.Miljöriskutredningen kommer att fokusera på arbetena inom arbetsområdet, men urvissa aspekter kan konsekvenserna sträcka sig utanför detta område. Bedömningen görsinom ramen för egenkontrollen av vattenverksamheten.Den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer att sammafatta de bedömningaroch analyser som har bäring på miljö.Ombyggnaden får stor fysisk utbredning och den kommer att utföras med tunga maskineroch många transporter. Några exempel på risker som detta kan medföra är:• Olyckor vid temporära broar och andra tillfälliga lösningar.• Olycksrisker för båttrafik genom Karl Johanslussen, såväl för båtar i yrkestrafiksom för fritidsbåtar.• Olyckor i samband med schaktning och muddring på grund av att de skyddsåtgärdereller andra försiktighetsmått som vidtas för att förhindra grumling vidschaktning och muddring misslyckas.• Läckage från anlitade entreprenörers arbetsmaskiner, transportfordon, tankar medmera.128

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Oförsiktig hantering av drivmedel och kemikalier.• Rasrisker vid extremt högt vattenstånd i Mälaren, om detta ger upphov till extremaflöden genom Slussen under anläggningsskedet.Riskbedömningar görs på så sätt att potentiella riskhändelser identifieras, sannolikhetenför att de ska inträffa och konsekvenserna för yttre miljö och människors hälsa om deinträffar bedöms och behovet av skadeförebyggande arbeten och skyddsåtgärder utreds.129

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27DEL IIIREGLERING AV MÄLAREN9. MÄLARENS REGLERINGI föreliggande kapitel görs en kortfattad beskrivning av dagens reglering av Mälaren ochdet nya förslaget på reglering (benämnd huvudalternativet). En mer detaljerad beskrivningav den planerade vattenverksamheten kommer att göras i den slutliga MKB:n och i den tekniskabeskrivning som avses ingå i den kommande tillståndsansökan. För beskrivning avförutsättningar, till exempel Mälaren som system etcetera hänvisas till kapitel 5.9.1. Gällande tillstånd för Mälarens regleringMälaren är en reglerad sjö sedan 1943. Det nu gällande tillståndet är från 1966. Vissa ändringarinfördes 1972 respektive 1989. Mälarens vattenstånd regleras genom att luckoröppnas och stängs i Norrström (Riksbron och Stallkanalen), Söderström (Nils Ericssonslussen/tappningskanalenoch Karl Johanslussen) samt Hammarby sluss i Stockholm. I Södertäljeregleras vattenståndet i Mälaren genom Södertälje sluss och genom kulvert i Maren.Det finns också en kulvert i Vettersgatan i Södertälje som utgör en förbindelse mellan Mälarenoch havet, denna ingår dock inte i regleringen.Figur 9.1. Befintliga utsläppspunkter för avtappning av vatten från Mälaren130

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Regleringen sker i förhållande till när vattnet sjunker eller stiger till en viss nivå övervästra slusströskeln i Karl Johanslussen. Stockholms stad har tillstånd för Mälarens reglering.Stockholms Hamnar AB ansvarar på uppdrag av Stockholms stad att regleringen skerenligt fastställd dom genom Slussen/Söderström, Riksbrodammen och Stallkanalen i Norrströmsamt genom Hammarbyslussen. Sjöfartsverket sköter driften i Södertälje. SMHI iNorrköping kontrollerar att vattendomen efterlevs.En sammanställning av avtappningskapaciteten/dagens reglering under vissa givna förhållandenredovisas i tabell 9.2. Av tabellen framgår att dagens reglering är statisk, ett stabiltvattenstånd eftersträvas oberoende av årstiden.Tabell 9.1. Mälarens nivåer är uttryckta i centimeter enligt Mälarens höjdsystem. Tabellen visar vid vilken nivå som respektivelucka öppnas.Hela åretÅtgärd/tappningSpill < 405 TätningRiksbron 410-420Stallkanalen 410-420Avtappningskanalen 425Karl-Johanslussen 425415 eftersträvas. Vid 420 är Riksbron ochStallkanalen fullt öppna => flöde 380 m 3 /s415 eftersträvas. Vid 420 är Riksbron ochStallkanalen fullt öppna => Totalt flöde urMälaren 380 m 3 /sTotalt flöde ur Mälaren = 530 m 3 /s (Karl-Johanfullt öppen vid 450 => cirka 690 m 3 /s)Totalt flöde ur Mälaren = 530 m 3 /s (Karl-Johanfullt öppen vid 450 => cirka 690 m 3 /s)Lucka vid sjön Maren (Södertälje)och kulverten i Hammarby425Totalt flöde ur Mälaren = 530 m 3 /s (Karl-Johanfullt öppen vid 450 => cirka 690 m 3 /s)Slussarna i Hammarby och Södertälje 460 Flöde totalt ur Mälaren 830 m 3 /s9.2. Ny reglering av Mälaren (Huvudalternativet)Huvudalternativet innebär att kapaciteten att tappa vatten ur Mälaren ökas i syfte att minskade höga översvämningsriskerna runt Mälaren. Kapacitetsökningen åstadkoms i Slussen/Söderström. Riksbron, Stallkanalen, kulverten i Skanstull och Hammarbyslussen berörsinte av byggande i vatten. Inte heller Södertälje kanal berörs av ombyggnationer.Översvämningsproblematiken och dess konsekvenser i nollalternativet beskrivs i kapitel1.1.Huvudalternativet har utarbetats av SMHI och arbetet finns redovisat i en slutrapport(SMHI, Rapport 2010-16). I slutrapporten redovisas arbetet, förslaget och hydrologiskadata i detalj. En detaljerad beskrivning av regleringsförslaget och hur luckorna öppnas ochstängs under året kommer att finnas i förslaget till tappningsbestämmelser (referens). Idenna text redovisas en sammanfattning vilken tillsammans med beskrivningarna i kapitel131

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-273.3 inkluderar de viktigaste delarna i regleringsförslaget.Tappningskapaciteten från Mälaren varierar beroende på skillnaden i vattenstånd mellanMälaren och Saltsjön. Den totala potentiella tappningen vid Söderström är vid en vattenståndsskillnadpå 1,22 meter mellan Mälaren och Saltsjön (4,70 respektive 3,48 meter iMälarens höjdsystem) omkring 1500 m 3 /s (samma tappningskapacitet som användes förberäkningarna inom fas 2). Så stor vattenståndsskillnad som 1,22 meter är inte vanligt förekommandeoch den verkliga kapaciteten är därmed oftast lägre. Ombyggnaden av Slussen/Söderströminnebär att maximal avtappningskapacitet genom Slussen/Söderström ökarfrån dagens 290 m 3 /s till 1500 m 3 /s. Skillnaden i hur ofta och hur länge olika flöden uppkommermed regleringsförslaget redovisas i tabellen 9.4.9.2.1. VattennivåI nedanstående tabell redovisas skillnader i vattenstånd med föreslagen reglering/huvudalternativoch nollalternativ.Tabell 9.2.Karakteristiska data för nollalternativet och huvudalternativet. Statistik för nollalternativet jämfört med huvudalternativetöver medel-, hög- och lågvattenstånd, medel-, hög- och lågvattenföring och antal dagar per år då Saltsjönsvattenstånd (Ws) är högre än Mälarens vattenstånd (Wm). Statistiken avser perioden 1976-2005. Vattenståndär angivna i meter enligt Mälarens höjdsystem och vattenföringar är angivna i m 3 /s.NollalternativHuvudalternativHögsta årsmedelvattenstånd 4,27 4,24Högsta Högvattenstånd 4,78 4,57Medelhögvattenstånd 4,45 4,45Medelvattenstånd 4,19 4,18Medellågvattenstånd 4,04 4,05Lägsta lågvattenstånd 3,86 3,90Antal dagar/år med Ws > Wm 0,1 1Medelvattenföring 163 163Högsta årsmedelvattenföring 258 264Högsta dygnsvattenföring - -Lägsta årsmedelvattenföring 51 54Medelhögvattenföring 501 653Medellågvattenföring 11 10Lägsta lågvattenföring 0 0132

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Mälarens medelvattenstånd är relevant oförändrat jämfört med nollalternativet (sänks 1centimeter). Det högsta vattenståndet sänks 21 centimeter från 4,78 till 4,57 meter. Denhögsta nivån inträffar i huvudalternativet på våren till skillnad för nollalternativet då deninträffar på hösten. De lägsta nivåerna har höjts med 4 centimeter jämfört med nollalternativetoch ligger i huvudalternativet på 3,90 meter.Figur 9.2. I bilden illustreras vattentåndets variation över året för huvudalternativet och nollalternativet. + innebär attperiodens medelvärde är högre i huvudalternativet än i nollalternativet. - att medelvattenståndet är lägre. = att medelvattenståndetär samma.Antal tillfällen då Saltsjön står högre än Mälaren (Ws>Wm) blir något fler i huvudalternativetän i nollalternativet. Denna förändring beror på att vintervattenståndet sänks i huvudalternativetjämfört med nollalternativet.De högsta vattenstånden vid extrema tillflöden till Mälaren kan ses i tabellen nedan. Huvudalternativetger en sänkning av det högsta möjliga vattenståndet på över 1 meter.Tabell 9.3 Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema flöden för nollalternativet och huvudalternativet(vattenstånd är angivna i meter enligt Mälarens höjdsystem). Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på4,08 meter i Mälarens höjdsystem. Flöden med en angiven återkomsttid har skalats upp från tillrinningen år 2000 ochFLK1 avser dimensionerande flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Statistiken avser perioden 1976-2005. (SMHI,rapport 2010-16)Ws = 4,08 m Nollalternativ Huvudalternativ100-årsflödet 5,17 4,561 000-årsflödet >6,00 4,6410 000-årsflödet >6,00 4,78FLK1 >6,00 4,78133

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27NollalternativVattennivå vid 10 000-årsflöde >6Vattennivå vid 1000-årsflödeVattennivå vid 100-årsflöde 5,17Högsta högvattennivå 1976-2005 4,784,70HuvudalternativVattennivå vid 10 000-årsflöde 4,784,70Vattennivå vid 1000-årsflöde 4,64Vattennivå vid 100-årsflöde 4,56Figur 9.3. Grafisk redovisning av dimensionerande vattennivåer, i nollalternativ och i huvudalternativ.Huvudalternativet (regleringsförslaget) innebär en avsevärd sänkning av Mälarens vattennivåför 100-årsflöde och dimensionerande vattenstånd. I tabell 9.5 redovisas vattenståndför nollalternativet och huvudalternativet. Grafisk redovisning av förändring av vattennivåerses i figur 9.6. I arbetet med ny reglering har avsikten varit att behålla medelvattenståndetsom i nollalternativet. Däremot har årstidsvariationer införts för att bättre gynna naturmiljöerruntom Mälaren. Vårvattenståndet har höjts något jämfört med nollalternativet.9.2.2. Flöden i SöderströmDen flödesreglering som har införts i huvudalternativet jämfört med idag ger en stor fördelvad det gäller att få en mjuk reglering med jämna flödesändringar i Söderström. Till skillnadfrån luckreglering innebär flödesreglering också att tappningsstrategin blir mindrekänslig mot fluktuationer och förändringar av havsvattenståndet. Av tabell 9.7 framgår attde högsta flödena inte förekommer särskilt ofta. Detta är möjligt till stor del för att man flödesregleraroch kan tappa exakt så mycket som behövs för att upprätthålla Mälarens vattennivå.Önskemål om att variationerna främst för de låga nivåerna inom och mellan åren ökarjämfört med tidigare har ökat sommarvattenståndets spridning mot lägre vattenstånd.134

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 9.4. Frekvens då tappningen vid Söderström överskrider värdena 1300, 1000, 750, 500, 290, 250, 200, 150,100, 50 respektive 0 m 3 /s. Statistiken avser perioden 1976-2005HuvudalternativNollalternativm 3 /sAntaldagar/årAntalår >Antaltillfällen/årLängstaperiodAntaldagar/årAntalår >Antaltillfällen/årLängstaperiod>1300 0 0 0 0 - - - ->1000 0 0 0 0 - - - ->750 0,07 1 0,03 2 - - - ->500 1,5 6 0,3 17 - - - ->290 7,7 18 0,8 45 - - - ->250 10 18 1,1 46 6,5 9 0,6 44>200 15 21 1,3 57 9 12 1 49>150 26 27 1,8 83 10 12 1 49>100 182 30 9,8 192 39 27 2 112>50 195 30 9,9 200 63 29 4 127>0 331 30 1,9 1292 63 29 4 127= 0 34 21 2,3 154 302 30 3 614Tabell 9.5. Antal dagar per år för olika tappningar vid Riksbron. Statistiken avser perioden 1976-2005.Tappning RiksbronDagar/år större än 100m 3 /s50m 3 /s37m 3 /s33m 3 /s15m 3 /s10m 3 /s2m 3 /sHuvudalternativ 76 77 189 198 314 314 361Nollalternativ 119 120 302 307 308 308 365Tabellen ovan visar hur huvudalternativet påverkar flödet genom Norrström. Antalet dagarmed flöden över 33 m 3 /s minskar.Det högsta flödet under ett dygn, vid ett havsvattenstånd på 4,08 meter under normaldrift är 972 m 3 /s och uppkommer vid ett 100-årsflöde. Det högsta flödet med en varaktighetpå tio dagar under ett 100-årsflöde är 862 m 3 /s.Vid extrema tillfällen uppstår de högsta flödena. Vid ett 1000-årsflöde kan flödet underett dygn bli upp till 1261 m 3 /s. För tio dygn blir det högsta flödet 1099 m 3 /s.135

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vid ett 10 000-årsflöde är det högsta flödet 1365 m 3 /s under ett dygn vilket i stort sett kvarståräven vid en varaktighet på tio dygn då flödet blivit 1355 m 3 /s.Tabell 9.6. Varaktighetstabell för tappning i Söderström (m 3 /s) enligt huvudalternativet för olika riskflöden och100-årsflödet kombinerat med olika statiska vattenstånd i Saltsjön (Ws, Mälarens höjdsystem).Varaktighet(dagar)100-årsflödetW s=4081 000-årsflödetW s=40810 000-årsflödetW s=4081 972 1261 13653 911 1244 13646 888 1196 136310 862 1099 135514 702 990 129928 584 851 107460 398 565 706100 258 4149.3. NollalternativetNollalternativet definieras som dagens reglering med maximal tappningskapacitet om cirka800 m³/s för Mälaren. Avtappningskapaciteten är som idag i samtliga tappningsställen ochregleringen av Mälaren följer dagens vattendom/miljödom. Som nämnts tidigare är dagensreglering statisk, ett stabilt vattenstånd eftersträvas oberoende av årstiden.Nollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade utbyggnaden avkapaciteten och den nya regleringen inte kommer till stånd, det vill säga om Stockholmsstad inte får tillstånd från mark- och miljödomstolen. Nollalternativet konsekvensbeskrivsför respektive miljöaspekt som ett prognostiserat nuläge från år 2018.Gällande tillstånd för avtappning och reglering av Mälaren redovisas i kapitel 9.1. Modelleringensom är utgångspunkt för regleringen i nollalternativet redovisas i kapitel 5.4.136

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710. MILJÖKONSEKVENSER AV MÄLARENSREGLERING10.1. DricksvattenSammanfattningHuvudalternativet innebär generellt stora positiva konsekvenserför dricksvattenförsörjningen främst beroendepå att risken för föroreningsspridning från förorenadeområden och omfattning av bräddning till avloppsvattenreduceras. Då Mälarens nivå sjunker så lågt att utskovenstängs (nolltappning) finns risk för försämrad vattenkvalitet.I huvudalternativet minskar nolltappningarna i längd och antal vilket innebär enförbättring jämfört med dagens reglering. Huvudalternativet innebär även att riskenför saltvatteninträngning från Saltsjön till Mälaren reduceras genom anpassning avutskoven i Söderström i förhållande till förhöjda havsvattenstånd inom anläggningenslivslängd. Huvudalternativet innebär en stor förbättring för dricksvattenförsörjningenjämfört med nollalternativet.10.1.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Tyréns, 2010-10-26).Mälaren som dricksvattentäktVatten från Mälaren används som råvatten för Storstockholm (via vattenverken Lovö, Norsborgoch Görväln) och för Håbo kommun (vattenverken i Bålsta och Skokloster). Mälarvattenanvänds även indirekt för produktion av konstgjort grundvatten i Västerås och Sö-Figur 10.1. Lägen för större ytvattenintag för kommunal vattenförsörjning samt skyddsområden är markerade.137

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27dertälje (som reserver i Strängnäs och på Ekerö). I figur 10.1.1a framgår lägena för de störreytvattenintagen. Totalt drygt 2 miljoner människor i Mälardalen är beroende av Mälarensom dricksvattenresurs. Omkring 8 m 3 /s utnyttjas för dricksvattenproduktion, motsvarandeomkring 5 % av medelflödet.Stockholm Vatten har en reservvattentäkt (Bornsjön) för Norsborg vattenverk. Bornsjönhar god kapacitet och kan klara ett långvarigt uttag. Det finns ingen reservvattentäkt förLovö vattenverk. Minskad kapacitet i Norsborgs västra verk kan sannolikt tillfälligt till delkompenseras med ökade uttag/produktion i Norsborgs östra verk och från Lovöverket. Vissöverföring mellan Norsborg, Lovö och Görväln är möjlig via distributionsnätet. Norrvattenhar fyra grundvattentäkter som reserver för Görvälnverket. Dessa täcker dock endast cirka40 % av Norrvattens normalproduktion, och uttagen är endast möjliga under en relativt begränsadtid. För Håbo kommun finns inga reserver, varken för Bålsta eller för Skokloster.Det finns inga reservvattentäkter i Södertälje eller Västerås, däremot finns här en viss reservvolymi grundvattenmagasinen.Grundvattentäkter i närområdet av MälarenGrundvattenförekomsterna i Mälardalen utnyttjas för kommunal vattenförsörjning i Uppsala,Enköping, Västerås, Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna, Upplands-Bro och Sigtuna.Vid översvämning av tillrinningsområdet finns risk för indirekt påverkan på grundvattentäkterorsakad av föroreningar. Vattentäkterna kan bli utslagna för lång tid om de förorenasallvarligt. Direkt påverkan på grundvattentäkter av ytvatten från Mälaren beror tillstor del på uttagsbrunnarnas placering och hur de är utformade.Uttag av Mälarvatten utnyttjas för produktion av konstgjort grundvatten i Södertälje,Västerås och på Ekerö. Ytvattnet infiltreras i öppna bassänger i grundvattentäkterna. Omförorenat ytvatten infiltreras kan grundvattenmagasinet bli förstört för lång tid eftersomomsättningstiden oftast är lång och sanering kan vara svårt att genomföra.Figur 10.2. Grundvattenförekomster i Mälarområdet. © Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)138

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Faktorer som påverkar dricksvattenkvalitetenDet mångfaldiga nyttjandet av Mälaren innebär att det förutom den planerade verksamhetenfinns ett stort antal faktorer som påverkar vattenkvaliteten. Dessutom påverkar mångaav de verksamheter som förekommer inom avrinningsområdet vattenresursen direkt ellerindirekt.Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp. Totalt sett är drygt 5 % av det vatten somlämnar Mälaren (räknat som medelflöde) tillfört via kommunala avloppsreningsverk, dagvattenoch industrier. För svenska förhållanden är Mälaren intensivt utnyttjad som recipient.Utsläpp av orenat avloppsvatten (bräddning) förekommer dels vid elavbrott och dylikt ochdels vid överbelastning av kombinerade system (där dag- och avloppsvatten leds i gemensamledning). Bräddvatten består av dagvatten och orenat avloppsvatten och kan därförinnehålla en rad olika ämnen som bakterier, virus och andra organismer, många sjukdomsframkallande.Det största tillskottet av näringsämnen kommer från jordbruksmark i närområdet ochfrån ådalarna men även avloppsreningsverken står för en stor andel av näringsbelastningen,omkring 25 % av kvävetillförseln samtidigt som glesbygdens enskilda avlopp orsakar högafosforutsläpp. Förutom avloppsvatten är det strandnära betet en annan möjlig källa till vattenburensmitta.Det finns ett stort antal förorenade områden i strandnära lägen runt Mälaren beroendepå den långvariga industriella verksamheten som bedrivits.Mälaren är mycket fragmenterad med många öar och farlederna går ofta i trånga pas-Figur 10.3. Figur över påverkansfaktorer (farleder, reningsverk, översvämmade områden) och skyddsobjekt (vattenverk, vattenskyddsområden)vid en vattennivå på över 6 meter.139

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27sager och de passerar nära vattenintag och vattenverk (se figur 10.3). Eftersom trafiken,främst sommartid, är intensiv finns en olycksrisk. Sjöfarten (speciellt transporter med farligtgods) inklusive fritidsbåtlivet innebär en betydande risk för dricksvattenförsörjningen.Höga vattennivåer och översvämningar ökar risken för att föroreningar kommer ut direkti ytvattnet eller i tillrinningsområdet för vattentäkter (underlagsrapport till klimatutredningen,Svenskt Vatten M 135, 2007).Skyddsområden för vattentäkterFör att hantera hot och potentiella risker som kan påverka en specifik vattentäkt upprättasvattenskyddsområden med stöd av regler i miljöbalken. Vattenskyddsområden avgränsasmed utgångspunkt från tillrinningsområde, uppehållstid/transporttid med mera.Vattenskydden för ytvattentäkterna i Mälaren har hittills varit ålderstigna och bristfälliga,i princip endast små ”frimärksområden” runt själva intagen. Under senare tid har dockmer omfattande och adekvata vattenskydd etablerats. Dessa innefattar såväl vatten- somlandområden. I dagsläget finns ett fastställt vattenskydd för Östra Mälaren (som inkluderarStorstockholms tre stora dricksvattenintag vid Norsborg, Lovö och Görväln samt ett mindrei Ekerö). Förslag för Håbos vattenintag i Bålsta har lämnats till länsstyrelsen för fastställelseoch förslag till vattenskydd för Södertäljes ytvattenintag Bastmora håller på att tas fram.Arbete pågår med skydd för ytvattendelen av Västerås vattenförsörjning.Även grundvattentäkter i närområdet till Mälaren har fastställda skydd, dessa har främstskyddsområden avgränsade på land.Vattenskyddsområden har använts för bedömning av påverkan på specifika vattentäkter.PåverkansfaktorerDricksvattenproduktionen från Mälaren kan påverkas avseende vattnets kvalitet och/ellerkvantitet av förändringar i flöde, vattenstånd, näringsläckage och erosion. Enskilda objektför dricksvattenförsörjning såsom råvattenintag kan påverkas av vattenstånd och erosion(flöden).Tabell 10.1. Sammanställning av möjlig påverkan på dricksvatten kopplat till olika geografiska påverkansområdenPåverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenstånd Mälaren,direkt (kvalitet, kvantitet,ytvatten och grundvatten)XXVattenstånd Saltsjön(kvalitet ytvatten)XVattenstånd Mälaren,indirekt (bräddning avloppsanläggningar,utläckageföroreningar,näringsämnen)XXFlöden (erosion vidråvattenintag)XX140

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna av nollalternativet(dagens reglering) och huvudalternativet. Den geografiska analysen grundar sig på översiktligaöversvämningskarteringar som utförts av Räddningsverket och SMHI.10.1.2. BedömningsgrunderÖvergripande bedömningsgrunderMed dagens regelverk är det inte möjligt att klassificera ytvattenresurser som riksintresseför vattenförsörjning. Dricksvattenproduktionen har värderats till 2 miljarder per år. Detfinns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersättaMälaren som dricksvattentäkt. Om det fanns möjlighet att klassificera en ytvattenresurssom riksintresse för dricksvattenförsörjning så vore Mälaren självskriven.Specifikt för råvatten från ytvattentäkter finns i nuläget inga fastställda myndighetskravavseende vattenkvalitet. De branschriktlinjer som Svenskt Vatten har tagit fram bedömsvara tillämpliga som bedömningsgrund för råvattenkvalitet. Dessa riktlinjer bygger påSLV:s tidigare föreskrifter där krav på undersökningar av råvatten och riktvärden för råvattenkvalitetfanns.Övriga bedömningsgrunder som specifikt rör dricksvatten är:• Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30)• Bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdverket, SGU)• Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda vattentäkter (SOSFS 2003:17)Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomsterna i Mälaren har beslutats av Vattenmyndighetenför Norra Östersjön (enligt kraven i Ramdirektivet för vatten). Dessa avser begreppenekologisk och kemisk status, men såsom bas för dricksvattenförsörjning utgör Mälarenäven ett skyddat område enligt vattendirektivet och vattenförvaltningsförordningen.Miljökvalitetsnormerna har även beslutats för grundvattenresurser vad gäller kvalitetsfaktorersamt kvantitativ status. Enligt Ramdirektivet för vatten får vattenstatusen inte försämras.I de åtgärdsprogram som fastställts av vattenmyndigheten anges att skydd bör upprättasför såväl befintliga vattentäkter som möjliga potentiella. Även i miljömålen anges att skyddska finnas för både yt- och grundvattentäkter.Hur strikt miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen ska tolkas och tillämpas ipraktiken är oklart i nuläget. Naturvårdsverket har startat ett projekt att ta fram vägledningavseende tillämpningen av miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogram. Detta förväntasvara klart hösten 2010.Specifika bedömningsgrunderMed stöd av analysen av förutsättningarna för dricksvattenförsörjning har följande faktorer(främst relaterade till vattenstånd) definierats som mått på störning för de olika aspekternaav dricksvattenförsörjning.141

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Mälaren:• Omfattning av översvämning• Perioder med stängda utskov – Nolltappning• Nivåer i Saltsjön relativt Mälaren• Låga vattenståndGrundvattentäkter:• Omfattning av översvämning av vattenskyddsområden (på land)• Nivåvariation i grundvattenmagasin• VattenståndMälaren som dricksvattenresurs har högt värde (jämställt med riksintresse).Ytvattentäkten Östra Mälaren (med intag för vattenverken Görväln, Lovö, Norsborg),Södra Mälaren (med vattenintag Bastmora för konstgjord infiltration för Södertäljes vattenförsörjning),Norra Björkfjärden (med vattenintag för Bålsta vattenförsörjning), Skofjärden(med intag för Skoklosters vattenförsörjning, Västeråsfjärden (med vattenintag för konstgjordinfiltration för Västerås vattenförsörjning) har höga värden.Grundvattentäkterna Sunnersta (Uppsala), Hässlö (Västerås) och Visholmen (numerareserv för Strängnäs) har höga värden.De mindre grundvattentäkterna Hovgården, Söderby och Stenby (Ekerö kommun), Fagerudd(Enköpings kommun), Granby och Holmen-Bodarna (Sigtuna kommun), Stallarholmenoch Strängnäs (Strängnäs kommun) samt Leran (Upplands Bro kommun) bedömsha måttliga värden.Konsekvensbedömningen görs med hänsyn till risken för att en störning uppstår för vattenresursenMälaren eller någon annan dricksvattentäkt. Påverkan på en dricksvattentäktmed högre värde får en större negativ konsekvens än en påverkan på en dricksvattentäktmed lägre värde. Slutligen görs en jämförande bedömning mellan nollalternativet och huvudalternativetför att beskriva huruvida en förbättring eller försämring sker.10.1.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftVid lägsta lågvatten (3,86 i Mälarens system) ligger intaget till Västra Norsborgsverket (somligger på nivån 3,83) mycket nära ytan. Kapacitetsproblem kan uppstå här medan övrigavattenverk kan fungera normalt. Lägsta lågvattennivå innebär även en ökad risk än normaltför grundstötning för sjöfarten. I det fall en grundstötning orsakar utsläpp av farligt godseller bränsle kan dricksvattenförsörjningen påverkas. Farleder passerar nära intagen för destora vattenverken Norsborg, Görväln, Västerås och Bålsta samt Södertäljes Bastmoraintag(se figur 10.3).Vid vattennivån för 100-årsflödet översvämmas vissa områden runt Mälaren. Frånstrandnära markområden kan föroreningar, humus och näringsämnen sköljas ut. Även riskför utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmark eller betade områden som översvämmasföreligger. Utsläpp av avloppsvatten och dagvatten från översvämmade VA-sys-142

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tem belastar Mälaren.Sammantaget innebär detta att dricksvattenresursen Mälaren påverkas negativt, ur aspektenråvattenkvalitet främst avseende innehållet av organiskt material och turbiditet (brunifiering)samt smittorisken. De stora och snabba flödena i samband med mycket regnpåverkas däremot inte av regleringen. Driften vid vattenverken bedöms kunna upprätthållasvid 100-årsnivån. Den försämrade råvattenkvaliteten kan dock innebära att högre kemikaliedoseringerfordras.Vattenskyddsområden för 15 vattentäkter översvämmas något vid vattennivån för100-årsflödet. Påverkan bedöms dock endast ge små till måttliga negativa konsekvenserför såväl ytvatten- som grundvattentäkter.Sammantaget bedöms vattenstånd vid 100-årsflöde i nollalternativet innebära en litentill måttlig negativ konsekvens för dricksvattenförsörjningen.Extrema händelserVid vattenstånd över 6 meter översvämmas stora områden runt Mälaren. Inom dessa förekommer160 förorenade områden. Från strandnära markområden kan föroreningar, humusoch näringsämnen sköljas ut. Även risk för utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmarkeller betade områden som översvämmas föreligger. Utsläpp av avloppsvatten och dagvattenfrån översvämmade VA-system belastar Mälaren.Vid översvämning av tillrinningsområdet (skyddsområdet) finns risk för påverkan påvattentäkter från föroreningar. Västerås vattentäkt (högt värde) bedöms ha det mest utsattaläget med hänsyn till risk för påverkan från förorenade områden samt avloppsvatten. Indirektpåverkan kan ske i de vattentäkter där Mälarvatten infiltreras. Risk finns för igensättningari bassänger (grundvattentäkter i Södertälje och Västerås med högt värde) samt behovav kompletterande reningsåtgärder. Även för Ekerös grundvattentäkt Skytteholm (måttligtvärde numera reserv) bedöms en viss risk finnas.Vattenskyddsområden för 17 vattentäkter ligger så till att de kan svämmas över då Mälarenhar en vattennivå över 6 meter. 155 förorenade områden ligger inom vattenskyddsområdena.Risken för föroreningar beror bland annat på hur förorenade områdena är, vilkaföroreningar som finns i området samt markförhållandena.Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen skulle vattenverket i Enköping översvämmasvid vattenståndet 6,14. Enligt Stockholm Vatten uppstår översvämning i ett av de två råvattenpumpverkeni Norsborg samt störning av funktionen i det andra. Normal produktionbedöms dock kunna upprätthållas. Övriga vattenverk förväntas klara sig utan direktaskador.Vid ett 1000- och 10 000-årsflöde (nivå högre än 6 meter) överbelastas spillvattensystemet,vilket som följd ger omfattande bräddning av avloppsvatten. Enligt Stockholm VattenAB kommer en kraftigt ökad bräddning att ske från deras avloppsnät till Mälaren och denhöga flödesbelastningen leder till att reningsgraden minskar. Till exempel riskerar Järvatunnelnatt fyllas med Mälarvatten och en stor mängd orenat avloppsvatten skulle då bräddasut i Mälaren. Avloppsvatten från reningsverket i Bromma leds normalt till Saltsjön.Delar av Bromma reningsverk kommer att läggas under vatten vid den dimensionerande143

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27nivån i Mälaren och funktionen störs. Även delar av SYVAB:s nät kommer att brädda tillMälaren, istället för att ledas till Himmerfjärden i Botkyrka.Sammantaget innebär detta att dricksvattenresursen Mälaren påverkas negativt, ur aspektenråvattenkvalitet främst avseende innehållet av organiskt material och turbiditet(brunifiering) samt smittorisken. Stora negativa konsekvenser ur dricksvattensynpunktbedöms erhållas vid extrema händelser.10.1.4. Miljökonsekvenser för huvudalternativetNormal driftHuvudalternativet innebär att dricksvattnet skyddas från översvämningar, högsta högvattensänks med 0,21 meter (4,57 mot 4,78) och vattenstånd vid 100-årsflöde sänks betydligt(från 5,17 till 4,56). Risken för utspolning av föroreningar, näringsämnen samt riskenför vattenburen smitta från avlopp/strandbete/gödsling reduceras. Detta innebär en förbättringjämfört med nollalternativet.I huvudalternativet höjs Mälarens nivå sommartid något, vilket ger en liten positiv konsekvens.Detta ger också en liten förbättring vad gäller risken för grundstötning för sjöfartoch därmed risk för olyckor med utsläpp. Även en liten förbättring erhålls avseende funktionenför vattenintag som är känsliga för låga nivåer.Antal dagar med nolltappning sänks betydligt (34 mot 57 i nollalternativet). Periodenmed stängda utskov blir ungefär en månad kortare, längsta sammanhängande periodenminskar från 185 dagar i nollalternativet till 154 dagar i huvudalternativet. Antal tillfällenminskar från 4 till 2. Detta innebär en förbättring jämfört med nollalternativet eftersomrisken för försämrad vattenkvalitet vid stagnanta förhållanden minskar.Huvudalternativet ger något större årstidvariationer än nollalternativet. Medelnivånunder våren höjs med 6 centimeter. Förändringen ligger inom ordinarie nivåvariation (4,0–4,7). Detta bedöms endast innebära små förändringar av läckaget av näringsämnen (enligtberäkningar utförda i PM växtnäring, Tyréns 2010). Det finns ett tydligt samband mellantransport av humus och nederbörd/vattenföring, vilket tydligt visats efter bland annat dehöga flödena år 2000. En högre grundvattenyta i bidrar också till ökade humustransporter,men främst i samband med nederbörd (Johansson, 2003). Förändringen av utläckageav humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen (vilket kan medföra övergödningoch algblomning) från översvämmad mark är svårbedömd, en något högre vårnivåkan å ena sidan ge en ökning medan den minskade arealen översvämmade områden å andrasidan kan ge en minskning. Förändringen bedöms dock som marginell jämfört med de storamängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdet vid högavrinning, oavsett hur Mälaren regleras.Eftersom medelvattenvattennivå och medelflöde kvarstår oförändrat bedöms inte vattenkvaliteteni stort förändras. Omsättningscykeln bedöms inte påverkas sett på årsbasis.Påverkan från häftiga regn och stor avrinning kan inte styras med regleringen.I huvudalternativet sänks vintervattenståndet något, eftersom höga vattennivåer i Saltsjönär mest frekventa under denna tid ökar risken för saltvatteninträngning. Som skyddsåtgärdföreslås anpassning av höjden på luckor/utskov till höjda havsvattenstånd inom144

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27anläggningens livslängd. Åtgärden är en förutsättning för konsekvensbedömningen.Sammantaget bedöms en måttlig positiv konsekvens erhållas för dricksvattenresursenMälaren och de vattentäkter som baseras på Mälarvatten. I jämförelse med nollalternativetbedöms en måttlig förbättring erhållas.Eftersom medelvattennivån bibehålls (1 centimeters skillnad) bedöms inga större förändringarerhållas ur grundvattensynpunkt. Nivåvariationer blir mindre vilket bedöms geen måttlig positiv konsekvens. Eftersom vattenståndet vid 100-årsflöde sänks uppstår ingaöversvämningar av markområden vilket minskar risken för påverkan på grundvattenkvaliteten.Detta är en måttlig positiv konsekvens ur grundvattensynpunkt. I jämförelse mednollalternativet bedöms en liten till måttlig förbättring erhållas.Extrema händelserHuvudalternativet skyddar dricksvattenresursen Mälaren från föroreningar från översvämningaroch utläckage/utsläpp. Skyddet är heltäckande upp till 1000-årsvattenstånd, vid ett10 000-årsvattenstånd minskar riskerna. Detta är en stor positiv konsekvens som ger godsäkerhet för dricksvattenförsörjningen i Mälardalen. Jämfört med nollalternativet är det enstor förbättring.Jämfört med nollalternativet möjliggör huvudalternativet och den ökade tappningenhögre flöden vilket ger kortare transporttider. Riskanalyser för ytvattentäkter och avgränsningav vattenskyddsområden har gjorts med utgångspunkt från dagens situation. För denya vattenskyddsområdena för Östra Mälaren, Bålsta och Södertälje bygger avgränsningenpå transporttider genom simuleringar med datormodeller för olika scenarier. Eftersom ökadtappning innebär kortare transporttider skulle områdena teoretiskt kunna bli större vid högflödessituationer.De scenarier som varit dimensionerande vid avgränsningen har dock varitvinddriven strömning varför områdenas storlek inte bedöms påverkas av de ökade flödena.Vad gäller grundvattentäkter så berörs fortfarande 15 vattenskyddsområden av översvämningar,men för två av dessa översvämmas inte den primära zonen längre. För flertaletav dessa innebär sänkningen av högsta vattennivå en stor förbättring då omfattningen avöversvämningar minskar. Nivåvariationen i strandnära grundvattenmagasin med hydrauliskkontakt med Mälaren minskar.Sammantaget bedöms en stor positiv konsekvens erhållas för dricksvattenförsörjningenbåde från grundvatten- och ytvattentäkter. I jämförelse med nollalternativet bedöms storaförbättringar erhållas.10.1.5. Förslag till skyddsåtgärderFör att i huvudalternativet klara av att hålla uppe vattennivån vid torrperioder föreslås somskyddsåtgärd att utloppet vid Maren och fiskluckan vid Riksbron åtgärdas så att de kanstängas. I annat fall ökar risken för saltvatteninträngning. Åtgärden är en förutsättning förkonsekvensbedömningen.145

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.2. HälsaSammanfattningHuvudalternativet innebär generellt måttliga till stora positivakonsekvenser för människors hälsa, främst beroendepå minskad risk för att dricksvattenförsörjningenpåverkas. I och med att huvudalternativet minskar översvämningsriskenminskar också risken för till exempelspridning av smitta genom bräddning av avlopp. Risken minskar också för att Mälarensvattenkvalitet ska försämras av föroreningar, humus och näringsämnen, som kansköljas ur strandnära översvämmad mark.Minskad översvämningsrisk ger också andra positiva konsekvenser för människorshälsa. Det minskar risken för att vägar och kollektivtrafik stängs av. Svårigheter att tasig till exempelvis arbete och skola innebär generellt stress och minskar välbefinnandet.Dessutom kan räddningstjänst få problem att nå fram till olycksplatser och behövandeom vägar står under vatten. Hinder för räddningstjänsten kan innebära att skadeverkningarav olyckor blir värre och sjukdomsförlopp förvärras.Minskad översvämningsrisk ger dessutom minskad risk för strömavbrott. Vid störningari elförsörjningen kan det uppstå avbrott i uppvärmningen av bostäder och lokaler,vilket i sin tur kan påverka människors välbefinnande och hälsa negativt.Huvudalternativet innebär en stor förbättring för människors hälsa jämfört mednollalternativet främst kopplat till att översvämningar inte förekommer utom vid vattennivåerför 10 000-årsflöden. Även då är översvämningsrisken reducerad med 1-1,5meter.10.2.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Tyréns, 2010-05-06). Hälsa kan sägas vara ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Hälsotillståndetberor av en mängd olika faktorer. I grunden finns givna förutsättningar såsomålder och kön. Därutöver påverkas hälsa bland annat av individens levnadsvanor men ocksåav samhälliga strukturer och miljöförhållanden. (Kågström, 2009, Statens folkhälsoinstitut,2005:39). Ohälsa kan uppstå till följd av fysisk skada eller sjukdom men kan även kommatill följd av störningar, stress och minskat välbefinnande.146

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.2. Sammanställning av möjlig påverkan på hälsa kopplat till olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenstånd Mälaren, direkt(kvalitet, kvantitet,ytvatten och grundvatten)XXVattenstånd Mälaren, indirekt(bräddning avloppsanläggningar,utläckageföroreningar,näringsämnen)XXFlöden (säkerhet) X XSom underlag till vilka hälsoaspekter som är väsentliga för detta projekt har FolkhälsoinstitutetsChecklista för val av målområden och bestämningsfaktorer/indikatorer vid Hälsokonsekvensbedömning(HKB) använts.I den här miljökonsekvensbeskrivningen tas följande aspekter upp:––Tillgång till dricksvatten och värme––Spridning av smitta och giftiga föroreningar via dricks- och badvatten, mat samtinträngning av avloppsvatten i bostäder––Välbefinnande i form av möjlighet till rekreation och friluftsliv samt säkra kommunikationer(tillgänglighet till service, arbetsplats med mera)––Skada till följd av olyckaStörningar under byggskedet beskrivs i kapitel 8. Där behandlas bland annat buller och luftföroreningar.Förekomst av översvämningsmygg och parasiten leverflundra har diskuterats under arbetetmed hälsokonsekvenser. Bådas utbredning beror bland annat av areal översvämmadmark. Huvudalternativet bedöms inte innebära några ökade risker för förekomst av översvämningsmyggeller leverflundra (Calluna 2010-09-15, Calluna 2010-05-10). Detta ingårdärmed inte i konsekvensbedömningarna för hälsa.10.2.2. BedömningsgrunderAtt bedöma hälsokonsekvenser är komplicerat. Dels på grund av att hälsokonsekvenserberor på en mängd olika faktorer, vilket nämndes ovan. Dels eftersom att sambanden mellanpåverkan, effekt och konsekvens ofta är komplexa och i vissa fall okända. För att kunnabedöma konsekvenser för människors hälsa används ofta olika rikt-, norm- och gränsvärdensom utgångspunkt. Vilka konsekvenser som uppstår för individen beror på individuellaförutsättningar och faktorer som omnämnts ovan. Denna hälsokonsekvensbedömning147

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27är en sammanvägning av omfattningen på påverkan/störningen, hur ofta påverkan riskeraratt ske samt hur många som riskerar att drabbas, många (10 000-tals och mer), ganskamånga (1000-tals) och få (100-tals).10.2.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftTillgång till dricksvatten och värmeInträngning av saltvatten i Mälaren kan inträffa till följd av högt vatten i Saltsjön och lågtvatten i Mälaren. Det kan påverka dricksvattenkvaliteten.Vid lägsta lågvatten får regionens största vattenverk, Västra Norsborg, problem med sittvattenintag då det ligger ungefär på nivån för lägsta lågvatten. Reservsystem/-täkter kantäcka upp för vattenverket under en viss tid och det bör vara möjligt att lösa problemet teknisktom lågvattnet skulle hålla i sig under flera månader. Därför bedöms lägsta lågvatteninte vara något större hot mot dricksvattentillgången ens för de som är beroende av vattenfrån Västra Norsborgsverket.I nollalternativet riskerar vattennivån i genomsnitt vart hundrade år bli så hög att delar avGamla stan blir strömlöst liksom delar av Strängnäs. Norrenergis Fjärrvärmeverk i Solnaoch Hässelby Värmeverk kan drabbas, men omfattningen är oklar. Dessa störningar kanmedföra tillfälliga eller längre avbrott i uppvärmning av bostäder och andra lokaler.Brist på dricksvatten eller värme bedöms vara en kraftig störning. Vatten är kopplat tillmat, dryck och hygien. Värme behövs både till komfort och för att undvika nedkylning.Vid kortare avbrott kan det största problemet vara psykisk påfrestning. De avbrott i försörjningenav dricksvatten och värme, som kan ske i nollalternativet, bedöms kunna beröramånga (100 000-tals) i Storstockholmsområdet. Effekterna och varaktigheten bedöms dockkunna reduceras väsentligt genom kompensationsåtgärder från andra vattenverk och energianläggningar.Nollalternativet bedöms därför innebära små negativa konsekvenser avseendetillgång till dricksvatten och värme.Smitta och giftiga föroreningarI nollalternativet finns det risk för bräddningar av avloppssystem samt upptryckning avavloppsvatten i golvbrunnar och källare. Detta sker vid vattenstånd som inträffar vid ett100-års-flöde. Bräddat avloppsvatten kan vid ogynnsamma vind- och strömförhållandennå vattenverkens intag. Det kan innebära problem med dricksvattenkvaliteten i och medatt vattenverken inte är byggda för att ta bort stora mängder smittämnen eller föroreningar.Det finns också en risk att bräddat avloppsvatten når badplatser runt Mälaren. Risken föratt ett vattenstånd som inträffar vid 100-årsflöde ska inträffa under badsäsong bedöms docksom låg.Höga vattennivåer och därmed översvämnings- och erosionsrisk kan i nollalternativetockså innebära spridning av smitta och föroreningar in i vattenskyddsområden.Lägsta lågvatten innebär en ökad risk för grundstötning för sjöfarten. Om en grundstötningskulle orsaka utsläpp av farligt gods eller bränsle kan dricksvattenförsörjningen påverkas.Farleder passerar nära intagen för de stora vattenverken Norsborg, Görväln, Västerås148

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27och Bålsta samt Södertäljes Bastmoraintag.Som tidigare har nämnts bedöms brist på dricksvatten vara en kraftig störning. Störningenbedöms ske vid vattenstånd som inträffar vid 100-årsflöde och berör många.Sammantaget bedöms därför att nollalternativet innebär måttligt negativa konsekvenseravseende smitta och giftiga föroreningar.VälbefinnandeÖversvämningar sker i delar av många rekreationsområden, men det bedöms inte ge annatän obetydlig påverkan på möjligheten till rekreation. Möjlighet till bad, fritidsbåtsanvändningsamt tillgänglighet till strandnära rekreationsområden störs inte i någon betydandegrad. Det som däremot bedöms påverka välbefinnandet i nollalternativet är översvämningav bebyggda områden. Sådana översvämningar som bedöms ske i genomsnitt vart hundradeår innebär stora problem för kommunala vägar i Stockholm, Ekerö, Köping, Västerås,Kungsör och Eskilstuna. Många gång- och cykelvägar drabbas också. Högt vattenståndkan även innebära att tunnelbanetrafiken vid station Gamla stan stoppas. Dessa kommunikationsstörningarbedöms kunna innebära stress hos berörda, om de inte kan nå exempelvisarbete, skola och service som normalt. Det är också problematiskt när samhällstjänstersåsom räddningstjänst och hemtjänst får problem att nå fram. Om räddningstjänst intenår fram kan olyckor eller sjukdomstillstånd förvärras, vilket i förlängningen kan leda tillskador. Minskad tillgänglighet bedöms därför som en ganska kraftig störning.I och med att nollalternativet innebär störningar för många vägar och även för tunnelbanani Stockholm bedöms att många kan beröras av försämrad tillgång till samhällsservice,arbete, skola med mera. Störningen bedöms kunna inträffa i genomsnitt vart hundrade år.Nollalternativet innebär därför måttligt negativa konsekvenser avseende välbefinnande.Skada till följd av olyckaI nollalternativet översvämmas byggnader och infrastruktur. Översvämningarna skullekunna leda till tekniska skador samt i förlängningen personskador. I och med att Mälarenär ett stort vattensystem stiger vattennivån relativt sakta vid en översvämning. Detfinns därmed möjlighet att motverka personskador genom att skydda viktiga byggnaderoch infrastruktur från översvämning samt att stänga av översvämmad infrastruktur. Därförbedöms översvämningar inte kunna leda till mer än enstaka personskador i nollalternativet.Översvämningsrisken i nollalternativet innebär emellertid att räddningstjänst kan få problematt nå ut till behövande, se ovan. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära smånegativa konsekvenser avseende skada till följd av olycka.Extrema händelserTillgång till dricksvatten och värmeVid extrema händelser, förväntas strömavbrott i olika omfattning i flera städer på grund avöversvämningar. Bland annat drabbas elförsörjningen i centrala Stockholm. Berörda områdenkan få problem med tillgången på värme. Vid översvämningar kan också tillgångenpå dricksvatten störas, se Smitta och giftiga föroreningar.149

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Brist på dricksvatten eller värme bedöms, som tidigare har nämnts, vara en kraftig störning.Den brist på framförallt el/värme, som bedöms bli resultatet vid extrema händelser, bedömsinnebära stora negativa konsekvenser för människors hälsa.Smitta och giftiga föroreningarRedan under normal drift finns risk för bräddning av avloppssystem vid vattenstånd orsakadeav 100-årsflöden. Under extrema händelser ökar risken för bräddning ytterligare. Vidextrema händelser översvämmas stora områden runt Mälaren, vilket innebär att flera förorenadeområden samt vattenskyddsområden drabbas. Föroreningar, humus och näringsämnensköljs ur strandnära översvämmad mark. Det innebär att råvattenkvaliteten i Mälarenblir försämrad, vilket försvårar dricksvattenproduktionen.Det är många som skulle kunna påverkas av försämrad dricksvattenkvalitet och bristpå dricksvatten bedöms som en kraftig störning. Sammantaget bedöms översvämningarnasom sker vid extrema händelser ge stora negativa konsekvenser för människors hälsa.VälbefinnandeDe höga flöden som extrema händelser medför innebär dessutom att många spårområdenoch vägar översvämmas, bland annat spårområdet norr om Stockholms Central, och tunnelbananvid Gamla stan. Översvämningarna bedöms innebära en kraftig störning i och medatt det dels ger problem för berörda att ta sig till arbete, skola och service med mera och delsger problem för samhällstjänster såsom räddningstjänst och hemtjänst. Om räddningstjänsteninte kommer fram kan det i sig leda till förvärrade sjukdomstillstånd eller förvärradekonsekvenser av olyckor. Nollalternativet bedöms därför, vid extrema händelser, ge storanegativa konsekvenser avseende välbefinnande.Vid extrema händelser berörs något fler rekreationsområden av översvämningar, jämförtmed vattennivåer som beräknas kunna ske under normal drift. Översvämningarna blirmer omfattande och innebär att bryggor, strandnära campingplatser och fotbollsplaner bliröversvämmade. Störningen bedöms dock som relativt liten eftersom de höga vattenståndenfrämst uppstår under tidig vår när bryggor och campingplatser inte utnyttjas i så hög grad.Skada till följd av olyckaMälaren är ett stort vattenområde och därmed stiger vattnet relativt sakta vid en översvämning.Att vattenytan skulle stiga kraftigt på någon timme kan uteslutas även vid extremahändelser. Även under extrema händelser bedöms få personer kunna skadas till följd avöversvämmade byggnader och infrastruktur. De negativa konsekvenserna av nollalternativetbedöms därmed som måttliga negativa avseende skada till följd av olycka. Översvämningarvid extrema flöden innebär emellertid att räddningstjänst får problem att nå ut tillbehövande, se ovan.150

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.2.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftTillgång till dricksvatten och värmeI nollalternativet finns det en produktionsenhet, Norsborgs vattenverk, som vid lägsta lågvattenkan få problem i och med att deras vattenintag ligger över vattennivån. Huvudalternativethåller upp Mälarens sommarnivå, varför det problemet uteblir.Inträngning av saltvatten i Mälaren vid låga vattenstånd i Mälaren kombinerat med höganivåer i Saltsjön kan inträffa även med huvudalternativet. I huvudalternativet anpassashöjden för de nya utskoven i Söderström.Med huvudalternativet minskar risken för höga vattenstånd. De höga vattennivåer sombedöms uppstå i genomsnitt vart hundrade år (4,56) ligger inom det spann som Mälaren reglerasinom idag. De flesta system för elproduktion och elleverans bör därmed vara anpassadeäven till den nivå som hundraårsflödet kan ge, vilket innebär att risken för störningari tillgång på el och värme bedöms som liten med huvudalternativet.Sammantaget bedömer vi att huvudalternativet ger förutsättningar för en säker tillgångpå dricksvatten och värme för många människor. Därför innebär regleringen måttliga positivakonsekvenser för människors hälsa under normal drift.Smitta och giftiga föroreningarHuvudalternativet sänker vattennivån orsakad av 100-årsflöden, vilket innebär att riskenför bräddning av avlopp och upptryckning av avloppsvatten försvinner. Dessutom minskaröversvämningsrisken, vilket behandlats ovan. Utifrån det bedöms huvudalternativet ge förutsättningarför säker dricksvattenkvalitet för många människor med avseende på smittaoch giftiga föroreningar. Huvudalternativet innebär därmed stora positiva konsekvenser förmänniskors hälsa under normal drift.VälbefinnandeHuvudalternativet innebär inte någon betydande förändring i möjligheterna till rekreationjämfört med nollalternativet. De höga vattennivåer som kan beröra delar av sjönära rekreationsområdenbedöms inte ge några konsekvenser av betydelse för rekreationsmöjligheternai stort kring Mälaren.Huvudalternativet innebär att översvämningar helt uteblir för bebyggelse och infrastruktur.Det innebär att översvämningsberoende störningar i kommunikationer och tillgång tillsamhällsservice, uteblir med huvudalternativet. Huvudalternativet bedöms innebära småpositiva konsekvenser för människors välbefinnande.Skada till följd av olyckaTill skillnad från nollalternativet översvämmas inte bebyggelse och infrastruktur i huvudalternativet.Risken att någon skadas till följd av översvämningsberoende olycka bedömsdärmed som mycket liten.Huvudalternativet ger ändrade strömförhållanden uppströms och nedströms Slussen/Söderström.De flesta badplatser i det aktuella området ligger i skyddade vikar och kommer151

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27inte att utsättas för vattenhastigheter som kan vara farliga för dem som badar. Långholmensklippbad och Oxhålsdjupet kan dock vid enstaka tillfällen få sådana vattenhastigheter att enfördjupad riskanalys är befogad, se vidare kapitel friluftsliv och rekreation.Lokalt vid Slussenområdet kan vattenhastigheterna vid enstaka tillfällen bli höga. Riskernamed höga vattenhastigheter i Slussenområdet kommer att utredas i en fördjupad riskanalysoch säkerhetsrutiner kopplade till huvudalternativet kommer att arbetas fram.Extrema händelserHuvudalternativet skyddar från hälsorisker på grund av översvämningar. Skyddet är heltäckandeupp till ett 1000-årsvattenstånd. Vid ett 10 000-årsvattenstånd minskar riskerna.Nedanstående bedömningar avser risker vid ett 10 000-årsvattenstånd.Tillgång till dricksvatten och värmeI huvudalternativet sker ingen översvämning av studerade kraftverk. För elleveranserna kandock problem uppstå på grund av att det i flera städer och samhällen finns transformatorersom kan översvämmas. I Botkyrka finns dessutom en fjärrvärmeledning som kan översvämmas.Vid översvämningar kan också tillgången på dricksvatten störas, se Smitta ochgiftiga föroreningar.Brist på dricksvatten eller värme bedöms som sagt vara en kraftig störning. Med huvudalternativetbedöms få beröras av brist på el/värme. Huvudalternativet bedöms ge små negativakonsekvenser avseende tillgång till dricksvatten och värme.Smitta och giftiga föroreningarJämfört med nollalternativet kommer färre vattenskyddsområden samt riskobjekt somförorenad mark att översvämmas, vid ett 10 000-årsvattenstånd. Det kommer dock fortfarandeatt förekomma viss bräddning av avlopp samt viss översvämning av mark och källare.Dricksvatten av god kvalitet är som tidigare nämnts, grundläggande för människorshälsa. Med huvudalternativet bedöms få personer drabbas av störningar i dricksvattentillgångtill följd av översvämningar. Huvudalternativet innebär därmed små negativa konsekvenservid ett 10 000-årsvattenstånd kopplat till smitta och giftiga föroreningar.VälbefinnandeEndast mindre ytor med olika typer av bebyggelse riskerar att översvämmas vid ett 10000-årsvattenstånd. Områdena är spridda runt hela Mälaren. Vägar och spår kommer attöversvämmas, bland annat i Ekerö, Upplands Väsby, Mariefred, Västerås, Köping ochKungsör, men i betydligt mindre omfattning än i nollalternativet. Sammantaget bedömshuvudalternativet innebära små negativa konsekvenser avseende välbefinnande.Vid extrema händelser berörs fortfarande sjönära rekreationsområden och till exempelbryggor och campingplatser av översvämningar. Störningen blir dock relativt liten eftersomöversvämningar uppträder mycket sällan med huvudalternativet samt främst under tidig vårnär bryggor och campingplatser inte utnyttjas i så hög grad.152

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Skada till följd av olyckaHuvudalternativet innebär större avtappningskapacitet som kan utnyttjas vid extrema händelser.Det innebär att högre vattenhastigheter uppstår uppströms och nedströms Slussen/Söderström och lokalt i Slussenområdet. Slussenprojektet kommer att genomföra en fördjupadriskanalys avseende badsäkerhet och arbeta fram säkerhetsrutiner kopplade till huvudalternativet.Som nämndes ovan, översvämmas bebyggelse och infrastruktur även ihuvudalternativet vid ett 10 000-årsvattenstånd, men i mycket mindre grad än med nollalternativet.Risken för personskador till följd av översvämning är mycket liten. Huvudalternativetmedför små negativa konsekvenser avseende skada till följd av olycka.10.3. JordbrukSammanfattningHuvudalternativet innebär framförallt att nuvarande högatill extremt höga vattenstånd uteblir helt. Ett vattenståndmed exempelvis återkomstiden 10 000 år sänks mer än1 meter till motsvarande nivå för nuvarande/nollalternativets100-årsvattenstånd. Detta bedöms för jordbruketsdel innebära positiva konsekvenser även om det är relativtsett mycket sällsynta företeelser. Även högvattenstånd som med stor sannolikhetkommer att inträffa inom de närmaste 5-100 åren efter en ny reglering sänks, vilketmedför påtagliga fördelar för all åkermark kring sjön. Mycket lågt belägen åkermarksom med nuvarande regleringsförhållanden drabbas av ofta återkommande högvattennivåerberäknas dock få en försämring då huvudalternativet innebär att de låga ochofta återkommande högvattenstånden höjs något (0-5 centimeter). Detta är en negativkonsekvens. Totalt sett påverkas invallningarna positivt av huvudalternativet, tillföljd av att höga vattenstånd som orsakar skador på vallarna uteblir liksom risken föröversvämning.För låglänt åkermark utan invallning bedöms huvudalternativets normal drift innebäraen liten minskning av markvärdet på relativt stora arealer (många tusen hektar)på grund av att medelvattenståndet under normal vårbrukstid höjs 4 centimeter. Dettabedöms ur ett resurshushållningsperspektiv innebära en liten försämring för oinvalladåkermark. För enskilda markägare med berörd mark kan denna konsekvens blimärkbar. Påverkan på betesmark är under utredning.Nollalternativet innebär att nuvarande situation består. Nuvarande markvärden beståroch nuvarande risk för översvämningar består. Extrema högvattenstånd kan få negativakonsekvenser för både oinvallad och invallad areal då de inträffar. Direktskadanvid en översvämning kan uppskattas till 10 000-15 000 kronor per hektar på invalladareal medan skadan oftast är betydligt lägre vid översvämning av oinvallad areal pågrund av att denna areal även i vanliga fall är otillfredsställande dränerad.153

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.3.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (JordbruksverketVattenenheten, 2010-10-22).Tabell 10.3. Sammanställning av möjlig påverkan på jordbruket kopplat till olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenstånd Mälaren,direkt (översvämning,höjning av grundvattennivån)XVattenstånd Mälaren,indirekt (ändring avmarkanvändning)XJordbruksmarken kring MälarenJordbruket i Mälarens närområde är i stor utsträckning inriktat på produktion av spannmåloch starkt rationaliserat. Djurtätheten är låg med svenska mått mätt. Jordbruksmarken i deMälarnära områdena består till övervägande del av leror, ofta med inslag av gyttja, menmulljordar förekommer också. Markerna är generellt bördiga, vilket innebär att de avkastarbra, förutsatt att dräneringen av marken fungerar tillfredställande.Jordbruksmarken kan beröras av Mälarens vattenstånd på två olika sätt. Vid normalt förekommandevattenstånd berörs marken genom att Mälaren påverkar markens dränering,som har betydelse för markens produktionsförmåga. Vid höga vattenstånd kan jordbruksmarkenockså påverkas av översvämning. Vid en översvämning påverkas givetvis den arealsom ställs under vatten, men också högre liggande mark kan påverkas, till följd av att denfår försämrade dräneringsförhållanden.Brukningsvärd åkermark har av Jordbruksverkets vattenenhet bedömts finnas på höjdnivåöver 4,95 meter i Mälarens höjdsystem. Marker på nivåer lägre odlas endast i mindre omfattningsom åker och då ofta som betesvall på åker. De lägst liggande jordbruksarealernautnyttjas som permanent betesmark. (Mälarens medelvattenstånd är omkring 4,20 meter.)En illustration över vilka typer av jordbruksmark som finns på olika höjdnivåer över Mälarenfinns i figur 10.4.Figur 10.4. Jordbruksmarkens användning på olika höjdnivåer i Mälarens närområde. (Jordbruksverket Vattenenheten,2010-10-22)154

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27MarkavvattningsåtgärderStora arealer mark kring Mälaren har dikats ut eller vallats in för att bli möjliga att odla.Sådana åtgärder har ofta genomförts gemensamt av många berörda markägare. De flesta åtgärdernakring Mälaren har genomförts under 1900-talet och kallas dikningsföretag, torrläggningsföretageller invallningsföretag.Markavvattningsåtgärderna har i de flesta fall utförts med tillstånd genom en juridiskprocess (syneförrättning enligt vattenlagen). Enligt nuvarande lagstiftning (miljöbalken) ärmarkavvattning förbjudet i större delen av södra och mellersta Sverige. De företag som ärtillåtna är man dock skyldig att underhålla.Invallad jordbruksmarkEn invallning innebär att en skyddsvall anlagts mot en sjö eller ett vattendrag. Vallen bestårav jordmassor och ibland även med inblandning av stenblock. Från det invallade områdetpumpas vatten bort och grundvattenytan kan därmed hållas på önskad nivå (figur 10.5).Dräneringen av invallade områden fungerar därmed oavsett vilket vattenstånd som råder isjön eller vattendraget. Vid höga vattenstånd ökar dock behovet av pumpning, till följd avatt lyfthöjden blir högre och läckaget genom vallen blir större. Pumpningen är kostsam ochenergikrävande, men möjliggör en optimering av markens dränering så att den avkastarbättre. Högre vattenstånd än det som vallen är byggd för och som varar mer än några dygn,medför påfrestningar på vallen och risk för att vallen brister.ElskåpPumpbrunnUtloppsledningTrycksidaLyfthöjdPump med backventilInloppsledningInvalladmarkSugsidaFigur 10.5. Principen för en invallning.De flesta invallningsföretag har fått tillstånd genom förrättning. För invallningsföretagenkring Mälaren ska vallarnas krönhöjd enligt tillstånden vara minst 5,10-5,20 meter, vilketinnebär att vallarna är dimensionerade för att klara vattenstånd upp till 4,60-4,80 meter utanatt påverkas. Detta motsvarar ett högvattenstånd som har en återkomsttid om cirka 50 år.Den som fått tillstånd att anlägga en invallning har rättighet att ha invallningen, och ärockså skyldig att underhålla vallen så att krönhöjden och skyddsförmågan består, men såsker inte alltid. Med tiden sker sättningar och det jordmaterial som vallen är byggd av kanockså oxidera, så att vallen sjunker ihop.155

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Åkermark utan invallningLåglänta områden i sjöns närhet som inte vallats in har istället ofta dikats ut för att bli möjligaatt odla. Dikena har anlagts för att uppnå en optimal dränering. Detta kan innebära attbottennivån i diken som dränerar lågt liggande markområden är anlagda på en lägre nivåän Mälarens vattennivå. Detta medför att dränering kan ske ner till Mälarens vattenståndmen också att förändring av sjöns vattenregim kan påverka odlingsmarker långt in i det omgivandelandskapet.Trots utdikningen kan dessa områden ha problem med bristfällig dränering, till följd avatt nivåskillnaden till Mälaren är för liten. Marken kan ha sjunkit sedan dikningsföretagetgenomfördes, till följd av markpackning/sättningar och/eller bortodling av markens organiskamaterial. Dräneringen försämras också om dikena inte underhålls.Dålig dränering innebär att grödan tillväxer och avkastar sämre än den annars skulle hagjort. Alltför blöta förhållanden kan också försvåra möjligheterna att bruka marken. Omtunga jordbruksmaskiner körs på mark som är för blöt riskeras packningsskador, vilket ytterligarekan försämra jordens struktur och dränering och därmed produktionsförmåga.Om det är för blött på våren kan vårbruket därmed behöva skjutas upp tills dess att markentorkat upp tillräckligt för att bli körbar. En senare vårsådd påverkar avkastningen negativt.En tumregel är att för varje dag som vårsådden försenas minskar avkastningen med omkringen procent.Bakgrunden till att kulturväxterna gynnas av ett ökat dräneringsdjup är att det gynnarrotutvecklingen (figur 10.6). Ett djupt och välutvecklat rotsystem gör att växterna kan taupp vatten och näring från en större del av markprofilen, vilket i sin tur påverkar avkastningenpositivt.Betesmark utan invallningPåverkan på betesmark är, som ovan nämnts, under utredning.Figur 10.6. Ett ökat dräneringsdjup gynnar rotutvecklingen,vilket gör att växten kan ta uppvatten och näring ur en större del av markprofilen.Detta gynnar i sin tur grödans tillväxt ochdärmed avkastningen. (SLU/JordbruksverketsVattenenhet).156

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27UppsalaSävjaSurahammarKnivstaRimboHallstahammarVästeråsEnköpingSigtunaMärstaKöping45MälarenKungsörTorshälla1EskilstunaSkogstorpÖstra Hjälmaren±0 0,5 1 2 3 km6 7Strängnäs2SelaönMariefredÅkers styckebruk8Nykvarn9BålstaMälarenBro3StenhamraSödertäljeJärnaFäringsöPershagenKungsängenEkeröTumbaVäsbyTäbyStockholmSlussenVallentunaLidingöÄltaJordbroVästerhaningeÅkersbergaVaxholmGustavsbergBooSaltsjöbadenOmrådeKatrineholmFlenTyp av markavvattningsföretagBedömd påverkancirkahektarBåvenGnestaValllängdHimmerfjärdenmeterLyfthöjd Horsfjärden cirkameter till MWMysingenMälaren1 Dikningsföretag 230-260*2 Dikningsföretag 1103 Invallningsföretag 100 250 1,24 Invallnings-/dikningsföretag80/18-28 2500 1,65 Invallningsföretag 90 2700 1,66 Betesmark 457 Dikningsföretag 19-218 Dikningsföretag 709 Dikningsföretag 32Figur 10.7. Översiktskarta och beskrivning av analyserade områden ”titthål” nummer 1-9. * den högre arealuppgiftenavser HW 100åroch den lägre HW 50åroch berör inte företagens hela båtnadsareal. (Jordbruksverkets Vattenenhet,2010-10-22)MetodFör att bedöma konsekvenserna för berörd jordbruksmark måste det finnas tillgång till detaljeradehöjddata. Lantmäteriets nationella höjddatabas innehåller inte höjddata med tillräckligupplösning för att det ska vara möjligt att konsekvensbedöma all jordbruksarealkring Mälaren i detalj. För att genomföra konsekvensbedömningen har därför nio styckenområden valts ut av Jordbruksverkets vattenenhet och studerats i detalj (figur 10.7).Områdena har valts för att få en geografisk spridning kring Mälaren och för att i någonmån representera området i stort. Bland de utvalda områdena finns därför både åkermark157

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27och betesmark, samt såväl invallad mark som oinvallad mark. De utvalda områdena utgörsav sex dikningsföretag (nr 1, 2, 4, 7, 8 och 9), tre invallningsföretag (nr 3-5) och ett strandbete(nr 6). De nio områden som analyserats omfattar totalt cirka 590-620 hektar, beståendeav omkring 490-520 hektar åkermark och omkring 100 hektar betesmark.Arealen som berör ett 80-tal fastigheter har delats in i omkring 700 mindre områden somanalyserats var för sig. Områdena har kontrollmätts i fält av Jordbruksverket för att få korrektahöjdangivelser.Marker utanför de utvalda områdena antas få samma typer av konsekvenser som de utvaldaområdena. Däremot går det idag inte bedöma hur andra marker än de utvalda områdenakommer att påverkas i detalj.Erfarenhetsmässigt bedöms ett optimalt dräneringsdjup för åkermark kring Mälarenvara 1,4 meter (Jordbruksverkets Vattenenhet, 2010-10-22). Ett ökat dräneringsdjup ned tilldenna nivå bedöms ha positiv inverkan på markvärdet (figur 10.12.). Vanligen ligger dockdräneringssystem på ett djup av omkring en meter. Till dräneringsdjupet ska, enligt Jordbruksverket,även läggas ett falltillägg om 0,5 ‰ (vilket innebär 0,5 meter per kilometer),för att motsvara att vattenytorna i markprofilen har en tillräcklig lutning för att vattnet skarinna mot sjön.Jordbruksverket har vid sin konsekvensbedömning, utöver vattenstånden i Mälaren,också beaktat vattenflöden och vattenstånd i diken. När vattenflödena i dikena är högastyrs vattenståndet i dikena av flödet, men vid låga flöden i dikena påverkas vattenståndeti diken i högre utsträckning av vattenståndet i Mälaren.Total areal berörd åkermark kring Mälaren har uppskattats genom att analysera ortofotokartormed höjdkurvor och länsstyrelsernas översiktskartor för markavvattningsföretag.Metoden är grov, eftersom höjdkurvorna hämtats från den nationella höjddatabasen, sominte har en tillräcklig upplösning för ändamålet.10.3.2. BedömningsgrunderJordbruksmarken är viktig ur ett resurshushållningsperspektiv. Jordbruksmark har ocksåett ekonomiskt värde, både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskildamarkägaren. Hushållningsaspekter och ekonomiska värden är inte alltid möjliga att separera,utan går ofta i varandra.Miljöbalken (1998:808) 3 kap3:e kapitlet i miljöbalken innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning medmark- och vattenområden. Där framgår bland annat att mark- och vattenområden skall användasför det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhetoch läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medfören från allmän synpunkt god hushållning. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråkför bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressenoch detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställandesätt genom att annan mark tas i anspråk.158

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27PåverkansfaktorerTabell 10.4. Sammanställning av möjlig påverkan på jordbruksmark kopplat till olika geografiskapåverkansområdenPåverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenstånd Mälaren,direkt (översvämning,försämrad dränering)XVattenstånd Mälaren,indirekt (ändring avmarkanvändning)XSpecifika bedömningsgrunderÅkermarkens produktionsförmåga, och därmed dess ekonomiska värde, är relaterat tillmarkens dräneringsförhållanden. Vid en bristfällig dränering påverkas markens värde negativt.Sambandet mellan markvärde och dränering kan beskrivas med en så kallad värderingskurva(figur 10.8). Sådana värderingskurvor finns framtagna för diknings- och invallningsföretag,och användes för att beräkna den ekonomiska nytta som olika arealer fick dåområdena dikades ut eller vallades in.Baserat på värderingskurvor för de utvalda områdena har Jordbruksverkets vattenenhetberäknat hur markvärdet förändras på åkermark till följd av huvudalternativet. Beräkningenhar gjorts för vattenstånd som beräknas uppkomma oftare än vart 50:e år respektiveoftare än ett 100-årsvattenstånd. Den nytta som åkerbruket får till följd av uteblivna översvämningarhar vägts in i de beräkningar som utförts av Jordbruksverkets vattenenhet.Översvämningarna får negativa konsekvenser när de inträffar (se miljökonsekvenser avnollalternativet).Figur 10.8 Värderingsdiagram. Värderingskurvor(de övre kurvorna) beskriversambandet mellan markvärdetoch dräneringsdjupet. (Dräneringsdjupetpåverkas i sin tur av Mälarensmedelvattenstånd, MW). Figurenvisar värderingskurvor för åkermark inollalternativet (svarta kurvor)) och ihuvudalternativet (röda kurvor). Värderingskurvansform innebär att en relativtliten försämring av en halvdåligtdränerad mark kan medföra en storminskning av markvärdet. En liten försämringav en väldränerad mark ellermark med mycket dålig dränering innebärdäremot endast en liten minskningav markvärdet. I figuren syns också hurmarkvärdet påverkas av högvattenstånd(HW) med kortare återkomsttidän 50 år samt med återkomsttid upptill 100-år (SLU/Jordbruksverkets Vattenenhet,2010-10-22)159

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vid beräkningen av hur markvärdet förändras har följande vägts in:• Påverkan av medelvattenstånd under vegetationsperioden (15 april-15 okt). Medelvattenståndetunder vårbruksperioden (15 april-1 maj) har beaktats särskilt, dådenna period är betydelsefull för vårbrukets genomförande. På den lägst belägnaåkerarealen, med ett dräneringsdjup om mindre än 1 meter, kan vårbruket behövasenareläggas till följd av den höjning av medelvattenståndet under vårbruksperiodensom huvudalternativet medför alternativt så ökar packningen som orsakarlägre avkastning. För att ta hänsyn till detta har värderingskurvan för huvudalternativetjusterats (figur 10.3.2.1). (Jämför röda och svarta värderingskurvor i figur10.3.2.1). Justeringen är som störst vid dräneringsdjup på 0,6 meter och uppgårdå till 15 % av värdet för 0,6 meter dräneringsgrad. (Enligt en tumregel minskarskörden med omkring en procentenhet för varje dag som vårbruket försenas,vilket innebär att en försening med omkring två veckor motsvarar ungefär 15procentenheter.)• Påverkan av högvattenstånd på odlingsmarken har beräknats med beaktande avtvå alternativ. Dels högvattenstånd med återkomsttid upp till 50 år och dels förvattenstånd med återkomsttid upp till 100 år. I detta inkluderas ett visst högvattenståndsåterkomsttid (frekvens) och hur många dagar per år det förekommer(varaktighet). Effekten av sådana högvattenstånd har vägts in oavsett när på åretde inträffar.• Huvudalternativet innebär en ökad avtappningskapacitet och ändrad reglering avMälaren. Detta genomförs för att minska dagens översvämningsrisker.• Under en period av 100 år är sannolikheten för att ett 10-årsvattenstånd skall inträffa100 %, 50-årshögvattenstånd 87 %, 100-årshögvattenstånd 63 %, 1000-årsvattenstånd10 % och för att ett högvattenstånd med 10 000 års återkomsttid skallinträffa ca 1 %. Storleken av översvämningsarealen på odlingsmark ökar successivtmed högre vattenstånd. Detta medför att skador i översvämningsarealensperiferi är mer sällsynta vilket också medför att årskostnaden för dessa skadorär av mer marginell karaktär räknat över en längre tid. Detta har medfört attjordbrukets dräneringsanläggningar (exempelvis invallningar) vanligtvis dimensionerasför vattenstånd som motsvarar maximalt 50-70 års återkomsttid (=87-75% sannolikhet att det inträffar under en 100-årsperiod). Kostnaden för högredimensioneringsnivå ökar oftast dramatiskt i relation till ytterligare nytta.Markvärdet kan förändras på små eller stora arealer. Konsekvensen sett ur ett resurshushållningsperspektivblir större ju större areal som berörs.10.3.3. Miljökonsekvenser nollalternativetNormal driftNollalternativet innebär att dagens reglering består.Vattenståndet vid ett 100-årsflöde beräknas uppgå till +5,17 meter. Vid ett 100-årsflödeskulle därmed oinvallad åkermark på lägre nivåer än +5,17 ställas under vatten. Odlingsvärdåkermark bedöms finnas från höjdnivån +4,95 meter och uppåt.Även en del invallad åkermark skulle drabbas av översvämning vid ett 100-årsflöde. Invallningarnaskrönhöjd är vanligen +5,10 eller +5,20 meter. Invallningarna skulle dessutomriskera att skadas eller brista. Ett vallbrott medför vanligen komplicerade reparationsarbe-160

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ten som kan kosta flera hundra tusen kronor (Jordbruksverkets Vattenenhet, 2010-10-22).Nollalternativets hundraårsvattenstånd skulle få olika stora konsekvenser beroende pånär på året det inträffade, hur länge högvattenståndet skulle bestå och hur snabbt vattnetskulle dra sig tillbaka. Om en växande gröda ställs under vatten kan den skadas eller dö,vilket orsakar skördebortfall. Produktionen kan också påverkas negativt under nästföljandecirka tre till fem år (Jordbruksverkets Vattenenhet, 2010-10-22.En översvämning av åkermark efter midsommar orsakar en direkt totalskada av grödanpå cirka 10 000 kr/ha, medan en översvämning av höstsådd åkermark under vintern ellervåren kan medföra en skada på cirka 5 000 kr/ha. För vinter- och våröversvämning av arealsom skall vårsås, kan skadan beräknas till ett mindre belopp. Minskad produktion underföljande tre till fem år kan uppskattas till 5 000 kr/ha. Därmed kan en översvämning avåkermark orsaka en kostnad på allt ifrån 1 000-15 000 kr/ha.Utöver de marker som skulle ställas under vatten bedöms marker upp till cirka en meteröver det aktuella högvattenståndet kunna påverkas indirekt, genom att de får försämradedräneringsförhållanden. (SOU 2006:94)Problem skulle sannolikt även uppstå med transporter av jordbruksprodukter och insatsvarormed mera till och från många gårdar. Avbrott i elförsörjningen skulle kunna ledatill ytterligare problem. (SOU 2006:94)Extrema händelserI nollalternativet skulle risken för extrema högvattenstånd vid höga flöden bestå, vilka fårnegativa konsekvenser för jordbruket då de inträffar. Sett ur ett lantbruksekonomiskt produktionsperspektivbedömer dock Jordbruksverkets vattenenhet att de negativa konsekvensernaav sällan förekommande mycket höga vattenstånd är små, eftersom dessa inträffar såsällan. Kostnaden vid en översvämning bedöms, som tidigare nämnts, uppgå till omkring1 000-15 000 kr/ha (Jordbruksverkets Vattenenhet, 2010-10-22).I nollalternativet beräknas vattenståndet vid ett dimensionerande flöde uppgå till över +6meter. Detta innebär att ansenliga arealer skulle ställas under vatten. Utöver de marker somskulle ställas under vatten, bedöms marker upp till cirka en meter över det aktuella högvattenståndetpåverkas indirekt.Andra konsekvenser för lantbruksnäringen vid vattenstånd över 6 meter är skador påvägar, dränering och skyddsvallar. Dessa skador bedöms bli stora med följdeffekter förtransporter, djurbesättningar och lager. Flertalet skyddsvallar bedöms brista. (SOU 2006:94)10.3.4. Miljökonsekvenser huvudalternativetNormal driftBerörd arealJordbruksverket uppskattar att sammanlagt omkring 8000 hektar oinvallad jordbruksmarkoch knappt 4000 hektar invallad jordbruksmark berörs av Mälarens normala vattenstånd,och därmed även av Mälarens reglering. Av denna areal utgörs uppskattningsvis cirka 75 %av åkermark. Resten bedöms vara betesmark eller övrig mark. Denna areal berörs av Mälarenidag (nollalternativet) och kommer i nästan samma utsträckning att göra det också i161

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27huvudalternativet, även om de extrema högvattenstånden sänks betydligt. Arealuppskattningenär grov i och med att höjddata är grova. I dagsläget går det inte att uppskatta skillnadeni berörd areal mellan nollalternativets och huvudalternativets normaldrift.Den berörda arealen bedöms finnas upp till höjdnivåer på 5,60–6,40 meter i Mälarenshöjdsystem. Upp till den nivån bedömer Jordbruksverket att Mälaren påverkar dräneringsförhållandena(Jordbruksverkets Vattenenhet, 2010-10-22). Arealen är uppskattad inklusivefalltillägg och med beaktande av vattenföring och vattenstånd i diken.Konsekvenser för invallad jordbruksmarkKonsekvensbedömningen förutsätter att befintliga invallningar fungerar som avsett, detvill säga att de har den krönhöjd som de ska ha enligt respektive förrättning (tillstånd).Invallningarnas krönhöjd ligger ofta på omkring 5,10-5,20 meter. Dessa vallar är dimensioneradeför att klara vattenstånd om cirka 4,60-4,70 meter utan att påverkas. Huvudalternativetinnebär därmed att även ett vattenstånd vid ett 100-årsflöde, klaras utan att invallningarnapåverkas. (Vattenståndet vid ett hundraårsflöde har av SMHI beräknats uppgå till4,56 m i huvudalternativet.)I och med att sannolikheten för högvattenstånd som kan påverka invallad areal minskarmed huvudalternativet, innebär huvudalternativet en förbättring för invallad jordbruksmark.Invallningarnas driftkostnad bedöms påverkas mycket litet av huvudalternativet, i ochmed att medelvattenståndet sett över hela året blir i princip detsamma (1 centimeter lägre ihuvudalternativet än i nollalternativet), vilket gör att invallningarna inte kommer att påverkasav något ökat inläckage. Det blir dock en större andel av vattnet som måste pumpas moten högre lyfthöjd (på våren). Jordbruksverket har beräknat att detta medför i storleksordningennågra tiondels procent ökade driftskostnader.Underhållskostnaden för invallningarnas vallar blir lägre i huvudalternativet än i nollalternativet,eftersom alla högvattenstånd över 4,50 blir mer sällsynta med huvudalternativet.Totalt sett är huvudalternativet positivt för den invallade arealen.Konsekvenser för oinvallad åkermarkDen oinvallade åkermarken har i samtliga studerade områden totalt sett bedömts påverkasnegativt av huvudalternativets normaldrift beräknat på vattenstånd upp till en återkomsttidav 50 år. Med ett 100-årsvattenstånd som utgångspunkt för beräkningarna sjunkerden negativa påverkan och kan till och med i vissa studerade områden resultera i ensammanlagd mindre positiv påverkan på markvärdet. Markvärdet har i genomsnitt beräknatsminska med 3,5 % av markvärdet vid fullgod dränering med beaktande av nivåer upptill ett 50-årsvattenstånd och 2,8 % vid nivåer upp till ett 100-årsvattenstånd. Förändringensriktning beror på att de höga vattenstånden sänks med huvudalternativet. Största delenav skillnaden beror dock på att högvattenstånden för 50 respektive 100 års återkomsttid beräknatspå olika sätt. Det lägre högvattenståndet har beräknats med historiska högvattenståndsom grund medan det högre vattenståndet beräknats med hänsyn till Mälaren tillrinnandeflöde med återkomsttiden av 100 år (se figur 10.3.4). Förändringens storlek uttryckt162

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27i reella tal skall relateras till markpriset för bra dränerad åkermark, alltså mark som liggerhögre än Mälarens påverkansområde det vill säga nivåer över +6 meter.Vid beräkningarna har Jordbruksverket tagit hänsyn till dels den nytta som den berördaåkermarken får till följd av att högvattenstånd över omkring 4,45 meter blir mer sällsyntai huvudalternativet, dels den skada som uppstår till följd av att högvattenstånd mellan 4,30och 4,45 meter blir mer vanligt förekommande och den skada som uppstår till följd av etthöjt medelvattenstånd under vegetationsperioden (främst vårbruksperioden). I beräkningarnahar hänsyn tagits till de vattenstånd som i genomsnitt uppkommer oftare än vart femtiondeår respektive vart 100:e år. Den positiva effekten av att extrema högvattenstånd(översvämningar) uteblir med huvudalternativet har beaktats vid beräkningarna från Jordbruksverketsvattenenhet.Huvudalternativet innebär att det genomsnittliga vattenståndet under vårbruksperiodenblir något högre än i nollalternativet. Detta innebär att vårbruket kan försenas på lågt liggandeåkerarealer. Ett försenat vårbruk försämrar avkastningen, vilket får negativa ekonomiskakonsekvenser för den enskilda lantbrukaren.Medelvattenståndet under vårbruksperioden (15 april - 1 maj) blir omkring 4 centimeterhögre i huvudalternativet än i nollalternativet (höjning från omkring 4,29 meter till 4,33meter i Mälarens höjdsystem). Jordbruksverkets vattenenhet har bedömt att detta medföratt vårbruket på lågt liggande arealer kan försenas tills dess att vattennivån sjunkit till 4,29meter, det vill säga till den nivå som vanligen råder då vårbruket genomförs med nuvarandereglering. Detta innebär ett genomsnittligt år en försening med drygt två veckor pålågt liggande åkerareal. Åkerarealer som har ett dräneringsdjup om en meter eller mer övermedelvattenståndet bedöms inte påverkas av någon försening av vårbruket, enligt Jordbruksverket.Eftersom Slussenprojektet inte haft tillgång till tillräckligt noggranna höjddatahar det inte varit möjligt att avgöra hur stora områden som kan påverkas av det höjdavårvattenståndet. Man kan ändå dra slutsatsen att det rör sig om en delmängd av den arealsom utpekats som berörd av Mälaren, se ovan.Med undantag för vårbruksperioden (15 april - 1 maj) är medelvattenståndet under restenav vegetationsperioden (1 maj-15 oktober) detsamma i huvudalternativet som i nollalternativet.Huvudalternativet innebär också att högvattenstånd mellan ungefär 4,30 och 4,45 meterblir vanligare, medan högre högvattenstånd än så blir mer sällsynta (figur 10.3.4). Att dessahögvattenstånd blir vanligare är negativt, eftersom det innebär en försämrad dränering ochdärmed sämre avkastningsförmåga hos berörd mark. Att högvattenstånd över 4,45 blir mersällsynta innebär på motsvarande sätt positiva konsekvenser.Under vinterhalvåret blir medelvattenståndet i huvudalternativet 6-7 centimeter lägre äni nollalternativet. Jordbruksverket har inte tillmätt detta någon betydelse vid beräkningenav regleringsförslagets konsekvenser även om ett sänkt vattenstånd generellt kan betraktassom positivt för åkermark. Måttliga sänkningar under vinterhalvåret är dock svårt att kvantifierapå en markvärdeskala.Totalt sett bedöms huvudalternativets normaldrift innebära en liten minskning av markvärdetpå en relativt stor areal (många tusen hektar). Detta bedöms ur ett resurshushållnings-163

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.9. Återkomsttid för högvattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet. Frekvensanalys på historiskahögvattenstånd upp till 50 års återkomsttid perioden år 1976-2005. Högvattenstånd med 100 års återkomsttidberäknat på tillrinnande flöde med 100 års återkomsttid (SMHI, Bearbetning Jordbruksverkets Vattenenhet).perspektiv innebära en liten försämring för oinvallad åkermark. För enskilda markägaremed berörd mark kan försämringen bli märkbar.I huvudalternativet beräknas vattenståndet vid ett hundraårsflöde bli 4,56 meter. Åkermarkbedöms finnas på höjdnivåer över 4,95 meter. Med huvudalternativet skulle därmedingen åkermark kring Mälaren ställas under vatten vid ett hundraårsflöde.Indirekta effekterEftersom medelvattenstånden förändras så lite till följd av huvudalternativet, väntas nuvarandemarkanvändning i huvudsak fortsätta. Undantaget är vissa åkermarker, som redanidag har mycket dåliga dräneringsförhållanden, och som i huvudalternativet istället kankomma att övergå till att användas som betesmark eller läggas i träda. Mycket begränsadearealer bedöms få en sådan förändrad markanvändning till följd av den ändrade regleringen.Förändringen av medelvattenstånden är liten och det finns också många andra faktorersom spelar in för hur markens används, bland annat gårdens inriktning och brukarensintressen, marknadspriser och möjligheten att få ekonomiska ersättningar, markens belägenhetoch arrondering med mera.Extrema händelserHuvudalternativet innebär ett skydd mot ökad översvämning över nivån +4,7 meter då vattenståndöver denna nivå uteblir helt. Denna nivå motsvarar ett vattenstånd med 1000 årsåterkomsttid. I huvudalternativet minskar översvämningarna med drygt 1 meter för ett 10164

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27000-årsvattenstånd. Enligt Jordbruksverkets vattenenhet börjar produktiv åkermark vid+4,95 meter och de bedömer därmed att ingen åkermark skulle översvämmas i huvudalternativetvid 10 000-årsvattenstånd (uppgår till +4,78 meter)Oinvallade marker upp till cirka en meter över vattenståndet vid ett 10 000-årsvattenståndpåverkas dock indirekt, genom att de får tillfälligt försämrade dräneringsförhållanden,(SOU 2006:94). Hur stort område som påverkas indirekt beror på hur längehögvattenståndet varar; ju längre det varar, desto större kringliggande områden påverkas.Konsekvensen av en översvämningsskada beskrivs i avsnittet om nollalternativets konsekvenserför jordbruket.Jämförelse med nollalternativetSkillnaderna mellan huvudalternativet och nollalternativet är sammanfattningsvis följande:• Sannolikheten för omfattande översvämningar av jordbruksmark är mindre ihuvudalternativet än i nollalternativet, vilket är positivt. Jordbruksverkets vattenenhethar dock bedömt att de skador för jordbrukets produktion som inträffar vidextrema händelser har relativt liten betydelse sett över tiden, eftersom de inträffarså sällan.• För invallad jordbruksmark och driften av invallningarna är skillnaden mellan alternativensnormaldrift i princip försumbar. Risken för översvämning vid extremahögvattenstånd minskar, vilket är positivt• Huvudalternativet innebär en försämring för låglänt oinvallad åkermark jämförtmed nollalternativet. Försämringen beror främst på det höjda medelvattenståndetunder vårbruksperioden och att de låga högvattenstånden under cirka +4,50 meterinträffar oftare och blir något långvarigare än i nollalternativet. Beräknas påverkanupp till vattenstånd med 100 års återkomsttid blir försämringen något mindreän om beräkningen endast görs upp till vattenstånd med 50 års återkomsttid. Dettaberor på att huvudalternativet medför att högvattenstånd med längre återkomsttidän 3-5 år sänks. De sällan förekommande och höga vattenstånden sänks betydligtmed huvudalternativet. För de lågt belägna åkerarealerna är huvudalternativetdärför negativt. Påverkan på betesmark är för närvarande under utredning.10.3.5. Förslag till skyddsåtgärderNågra skyddsåtgärder föreslås inte eftersom Slussenprojektet har för avsikt att erbjuda ersättningartill de som brukar låglänt åkermark och som får en påtaglig försämring till följdav huvudalternativet. När det gäller att identifiera vad som utgör åkermark kommer uppgiftersom lämnats till Jordbruksverket i samband med EU-stödsansökningarna att utgöraunderlag.165

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.4. Sjöfart och hamnarSammanfattningHuvudalternativet innebär måttligt till stora positiva konsekvenserför såväl hamnar i Mälaren som för sjöfarten.Risken för översvämning minskar vilket innebär ökadeförutsättningar för fartygen att anlöpa och nyttja hamnarnai Mälaren. Det lägsta lågvattenståndets marginalerutökas vilket medför en minskad risk för grundstötning.Huvudalternativet innebär vid höga flöden små till måttligt negativa konskevenserlokalt i Saltsjön vid Stadsgårds- och Skeppsbrohamnen då dessa kan påverka fartygensmanövreringsförmåga och därmed minskar nyttjandegraden något för dessahamndelar. Huvudalternativet innebär mycket stora förbättringar för såväl hamnar iMälaren som för sjöfarten jämfört med nollalternativet.10.4.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Tyréns, 2010-10-18). Det område som studerats för sjöfart och hamnar är Mälaren regionalt och lokalt, Slussenområdetsamt Saltsjön och innerskärgården fram till Oxdjupet. Därefter kan påverkaninte särskiljas från de normala strömvariationerna som förekommer i skärgården.För huvudalternativets påverkan på sjöfart och hamnar har ett antal huvudsakliga påverkansfaktoreridentifierats, liksom den geografiska omfattningen av sådan påverkan (tabell10.5). Sjöfart och hamnar kan påverkas av vattenståndsvariationer och flöden genom tillexempel påverkan på hamnverksamheten, framkomligheten i Mälarens och Saltsjöns farleder,möjligheten till slussning, högre strömhastigheter, virvelbildningar och dylikt, möjligheternaatt för fartyg angöra och utlöpa från varv samt genom fritidsbåtars och kanoters/kajakers möjlighet till manövrering.Tabell 10.5. Sammanställning av möjlig påverkan på sjöfart och hamnar kopplat till olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenLåga vattenståndi MälarenXsjöfart/farledHöga vattenståndi MälarenXhamnar/sjöfartFlöden ut från MälarenXhamnar/sjöfartXsjöfart *Xhamnar/sjöfart*** Östra Mälaren. Områden som inte hänförs till farleder eller hamnområden, men där högre strömhastigheter ochvirvelbildningar kan förekomma som en konsekvens av regleringen.** Fram till Oxdjupet166

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27För påverkan på gäst-, natur-, eller fritidsbåthamnar samt påverkan på bryggor i Mälarendär viss passagerartrafik förekommer hänvisas till kapitel 10.12, Friluftsliv och rekreation.För påverkan genom förändrade vattenstånd har en GIS-analys genomförts för Mälarenskommersiella hamnar. GIS-analysen visar vilka hamnar som riskerar att översvämmas. Idetta skede har inte någon beräkning över arealen översvämmad kaj eller hamnyta utförts.Efter genomförd GIS-analys och sammanställning av kajkrönsdata har bedömning av möjlighetenför fartyg att anlöpa och avgå från hamnen gjorts, då ytterligare + 50 centimeterkrävs som marginal. Även en analys av låga vattenstånd och sjöfartens behov av erforderligtdjup har utförts. För påverkan till följd av förändrade flöden har SSPA övergripandebedömt olägenheter och risker för sjöfarten inne i Mälaren. Detaljerade bedömningar omhur sjöfarten påverkas genom Söderström har utgått från sex olika avtappningsfall, 290,500, 750, 1000, 1300 och 1500 m 3 /s. För att öka kunskapen om hur strömmarna och vindarpåverkar fartyg som idag anlöper och nyttjar kajerna har även manövreringssimuleringargenomförts för två typfartyg. 9Hamnar och sjöfart i MälarenI Mälaren finns ett 20-tal hamnar, se figur 10.10. Mälarens största hamnar Västerås och Köpingshamn är utsedda till riksintresse av Sjöfartsverket enligt 3 kap 8§ miljöbalken (www.sjofartsverket.se). (Stockholms Hamn AB har hamndelar som är av riksintresse, men dessahamndelar ligger inte i Mälaren). I figur 10.10 redovisas samtliga 20 tal hamnar i Mälarensom hanterar gods och har fartyg som anlöper i kommersiell drift. Även farleder i Mälarenredovisas.Figur 10.10. Farleder i Mälaren samt hamnar i Mälaren som hanterar gods och som har fartyg som anlöper i kommersielldrift9 En simulering där indata som strömmar, riktningar, flöden och vindriktning kombineras med data från fartyg som trafikeraraktuellt område där till exempel antal motorer, storlek på fartyg med mera läggs in i ett dataprogram. I virtuell miljö kan mansedan ”testköra” fartyget och få en känsla för om manövreringen är möjlig eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas.167

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Mälaren utgör en viktig transportled genom den så kallade Mälarleden som sträcker sig frånSödertälje till hamnarna i Västerås och Köping, se figur 10.10. Det finns i dagsläget fyrafarleder i Mälaren som är av riksintresse enligt 3 kap 8§ miljöbalken enligt Sjöfartsverket,varav tre är till Västerås och en till Köping.(Sjöfartsverket, 2008)) Sjöfarten på Mälaren harlånga traditioner och totalt omfattar den yrkesmässiga sjöfarten på Mälaren cirka 4,6 miljonerton gods/år. Det gods som transporteras till sjöss på Mälaren är till största delen inkommanderåvaror och energi till industrin för förädling och produktion (Mariterm AB, 2002).Förutom godstrafik förekommer även passagerartrafik och en omfattande trafik med chartradepassagerarbåtar. (Tyréns, 2007)För att kompensera skillnaden mellan Mälaren och Saltsjön finns det slussar i Södertälje,Hammarby och Söderström. Slussarna begränsar lastfartygens storlek.Tabell 10.6. Max tillåten storlek på fartyg i slussarna (www.sjofartsverket.se)SlussMaxLängdMax BreddMax DjupgåendeKarl Johan slussen 75 10 3,90 4)Hammarbyslussen 110,00 3) 15,00 3) 5,60 3)Södertälje sluss124,0017,006,80124,00 1)18,00 1)6,50 1)135,00 2) 19,00 2)1) Alternativa max mått. 2) Tillstånd efter särskild prövning. 3) Större mått efter särskilt tillstånd av Stockholms hamnkapten.4) Segelfri höjd över Karl Johanslussen: 3,8 meterVia Karl Johanslussen passerar årligen cirka 2500 fartyg i yrkestrafik och via Hammarbyslussenpasserar cirka 6000 yrkestrafik. Förutom den kommersiella trafiken passerasslussarna även av fritidsbåtar. Genom Hammarbyslussen passerar cirka 35000 fritidsbåtaroch genom Karl Johanslussen cirka 21000. (Stockholms Hamn AB, Torbjörn Persson, november2009, per mail). Genom Södertälje sluss passerar i snitt 10 fartyg/dygn och främstunder natten, statistiken är från 2004 men förhållandet är ungefär detsamma 2009. Antaletfritidsbåtar som passerar Södertälje sluss är cirka 10 000 mellan maj till september (Sjöfartsverket,Johan Axiö 2009-05, per mail).Hamnar och sjöfart i SaltsjönI vattenområdet mellan Slussen/Söderström och Oxdjupet finns nio hamnar som är i drift:Värtahamnen, Frihamnen, Loudden, Bergs oljehamn, Nybrokajen, Södra Blaiseholmskajen,Skeppsbrohamnen, Stadsgårdshamnen och Strömkajen. Dessa hamnar har anlöp avkommersiell trafik. Stadsgården och Skeppsbrohamnen är så kallade allmänna hamnar 10 .Stadsgårds- och Skeppsbrohamnen är hamnar av Sjöfartsverket utpekade som riksintresseenligt 3 kap 8 § Miljöbalken (www.sjofartsverket.se). Totalt sker cirka 2 000-2 500 fartygsanlöpårligen till Stadsgårdshamnen och Skeppsbrohamnen. Huvuddelen av dessa fartygutgörs av godsfartyg, passagerarfärjor och kryssningsfartyg.(Sweco, 2007)10. En allmän hamn (enligt SOU 1943:21 och prop. 1981/82:130) medför att fartyg endast får avvisas av hamnen på grund avutrymmesskäl eller karantän eller andra särskilda bestämmelser så som till exempel risk för brand eller dylikt.168

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27I den del som ligger närmast Slussen vid Stadsgårdshamnen hyrs ett antal kajplatser ut tillexterna företag, två permanent förtöjda fartyg och två som är i trafik bedriver verksamhetinom hamnområdet. De två fartyg som åker till och från hamnen vid denna del är de somi dagsläget har problem med manövrering då man tappar dagens maxvolym om 275 m 3 /s(Stockholms Hamn AB, Torbjörn Persson, muntligen möte juni 2009).Södra Hammarbyhamnen är en industrihamn för två verksamhetsutövare och även en såkallad allmän hamn med cirka 250 anlöp/år. (Sweco, 2007)Förutom att förlägga fartyg vid kaj är det möjligt för fartyg att ankra inom ankringsplatsi Strömmen cirka 200 meter ut från Stadsgårdsterminalen vid Stadsgården. Denna möjlighetnyttjas då det råder kajbrist eller då vattendjupet vid kaj inte är tillräckligt beroende påfartygens djupgående. Ankringsplatsen är markerad på sjökort och nyttjas främst av militärafartyg eller kryssningsfartyg.Farlederna in till Mälaren från Saltsjön är av riksintresse. Passagen via Slussen/Söderströmär dock ingen farled av riksintresse. (Sjöfartsverket, 2008)10.4.2. BedömningsgrunderNedan sammanfattas de viktigaste bedömningsgrunderna som använts vid bedömning avkonsekvenser för sjöfart och hamnar. Miljömål för sjöfart och hamnar finns i bilaga 1.RiksintresseHamnarna i Köping och Västerås samt Stockholms Hamn är av riksintresse för sjöfarten.Riksintresset innefattar även expansionsmöjligheter för hamnarna.Fyra farleder i Mälaren, från Södertälje, är av Riksintresse, varav tre är till Västerås ochen till Köping. Sjöfartsverket värnar om funktionen hos farledsystemet som en del av ettlångsiktigt hållbart transportsystem till Södertälje och vidare in i Mälaren till Västerås ochKöping.Samtliga hamndelar och farleden in till Saltsjön är utpekad som riksintresse för kommunikationsanläggningarav SjöfartsverketLagar och FörordningarI SOLAS-konventionen (Safety Of Life At Sea) finns en kod (ISPS, International Ship andPort facility Security code) för skydd av fartyg och å kallade hamnanläggningar (interfacetfartyg/hamn).Allmän hamn (enligt SOU 1943:21 och Prop 1981/82:130) medför att fartyg endast får avvisaspå grund av utrymmes skäl eller karantän eller andra särskilda bestämmelser.Lag (2006:1209) om hamnskydd innehåller bestämmelser om hur hamnskydd skall organiserasoch bedrivas. Med hamnskydd avses åtgärder som skall vidtas i hamnar i syfte attskydda människor, infrastruktur och utrustning i hamnarna mot allvarliga olagliga handlingar.Specifika bedömningsgrunderPåverkansfaktorerna (höga och låga vattenstånd samt ökade flöden) ingår i det som bedömssom störning.169

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Hamnar – höga vattenstånd, höga flödenFör hamnar inne i Mälaren är vattenstånden av stor betydelse då hamnar blir obrukbara vidför höga vattenstånd. Kajer med låga kajkrön drabbas oftare av översvämning.Sjöfarten kan inte trafikera en hamn om det är mindre marginaler än cirka + 50 centimetermellan vattenytan och kaj (muntligen Sjöfartsverket, Tage Edvardsson, möte oktober2009). Bedömningen av konsekvenserna utgår ifrån att en större störning (och därmedstörre negativ konsekvens) uppstår då fartyg inte kan trafikera hamnar av riksintresse ochtillståndspliktiga hamnar med en hög anlöpsfrekvens per år än om en mindre hamn inte kantrafikeras med anledning av höga vattenstånd. Hamnar av riksintresse och tillståndspliktigahamnar har därmed bedömts vara viktigare för samhällsfunktioner och att översvämningarför dessa innebär en större störning. Störningens storlek beror på hur länge höga vattenståndråder och hur ofta dessa uppstår.Hamnverksamhet påverkas inte av låga vattenstånd varför denna faktor inte bedömsvidare.Höga flöden genererar höga vattenhastigheter. Detta kan medföra att hamnen vid vissakajer inte kan ta emot alla fartygskategorier på grund av riskökning. Då hamnens nyttjandegradför trafik reduceras på grund av flödet innebär detta en negativ störning. Störningensstorlek beror av hur länge höga flöden råder och hur ofta dessa uppstår.Sjöfart - låga vattenstånd, höga flödenLåga vattenstånd påverkar skillnaden i avstånd mellan fartygets köl och botten i farledenvilket innebär att positiva konsekvenser uppstår då marginalerna utökas. Detta medför isin tur möjligheter för trafik med stort djupgående och därigenom minskad risk för grundstörningar.Höga flöden genererar höga vattenhastigheter och ibland virvelbildningar vilket kan geökad risk för sjöfart då de får svårighet att manövrera. Om detta sker i farleder av riksintressebedöms detta som en större störning (och därmed större negativ konsekvens) än omsamma sak sker i en farled som inte är av riksintresse.Vissa höga flöden inverkar på möjligheten att slussa vid Slussen/Söderström. Då dettabegränsar yrkessjöfartens framkomlighet bedöms det som en större störning (och därmedstörre negativ konsekvens) än om fritidsbåtar drabbas av begränsad framkomlighet.10.4.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftHamnar – Höga vattenståndVid normal drift och ett högsta högvattenstånd på 4,78 meter riskerar en av Jehandershamnar i Tyska botten (industrihamn) samt Klara Mälarstrand (sightseeing, charterbåtstrafik)att översvämmas, ingen trafik kan då anlöpa kaj. Ett sådant högvattenstånd förekommertillfälligtvis någon gång under en 30-årsperiod.Vid ett 100-årsvattenstånd kommer Löten och Enhörna (industri hamnar) inte kunna trafikerasav sjöfart. Det finns även en stor risk för att en hamndel i Västerås, som är av riks-170

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27intresse, inte kan trafikeras då kraven på 50 centimeters marginal för fartyg nätt och jämntkan uppfyllas (ingen av ovan nämnda hamnar blir dock översvämmad).Vid höga vattenstånd bedöms konsekvenserna för hamnar sammantaget bli måttligt negativadå en del av hamnarna är industriella och att varaktigheten kan pågå upp till 60 dagar.De negativa konsekvenserna kan dock bli stora om trafiken begränsas för delar av Västeråshamn, då det är en hamn av riksintresse.Hamnar - FlödenMaxtappning vid Slussen Söderström orsakar problem för vissa fartyg som ska avgå frånStadsgårdshamnen. Problemen är att det utgående flödet genererar virvlar som orsakarbesvär (till exempel svårigheter att hålla färjan mot kaj) för vissa fartyg. Detta gäller ävenför kajplats 108 (Djurgårdsfärjan) i Skeppsbrohamnen.För övriga kajer vid Stadsgårds- och Skeppsbrohamnen och för den förtöjningsboj somligger i Strömmen föreligger inga problem med tillgängligheten vid maxtappning. Av figurnedan framgår kajernas geografiska läge. (Stockholms Hamn, Torbjörn Persson, möte, juni2009)Figur10.11. Kajernas geografiska läge i Strömmen och Saltsjön. (Tyréns, 2010-10-18)Maxtappningen om 290 m 3 /s genererar problem för några specifika kajplatser, maxtappningförekommer till exempel under nio år inom en 30-årsperiod, med en varaktighet om i snittom 6,5 dagar (vilket bedöms som vanligt förekommande). Variationen är stor och för hundraårsflödetskulle varaktigheten av maxtappningen uppgå som mest till 60 dagar.171

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Konsekvenserna av maxflödena bedöms sammantaget bli små till måttligt negativa dåsjöfarten får svårigheter i nyttjande för delar av Stadsgårdshamnen och Skeppsbrohamnenskajer som är av riksintresse. Maxtappning kan orsaka svårigheter cirka vart tredje år underen 30-års period och varaktigheten på flödet kan uppgå från 6,5 till 60 dagar.Nollalternativet innebär även tappning i Norrström (max 385 m 3 /s) vilket påverkar anlöptill Södra Blaiseholmshamnen och Strömkajen. Vid dessa kajer får trafik som vill anlöpahamnarna svårt att parera de strömfält som skapas. (Stockholms Hamn AB, Torbjörn Persson,möte Slussen 2009-12-09.) Ingen av dessa hamnar är tillståndspliktiga och förekomstenav sådana maxtappningar är mycket sällsynta. Nollalternativet bedöms därav medförasmå negativa konsekvenser för sjöfarten i Norrström.Sjöfart - Låga vattenståndLåga vattenstånd under +4,10 innebär att fartyg med ett djupgående över 6,8 meter behöverreduceras i lastvolym med motsvarande antal centimeter. Under 2009 trafikerade 85fartyg Södertälje sluss med ett djupgående som var 6,8 eller mer. Detta motsvarar cirka 4% av den sjöfart som passerar Södertälje sluss. I snitt innebär detta drygt sju djupgåendepassager per månad. Ett förfarande med avlastning är förenat med extra omkostnader. Förde industrier som därmed skulle påverkas är det därför sannolikt att annat transportförfarandeskulle väljas. Därtill finns risken för att fartygen skulle bli försenade. Godstransportersom blir försenade medför negativa konsekvenser för dess varuägare och till exempelindustriella processer och bränsleändamål. Ett stillastående fartyg kan ur varuägarens perspektivvara kostsamt. Varje dygn skulle ett ”intäktsbortfall” per stillastående fartyg medgods ligga i spannet 100-200 000 SEK (Tage Edwardsson, Sjöfartsverket, muntlig information,oktober 2009).Låga vattenstånd under + 4,00 meter bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenserför sjöfarten. Då lågvattnet varar som längst, 112 dagar, bedöms dock de negativakonsekvenser för sjöfarten som små till måttliga, eftersom störningen inte är att betraktasom temporär.Låga vattenstånd under +3,96 meter i nollalternativet bedöms sammantaget medföramåttligt till stora negativa konsekvenser då de inträffar en gång vart tionde år men meden kort varaktighet. När lågvattenstånd under + 3,96 meter varar som längst, i 88 dagar,bedöms de negativa konsekvenserna för sjöfarten som mycket stora, eftersom risken då ökarför grundstötning i Mälarens farleder som är av riksintresse.Sjöfart - FlödenI dagsläget kan slussning i Slussen/Söderström inte utföras vid de tidpunkter då tappningsker av volymer större än 140 m 3 /s eftersom slusskanalen då används för tappning. Dettamedför att inskränkningar är vanligt förekommande för såväl arbetsfartyg som fritidsbåtstrafiksom passerar genom Slussen. (Stockholms Hamn AB, Hans Bergström, möte Slussen090620) De strömhastigheter som indirekt uppstår vid en tappning ger inga negativa konsekvenserför sjöfarten inne i Mälaren. Maxtappning påverkar inte heller Oxdjupet. (MuntligenBjörn Forsman, oktober 2009)172

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Nollalternativet ger inte heller några konsekvenser för sjöfart som ska slussas genom Södertäljegenom att Sjöfartsverket i god tid vet om planerade rutter för fartygen vilket gör atten optimering för sjöfarten görs vid de enstaka tillfällen som tappning sker. (SjöfartsverketJohan Axiö, muntligen juni 2009) Inte heller tappning vid Hammarbyslussen påverkar sjöfartennegativt. Normalt sker tappningen från Mälaren genom Hammarbyslussen väldigtsällan då Mälarens nivå är 4,6 meter över slusströskeln. (Stockholms Hamn AB, TorbjörnPersson, möte juni 2009)Det är sannorlikt för att en ”störning” med anledning av tappning förekommer flertaletgånger under en 30-års period. Då störningen är temporär och inte ger några konsekvenserför farleder av riksintresse bedöms flöden i nollalternativet ge upphov till små negativakonsekvenser för sjöfarten.Extrema händelserHamnar - Höga vattenståndVid ett dimensionerande vattenstånd i Mälaren på över 6 meter, såväl vid 10 000-som1000-årsvattenstånd, kommer både Västerås och Köpings hamnar, som är av riksintresseatt översvämmas. Även flera industrihamnar såsom Kalmarsand, Enhörna, Strängnäs, Jehandersvid Tyska botten och Löten kommer att drabbas liksom andra hamnar såsom blandannat Klara Mälarstrand. Sjöfarten kommer endast kunna trafikera en hamn Slagsta/Vårby,all annan trafik omöjliggörs. Extrema händelser i nollalternativet innebär därmed stora negativakonsekvenser för hamnar.Hamnar - FlödenSannolikheten för att extrema flöden ska inträffa är sällan till mycket sällan. Varaktighetenav ett 1000-årsvattenstånd och ett 10 000-årsvattenstånd skulle dock kunna fortgå i över100 dagar, vilket skulle ge upphov till stora negativa konsekvenser för hamnar av riksintresseoch andra stora industrihamnar. Dessa skulle då inte kunna nyttjas i över tre månaderstid vilket ger stora negativa konsekvenser för hamnar.Sjöfart - Höga vattenståndVid extrema högvattenstånd kommer strandlinjen förändras, vilket kan ge problem medatt läsa sjökort, till exempel om GPS inte fungerar. (Sjöfartsverket, Patrik Wiberg, muntligenmaj 2009)Sjöfart - FlödenVid 1 000- och 10 000-årsflöden, kommer slussarna i Hammarby och Södertälje att behövanyttjas för att tappa Mälaren. Då en sluss används för tappning vid extrema händelser kaningen sjöfart slussas. Påverkan kommer därmed ske på farleder av riksintresse samt att yrkessjöfarteninte kan anlöpa/avgå från några industrihamnar eller riksintressen i Mälarenunder en mycket lång tid.Extrema händelser i nollalternativet bedöms därmed medföra mycket stora negativa konsekvenserdå all sjöfart förhindras på Mälaren under dryga tre månaders tid (beräkningen173

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27avser 100 dagar) vilket skulle förhindra 3 500 yrkesfartyg och 18 000 fritidsbåtar från attpassera via slussarna in och ut i Mälaren.10.4.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftHamnar - Höga vattenståndTill följd av den föreslagna nya regleringen och möjligheten till ökad avtappning kommeringen kommersiell hamn att översvämmas vid högsta högvattenstånd i Mälaren vilket är ettvattenstånd som förekommer inom en 30 årsperiod.Vid ett vattenstånd för 100-årsnivån (4,56 meter), vilket är 63 % sannolikhet att inträffaunder en 100-årsperiod, kommer fartyg att kunna anlöpa samtliga hamnar utom Klara Mälarstrandoch en av Jehanders kajer. Den nya regleringen medför (vid 100-årsnivån) enmarginal om +61 centimeter mellan vattenyta och kaj. Den nya regleringen bedöms medanledning av att översvämningsrisken elimineras för kommersiella hamnar i Mälaren medföramycket stora positiva konsekvenser för hamnarna.Hamnar - FlödenHöga flöden och vattenhastigheter kommer att uppstå till följd av en ökad avtappning.Under normal drift med den föreslagna nya regleringen kommer det i Slussen/söderströmatt tappas mellan 0 m 3 /s till 750 m 3 /s. Vid ett 100-årsflöde uppgår tappningen till 950 m 3 /s.Med hjälp av modelleringar från SMHI har olika tappningsalternativ och konsekvensertill följd av dessa studerats. De tappningsfall som har studerats är 290, 500, 750 och 1000m 3 /s. Flöden över 290 m 3 /s är vanligast och skulle förekomma drygt 18 av 30 år. De flödenoch vattenhastigheter som uppstår i samtliga tappningsfall bedöms medföra små negativakonsekvenser för hela Stadsgårds- och Skeppsbrohamnen utom för kajplats 152 där konsekvensernabedöms som måttligt negativa. Riskökningarna behöver vid denna kajplatskompenseras. Förslag till skyddsåtgärder finns framtagna och kommer att studeras vidaretillsammans med Stockholms hamnar. Att hamnarna är av riksintresse har vägts in i bedömningen.I samband med att huvudalternativet har utarbetats har även tappningen från Norrströmbeaktats. Den föreslagna regleringen medför att låga flöden mellan 0-100 m 3 /s kommer attvara vanligast. Tappningsvolymer i intervallet 350-380 m 3 /s kommer inte att förekomma.Detta bedöms sammantaget medföra små positiva konsekvenser för nyttjandegraden avhamnarna vid Södra Blaiseholmskajen och Strömkajen. Att konsekvenserna bedömts somsmå beror på att hamnverksamheten vid Södra Blaiseholmskajen och Strömkajen inte ärtillståndspliktig.Sjöfart - Låga vattenståndLåga vattenstånd, både under + 4,00 meter och +3,96 kommer med den nya föreslagna regleringenatt inträffa vart sjätte år under en 30-årsperiod respektive en gång vart femtondeår. Låga vattenstånd under + 4,00 meter bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenserför sjöfarten. Då lågvattnet varar som längst, 91 dagar, bedöms dock de negativa174

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27konsekvenser för sjöfarten som små till måttliga, eftersom störningen inte är att betraktasom temporär.Med avseende på låga vattenstånd under +3,96 medför den nya föreslagna regleringensmå till måttligt negativa konsekvenser eftersom det låga vattenståndet inträffar en gångvart femtonde år och med en kort varaktighet. Lågvattenstånd under + 3,96 meter varar somlängst 21 dagar. Det lägsta lågvattenståndet kommer till följd av den nya föreslagna regleringenatt höjas något (+ 4 centimeter) och uppgå till + 3,90 meter. Risken för grundstötningminskar vilket medför stora positiva konsekvenser för sjöfarten eftersom marginaleri farleden ökar.Sjöfart - FlödenHuvudalternativet innebär att tappning och slussning av yrkestrafik och fritidsbåtar vid dennya Slussen/Söderström kan ske samtidigt i tappfall upp till 750 m 3 /s 11 . Om de säkerhetsmässigakonsekvenserna av en ökad tappning om 375 eller 750 m 3 /s och samtidig slussningi Slussen/Söderström inte kan lösas behöver användningen av Hammarbyslussen utökas,det vill säga sjöfarten måste omdirigeras till Hammarby. Detta är möjligt men kan leda tillförseningar för fritidsbåtarna.Inga negativa konsekvenser av en ökad tappning uppstår i farleder i Mälaren eller i Saltsjön(ut till Oxdjupet) (SSPA, 2010-10-13).Nyttjandet av Slussen/Söderström för slussning blir högt med den nya föreslagna regleringen,vilket skulle ge små positiva konsekvenser för fritidsbåtarna och små till måttligtpositiva konsekvenser för yrkestrafiken.Den samlade bedömningen är att den nya föreslagna regleringen/huvudalternativet innebärmycket stora förbättringar för såväl hamnar i Mälaren som för sjöfarten jämfört mednollalternativet. Bland annat kan omnämnas att risken för översvämning minskar, antalettillfällen med lågvattenstånd minskar samt att det lägsta lågvattenståndets marginalerutökas. Detta innebär större möjligheter att anlöpa och nyttja hamnarna samt mindre riskför grundstötning.Extrema händelserHamnar - Höga VattenståndHuvudalternativet medför en ökad avtappningskapacitet vilket i sin tur ger möjligheter attsänka de högsta vattennivåerna vid extrema händelser (1000- och 10000-årsflöde). Dennya föreslagna regleringen medför att få hamnar kommer att översvämmas vid extremahändelser. Vid ett dimensionerande vattenstånd om + 4,78 meter för 10 000-årsvattenståndkommer Klara Mälarstrand och en av Jehanders hamnar vid Tyska botten att bli översvämmad.Övriga hamnar påverkas inte.Hamnar - FlödenVid extrema händelser kommer tappfall kunna förekomma med flöden upp till 1375 m 3 /s iSöderström för (1000- och 10000-årsflödet) det som skiljer scenarierna åt är varaktighetenav maxtappningen. För 1000-årsflödet som sker sällan kommer varaktigheten av maxtapp-11. Upp till 375 m 3 /s kan kanoter, kanadensare, kajaker och liknande flytetyg slussas parallellt med tappningen.175

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ningen ske under 10 dagar. För 10 000-års flödet som sker mycket sällan kan varaktighetenuppgå till 28 dagar. Flöden till följd av sådan tappning bedöms ge upphov till måttliga tillstora negativa konsekvenser för hamnverksamheten, eftersom nyttjandegraden av Stadsgårdshamnenoch Skeppsbrohamnen inskränks. Att hamnarna är av riksintresse har vägtsin i bedömningen. Påverkansområdet för detta tappfall blir det största av de studerade tappfallen.Tappningen avtar successivt efter denna tidsperiod och kommer då uppgå till runt1000 m 3 /s Konsekvenserna blir då desamma som för 100-årsflöde vid normal drift, det villsäga små negativa.Att varken 1 000- och 10 000-årsflödena bedömts medföra större negativa konsekvenserberor på att Stockholms Hamn AB, som kommer att ha det operativa ansvaret för regleringen,i förväg kan planera för de förändrade förhållanden och om möjligt se vart tillfälligaomlokaliseringar till andra kajer kan ske.Sjöfart – FlödenNär 1 000- och 10 000-årsflöden inträffar kommer slussarna i Hammarby och Södertäljeatt behöva nyttjas för att tappa Mälaren. Då en sluss används för tappning vid extrema händelserkan ingen sjöfart slussas. För sjöfarten innebär detta att inga fartyg i praktiken skullekunna passera in eller ut ur Mälaren. Vid ett 1000-årsflöde medför detta att totalt 1360 yrkesfartygoch 7 200 fritidsbåtar förhindras att passera via slussarna in och ut i Mälaren. För10 000-årsflödet kommer 1750 yrkesfartyg och 9 000 fritidsbåtar att förhindras från att passeravia slussarna in och ut i Mälaren.Så länge som tappflödena ligger över 750 m 3 /s bedöms slussning av trafik i Slussen/Söderströmsom omöjlig. Vid ett 1000-årsflöde kommer vattenhastigheter över 750 m 3 /s attförekomma under cirka 40 dagar. För 10 000-årsflödet bedöms vattenhastigheterna varahögre än 750 m 3 /s under cirka 50 dagar.Sammantaget bedöms extrema händelser få mycket stora negativa konsekvenser föryrkessjöfarten med avseende på slussning eftersom de höga flödena varar extremt längebåde vid 1000-års- och 10 000-årsflödet. För fritidsbåtstrafiken bedöms konsekvensernabli måttligt negativa. Denna sjöfart bedöms visserligen inte som prioriterad men samtidigtär varaktigheten i att inte kunna nyttja slussning lång.Den föreslagna nya regleringen medför vid en ökad tappning även ökade vattenhastighetervid vissa sund och farleder i östra Mälaren. Detta påverkar inte yrkessjöfarten medett undantag av passage i farled 911 vid Gröndalsbron. Ökade vattenhastigheter om 1375m 3 /s skulle kunna medföra vissa svårigheter i manövreringen. Passagen har redan i dagslägetvarit föremål för analys av påseglingsrisker och ett ledverk planeras för att minska riskerna.Den föreslagna nya regleringen bedöms inte påverka påseglingssannolikheten menunderstryker behovet av ett ledverk. Extrema händelser ger måttligt negativa konsekvenserför sjöfarten med avseende på framkomlighet i farled. De farleder som berörs negativtär av riksintresse och trafiken är tät. Att konsekvenserna inte bedöms som mer allvarliga äratt flödena sker sällan till mycket sällan samt att man i dagsläget kommer göra säkerhetshöjandeåtgärder i form av ledverk vid Gröndalsbron.Varken farleden vid Riddarfjärden under Västerbron eller varvsverksamheten vid Mä-176

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27larvarvet och vid Bleckholmen bedöms påverkas av de ökade strömhastigheterna Inga konsekvenseruppstår därmed och ingen inskränkning av förutsättningarna för sjöfart behövsgöras. (SSP2010, SSPA, muntligen Björn Forsman april 2010 och augusti 2010)Oxdjupet riskerar inte att påverkas för fartygstrafik i förslaget till ny reglering.Huvudalternativet medför i jämförelse med nollalternativet mycket stora förbättringarför hamnarna vid extrema händelser då hamnar av riksintresse och ett stort antal industrihamnarinte längre riskerar att översvämmas. Föreslagen reglering medför stora positivakonsekvenser för sjöfarten med avseende på slussning och framkomlighet i farleder då varaktighetenav de flöden som uppstår vid extrema händelserna är kortare jämfört med nollalternativet.Förslag till skyddsåtgärderÅtgärder vid parallell slussning och tappning (normal drift och vid extrema händelser) samtåtgärder för Stadsgårds- och Skeppbrohamnarna vid extrema händelser• Förstärkning och eventuell utvidgning av skyddsbarriärer framför avtappningskanalernai förhållande till dagsläget.• Skyddsåtgärder i form av till exempel övervakning samt eventuella behov avsäkerhetsrutiner kommer att ses över i den fortsatta processen.• Utformningen av passagen under tunnelbanebron bör ses över och det bör övervägasom någon form av ledverk bör anläggas för att minska olycksriskerna vidpassagen i stark ström.• En skärm eller annan tätning mellan pontoner och slussmynningen bör installeraspå grund av lokalt kraftiga strömmar.Samtliga förslag har identifierats av SSPA. (SSPA, 2010-10-13).177

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.5. Bebyggelse och infrastruktur på land (översvämningsrisker)SammanfattningHuvudalternativet innebär generellt stora positiva konsekvenserför bebyggelse och infrastruktur runt hela Mälaren.Det innebär att bland annat att Stockholm, Västerås,Eskilstuna, Ekerö, Köping och Enköping skyddas heltmot översvämningar upp till ett 1 000-årsvattenstånd.Viktiga samhällsfunktioner som Riksdagshuset i Stockholm,Gamla stans tunnelbana, Västerås flygplats samt del av E20 och andra viktigatrafikleder samt distributionsnät för el, tele, värme och dataförsörjning och VA-systemskyddas således i betydande utsträckning mot översvämningar. Huvudalternativetinnebär en stor förbättring för bebyggelse och infrastruktur på land jämfört mednollalternativet.10.5.1. Förutsättningar och avgränsningarBebyggelse och infrastruktur innefattar flera olika delområden. I analysen beaktas de aspektersom Klimat- och sårbarhetsutredningen beskrivit i sitt delbetänkande (SOU 2006:94).Det gäller:• bebyggelse• vägar och järnvägar• industriområden• flygplatser• energiförsörjning• VA-systemTabell 10.7. Sammanställning av möjlig påverkan på bebyggelse och infrastruktur kopplat till olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenstånd Mälaren,direktVattenstånd Mälaren, indirekt(bräddning avloppsanläggningar)X X XX X XStora delar av Västerås och Stockholm med förorter ligger i anslutning till Mälaren. Detgäller även Mariefred, Ekerö och Köping. Dessutom finns ett stort antal mindre samhällensamt enskilda bostadshus och fritidshus inom översvämningskänsligt område. Ett antal industriområdenligger nära Mälaren. Viss bebyggelse nära vatten kan vara anpassad till översvämningar.I denna analys har det inte gått att särskilja dessa i detalj. Kontakt med aktu-178

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ella kommuner visar att det inte gjorts några speciella anpassningar av befintlig bebyggelsesedan Klimat- och sårbarhetsutredningen kom. Vissa byggnader kan dock ha anpassats utanatt kommunen har fått kännedom om detta. För nybyggda strandnära områden har Slussenprojektetstickprovskontrollerat planbestämmelserna och konstaterat att de är anpassade tillMälarens vattennivå vid 10 000-årsflöde.Vägar, järnvägar samt flygplatsen i Västerås har ingått i analysen. Hamnanläggningarbeskrivs i kapitlet sjöfart och hamnar.Vattenkraftverk kan påverkas lokalt, där Mälaren är nedströms vattenyta. Andra viktigaobjekt för elförsörjning är transformatorer och transformatorstationer. Det finns ettantal fjärrvärmeledningar och frikyleanläggningar som ligger nära Mälaren. Fjärrvärmeledningarkan påverkas av översvämning genom att de kyls ned men det finns också riskför ledningsbrott, speciellt för gamla ledningar. VA-systemen kan påverkas av förändradenivåer. Effekten av dessa kan i sin tur få indirekta konsekvenser för dricksvattenförsörjningen.Norrenergi AB (NAB) och Fortum AB (FAB) utnyttjar Lilla Värtan för att göra värmeochkyluttag. NAB tar ut kyla i norra delbassängen främst under sommarperioden, medanFAB utför såväl värme- som kyluttag i den södra delbassängen. Slussenprojektet kommeratt låta Anders Engqvist modellera vattenutbytesdynamiken i Stockholms inre skärgårdmed det nya regleringsförslaget tillsammans med de värme- och kyluttag som FAB ochNAB gör (och planerar göra). Dessa uttag tillförs i modellen som volymflöde med aktuelltemperatur och salthalt på det djup som uttaget sker på samt återföring utan tidsfördröjningpå det aktuella djup där utloppskanalerna mynnar med en angiven över(under)- temperaturvid uttag av kyla(värme). Därefter vidtar plymdynamik för inlagring på en neutral täthetsyta.Med Anders Engqvists resultat avser projektet att i ansökan kunna uppskatta hurhuvudalternativet påverkar temperaturskiktningen i Lilla Värtan och därmed förutsättningarnaför Norrenergi och Fortums verksamheter i Lilla Värtan.Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna av nollalternativet(dagens reglering) och huvudalternativet. Den geografiska analysen grundar sig påöversiktliga översvämningskarteringar som utförts av Räddningsverket och SMHI. Där detvarit möjligt har karteringar med bättre höjdupplösning använts, exempelvis för Västeråskommun och Stockholms stad.Huvudalternativets nivå vid 100-årsflöde ligger på 4,56 meter, alltså under vattennivån4,70 meter vilket är den vattennivå som dagens vattendom syftar till att Mälaren ska underskrida.Därmed dras slutsatsen att vattenståndet vid 100-årsflödet inte innebär någon negativpåverkan och analyseras därmed inte.Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) används som kompletterandekälla till beskrivning av översvämningsriskerna i nollalternativet.Där det har varit möjligt har karteringar med bättre upplösning använts. Sådana hartagits fram av Västerås stad, Stockholms stad och Trafikverket, tidigare Vägverket. Dengeografiska analysen har kompletterats med annat bildmaterial samt kontakter med berördakommuner för att ge så stor noggrannhet som möjligt. Analysen är ändå att betraktasom översiktlig.179

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.5.2. BedömningsgrunderRiksintressenVäg E18, E20, E4, 55, 53, 263, 260, 279, 259 och 540 är riksintressen för väg och ligger relativtnära Mälaren (se figur nedan). Delar av järnvägssträckorna norr och söder om Mälarenär riksintressen för järnväg.Figur 10.12. Riksintressen för väg och järnväg nära Mälaren.Översvämningsdirektivet 2007/60/EGSyftet med översvämningsdirektivet är att minska och hantera översvämningsrelateraderisker för människors hälsa, miljön, infrastruktur och egendom. Det ska genomföras i flerasteg och klimatförändringar ska beaktas vid genomförandet, se vidare Bilaga 1 Bedömningsgrunder.Översvämningsrisker i fysisk planeringLänsstyrelserna i Mellansverige har tagit fram rekommendationer för markanvändning vidnybebyggelse. Det finns rekommendationer avseende vilken säkerhetsmarginal som börinnehållas till 100-års respektive dimensionerande vattenstånd. Rekommendationerna omfattarplanering av nybebyggelse och ny infrastruktur, men de lyfter även att åtgärder börvidtas för befintliga strukturer, se även figur 10.13. Detta går även i linje med kommunernasansvar att förebygga olyckor (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor). Bedömningen idenna miljökonsekvensbeskrivning avser befintlig bebyggelse och inte ny bebyggelse. Rekommendationernaanvänds ändå som mått på konsekvenserna för bebyggelsen med avseendepå en viss reglering av Mälaren. Där rekommendationerna för nybebyggelse inte180

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27klaras kan skyddsåtgärder vara relevanta. En skyddsåtgärd är större avtappningskapacitetoch en ny reglering av Mälaren.Markområden med stor sannolikhet för översvämningI områden som hotas av 100-årsflöde, alltså där sannolikheten för översvämningar beräknastill 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelsealls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.Markområden med viss sannolikhet för översvämningI områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, där översvämningar beräknas skemer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempelär byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter,enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan.Markområden med låg sannolikhet för översvämningEndast i områden som inte hotas av vattennivån vid 100-årsflöde eller högsta dimensionerandeflöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras.Figur 10.13. Illustration av rekommendationerna för nybebyggelse. Samhällsviktiga funktioner ska inte lokaliseras påmarkområden med stor risk för översvämning. Schematisk bild av vattennivåer och översvämningsrisk 4,70 meter ärden nivå som Mälarens reglering syftar till att hålla.Specifika bedömningsgrunder för bebyggelse och infrastrukturSynsättet i denna analys av miljökonsekvenser är att konsekvensens storlek beror av störningensomfattning (frekvens) i relation till objektets känslighet och värde. Ju oftare ettobjekt översvämmas desto mer kan ett objekt påverkas negativt. Lägre liggande mark översvämmasoftare än höglänta områden. Varaktigheten av översvämningen påverkar ocksåkonsekvenserna. En reglering som medför att bebyggelse och infrastruktur inte klarar rekommendationerna,gällande översvämningsrisker i fysisk planering, se ovan, bedöms genegativa konsekvenser. En reglering som medför att bebyggelse klarar rekommendationernabedöms ge positiva konsekvenser.Bebyggelse och infrastruktur som översvämmas ofta, regelbundet eller sällan får olika181

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27grader av negativa konsekvenser av ett viss regleringsalternativ. Bebyggelse som aldrigöversvämmas får positiva konsekvenser av regleringen.I den avslutande bedömningen redovisas i vilken omfattning huvudalternativet innebären förbättring eller försämring jämfört med nollalternativet.Vad gäller vägar så bedöms följande typer ha höga värden: Nationella vägar, regionalavägar, kommunala genomfartsvägar och kommunala gator inom tätorten. För järnvägargäller att nationella och regionala järnvägsspår har högt värde och industrispår måttligtvärde.Industriområden bedöms ha höga värden då det inte gått att precisera om några områdenhar lägre värden. Västerås flygplats bedöms ha höga värden. Transformationer och transformatorstationerbedöms ha höga värden.Vad gäller kraftverk så ligger inget under den dimensionerande vattennivån och de översvämmasdärmed aldrig i nollalternativet och därmed inte heller i huvudalternativet. Däremotkan de påverkas ekonomiskt av förändringar i elproduktionen. Bedömningen avkonsekvensen baseras på hur regleringen påverkar anläggningen och kraftproduktionengenom produktionsbortfall.10.5.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftNollalternativets normal drift innefattar vattenstånd upp till nivån för ett 100-årsflöde. Itabell 10.8 redovisas en beräkning av hur stora ytor som riskerar att översvämmas vid olikavattennivåer. Bebyggelsen vid högsta högvattennivån riskerar att översvämmas av vattenståndvid 30-årsflöde.Tabell 10.8. Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad bebyggelse vid olika vattennivåer.Vattennivå i Mälarenssystem (meter) 12 4,80 5,15 >6Bebyggelse (m 2 ) 238 000 331 000 760 000Vattennivå vid 10 000-årsflöde >6Vattennivå vid 1000-årsflödeVattennivå vid 100-årsflöde 5,17Högsta högvattennivå 1976-2005 4,784,70Figur 10.14. Illustration av de vattennivåer som gäller i nollalternativet12. Siffrorna avser de geografiska dataskikt som används i beräkningen och skiljer sig något från de faktiska vattennivåernai nollalternativet182

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vid en 100-årsnivå uppstår betydande skador på bostäder, kontor och service i flera städer,samhällen och på landsbygden runt Mälaren. Stockholm drabbas värst. Även Västerås,Ekerö, Köping, Enköping och Eskilstuna drabbas. Av viktiga offentliga byggnader somdrabbas bedöms Riksdagshuset i Stockholm och Skatteverket i Solna ha de mest avgörandesamhällsfunktionerna. (SOU 2006:94)Gamla Stans tunnelbanestation kommer att behöva stängas och utrymmas. Grundvattenbörjar läcka in i tunnelbanans spårsystem när Mälarens nivå är 5,09 meter. Barrikadmaterialläggs då ut för att hindra vattnet från att rinna ner i spåranläggningen och tunnelbanetrafikenmåste stoppas, troligen redan innan 5,09 meter för att materialet ska hinna placerasut. Själva tunnelbanestationens lägre utrymmen påverkas av inläckande vatten vid nivåermellan 4,64 och 4,84 meter och stationen kan behöva utrymmas. Detta innebär att trafikenupprätthålls men utan att tunnelbanan stannar för av- och påstigning i Gamla stan. Resandetill och från Gamla stan måste då ta sig till T-centralen eller Slussen. I övrigt påverkas ingaytterligare tunnelbanestationer av höga nivåer i Mälaren. (Öberg, 2009 och 2010).Många kommunala vägar är i riskzonen för översvämning. Tegelbacken, Gamla stanoch Riddarholmen skulle drabbas av översvämningar som skulle hindra trafiken. I Ekeröskulle vissa lokalvägar skäras av. Området Malmön i Köping skulle skäras av, liksom del avmotorvägen E20 i Kungsör och Eskilstuna samt Västerleden mot Torshälla. Detta bedömsmedföra stora negativa konsekvenser. För järnvägar bedöms inga negativa konsekvenseruppkomma vid vattenståndet vid 100-årsflödet. (SOU 2006:94)Även stora arealer industriområden ligger under högsta högvattennivå (4,78 meter). Omindustriområden översvämmas är det risken för föroreningsspridning som innebär en miljöpåverkan.Andra negativa konsekvenser är ekonomiska skador för industrin i form avvattenskador på konstruktioner, driftstopp och produktionsbortfall. I Stockholm påverkasverksamheter kring Ulvsundasjön. I Köping är det främst industriområdet vid hamnen somdrabbas. För industriområden som översvämmas kan det vara svårt att avgöra vilken påverkansom uppstår eftersom industriområden ofta har stora tomma ytor som inte skadas av attöversvämmas och verksamheten då kan fortsätta utan direkt påverkan.Tabell 10.9. Redovisning av areal (m 2 ) översvämmade industriområden vid olika vattennivåer.Vattennivå i Mälarenssystem (meter) 13 4,80 5,15 >6Industriområden (m 2 ) 615 000 856 000 1 772 000Västerås flygplats ligger inom ett låglänt område. Risken är stor att flygplatsen får problemvid den högsta högvattennivån.Långa sträckor med fjärrvärmeledningar ligger inom nivån för 100-årsvattenståndet,vissa av dessa ligger även under högsta högvattenståndet.Den geografiska analysen visar att 58 transformatorstationer kan översvämmas vid vattenståndetvid 100-årsflödet. Totalt ligger cirka 43 transformatorer så nära Mälaren att dekan påverkas av högsta högvattenståndet.13. Siffrorna avser de geografiska dataskikt som används i beräkningen och skiljer sig något från de faktiska värdena i nollalternativet.183

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vattenkraftsanläggningarna får en minskad kraftproduktion under den period som vattennivåernaär förhöjda i samband med en 100-årsnivå.Delar av vatten, el, värme och tele- och datakommunikation går i Stockholm i ett nätverkav tunnlar. Vid en 100-årsnivå är risken för vatteninträngning omfattande. Risk finns för attde lokala elnäten drabbas av strömavbrott. Vid hundraårsnivån skulle delar av Gamla Stanbli strömlöst, liksom även delar av Strängnäs. (SOU 2006:94).VA-systemen kan drabbas av inläckage som påverkar belastning på och bräddning frånavloppsreningsverk. Mark- och källaröversvämningar (med avloppsvatten och/eller dagvatten)drabbar lågt liggande områden och bebyggelse. Omfattningen av detta beror avlokala faktorer och är svår att kvantifiera. Stockholm Vatten AB har översiktligt analyseratsituationen i sina system. Enligt denna analys drabbas 427 fastigheter av avloppsvatten och481 fastigheter av dagvatten vid 100-årsnivån.Sammantaget innebär nollalternativet att stora områden med bebyggelse och vägar översvämmasregelbundet eller ofta (vart 30:e eller vart 100:e år). Med beaktande att rekommendationernaför ny bebyggelse anger att ingen viktig bebyggelse ska läggas under vattennivånför 100-årsflöde så bedöms nollalternativet innebära mycket stora negativa konsekvenserför bebyggelse och infrastruktur.Extrema händelserVid en vattennivå för 10 000-årsflöde kommer skadorna att bli omfattande runtom helaMälaren. Nedanstående information är hämtad från Klimat- och sårbarhetsutrednings delbetänkandevilken inte bara grundar sig på dataanalyser utan också på lokal kommunal information.I Stockholm bedöms delar av Gamla stan, Gröndal, Traneberg, Liljeholmskajen ochLilla Essingen bli översvämmade. Även Mälarhöjden, Stora Essingen, Ängby och Ålstenkommer att drabbas. Riksdagshuset skulle påverkas liksom samtliga byggnader längs medVasagatan mellan Tegelbacken och Centralstationen. Detta innefattar flera departement.Tekniska nämndhuset vid Kungsholms Strand skulle drabbas av översvämningar. (SOU2006:94)I Botkyrka kommer bostäder och en moské att drabbas. Även i Ekerö, Solna, UpplandsBro, Huddinge och Upplands Väsby kommer flera bostadshus att drabbas. (SOU 2006:94)I Köping kommer området Malmön bli helt isolerat, liksom även viss bebyggelse i Enköpingoch Örsundsbro. I Västerås kommer Östra Hamnen och centrala Västerås att drabbas.Även Kungsör, Eskilstuna, Strängnäs kommer att drabbas. I Håbo kommer en vårdbyggnaddrabbas. Bebyggelse på Fullerö, Tidö-Lindö och Ängsö nära Västerås riskerar att isoleras.(SOU 2006:94).En fortsatt reglering enligt nollalternativet innebär att flera regionala och nationella vägarligger under den dimensionerande vattennivån. Detta gäller E20 vid Läggesta, delar av väg55 mellan Strängnäs och Enköping, två avsnitt av riksväg 53 samt delar av länsvägarna 263och 544. (SOU 2006:94)Spårområdet norr om Stockholms Centralstation, längs Klarastrandsleden, påverkas184

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.15. Bilden redovisar Köping. Rosafärgade områden är industriområden i fastighetskartan. Begränsade ytorbebyggelse finns i fastighetskartan. Källan till höjddata är Klimat- och sårbarhetsutredningen.och centraltunneln översvämmas. Tunnelbanan vid Gamla stan skulle översvämmas vilketskulle blockera tunnelbanetrafiken i den centrala staden. I övrigt skulle effekterna vara desammasom vid vattenståndet vid 100-årsflödet. (SOU 2006:94)Industriområden kommer att påverkas i Stockholm, Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Solna,Arboga och Köping. I Västerås kommer en hamnanläggning, silo och kontors- och lagerlokaleratt översvämmas. (SOU 2006:94)Västerås flygplats kommer att drabbas i betydande omfattning. (SOU 2006:94)Fittja värmeverk och eventuellt Hässelby värmeverk skulle drabbas allvarligt av en översvämningmotsvarande vattenstånd vid 10 000-årsflöde. (SOU 2006:94)Vid dimensionerande nivå (högre än 6 meter) överbelastas spillvattensystemet, vilketsom följd ger omfattande bräddning av avloppsvatten. Enligt Stockholm Vatten AB kommeren kraftigt ökad bräddning att ske från deras avloppsnät till Mälaren och den höga flödesbelastningenleder till att reningsgraden minskar. Exempelvis riskerar Järvatunneln att fyllasmed Mälarvatten och en stor mängd orenat avloppsvatten skulle då bräddas ut i Mälaren.Avloppsvatten från reningsverket i Bromma leds normalt till Saltsjön. Delar av Brommareningsverk kommer att läggas under vatten vid den dimensionerande nivån i Mälaren ochfunktionen störs. Även delar av SYVAB:s nät kommer att brädda till Mälaren, istället för attledas till Himmerfjärden i Botkyrka. Stockholm Vatten AB har bedömt konsekvenserna förreningsverket Henriksdal vid ett dimensionerande flöde. En stor andel av avloppet från innerstadenkommer att brädda vid Danvikstull till Saltsjön. Som en följd av att VA-systemenöverbelastas, ökar risken även för mark- och källaröversvämningar med avloppsvatten. I enstudie som Stockholm Vatten genomfört har påverkan inom deras system kvantifierats. An-185

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.16. Svart linje visar dimensionerande vattennivå i Stockholms innerstad. Rosafärgade områden är industriområdenoch lilafärgade bebyggelseområden. Källan till höjddata är Stockholms översvämningskartering.talet fastigheter som drabbas av översvämning av avloppsvatten bedöms uppgå till 1024 vidnivåer över 6 meter. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning av dagvatten uppgårtill 747 vid nivåer över 6 meter. Översvämning av dessa fastigheter får som konsekvens attavlopps- respektive dagvatten belastar Mälaren.Vid vattenståndet för ett 10 000-årsflöde skulle elförsörjningen i centrala Stockholmdrabbas allvarligt. Även i Strängnäs skulle strömavbrotten bli omfattande. Med beaktandeav rekommendationerna för nybebyggelse så bedöms det att ingen viktig bebyggelse bordeligga under den högsta möjliga vattennivån. Därför bedöms nollalternativets extrema vattenståndinnebära mycket stora negativa konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur.10.5.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftHuvudalternativet innebär stora positiva konsekvenser för infrastruktur och bebyggelserunt Mälaren, genom att översvämningsriskerna helt försvinner. Huvudalternativet innebärdärmed en förbättring jämfört med nollalternativet.För den bebyggelse eller infrastruktur som ligger på marknivåer som i nollalternativetöversvämmas ofta innebär huvudalternativet att bebyggelsen helt klarar rekommendationernaför översvämningsrisker. Se illustration figur 10.24. Istället för att översvämmas imedel vart 30:e eller vart 100:e år som i nollalternativet kommer de aldrig att översvämmas.Detta bedöms som en mycket stor förbättring jämfört med nollalternativet.VA-systemen bedöms inte påverkas negativt av vattennivån vid 100-årsflödet eftersomvattennivån ligger under 4,70. Detta ger en liten till måttlig positiv konsekvens. Eftersom186

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27medelvattenståndet bibehålls påverkas inte inläckaget till avloppsnäten på årsbasis och reningeni avloppsreningsverken påverkas inte. Eftersom vattennivån sänks under höst ochvinter minskar inläckaget av kallt vatten, vilket är en fördel ur reningssynpunkt eftersomreningsprocessen påverkas negativt av låg temperatur. Detta ger en liten till måttlig positivkonsekvens. I jämförelse med nollalternativet bedöms sammantaget en liten till måttligförbättring erhållas.Vattenkraftverkens elproduktion är beroende av förhållandet mellan vattenståndet uppströmsoch nedströms kraftverket. Om fallhöjden minskar genom att nedströms vattenytablir högre så blir den utvunna effekten mindre och tvärtom. Hur stor påverkan blir är beroendepå varaktigheter och återkomsttider av olika vattenstånd. För vattenkraftverken innebärhuvudalternativet en förbättring genom att medelvattennivån blir 0,7 centimeter lägre ihuvudalternativet jämfört med nollalternativet. Det innebär att det nya förslaget ger 0,7 cmökad fallhöjd och därmed potentiellt ökad kraftproduktion. (Sweco, 2010-05-20)Extrema händelserHuvudalternativet skyddar bebyggelse och infrastruktur runt hela Mälardalen helt frånöversvämningar vid vattenstånd för 1000-årsflöde vilket innebär stora positiva konsekvenser.Bebyggelse på marknivåer upp till över 6 meter som tidigare översvämmades vid dennaextrema händelse klarar sig nu helt vid dessa tillfällen.Huvudalternativet minskar även kraftigt omfattningen på översvämningar av infrastrukturoch bebyggelse vid en vattennivå för 10 000-årsflöde. Från att bebyggelse tidigarehar översvämmats på marknivåer upp till över 6 meter översvämmas enbart marknivåerupp till 4,78 meter. Jämfört med nollalternativet innebär huvudalternativet en mycket storförbättring.Den översiktliga geografiska analysen visar på vissa kvarstående risker för översvämning.I Stockholm riskerar bland annat området vid Tegelbacken och Blekholmsterrassenvid Klara sjö att översvämmas vid en vattennivå för 10 000-årsflöde. I Strängnäs kommunöversvämmas delar av bebyggelsen i Mariefred. Vissa vägsträckor på väg 252, väg 261, väg841, väg 975, väg 536, väg 56 kan drabbas. Järnvägssträckan Mälarbanan vid Köping kankomma att översvämmas. (SOU 2006:94).Arealen industrimark som översvämmas i extrema händelser har minskat markant jämförtmed nollalternativet.Tunnelbanesystemet bör klara dessa nivåer (Öberg 2010), även i Gamla stan där tröskelvärdetför inträngande vatten är + 5,09 meter i Mälarens höjdsystem.Enligt underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen bedömer de ansvariga för VAverksamhetenatt driften för VA-verksamheten kan upprätthållas vid dimensionerande nivåflödemen med något ökade kostnader och problem. Vid ett extremt vattenstånd kommeravloppsreningsverken att belastas mer och vissa bräddningar kommer att ske. Vattennivån4,78 (som blir den dimensionerande nivån med 10 000 års återkomsttid i den nya regleringen)inträffar i nollalternativet vart 30:e år.Vissa mindre översvämningar av mark och källare kommer att inträffa. Enligt en studiesom Stockholm Vatten genomfört har påverkan kvantifierats. Antalet fastigheter som drab-187

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27bas av översvämning av avloppsvatten bedöms uppgå till 318 vid nivån 4,80. Detta innebären reduktion till en tredjedel av antalet fastigheter jämfört med nollalternativets extremahändelser. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning av dagvatten uppgår till 359vid nivån 4,80. Detta innebär en reduktion till hälften av antalet fastigheter vid riskscenariotför nollalternativet. Eftersom högsta vattenståndet sänks, minskar inläckaget till avloppsnätenoch belastningen på avloppsreningsverken minskar. Sammantaget bedöms enstor positiv konsekvens erhållas. I jämförelse med nollalternativet bedöms en stor förbättringerhållas.En sänkning av vattennivån för 10 000-årsflöde är positivt för kraftstationerna, dåkraftproduktionen inte förhindras i samma utsträckning av de höga vattennivåerna på nedströmssidan.(Sweco, 2010).De vattennivåer som i nollalternativet uppstår vart 30:e år kommer i huvudalternativet attförekomma en gång vart 10 000:e år (4,78 meter i Mälarens höjdsystem). För stora delar avden drabbade bebyggelsen i nollalternativet innebär huvudalternativet en mycket stor förbättring.För den bebyggelse som fortfarande ligger under det föreslagna vattenståndet vid10 000-årsflödet (4,78) innebär huvudalternativet en måttligt stor förbättring då viss översvämningkvarstår.Förslag till skyddsåtgärderSkyddsåtgärder är inte motiverade utifrån det förslagna huvudalternativet för ny regleringav Mälaren.10.6. Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och SaltsjönSammanfattningHuvudalternativet innebär sammantaget måttligt till storapositiva konsekvenser för de strandnära naturmiljöerna.Detta beror av det återkommande våröversvämningarnasom skapar en naturligare vattenregim med större inomårsvariationvilket ger en bättre funktion av strandängarnasekosystem. Den bättre funktionen består bland annatav förstärkt vegetationszonering och bättre förutsättningar för fågel, fisklek, fladdermöss,insektsproduktion och groddjur. De negativa konsekvenser som uppstår iform av en eventuell minskning av strandängsarealer och ökning av gran i svämlövskogaröverskuggas av de positiva konsekvenserna som föreslagen ny reglering gerupphov till.Huvudalternativet innebär en måttlig till stor positiv konsekvens jämfört med nollalternativetsom har bedömts medföra en liten negativ konsekvens. Detta beror på enpågående negativ process med habitatförlust och sjunkande habitatkvalitet i främststrandängar.188

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.6.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Calluna 2010-10-05). MKB:n beskriver vilka konsekvenser den planerade verksamheten kan få för naturmiljövärdenai Mälarens strandzon. I Slussenområdet saknas naturvärden i strandzonen.För huvudalternativets påverkan på naturmiljön har ett antal huvudsakliga påverkansfaktoreridentifierats, liksom den geografiska omfattningen av sådan påverkan (tabell 10.10).Konsekvenser för naturmiljön i Mälarens strandzon beror av förändringar i vattennivåeroch variationer i vattenregimen. De viktigaste faktorerna som påverkar strandnära ekosystemär medelvärden för vårhögvatten och sommarlågvatten, vattenståndsvariationer (inomårs-och mellanårsvariationer, dränkningsvaraktigheter för olika höjder i strandzonensamt medelvattenstånd).Tabell 10.10. Sammanställning av möjlig påverkan på naturmiljövärden i strandzonen kopplat till olika geografiskapåverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenståndsnivåerna iMälarenXXDränkningsvaraktigheterXXErosion (av strandnäranaturområden)Tidigt gjordes bedömningen att naturmiljövärdena också skulle kunna påverkas av erosion,lokalt och i Saltsjön. Calluna fick i uppdrag att utreda frågan angående stranderosion, frånStockholms stads del av Mälaren till Saltsjön och ut till Blockhusudden. Frågan studeradesöversiktligt och bedömningen gjordes att erosion till följd av ny reglering är obetydligi dessa områden. Denna fråga har därefter inte utretts vidare (Calluna, 2008-01-21). Ävenrisken för näringsläckage av kväve och fosfor till följd av en ny reglering har utretts (Tyréns,2010-04-10). Slutsatserna visar att det finns en något ökad risk för fosforläckage, men attdet troligen är en marginell ökning. I förhållande till den mängd näring som tillförs via Mälarensövriga tillrinningsområde bedöms läckaget vara litet. Vad gäller kväve är bedömningenatt risken för läckage inte ökar med ny reglering. Calluna har utifrån detta bedömtatt den ökade fosforhalten inte innebär några negativa konsekvenser för Mälarens ekosystem.Denna fråga utreds därför inte vidare.Calluna har också utrett risken för ökad förekomst av stora leverflundran (Fasciola hepatica)på grund av ny reglering. Leverflundra (lilla och stora leverflundran) är en parasitsom infekterar gallgångar och lever hos främst får och nötboskap. Stora leverflundran haren dammsnäcka (Galba truncatula) som mellanvärd och den finns i blöta strandängsområden.Konsekvenserna till följd av huvudalternativet har bedömts som obetydliga både iregleringsförslaget och i nollalternativet varför detta ej har studerats vidare.(Calluna, 2010-09-14)189

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vidare har risken för att huvudalternativet innebär en ökning av potentiella produktionsområdenför översvämningsmygg studerats. Slutsatsen från denna studie visar att huvudalternativetinte innebär någon ökning av potentiella produktionsområden för översvämningsmyggoch inte någon tydlig risk för ökad förekomst av översvämningsmygg. Detta hardärmed inte studerats vidare. (Lundström & Schäfer, 2010-06-30)Konsekvenser på fisk utreds i kapitel 10.11 Fiske.Med översvämningar avses i detta kapitel vattennivåer över 4,30 meter.Calluna fick år 2007 i uppdrag att föreslå projektmål för en ny reglering av Mälaren avseendeden strandnära naturmiljön (Calluna, 2008-01-21). Målen handlade om vilka vattennivåeroch vilken vattendynamik som behövs för att gynna skyddsvärda naturmiljöer ocharter. En förutsättning var att en vattenregim utifrån naturmiljömål skulle hålla sig inomprojektets mål (se kapitel 1.2). Ett antal typområden (Asköviken i Västmanlands län, Krusenbergi Ekoln i Uppsala län, Broängarna i Stockholms län och Sörfjärden i Södermanlandslän) studerades för att få en uppfattning om faktiska vattenstånd som orsakar våröversvämningoch torrläggning av olika zoneringar i strandmiljöerna . Målrapporten utgjordesedan underlag för SMHI vid framtagande av ny vattenreglering.I nästa steg tog Calluna fram en metodrapport för hur konsekvensbedömningen av naturmiljönskulle gå till och avgränsas. I utredningarna om mål, metoder och konsekvenser harCalluna utgått från så kallade fokushabitat som identifierats. Fokushabitaten är ekosystemmed höga naturvärden och som påverkas av den nya regleringen. Fokushabitaten är därmedviktiga för arter som i hög grad påverkas av vattenståndsfluktuationer. Följande fokushabitathar identifierats:• Undervattens- och flygbladsvegetation• Vassar• Strandängens zoneringar (blå bård, starrmad, fuktäng)• SvämlövskogFigur 10.17. De strandnäranaturmiljöernaszonering.190

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.18. Gräns tät vass och blå bård (svärdslilja). Sörfjärdens strand, Eskilstunakommun.Figur10.19. Blå bård, Ängsö,Västerås kommun.Figur 10.20. I förgrunden vasstarr,en vanlig högstarrart. Blå bård övergåri starrmad med lågstarr och brunven.Sörfjärden strand, Eskilstunakommun.Figur10.21. Starrmad. Sörfjärden Mågla, Eskilstuna kommun.Figur 10.22. Tuvtåtelfuktäng möter åker. Landholmarna,Enköpings kommun.Figur10.23. Starrmadzon. I förgrunden tuvtåtel. Broängarna,Upplands-Bro kommun.191

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27De arter eller artgrupper som identifierats som viktiga att konsekvensbedöma är fåglarenligt fågeldirektivet bilaga 1, rödlistade fågelarter som använder Mälarens stränder ellergrunda vattenområde som rastlokaler eller för häckning, fladdermöss som jagar på grundavattenområden under våren, representanter för arter i blå bård och starrmad (insekter, groddjuroch andra ryggradslösa djur), kärlväxten småsvalting samt arter som inte omfattas avovan nämnda, men som är knutna till strandmiljöer och ingår i art- och habitatdirektivet.Dessa ekosystem och arter har konsekvensbedömts för huvudalternativet och nollalternativet.Riksintresset Mälaren, Ramsar- och Natura 2000 områdena har också ingått i konsekvensbedömningen.Utredningsområdet omfattar hela den strandnära zonen av Mälaren med vikar och öar. Påverkansområdetär de stränder och strandnära miljöer som berörs direkt eller indirekt avvattenståndsfluktuationer.• den direkta strandmiljön som vid normala vattenfluktuationer omväxlande äröversvämmad respektive torrlagd• landmiljö som vid höga vattenstånd översvämmas och influensområdet sompåverkas genom ökad fuktighet i marken till följd av Mälarens vattenståndsnivå• grunda vattenmiljöer som torrläggs vid låga vattenstånd eller indirekt påverkasav vattenståndsfluktuationer (till exempel genom ökat ljus på grund av att djupetminskar vid lågt vattenstånd).Eftersom SMHI har modellerat den nya regleringen i dagens klimat (30-årsperioden1976-2005), då annat är förknippat med för stora osäkerheter har konsekvenserna för naturmiljönlängs Mälarens stränder bedömts utifrån dagens klimatförhållanden. Dock har ävenhistoriska och observerade vattenståndsdata (nuläget) varit viktiga underlag i utredningenavseende konsekvenser för den strandnära naturmiljön.Mälaren är Sveriges tredje sjö till ytan och är till sin karaktär en insjöskärgård, medcirka 8000 öar, holmar och skär. Sjön har sitt ursprung från förkastningar, åsar och sprickdalarsom bildat trösklar i och med landhöjningen. Mälarbassängerna har stor variation vadgäller morfologi och vattenkvalitet vilket gör att sjön också hyser en stor mångfald av biotoper.Mälardalsbygden har under lång tid präglats av människan och Mälardalen är i sinhelhet ett vattenanknutet äldre odlingslandskap som är unikt för Europa. Mälarens stränderhar främst två karaktärer, dels bergiga, branta stup med vildmarksbetonade barrskogarsom tvärt möter vattnet och dels slättbygdens jordbruksområden med grunda sedimentrikabottnar som hyser en eutrof vegetation (Philipsson 2002).Mälaren är av riksintresse enligt miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel ”Mälaren med öar ochstrandområden”, med hänsyn till dess natur- och kulturvärden. Det finns två Ramsarområden,Asköviken-Sörfjärden och Hjälstaviken. Ramsar är ett annat namn för ”Konventionenom våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar”och syftar till att bevara och hållbart nyttja våtmarker som naturresurs. Inom det geografiskaavgränsningsområdet finns ett åttiotal naturreservat och ungefär lika många Natura2000- objekt med hänvisning till habitatdirektivet eller fågeldirektivet. Många av dessa har192

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27arter och ekosystem som är knutna till strandmiljöerna. Av dessa berörs ett tjugotal av nyreglering. Utöver reservaten och Natura 2000-områdena finns natur som pekats ut av länsstyrelsernasom riksintresseområden. 30 % av påverkansområdet (strandzon påverkad avvattenståndsfluktuationer) ligger inom natur som på något vis är skyddad enligt miljöbalken.Påverkansområdet består till 18,5 % av area inom Natura 2000-områden.Figur 10.24. Skyddade områden och större koncentrationer av strandängar i västra Mälaren.Vatten dominerar påverkansområdet och därefter odlad mark. I skyddad natur är andelentriviallövskog och lövblandad barrskog stor. Våtmarker utgör en annan dominerande naturtypi skyddade områden. Övrig öppen mark (till exempel betesmark, naturlig gräsmark,hedmark, busksnår och områden med sparsam vegetation) utgör en betydande andel av bådeområdet i stort och i skyddad natur. Betesmark som är klassad i ängs- och betesinventeringenhar ganska små arealer men är en naturtyp med höga naturvärden och nästan halvaarealen är skyddad. Strandnära finns även strandskog, alsumpskog och örtrika allundar somär identifierade som nyckelbiotoper och naturvärden (skogar som hyser naturvärden meninte lika höga som nyckelbiotoper). Grunda bottnar inom 0-3 meters djup, enligt Sjöfartsverketsdjupdata, omfattar cirka 26 000 hektar varav cirka 8 380 ligger inom skyddad natur.Mälaren har under historien ändrats radikalt vid flera tillfällen. Den enskilt största förändringenjämfört med det oreglerade tillståndet före 1943 är att årsamplituden har minskatfrån en median på cirka 80 centimeter till cirka 30 centimeter efter justeringen av bestämmelsernai vattendomen som gjordes på 1960-talet. Sett ur biologisk mångfalds synpunkthar de senaste 100 årens omvälvning varit starkt negativ och en viktig anledning till dettaär att den naturliga vattenregimen ersatts med en reglerad. Calluna har genom en historisk193

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.25. Skyddade områden och större koncentrationer av strandängar i östra Mälaren.analys visat att endast en bråkdel av de betydelsefulla strandekosystemen återstår och attde som finns kvar har en mer eller mindre nedsatt funktion för en stor mängd organismer.Förändringar som skett i samband med regleringen av Mälaren har bland annat lett till attstarrmaden minskat kraftigt i utbredning och med dagens reglering har även blå bård, fukt-194

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27äng samt svämlövskogen dåliga förutsättningar att bibehålla sin utbredning. Calluna bedömeratt flera vegetationstyper, men främst starrmad, är stressade i dag och att de ännu intehar nått sin slutliga utbredning på grund av att det är ekosystem som förändras långsamt.(Calluna, 2010-10-05)Idag läggs ansenliga kostnader på att sköta och restaurera naturtyper som utarmats tillföljd av att vattnets påverkan som störningsregim minskat och att traditionell hävd minskat.I Natura 2000-området Hjälstaviken (Uppsala län, Enköpings kommun) i norra delenav Ekoln regleras till exempel vattnet för att skapa översvämningsområden på vårarna somgynnar våtmarksfåglar och håller tillbaka vass. I Asköviken (Västmanlands län, Västeråsstad) har homogena vassbälten gjorts flikigare genom borttagning av vass.10.6.2. BedömningsgrunderNedan sammanfattas de viktigaste bedömningsgrunderna som använts vid bedömning avkonsekvenser för naturmiljön i strandzonen. Miljömål för naturmiljön finns i bilaga 1.Riksintresse och Natura 2000 (4, 7 kap miljöbalken)Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse (MB 4kap 1, 2 §§).Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan skepå ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturvärden.Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är attbevara vissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeisktperspektiv. Alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket.Ramsarkonventionen (SÖ 1975:76)Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöeroch nyttja dem på ett hållbart sätt.Åtgärdsprogram för hotade arter, ÅGPEtt åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket.Miljökonsekvenserna ska bedömas i förhållande till åtgärdsprogrammen.Specifika bedömningsgrunderInom naturmiljöområdet saknas praxis om metod för konsekvensbedömningar. Utgångspunktenför konsekvensbedömningarna har dock tagits i de riktlinjer som arbetats fram omkonsekvensbedömning av biologisk mångfald till konventionen om biologisk mångfald. Ensvensk tolkning av denna finns utgiven av MKB-centrum vid SLU (MKB-centrum, 2007).Konsekvensbedömningen har utförts i olika steg och följer i huvudsak den metod som arbetatsfram av VTI (VTI meddelande 937, 2003). För beskrivning av metoden hänvisas tillkapitel 5.1.På grund av att det saknas en höjdmodell för Mälaren har det inte varit möjligt att modelleraförändringar i habitat för enskilda arter för att kunna göra uppskattningar av popu-195

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27lationsförändringar. För fokusarter (som representerar ett ekosystem eller en funktion) ochför andra naturvårdsintressanta arter har bedömningen istället utgått från mer generellakvalitativa och kvantitativa habitatförändringar.Inverkan på arter och artgrupper uttrycks som att det kan uppstå populationsförändringartill följd av ny reglering, men det betyder inte att det i verkligheten kommer att skeså eftersom förändringar av populationsstorlekar beror av många fler faktorer än bara regleringen.Exempelvis kan förändringar av mellanartskonkurrens, predatorer, parasiter etceteraha stor inverkan på populationsstorleken. I huvudsak har populationsförändringar påunder 5 % ansetts som små eller negligerbara, medan förändringar som gör att en art skulleminska och uppnå klassen nära hotad (NT) enligt rödlistekriterierna har bedömts vara enmycket stor negativ förändring. Kriteriet för att en art ska klassas som nära hotad är en populationsminskningpå minst 15 % inom tidsfönstret 10 år eller 3 generationer (vilket avtidsspannen som är längst) (Artdatabanken, 2010-04-28).För naturtyper och vegetationstyper har en liknande bedömning tillämpats. Återigen ärdet bara förutsättningarna för att en viss förändring kan ske som bedöms, inte att den faktisktkommer att ske. Exempelvis är många av naturtyperna hävdberoende (bete eller slåtter)och det kommer oberoende av regleringen att vara helt avgörande om de brukas ellerinte. För att spegla osäkerheterna har gränsen för liten inverkan satts till 10 % i arealförändring.Över 30 % i arealförändring är en stor förändring. Vad gäller ekologiska processer hartvå bedömts; vattenregim och omsättningen av näringsämnen. Det senare har kvantifieratsmedan vattenregimen återspeglas i förändringar av ekosystem och arter. Slutligen, har rentkvalitativa förändringar vägts in, exempelvis funktionen våröversvämning.10.6.3. Miljökonsekvenser nollalternativetNormal driftFör den strandnära naturmiljön är varierande vattenstånd den i särklass största enskiltstrukturerande faktorn. Nollalternativet innebär att den nuvarande regleringen fortgår.Detta innebär fortsatt låga vårflöden och en jämn årsamplitud. Som nämnts tidigare harårsamplituden minskat efter det att Mälaren började regleras vilket inneburit negativa konsekvenserför biologisk mångfald och Mälarens strandekosystem. Med anledning av dettahar nollalternativet bedömts motverka syftet med riksintresset Mälaren. Nollalternativetinnebär vidare relativt stora mellanårsvariationer och särskilt under vårperioden mars-majär mellanårsvariationerna signifikanta.StrandängenMälaren hyser en betydande andel av landets strandängar vilka har höga värden för en radorganismer. Fåglar, groddjur, lekande fisk, fladdermöss, insekter och andra ryggradslösadjur har för födosök, lek och häckning, sin hemvist på strandängar. Låga vårflöden gersvaga förutsättningar för grodlek, fisklek, fågelhäckning och insektsproduktion. En fortsattjämn årsamplitud medför en fortsatt dålig strukturering av vegetationszoner. Stora mellanårsvariationerär positivt och ökar förutsättningarna för förnyelse av strandängens vegetationoch hjälper till att hålla strandängen i tidiga successionsstadier. Vårar med låga vat-196

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tenstånd gynnar nyetablering och frösättning i de blötare delarna av strandängen. Dennapositiva konsekvens tappar dock i effektivitet då nollalternativet medför att våröversvämningartill stor del uteblir eller är små. Sammantaget bedöms nollalternativet och dess fortsattalåga vårvattenstånd medföra att strandängsvegetationen fortsätter att förändras i negativriktning med sämre funktion för många arter. Detta bedöms medföra små negativakonsekvenser.VassarDe fortsatta låga vattennivåerna (4,20 meter över slusströskeln) under vårarna påverkarockså islossningen som sker i mars-april. Islyftningar i samband med islossning kan motverkautbredningen av tät vass och hjälper till att förnya vassar. Låga vattennivåer undervåren, särskilt under mars-april, medför dåliga förutsättningar för islyftning och därmedkan utbredningen av tät vass öka. En låg vårvattennivå medför också begränsad tillgång tillsyre inne i vassar (mer stillastående vatten). Begränsad syresättning påverkar insektstillgångennegativt och därmed födotillgången för exempelvis rördrom. Rördrom är en vassberoendefågelart vilken Mälaren hyser landets största population av, närmare 20 % avden svenska populationen (Artdatabanken, 2010-01-19). Sammantaget medför nollalternativetinga skillnader i förhållande till nuläget. Nollalternativet innebär att dagens läge medmindre förutsättningar för islyftning och vassar kvarstår. Inga konsekvenser bedöms dockuppkomma.Undervattens- och flytbladsvegetationUndervattensväxter gynnas av inomårsvariation vilken i nollalternativet är relativt liten.Detta kan medföra att undervattensväxter missgynnas och att övervattens- och flytbladsväxtertar över. Men, de flesta undervattensväxter (framförallt långskottsväxterna) har godspridningsförmåga inom en sjö och koloniserar nya områden snabbt varför störningar somtill exempel uttorkning eller översvämning vid ovanliga tidpunkter kan gynna dem. Nollalternativetinnebär relativt stora mellanårsvariationer (störningar vanliga) vilket motverkarnegativa effekter på undervattensväxter. I Mälaren är undervattens- och flytbladsvegetationeni huvudsak trivial och artfattig vilket har sin förklaring i ett litet siktdjup, hög näringsnivåoch omfattande båttrafik. Nollalternativet medför därför obetydliga konsekvenser.SvämlövskogStrandskogar påverkade av svämningar är vanligen lövdominerade eftersom gran har svårtatt klara översvämning. Granens förmåga att klara dränkning beror bland annat på när densker. Om dränkningen sker tidig vår eller sen höst klarar granen en långvarig dränkningbättre än om dränkningen sker på sommaren. Om dränkningsperioden varar uppemot 3-4veckor under sommaren riskerar granen att dö (Tord Magnusson, muntligen). Alens nedregräns på svagt exponerade stränder är vid 20 % dränkningsvaraktighet av vegetationsperiodenvilket motsvarar en dränkning om fem veckor (Nicklasson, 1979). Björk liknar alen vadgäller dränkningstolerans. Asp och ek kan under vissa betingelser klara lika höga dränkningsvaraktighetersom alen.197

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27I nollalternativet ligger 20 % dränkningsvaraktighet, som begränsar alens förekomst nedåt,på nivån 4,20 meter över slusströskeln. Extremt höga vattennivåer förekommer i nollalternativetoch nivåer över 4,55 meter över slusströskeln med längre dränkningsvaraktighet (>9 dagar) under vegetationsperioden inträffar fem av 30 år. Slutsatsen av detta är att granarsom växer på denna nivå dör av dränkning endast enstaka år. Nollalternativet innebär ävenperioder med översvämning och vattennivåer över 4,30 meter under vegetationssäsong.Sådana höga och längre perioder med översvämning under vegetationssäsong håller tillbakainvasion av gran vilket gynnar al. Nollalternativet medför därmed små positiva konsekvenserför svämlövskogar. En stor andel av svämlövskogarna är skyddade och kommeratt få förstärkta naturvärden i och med äldre träd, ökad tillgång på död vet etcetera. Dettamedför måttligt positiva konsekvenser för nollalternativet.Fladdermöss, fåglar, groddjur, ryggradslösa djur och kärlväxterFladdermöss, fåglar, groddjur, insekter och växter påverkas av låga vårvattenstånd och enjämn årsamplitud. För fladdermöss är Mälarens öppna strandmiljöer viktiga och särskiltunder våren då stora mängder fjädermyggor kläcks. Både för fladdermöss och fåglar ärsvämmade strandängar en viktig faktor för födosök då dessa är mycket rika på frön och insekter.För fåglar är svämmade strandängar även viktiga för häckningsframgång. Låga vattenståndunder våren medför begränsad födotillgång. Änder, vadare och fåglar som häckarkring Mälaren är beroende av att det finns översvämmade grunda områden för att kunnaföda upp ungarna. Nollalternativet innebär fortsatt begräsande möjligheter till häckningoch rastning. Vasslevande fåglar kan missgynnas i nollalternativet eftersom förutsättningartill islyftning och syresättning av vassar är begränsade. Sammantaget medför nollalternativetsmå negativa konsekvenser för ovan nämnda artgrupper eftersom den negativa trendenmed låga vårhögvatten fortsätter.För groddjur innebär låga vattenståndsnivåer begränsade lek- och yngelmiljöer. Förgrodlek behövs cirka 30 centimeter vattendjup vilket innebär att vattennivån inte får understiga4,20 meter under den första känsliga perioden då rom förekommer och då ynglenär nykläckta och relativt orörliga. Den känsligaste perioden bedöms vara i fyra veckor.Efter dessa fyra veckor kan vattennivån sakta börja sjunka och grodynglen är så rörliga attde har möjlighet att följa med ett sakta sjunkande vatten. Vattennivån får dock inte sjunkaunder 4,10 centimeter innan 60 dagar gått från det att leken startade. Nollalternativet innebärmånga år med nivåer under 4,20 under den kritiska perioden och därmed risk att lek- ochyngelmiljöer torkar upp vilket kan leda till mindre groddjurspopulationer, stora populationssvängningaroch lokala utdöenden. Nivån 4,10 meter understigs dock endast ett fåtalår under den 60-dagarsperiod som omfattar hela livscykeln från rom till smågroda. I Mälarenförekommer heller inga rödlistade groddjur och Mälaren utgör således inget nationelltviktigt habitat för hotade arter. Sammantaget innebär nollalternativet små negativa konsekvenseri och med fortsatta dåliga lek- och yngelmiljöer samt risk för utdöenden av fragmenteradepopulationer.För ryggradslösa djur har konsekvensbedömningen begränsats till att behandla produk-198

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tion av insekter i allmänhet, men också specifik konsekvensbedömning för grön mosaiktrollslända(habitatdirektivet), guldgrön sammetslöpare (habitatdirektivet) och signalkräfta(ekonomiskt viktig).Den fortsatt jämna årsamplituden och de låga vårvattenstånd som nollalternativetmedför, innebär att produktionen av insekter missgynnas vilket i sin tur bedöms missgynnagrön mosaikslända (och flera andra skyddsvärda trollsländor) samt guldgrön sammetslöpare.Grön mosaiktrollslända gynnas dock särskilt av tillgång på vattenaloe vilken intekopplas samman med strandängar. Nollalternativet innebär ingen påverkan på tillgångentill vattenaloe. Signalkräftan lever främst i brantare strandområden där vattenståndsförändringarnainte blir lika tydliga som i långgrunda områden. Nollalternativet bedöms därförinte påverka signalkräftan.Småsvalting är en akut hotad kärlväxt vilken har bedömts vara relevant att behandla försig. Nollalternativets låga inomårsvariation bedöms missgynna småsvaltingen. Den mellanårsvariationsom nollalternativet innebär bedöms dock motverka dessa negativa konsekvenser.Sammantaget innebär därför nollalternativet inga konsekvenser med avseende påsmåsvalting.Sammantaget bedöms nollalternativet innebära en fortsatt negativ trend för Mälarensnaturmiljöer och att många av de felfunktioner (främst lågt vårvatten och låg årsamplitud)som finns inbyggda i nuvarande reglering konserveras. Detta medför att nollalternativetmedför små negativa konsekvenser.Extrema händelserDet som strukturerar strandekosystemen och som påverkar naturmiljövärdena i strandzonenär inom- och mellanårsvariation på vattenstånd. Enstaka sällsynta extrema händelser,som till exempel 10 000-års nivåer, påverkar inte strandekosystemen. Extrema händelseri nollalternativet har därmed inte bedömts medföra några negativa konsekvenser för denstrandnära naturmiljön, varken negativa eller positiva.10.6.4. Miljökonsekvenser huvudalternativetHuvudalternativet innebär ett högre vårvattenstånd vilket innebär mer omfattande översvämningarunder våren. Våröversvämningar ökar funktionaliteten i hela strandängen. Huvudalternativetgår mot att likna den naturliga och historiska vattenregimen med naturligarenivåvariationer. Även om huvudalternativet mer liknar den historiska vattenregimen ärdet fortfarande en stor skillnad nivåmässigt mellan dem. Huvudalternativet innebär ocksårelativt stor årsvariation men något lägre mellanårsvariation.Normal driftStrandängenMälaren hyser en betydande andel av landets strandängar vilka har höga värden för en radorganismer. Fåglar, groddjur, lekande fisk, fladdermöss, insekter och andra ryggradslösadjur har sin hemvist på strandängar. Våröversvämningar gynnar dessa organismer och gergoda förutsättningar för ökad ekologisk funktionalitet av hela strandängen.199

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Calluna har modellerat förändringar av alla vegetationstyper som ingår i strandängen tillföljd av huvudalternativet, se tabell 10.35. Tabellen visar att bredden på den blå bården riskeraratt minska med 23 %. Detta beror på att vattendjupet blir för stort och dränkningenför långvarig i den del av strandängen där blå bård finns idag. Zonen för blå bård ”tvingas”därför flytta upp i strandprofilen där rätt förutsättningar finns. Denna nya zon är smalarevilket leder till en breddminskning om 23 %. Risken för minskad blå bård finns, men våröversvämningarnager dock mycket bra förutsättningar för blå bårdens funktion. Av modelleringenframgår också att cirka 7 % av bredden på starrmaden riskerar på sikt försvinna.Detta ligger dock inom felmarginalen för modelleringen. Fuktängen med tuvtåtel kommeratt kvarstå i nuvarande omfattning. För vassar har prediktion av zonbreddsförändring intekunnat göras på motsvarande sätt, zonbredden för vassar har istället mätts på flygbilder.Analysen indikerar att vass kan öka med 20 % på strandängens bekostnad. Detta beror påatt det blir blötare i strandängens nedre del och att vass är mer dränkningstolerant än arteri den blå bården och starrmaden.Tabell 10.11. Potentiella arealförändringar till följd av en ny reglering 14 .VegetationstypKarterad areal (hektar)Modellerad förändring avareal (hektar (%))Fuktäng med tuvtåtel 2400 0Starrmad 1140 -80 (-7%, ej signifikant)Blå bård 1130 -260 (-23%)Strandängar totalt 4670 -340 (-7%, ej signifikant)Blå bård utgör en knapp fjärdedel av strandängarna och den totala effekten på strandängsarealenskulle bli en minskning på 7 %. Även denna minskning ligger inom statistisk felmarginal(

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27jön. De negativa bieffekterna av att blå bård riskerar att minska balanseras mer än väl uppav en förbättrad vattenregim med våröversvämningar. Funktionen i den kvarstående blåbården förväntas också bli god.VassarDen nya regleringen medför vattennivåer på 4,40 under mars-april (jämfört med nivåerpå 4,20 med dagens reglering) då islossning sker. Vattennivåer på 4,40 leder till att islyftningblir mer vanligt förekommande. När Mälaren fylls upp under senvintern och tidig vårföljer isen med och tar också med sig vass med rotfilt. Islyft kan motverka utbredningen avtät vass och hjälper till att förnya vassar. Islyftning medför därigenom heterogena vassarvilket gynnar biologisk mångfald. Det höga vårhögvattnet som en ny reglering medför innebärockså ökad syresättning inne i vassar. Detta gynnar insektstillgången och därmed födotillgångenför exempelvis rördrom. Den förväntade expansionen av vass på strandängarmedför inga större effekter på totalarealen av vass eftersom huvuddelen av Mälarens vassbeståndfinns på andra platser. Ökningen av vass kan på sin höjd handla om några tiondelsprocent vilket är försumbart i sammanhanget.Sammantaget medför regleringen gynnsamma förutsättningar för islyft vilket ger merheterogena vassar som gynnar biologisk mångfald. Ett högt vårhögvatten syresätter vassarvilket gynnar insektsproduktionen som i sin tur är positivt för exempelvis rördrom. Att befintligavassar i hög grad kan islyftas och syresättas bedöms medföra en liten till måttligpositiv konsekvens.Undervattens- och flytbladsvegetationUndervattens- och flytbladsvegetationens maximala djuputbredning styrs först och främstav hur djupt ljuset når i vattnet, vilket i sin tur beror på vattenkvalitet. Reglering av vattenståndbedöms därför vara av underordnad betydelse jämfört med vattenkvaliteten. Huvudalternativethar inte bedömts medföra någon ökad belastning av kväve och fosfor tillMälaren. Därmed påverkar huvudalternativet inte undervattens- och flytbladsväxter medavseende på vattenkvaliteten.Undervattensväxter gynnas framförallt av inomårsvariation som skapar stress för övervattens-och flytbladsväxter och därmed medför glesare och luckigare vegetationsbältensom undervattensväxter kan utnyttja. De flesta undervattensväxter har god spridningsförmågainom en sjö och koloniserar nya områden snabbt varför störningar kan gynna dem.Av samma anledning missgynnas undervattensväxter av liten mellanårsvariation och pålång sikt finns en viss sannolikhet att övervattens- och flytbladsväxter anpassar sig till dennya regimen och att undervattensväxter konkurreras ut i områden ned till 2-2,5 meters djup.Sammantaget bedöms effekterna av inomårs- och mellanårsvariationer av vattenståndenta ut varandra och huvudalternativet bedöms därför inte medföra några konsekvenser förundervattens- och flytbladsvegetation.SvämlövskogSom nämnts tidigare är strandskogar påverkade av svämningar vanligen lövdominerade ef-201

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27tersom gran har svårt att klara översvämning.I huvudalternativet motsvaras dränkningsvaraktigheten på 20 %, som begränsar alensförekomst nedåt, av en nivå på 4,22 meter.Huvudalternativet innebär att extremt höga vattennivåer är sällsynta. Även nivåer mellan4,55–4,30 meter är sällsynta i huvudalternativet. Detta kan medföra att gran kan konkurreraut alen i detta höjdintervall. Lägre än 4,30 meter förblir förutsättningarna för al godaoch här bedöms svämlövskogen vara stabil.Huvudalternativet medför därmed negativa konsekvenser för svämlövskogar i höjdintervallet4,30–4,55 meter. Svämlövskogens utbredning och naturvärden är dock inte väl kändaför Mälaren men med tanke på att det bör röra sig om i huvudsak relativt unga skogar utankontinuitet bedöms huvudalternativet medföra små negativa konsekvenser.Fladdermöss, fåglar, groddjur, ryggradslösa djur och kärlväxterFladdermöss, fåglar, groddjur, insekter och växter gynnas av höga vårvattenstånd, översvämningar,hög funktionalitet hos strandängarna samt årstidsvariation. För fladdermössär Mälarens öppna strandmiljöer viktiga och särskilt under våren då stora mängder fjädermyggorkläcks och fladdermössen behöver äta upp sig snabbt efter den långa vinterdvalan.Både för fladdermöss och fåglar är översvämmade strandängar en viktig faktor för födosökdå dessa är mycket rika på frön och insekter. För fåglar är översvämmade strandängaräven viktiga för häckningsframgång och som rastlokaler. Huvudalternativet ger bra förutsättningarför våröversvämmade öppna vatten längs Mälarens stränder och ger därmed braförutsättningar för nyckelbiotoper för fladdermöss och därmed populationsökningar. Konsekvensernaberör många arter av fladdermöss (som alla finns upptagna i artskyddsförordningen)och är varaktiga. Huvudalternativet bedöms medföra måttligt positiva konsekvenserför fladdermusfaunan.Mälarens strandnära miljöer har stor nationell betydelse för fågelfaunan och fåglar ärden grupp som bedöms gynnas mest av huvudalternativet. Huvudalternativet ger förutsättningarför ökade populationer häckande fåglar (vadare, änder och måsar) på mer än 5 %,kanske till och med på så mycket som 10-20 % för vissa arter. De höga vårvattenståndenger ökad födotillgång genom att frön och insekter blir lättåtkomliga på strandängen. Dethöga vårhögvattnet innebär också en ökad areal på 15-20% födosöksområden som kan nyttjaspå våren. Häckningsmiljöerna i blå bård och starrmad har förutsättningar för en litenareell minskning men den är så liten och dessutom inom osäkerhetsintervall varför populationsförändringarpå mer än fem procent inte förväntas. Fåglar kommer vidare att snabbthitta till de översvämmade områdena och vasslevande arter gynnas genom en heterogeniteti vassar. Med ovanstående som bakgrund bedöms huvudalternativet sammantaget medförastora positiva konsekvenser för fågelfaunan.Groddjur har stor betydelse i ekosystemet som föda åt fisk och fågel både som ägg, yngeloch vuxen. Groddjuren är själva rovdjur på småkryp. I Mälaren förekommer inga rödlistadegroddjur, Mälaren utgör således inget nationellt viktigt habitat för hotade arter, men översvämmadestrandängsmiljöer hyser rikligt med groddjur och är viktiga i ett lokalt och regionaltperspektiv. Groddjursförekomst är en indikator för god status i blå bård och starrmad.202

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Grodleken sker i grunda vatten och det behövs cirka 30 centimeter vattendjup. Vattennivånför den första känsliga perioden då rom förekommer och då ynglen är nykläckta och relativtorörliga får därmed inte understiga 4,20 meter. Den känsligaste perioden bedöms varai fyra veckor. Efter dessa fyra veckor kan vattennivån sakta börja sjunka. Vattennivån fårdock inte sjunka under 4,10 centimeter innan 60 dagar gått från det att leken startade. I huvudalternativetligger alla ingående år över 4,20 meter över slusströskeln fram till cirka den16 maj. Vattenståndet börjar sjunka den 18 maj. Alla år ligger också över 4,10 meter underden 60-dagarsperiod som omfattar hela livscykeln från rom till färdig smågroda. Huvudalternativetbedöms sammantaget medföra måttligt positiva konsekvenser för groddjur.Höga vårvattenstånd gynnar produktionen av ryggradslösa djur -/insekter och därmedav grön mosaikslända (och flera andra skyddsvärda trollsländor) samt guldgrön sammetslöpare.Grön mosaiktrollslända gynnas dock särskilt av tillgång på vattenaloe vilkeninte kopplas samman med strandängar. Huvudalternativet bedöms medföra måttligt tillstora konsekvenser för ryggradslösa djur samt liten positiv konsekvens för guldgrön sammetslöpare.Huvudalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser för den grönamosaiksländan. Signalkräftan lever främst i brantare strandområden där vattenståndsförändringarnainte blir lika tydliga som i långgrunda områden. Huvudalternativet bedömsdärför inte påverka signalkräftan.Huvudalternativets höga vårvattenstånd och den relativt stora inomårsvariationenbedöms gynna kärlväxten småsvalting. Dessa positiva konsekvenser kan dock på sikt utjämnaspå grund av liten mellanårsvariation. Sammantaget innebär därför huvudalternativetinga konsekvenser med avseende på småsvalting.Specialfallet AskövikenAskö-Tidö är ett stort Natura 2000-område i Västmanland i västra delen av Mälaren ochingår delvis i Asköviken-Sörfjärdens Ramsarområde. Asköviken utgör Mälarens mest långgrundaoch vidsträckta strandäng och är ett av Mälardalens viktigaste Natura 2000-områdeför våtmarksfåglar. Asköviken har studerats särskilt eftersom den skiljer sig från alla andrastrandängar i Mälaren. Området har undantagits från modelleringen av förändringar avstrandprofilen eftersom den skulle bidra till en felaktig bild som inte går att tillämpa generelltför hela Mälarens strandängar.Det som gör situationen speciell är följande:1. Strandprofilen är extremt flack vilket gör att mycket små förändringar av vattenståndger stora konsekvenser för var de olika vegetationstyperna etableras.2. Strandängen begränsas mot land av en invallning som ligger så lågt att någonegentlig fuktäng inte existerar där idag.På grund av invallningen är en förflyttning av vegetationszoner till följd av en ökad våröversvämninginte möjlig för Asköviken och huvudalternativet skulle innebära en kraftigminskning av arealen strandäng. Den ökade funktionaliteten med våröversvämningarräcker inte till för att balansera den stora förlusten av strandängsmiljöer i Asköviken. Det203

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27som gynnar strandängsmiljöerna generellt för Mälaren missgynnar Asköviken. Detta ärdock inte en konsekvens till följd av ny reglering utan i grunden en ur naturvårdssynpunktfelaktigt placerad invallning. De specifika problem som gäller för Askö-Tidö Natura 2000-område är inte en fråga för Slussenprojektet och en ny reglering av Mälaren men däremot ärdet viktigt att uppmärksamma att de befintliga problemen efter år 2018 kan bli större efteratt den nya regleringen tagit sin början.Inom ramen för Slussenprojektet har en modellering även utförts av vegetationsförändringari Asköviken. Denna anger att den blå bården förväntas minska med cirka 86 % samtidigtsom vassarna ökar med 45 %. Totalt beräknas förlusten av strandängsmiljöer till drygt35 % eller från 160 ha till drygt 100 ha. En sådan stor minskning får ovillkorligen effekterpå fågellivet och för enskilda arter, till exempel rödbena, rödspov och småfläckig sumphöna,bedöms signifikanta populationsminskningar bli följden.Konsekvenser för riksintresset MälarenBeträffande de strandnära naturmiljöerna har Calluna gjort tolkningen att riksintresset likställsmed och innefattar ovan bedömda arter och ekosystem. Motivet till detta är att ekosystemenär väl spridda i hela Mälaren, motsvarar stora arealer som också pekas ut av naturvårdenoch i miljömålen. De harmonierar väl med det helhetsperspektiv som ska anläggas föreventuell skada på riksintresset. Huvudalternativet bedöms därför inte skada riksintressetMälaren utan tvärtom ge positiva konsekvenser för den strandnära naturmiljön.Konsekvenser för Natura 2000 och RamsarCalluna har gjort en genomgång av samtliga Natura 2000- och Ramsarområden som kanberöras av ny reglering. Två Ramsarområden berörs, Asköviken-Sörfjärden och Hjälstaviken.Totalt ingick 83 stycken Natura 2000-områden i genomgången och i en stegvis processidentifierades de Natura 2000-områden som kunde beröras av varierande vattenstånd.I följande avsnitt har en översiktlig bedömning gjorts av konsekvenser på Natura 2000- ochRamsarområden. En utförligare beskrivning av metodik och bedömning kommer att redovisasi den Natura 2000-MKB som kommer att tas fram när höjddata finns framme.Mälaren ska ses som en helhet och ett naturligt utbredningsområde för de naturtyperoch arter som ska skyddas. Därför är det viktigt med en samlad bedömning av alla Natura2000-områden som berörs av ny reglering. Det är inte möjligt att fatta beslut per områdeutan konsekvensbeskrivning måste göras för den totala effekten som huvudalternativet harför Mälardalen, i enlighet med syftet med Natura 2000 – att skapa en biologisk mångfald.Bedömningen överensstämmer med de tidigare slutsatser som gjorts för ekosystem ocharter. Det innebär att huvudalternativet rent generellt kommer att bidra till att nå gynnsambevarandestatus. Det finns också förutsättningar för ökade utbredningsområden för fleraarter och naturtyper. Om det sedan gäller för alla arter och habitat är för tidigt att säga. Särskiltmed tanke på att det i enskilda bevarandeplaner finns målkonflikter där gynnande avett habitat eller en art automatiskt kommer att missgynna en annan.Sammantaget medför huvudalternativet måttligt till stora positiva konsekvenser jämförtmed nollalternativet. Denna slutsats gäller för både ekosystem och arter, för riksintresset204

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Mälaren och generellt för Ramsar- och Natura 2000-områden. Konsekvenserna av nollalternativethar bedömts till liten negativ konsekvens beroende på en pågående negativ processmed habitatförlust och sjunkande habitatkvalitet i främst strandängar.Extrema händelserDet som strukturerar strandekosystemen och som påverkar naturmiljövärdena i strandzonenär vattenståndens inom- och mellanårsvariation. Enstaka sällsynta extrema händelser,som till exempel 10 000-års nivåer, påverkar inte strandekosystemen. Huvudalternativetbedöms därför inte medföra några negativa konsekvenser för den strandnära naturmiljönvid extrema händelser.Förslag till åtgärderSkyddsåtgärder är inte motiverade utifrån det föreslagna huvudalternativet för ny regleringav Mälaren.10.7. Strandnära kulturmiljöSammanfattningNollalternativet innebär vid normal drift att vattennivåernaregelbundet kommer uppgå till sådana nivåeratt många värdefulla kulturmiljöer i strandnära områdenöversvämmas. Extrema händelser i nollalternativetkommer att inträffa sällan men vid dessa tillfällenbedöms situationen bli mycket allvarlig med stora skadorpå många miljöer som följd. Konsekvenserna för de strandnära kulturmiljöerna inollalternativet vid normal drift bedöms bli stora negativa konsekvenser.Huvudalternativet innebär i normal drift lägre vattennivåer i jämförelse med nollalternativetvilket minskar risken för att påverkan och skador på kulturmiljöer sker. Huvudalternativetinnebär stora positiva konsekvenser för de strandnära kulturmiljöerna15 .Den justerade tappningsordningen mellan Norrström och Söderström som huvudalternativetmedför innebär tidvis ett lägre flöde i Norrström. Detta innebär måttligt negativakonsekvenser för kulturmiljön eftersom upplevelsevärdet av ett strömmandeoch brusande vatten vid Riksbron minskar. Arbete pågår inom Slussenprojektet attjusterar regleringsförslaget så att denna negativa konsekvens uteblir.10.7.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Tyréns, 2010-04-20). Kulturmiljön är den av människan präglade miljön – alltifrån enskilda objekt till hela15 De strandnära kulturmiljöerna skyddas upp till ett 1000-årsvattenstånd. Vid ett 10 000-årsvattenstånd minskarskadorna betydligt. Konsekvenserna bedöms som måttligt negativa men sammantaget innebär huvudalternativet en storförbättring jämfört med nollalternativet.205

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27landskap. Kulturmiljön framhålls allt oftare som en viktig faktor för en regions identitet ochattraktivitet samt dess betydelse för turismen.Förändrade nivåförhållanden i Mälaren påverkar hela sjön Mälaren med strandområden.Påverkansområdet definieras som de stränder och strandnära miljöer som berörs av vattenståndsfluktuationerupp till 500 meter från medelvattenstånd samt låglänta områden somkan beröras av översvämningar eller förändrade dräneringsförhållanden 16 under normaldrifteller vid riskscenarios.Kapitlet behandlar ej ombyggnaden av Slussen eller byggtidens konsekvenser för fornlämningRAÄ nr 103:1 (stadslager) eller den påverkan som byggtiden kan medföra påövriga fornlämningar.Förhållandena i Norrström behandlas kortfattat då huvudalternativet innebär viss förändringav de låga flödena vid Riksbron.Avseende påverkan på kulturmiljö har Riksintresseområden för kulturmiljö (3 kap. 6§miljöbalken), nationalstadspark samt världsarv från länsstyrelsernas geografiska dataunderlaganvänts och avseende fornlämningar har Riksantikvarieämbetet Fornsök (FMIS)legat till grund. Underlag för byggnadsminnen finns tillgängliga i Länsstyrelsens databasför geografisk information för Västmanland och Uppsala län men saknas för Södermanlandsoch Stockholms län. Byggnadsminnen har därmed inte behandlats i analyserna.I arbetet har områden identifierats vilka kan översvämmas i nollalternativet och huvudalternativet.De kulturmiljöer som påverkas inom dessa ytor har inte studerats i detalj föratt bedöma huruvida miljöns värdebärare 17 påverkas eller ej. Utförd analys redovisas såledeskvantitativt.I Sverige finns omkring 1700 riksintressen för kulturmiljövården (3 kap. 6§ miljöbalken),med syfte att spegla vår kulturs framväxt och variationsrikedom. I Mälarområdetfinns 100-tal områden av riksintressen vilka representerar kulturmiljövärden från förhistorisktill modern tid. Stadsmiljöer är bland annat representerade genom Stockholms innerstad,Sigtuna, Strängnäs och Västerås. Kring Mälaren finns fornlämningsområden,odlingslandskap, slottsmiljöer, kanaler med mera av riksintresse. Utpekade områden varieraräven till sin areal och största området till ytan är Kafjärden i Södermanlands län och detminsta är Ålstensgatan i Stockholms län.Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör Kungliga Nationalstadsparkenoch skyddas enligt 4 kap. 7§ miljöbalken. Åtgärder inom en nationalstadspark får endastvidtas om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiskalandskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.Två världsarv utpekade av UNESCO ligger inom utredningsområdet för uppdraget;Drottningholm samt Birka och Hovgården. Båda dessa världsarv är värdefulla ur kulturmiljöhänseende.Antalet registrerade fornlämningar vilka ligger inom 500 meter från Mälarens nuvarandestrand och därmed inom bedömt påverkansområde, uppgår till 3416 enstaka fornlämningar,398 linjeobjekt samt 1261 fornlämningsområden. De äldsta lämningarna återfinnsi regel på högre nivåer över havet än de från yngre tidsperioder. Undantag gäller för maritimalämningar vilka är lokaliserade under vattenytan.16. I dessa fall kan påverkansområdet sträcka sig mycket längre än 500 m.17. Med värdebärare avses betydelsefulla element i miljön som är av avgörande betydelse för miljöns helhetskvalité.206

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.26. Områden av riksintresse för kulturmiljö, nationalstadspark, världsarvsområden samt regionala kulturmiljöerinvid och kring Mälaren. ©Lantmäteriet GD2007/001.NorrströmNorrström ingår i område av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6§ miljöbalken(Stockholms innerstad K115) i egenskap av landets politiska och administrativa centrumsedan medeltiden.Norrström är ännu idag det primära vattendraget för Mälarens utlopp i Östersjön och denvattenled som gett upphov till Stockholms grundande. Landhöjningen och successiv utfyllnadav strandområden har inneburit att passagen sedan medeltiden blivit allt trängre.För såväl den tillfällige besökaren och för boende i Stockholm hyser Norrström stora upplevelsevärden.Vattenområdet kring Helgeandsholmen är centralt i Stockholm och mellanstadens ursprungliga kärna och dess nuvarande omland.207

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Det livliga strömmande vattnet har historiskt varit av stor betydelse som kraftkälla till vattendrivnaanläggningar och idag upplevs det strömmande vattnet positivt genom ljudet ochde ljuseffekter som skapas.Den 13 mars 2008 arrangerade Slussenprojektet en provtappning vid Riksbron (Stockholmsstad 2008). I provtappningen deltog en utvärderingsgrupp med representanter frånkulturmiljö-, naturmiljö- och rekreationsområdet. Representanterna fick, i samband medolika flöden utvärdera hur strömning och rörelse i vattnet under längre tid påverkar respektiveintresse.Deltagande kulturvårdande instanser gav sina synpunkter i svarsformulär och en övergripandesynpunkt var att ett ökat flöde var mera positivt än ett mindre flöde eller stillaståendevatten.Resultatet av provtappningen visade att perioder med ett visst flöde vid Riksbron är motiveratoch innebär ett ökat värde för kulturmiljön.10.7.2. BedömningsgrunderKulturmiljöintresset är skyddat genom lagar vilka även avser att vårda och berika befintligamiljöer. Enligt Miljöbalken 3 kap. 6§ miljöbalken ska områden av riksintresse för kulturmiljöså långt som möjligt skyddas mot åtgärder vilka påtagligt kan skada miljön.Samtliga fasta fornlämningar är skyddade enligt Kulturminneslagen (KML). I lagen(SFS 1988:950) om kulturminnen med mera finns grundläggande bestämmelser till skyddför viktiga delar av kulturarvet.Regionala kulturmiljöer avgränsades under 1980-talet och beskrivs i kulturminnesvårdsprogram.Utvalda områden speglar kulturmiljöns framväxt i ett regionalt perspektiv,som regel sammanfaller utpekade regionala kulturmiljöer med avgränsning av riksintresseområden.Bedömningen av konsekvenser sker i tre steg: påverkan, effekter och slutligen konsekvensbedömningensom görs i en tre gradig skala; stora, måttliga och små positiva respektivenegativa konsekvenser.Konsekvenserna för kulturmiljön relateras till den vattennivå som uppkommer i alternativen,frekvensen av hur ofta vattennivån uppkommer, varaktigheten av denna vattennivå,antalet miljöer som påverkas samt dessas värde och känslighet.Effekten av den påverkan som uppstår kan innebära ett direkt intrång i kulturmiljönsvärdekärna, samband och strukturer av betydelse för kulturmiljön bryts och upplevelsevärdenförsvinner. Den kan även innebära fysiska skador på kulturmiljöer och/eller att kulturmiljönstillgänglighet begränsas temporärt eller permanent. En regelbundet återkommandehöjning av vattennivån är allvarligare än en mera sällan återkommande.NorrströmI fokus för konsekvensbedömningen är miljön runt vattnet i Norrström. Med påverkanavses den förändring som förväntas ske av vattenflödet och här innefattas vattnets nivå ochfrekvens för denna nivå samt vattennivåns varaktighet.208

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.7.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftDe höjda vattennivåerna bedöms innebära att 53 områden av riksintresse för kulturmiljösamt omkring 100 utpekade regionala kulturmiljöer skadas. Vattennivåerna innebär ävenskador på fasta fornlämningar och/eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Vid tillfällenmed höjd vattennivå begränsas tillgängligheten till kulturmiljöerna vilket medför ävenatt förståelsen och upplevelsen av kulturmiljön påverkas.Normal drift bedöms i nollalternativet innebära måttliga negativa konsekvenser för destrandnära kulturmiljöerna då områden som påverkas har höga värden och skadorna förväntasatt inträffa relativt ofta.I Norrström förväntas ett regelbundet återkommande högt flöde vilket bedöms vara enstor positiv konsekvens och värdefullt för upplevelsen av det strömmande vattnet i Norrström.Extrema händelserExtrema händelser inträffar sällan (1000-årsflödet) eller mycket sällan (10 000-årsflödet)men innebär att Mälarens stränder påverkas av omfattande översvämningar och en betydandepåverkan kan förväntas ske i värdefulla kulturmiljöer. 60 områden av riksintressepåverkas vid denna vattennivå (se figur 10.36). Ett flertal av dessa områden består av stadskärnormed värdefull kulturhistorisk bebyggelse. Dessa byggnader riskerar allvarliga vattenskadorsamt en påverkan på byggnadskonstruktionen när vattnet återgår till normal nivå.Omkring 110 regionalt utpekade kulturmiljöer påverkas av den höjda vattennivån.Vattennivån vid extrema händelser innebär att fasta fornlämningar och kulturlager påverkas.Vid vattennivån på >6,00 meter bedöms att omkring 14 % av samtliga fornlämningarinom påverkansområdet ligger lägre än denna nivå. Majoriteten av dessa utgörs avfartygs- och båtlämningar det vill säga maritima lämningar men även hamnanläggningar,tegelindustrier, by- och gårdstomter, husgrunder samt stadslager påverkas. Stora arealermed låglänta markområden läggs under vatten. En höjd vattennivå innebär att tillgänglighetentill kulturmiljöer begränsas och samband och strukturer bryts under den tid som vattennivånkvarstår.Nollalternativets extrema händelser bedöms innebära stora negativa konsekvenser förstrandnära kulturmiljöer. Trots att situationen kommer att inträffa mycket sällan bedömsden vid dessa tillfällen, riskera att allvarligt skada ett stort antal värdefulla kulturmiljöer,såväl områden som enskilda objekt.Strömning och rörelse i Norrström antas vara positiv men situationen som uppkommervid extrema händelser bedöms vara just extrem och därmed inte fördelaktig för upplevelsevärdetpå grund av den farliga situation som den förhöjda vattennivån kan innebära. Konsekvensernaför Norrström bedöms bli måttligt negativ för kulturmiljön.209

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.7.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftI normal drift innebär regleringsalternativet inga förhöjda vattennivåer i Mälaren. Ingaskador och påverkan på kulturmiljöer förväntas uppstå som kan innebära erosion i mark,skador på byggnader eller en försämrad tillgänglighet. Huvudalternativet bedöms innebärastora positiva konsekvenser för de strandnära kulturmiljöerna runt Mälaren eftersom deskyddas från skadliga vattennivåer. Huvudalternativet innebär därmed en förbättring jämförtmed nollalternativet.NorrströmDen nya regleringen innebär fler tillfällen med lägre vattenflöden än vad som bedömdesoptimalt vid provtappningen. Effekten blir att vattnet i Norrström kommer att strömmaoch brusa vid färre tillfällen än dagens situation. Huvudalternativet påverkar kulturmiljönsupplevelsevärde då det periodvis inte är möjligt att uppfatta det förr så strömmandeoch brusande vattenflödet. För stadsmiljön bedöms avsaknaden av bruset från det strömmandevattnet att innebära att stadens övriga ljud kommer att dominera i Norrström viddessa tillfällen. De negativa konsekvenserna av bedöms bli måttliga. Arbete pågår inomramen för projektet att göra vissa förändringar av regleringsförslaget så att denna negativakonsekvens uteblir.Extrema händelserExtrema händelser inträffar sällan (1000-årsflödet) eller mycket sällan (10 000-årsflödet).Vid ett 10 000-årsvattenstånd översvämmas 56 områden av riksintresse och 102 regionalakulturmiljöintressen. Påverkan på riksintresseområdena varierar. Hög vattennivå innebärpåverkan på strandområden och på markområden i låglänt terräng. Av de områden av riksintresseför kulturmiljö som arealmässigt påverkas mest är Ekerö där omkring tre km² läggsunder vatten. Vilka värden för kulturmiljö som påverkas inom riksintresseområdet har intestuderats i detalj.Vattennivån innebär att 9 % av samtliga registrerade fornlämningar inom påverkansområdetpåverkas. Majoriteten av dessa utgörs av fartygs- och båtlämningar det vill sägamaritima lämningar, men även hamnanläggningar, tegelindustrier, by- och gårdstomter,husgrunder samt stadslager påverkas. Påverkan sker även på fornlämning RAÄ nr 103:1vilken omfattas av stadslager men även maritima lämningar inom Stockholms stad.Huvudalternativet bedöms innebära måttliga positiva konsekvenser för extrema händelsersom inträffar sällan eftersom kulturmiljöerna runt Mälaren skyddas från översvämningarupp till ett 1000-årsvattenstånd. Vid extrema händelser som inträffar mycket sällan(10 000-årsflödet) påverkas något ytterligare något mera landområden med värdefullastrandnära kulturmiljöer. Genom att tillfällena med denna nivå bedöms inträffa mycketsällan bedöms konsekvenserna som måttligt negativa.210

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27NorrströmEn extrem händelse innebär maximal tappning genom Norrström, något som sker vid fleratillfällen även under normal drift. Vattnet strömmar vid Riksbron vilket ger hörsel- och synintryck.Konsekvensen bedöms innebära en måttligt positiv konsekvens.10.7.5. Förslag till skyddsåtgärderFörslag till skyddsåtgärder är inte motiverade utifrån det föreslagna huvudalternativet tillreglering.10.8. Kulturmiljö vattenSammanfattningKulturmiljön under vattnet kan påverkas både positivtoch negativt av den ökade erosion och sedimentation somhuvudalternativet beräknas medföra. Positivt är att hittillsokända fornlämningar blir kända, negativt är att deriskerar att brytas ner och förstöras snabbare än om deinte frilagts. På ett motsatt sätt kan en övertäckning genom sedimentation skyddafornlämningar samtidigt som de riskerar att bli svår- eller oåtkomliga för framtidastudier.Konsekvenser av huvudalternativet kan i dagsläget endast bedömas övergripande utifrånde undersökningar som hittills genomförts inom utvalda områden. Den övergripandebedömningen är att det kan bli obetydliga till små negativa konsekvenser förkulturmiljövärden under vattnet samt att påverkan kan vara svår att särskilja från denpåtagliga påverkan från andra faktorer som finns redan idag.Huvudalternativet innebär en viss försämring jämfört med nollalternativet.10.8.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Sjöhistoriskamuseet, 2010-09-16). För huvudalternativets påverkan på områdets kulturmiljövärdenunder vatten har ett antal huvudsakliga påverkansfaktorer identifierats, liksom den geografiskaomfattningen av sådan påverkan (tabell 10.37). Påverkan på områdets kulturmiljövärden18 under vatten bedöms främst kunna uppkomma när den nya regleringen har pågått entid. Endast en övergripande konsekvensbedömning har genomförts då kulturmiljövärdenunder vattnet ännu bara undersökts på en översiktlig nivå.Slussen med omnejd har mycket stora kulturhistoriska värden. Slussen ligger inom områdeav riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap miljöbalken, ”Stockholms innerstad medDjurgården”. Stockholm har präglats av sitt vattenläge i över ett årtusende och närheten tillvattnet har påverkat strategier och försvar, handel och sjöfart, kommunikationer och resursutvinning.Allt detta har lämnat fysiska spår efter sig som berättar om stadens utveckling.Med tanke på den intensiva mänskliga aktivitet på och vid vattnet som bedrivits i Stockholm18. Påverkan på kulturmiljön sker även genom vattenståndsvariationer vilket konsekvensbeskrivs i kapitel 10.9 ”Strandnärakulturmiljö” samt genom schakt/muddring av sediment i det direkta påverkansområdet vilket utreds enligt KML ochredovisas i kapitel 8.1. Även vattenverksamhetens påverkan på riksintresset redovisas i kapitel 8.1.211

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.12. Sammanställning av möjlig påverkan på kulturvärden under vatten kopplat till olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenErosion X X XSedimentationXär det rimligt att utgå från att spår av människor finns på stora delar av sjöbotten.Projektet för utbyggnaden av Slussen har redan idag tillfört mycket kunskap om kulturmiljönunder vattnet i Stockholms stad.Under hösten/vintern 2007 utförde Stockholms Stadsmuseum i samarbete med StatensMaritima Museer (SMM) en arkeologisk utredning, etapp 1, i vattenområdet kring Slussen,fornlämningsområde RAÄ 103, se figur 10.27). Undersökningen visade på ytligt belägnaäldre anläggningar och kulturlager inom utredningsområdet. Majoriteten av maritima lämningaroch kulturlager inom utredningsområdet är dock överlagrade av senare tiders lager.Stora delar utgörs av utfylld mark och utfyllnadslagren är ofta mycket mäktiga. (StockholmsStadsmuseum och Statens maritima museer, 2007)Figur 10.27. Fornlämningsområde RAÄ 103 i Slussenområdet.212

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Under våren 2008 genomförde Marin Miljöanalys AB sjömätning inom vattenområdetmellan Klubben i Mälaren och Blockhusudden i Saltsjön. Sjömätningen gjordes med hjälpav bland annat Side Scan Sonar och Sub Bottom Profiler-system. Avsikten med sjömätningenvar bland annat att utföra en arkeologisk inventering av vrak och andra fornlämningarför att fastställa områdets marinarkeologiska förutsättningar. Vrakdetekteringen resulteradei 114 funna objekt, varav majoriteten utgörs av vrak eller troliga vrak. (MarinMiljöanalys, rapport U211-0711)Figur 10.28. Bilden visar fyra av de totalt 79 funna vraken i området Mälaren. (Marin Miljöanalys, 2008)För att få kompletterande kunskap genomförde SMM under maj 2010 dykningar inom vissautvalda områden. Dykningarna syftade till att lokalisera fasta fornlämningar och övrigakulturhistoriska lämningar bland de objekt som identifierades i sjömätningen samt föreslååtgärder för kulturmiljöövervakning. Totalt undersöktes fyra områden av dykare, två i Mälarenoch två i Saltsjön, se figur 10.29 respektive 10.30.Områdena i Mälaren och Saltsjön valdes med utgångspunkt att dessa kan påverkas averosion och friläggning. SMHI:s redovisning över hur den ökade avtappningen påverkarströmhastigheter och strömkrafter, så kallade bottenskjuvspänningar låg till grund förurval av områden som kan komma att påverkas av erosion (SMHI, rapport 2010-34). Valdaområden är också sådana som sannolikt har stora kulturhistoriska värden i form av fartygslämningarmed mera. Dykning genomfördes inte i de områden i Saltsjön som kan kommaatt påverkas av sedimentation och övertäckning (WSP, 2010-06-03) eftersom de inte omfattasav den sjömätning som genomförts.Resultaten från de analyser av sedimentprover som togs vid genomförda dykningar (Sjöhistoriskamuseet, 2010-09-16) har använts vid beräkning av sedimenterosion vid de studeradeplatserna i Mälaren och Saltsjön (WSP, 2010-06-15).Genomförda undersökningar visar att det idag finns många kända och okända kulturhis-213

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.29. Översiktskarta med undersökningsområden (blåa rektanglar). På kartan redovisas även erosionsområdenvid normaldrift och objekt som upptäcktes vid sjömätningen samt fornlämningar som identifierades vid dykningarna iMälaren i maj 2010. (Sjöhistoriska Museet, 2009-09-16)Figur 10.30. Översiktskarta med undersökningsområden (blåa rektanglar). På kartan redovisas även objekt som upptäcktesvid sjömätningen samt fornlämningar som identifierades vid dykningarna i Saltsjön i maj 2010. Observera attdet inte finns några beräknade erosionsområden i Saltsjön vid normal drift (undantaget 100-årsflödet). (SjöhistoriskaMuseet, 2009-09-16)214

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27toriskt värdefulla objekt i Mälaren och Saltsjön varav många är begravda under lager avbottensediment.Figur 10.31. Fören på fartygslämning utanför Smedsudden. Foto Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.10.8.2. BedömningsgrunderNedan sammanfattas de viktigaste bedömningsgrunderna som använts vid bedömning avkonsekvenser för kulturmiljön i vatten. Miljömål för kulturmiljön finns i bilaga 1.Riksintresse för kulturmiljövårdenAtt ett område är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär att det bedöms ha så högakulturvärden att det är av vikt för hela landet. I planeringen ska därför dessa värden ges företrädeframför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse.Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd bara om det kan skepå ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena.Lag om kulturminnen (1988:950)Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen19 på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning.10.8.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetVid den undersökning som genomfördes av Statens Maritima Museer (Sjöhistoriskamuseet, 2010) var det påtagligt att kulturmiljövärden under vatten inom de undersökta områdenaredan nu påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer kan bestå av naturlig nedbrytning,i egenskap av bland annat mikroorganismer, stormar, strömmar, is, bottenförhållandenoch kemiska sammansättningar. De kan också bestå av nedbrytning och sedimentation19. En etapp 1-utredning enligt KML är genomförd och vid ett möte med Länsstyrelsen i Stockholm 2007-12-06 antecknadesföljande: Fornlämningar på bottnarna i de områden där det kan ske erosion behöver utredas, men det krävs inte en formellhantering enligt KML. Länsstyrelsen rekommenderar att man gör en förstudie/utredning i samråd med SMM inom ramen förMKB-arbetet. (Länsstyrelsen i Stockholms län, Britta Roos, Jan Dunér, möte 071206.)215

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27orsakade av de vattenhastigheter som den nuvarande tappningen medför eller genom utsläppav föroreningar och främmande ämnen. Sjöfart och båttrafik leder till erosion somblottlägger, slipar och kanske till och med transporterar bort de exponerade delarna av enlämning. Därtill kan sjöfarten och båttrafiken medföra att grunt belägna lämningar skadasav ankare eller av fartygens skrov. Som ett exempel på dessa påverkansfaktorer kan nämnasfornlämning Stockholm 648 som inrapporterades 1980. Det var då en förhållandevis välbevaradfartygslämning. 30 år senare, det vill säga 2010, kunde den inte återfinnas och deenda resterna som kunde iakttas var ett friliggande spant. Dessa faktorer innebär påtagliganegativa konsekvenser för kulturmiljön under vattnet. Dessa utgör en utgångspunkt förbåde nollalternativ och huvudalternativ för kulturmiljön under vattnet men har inte vägtsin i bedömningarna.Normal driftDen nuvarande regleringen bedöms inte medföra någon urskiljbar påverkan jämfört medövriga påverkansfaktorer som nämns ovan. Konsekvenserna av nollalternativet bedöms såledesvara obetydliga under normal drift. (Sjöhistoriska museet, 2010)Extrema händelserNollalternativet innefattar vattenverksamhet i form av nödvändiga underhålls- och reparationsåtgärder,bland annat för att avvärja fara för liv eller värdefull egendom. Hur dettaskulle påverka kulturmiljön under vattnet går i dagsläget inte att förutspå beroende på attdet inte är fastställt hur sådana underhålls- och reparationsåtgärder skulle utföras och vadde skulle få för omfattning. En akut åtgärd ”för att avvärja fara för liv eller hälsa” skulleexempelvis kunna innebära en vid översvämningsrisk kraftig breddning genom befintligaavtappningskanaler vilket kan skapa ”jetstrålar”. Ett sådant scenario skulle mycket kraftigtkunna påverka lokala kulturmiljöer under vattnet men då detta sker sällan eller mycketsällan bedöms konsekvenserna totalt sett bli små till måttliga för kulturvärden under vatten.(Sjöhistoriska museet, 2010)10.8.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftHuvudalternativet innebär en ökad erosion inom vissa områden i Mälaren och Saltsjön ochen ökad sedimentation inom vissa områden i Saltsjön till följd av en ökad vattenhastighet.Konsekvenserna av en friläggning genom erosion av hittills okända fasta fornlämningar ärbåde positiva och negativa. Positivt är att de blir kända och kan studeras ur olika vetenskapligaaspekter, negativt är att de riskerar att brytas ner och förstöras snabbare än om de intefrilagts. En ökad konstant erosion innebär generellt sett att fornlämningar bryts ner snabbare.På ett motsatt sätt kan en övertäckning genom sedimentation skydda fasta fornlämningarsamtidigt som de riskerar att bli svår- eller oåtkomliga för framtida studier. Erosionpå fasta föremål, det vill säga mekanisk nötning, har enbart negativa effekter. Den förväntadeerosionen måste dock sättas i relation till andra påverkansfaktorer, samt till hur oftaökade flöden kan förväntas inträffa och vad detta kan få för konsekvenser för kulturmiljön216

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27under vattnet i förhållande till nuläget.Konsekvenser av huvudalternativet till följd av erosion kan i dagsläget endast bedömasutifrån de nu undersökta utvalda områdena där slutsatsen är att det kan bli obetydliga tillsmå negativa konsekvenser för kulturvärden under vattnet. Detta baseras på analyser avde sedimentprover som togs vid genomförda dykningar som visar att ingen mätbar erosionkommer att ske i huvudalternativet vid normal drift vid studerade områden i Mälaren ochSaltsjön. (WSP, 2010-06-15). Ingen sjömätning eller dykning har genomförts inom de områdendär sedimentationen bedöms öka med den nya regleringen. Det är således svårt attbedöma vilken påverkan huvudalternativet kan ge upphov till inom dessa områden. För attnärmare bedöma vilken påverkan huvudalternativet kan ge upphov till inom de områdendär en ökad sedimentation kommer att ske i Saltsjön kan dessa områden studeras närmareutifrån befintlig information om fornlämningar och liknande. De sedimentvolymer somförflyttar sig vid normal drift bedöms dock endast kunna ge upphov till små negativa konsekvenser.Ur ett bevarandeperspektiv är sedimentation bättre än erosion då det medför atten fornlämning bevaras i högre utsträckning.Huvudalternativet innebär sammanfattningsvis en viss försämring för kulturmiljövärdenunder vattnet jämfört med nollalternativet.Extrema händelserVid ett 1 000-årsflöde eller 10 000-årsflöde sker större sedimentförflyttningar än vid normaldriftoch större områden berörs av erosion och sedimentation (WSP, 2010-06-03). Vattenhastigheternakan ge upphov till erosion både i Mälaren och i Saltsjön. Erosion och sedimentationskulle märkbart kunna förändra och skada lokala kulturmiljöer men då dettasker sällan eller mycket sällan bedöms konsekvenserna totalt sett bli små för kulturvärdenunder vatten. De negativa konsekvenserna kan också delvis vägas upp av de positiva effekternaav friläggning genom erosion av hittills okända fornlämningar eller skydd av fornlämningargenom övertäckning vid sedimentation.Huvudalternativet innebär ingen betydande förändring för kulturmiljön under vattnetjämfört med nollalternativet.Förslag till skyddsåtgärderInga åtgärder bedöms behövas till skydd för kulturvärden under vattnet eftersom huvudalternativetendast bedöms innebära obetydliga till små negativa konsekvenser för dessa.217

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.9. Vattenmiljön i Östra Mälaren, Saltsjön samt inner- ochmellanskärgårdenSammanfattningBedömningen av påverkan på vattenmiljön vid en nyreglering omfattar många frågeställningar och projektethar därför låtit utföra en rad modelleringaroch utredningar. För närvarande pågår en fördjupadtolkning av resultaten och i denna samrådshandlingredovisar vi förutsättningar och nuläge, resultat avgenomförda beräkningar samt preliminära bedömningar av konsekvenserna förvattenmiljön. Den som vill ha detaljer kring nuvarande bottenflora och fauna,sedimentberäkningar och modellering av cirkulation i skärgården kan fördjupasig i de underlagsrapporter som finns, se referenslistan nedan.Huvudalternativet innebär tidvis förhöjda flöden från Mälaren till Saltsjön i Stockholm,vilket medför förändrade förhållanden vad gäller salthalt, näringsämnen, grumlingoch föroreningar i vattnet samt erosion och sedimentation.Vid extrema händelser bedöms halter av kväve och fosfor kunna öka under vårenoch erosionen i Mälaren och Saltsjön blir mer omfattande. En positiv konsekvens äratt översvämningar av Mälaren minskar vid extrema händelser och därmed minskarrisken för att urlakade strandnära föroreningar och närsalter transporteras vidare uttill Saltsjön från Mälaren.Då påverkan av den nya regleringen huvudsakligen berör relativt tåliga och robustavattenmiljöer och då höga flöden vid normaldrift främst är kortvariga innebär huvudalternativetpå sikt små negativa konsekvenser för vattenmiljön.Den årstidsvariation som den nya regleringen medför bedöms ge små positiva konsekvenserför fisken i Mälaren. Detta eftersom vårlekande fiskarter ges bra förutsättningaratt reproducera sig genom ett högre vattenstånd och ökade ytor för lek i grundaöversvämmade områden under våren.Jämfört med nollalternativet innebär huvudalternativet sammantaget generellt en vissförsämring för vattenmiljön nedströms Slussen och en viss förbättring för fisken iMälaren.10.9.1. Förutsättningar och avgränsningarPåverkansfaktorer och påverkansområdePåverkan på vattenmiljön i huvudalternativet sker på olika sätt. Dessa faktorer samt dengeografiska omfattningen av påverkan redovisas i tabell 10.43.218

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.13. Sammanställning av möjlig påverkan* på naturmiljövärden i vattenmiljön kopplat till olika geografiskapåverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenÖversvämning:-bräddning avloppsreningsverk-utläckage från jordbruk,förorenade områdenoch suspenderatmaterialErosion och sedimentation:-transport av föroreningar,suspenderat materialoch näringsämnenÄndrad strömning/ändratvattenutbyte mellaninner- ytterskärgård.Ändrad inlagring av avloppsströmmenfrånHenriksdals reningsverk.X X XX X XX* Påverkan på vattenmiljön sker även genom schakt/muddring av sediment under byggfasen i det direkta påverkansområdet,detta redovisas i kapitel 8.5.Förutsättningar bottenflora och – faunaSediment och vatten i de inre delarna av påverkansområdet är idag starkt påverkade av historiskaföroreningar, befintliga utsläpp av dagvatten och avloppsvatten, utlakning från förorenadeområden och jordbruksmark, tippning av snömassor, båttrafik, muddringsarbeten,ledningsdragningar och liknande vilket påverkar och fortsätter påverka vattenmiljön.Detta utgör en utgångspunkt för konsekvensbedömningarna av både nollalternativ och huvudalternativför vattenmiljön.Under våren och försommaren 2008 utförds en bottenfaunainventering i Mälaren österom Klubbensborg och nedströms Slussen i Saltsjön ut mot Lilla Värtan. (Medins BiologiAB, 2008-10-30).På Mälarsidan visade resultaten på en relativt artrik bottenfauna på grundare bottnar.Inom dessa områden fanns också många relativt känsliga indikatorarter vilket indikeradegoda miljöförhållanden med avseende på näringsämnen och syre. På större djup var artrikedomensom väntat lägre men även här förekom vissa arter som bedöms vara känsliga/måttligtkänsliga för låga syrehalter och som kan påträffas under förhållanden med måttligt högbelastning av näringsämnen, till exempel fåborstmasken Spirosperma ferox och tvåvingenMonodia mesa sp. Inte på någon station påträffades sällsynta eller rödlistade arter. Den statusklassningsom gjordes enligt Naturvårdsverkets kriterier visade på god ekologisk statusi Riddarfjärden och på hög ekologisk status i områdena mellan Klubbenområdet och Rid-219

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27darfjärden. (Medins Biologi AB, 2008-10-30)Resultaten från Saltsjösidan visade på en artfattig bottenfauna. På grundare bottnar, nertill cirka 25 meters djup, förekom relativt känsliga arter vilket indikerade goda syreförhållandeni bottenvattnet. På större djup fanns huvudsakligen arter som är tåliga för låga syrehalteroch näringsrika förhållanden. Den helt dominerande arten i de undersökta områdenaär den tåliga havsborstmasken Marenzelleria neglecta. Området närmast nedströms Slussenvisade på måttlig ekologisk status. Övriga delar av Saltsjön och Lilla Värtan bedömdesha måttlig till otillfredsställande ekologisk status. På de djupare bottnarna bedöms påverkansgradensom stark. Bedömningen grundar sig på den kraftiga dominansen av tåliga artersamt på nästan total avsaknad av känsliga arter. (Medins Biologi AB, 2008-10-30)Tidigt gjordes bedömningen att en ny reglering skulle kunna påverka strandnära naturmiljövärdengenom erosion, lokalt i Mälaren och i Saltsjön. En utredning genomfördesrörande stranderosion, från Stockholms stads del av Mälaren till Saltsjön och ut till Blockhusudden.Frågan studerades översiktligt och bedömningen gjordes att erosion till följd avny reglering är obetydlig i dessa områden. Denna fråga kommer att utredas vidare.Figur 10.32. Floran och faunan inom påverkansområdet bedöms generellt vara artfattig och domineras avföroreningståliga arter. Delar av påverkansområdets bottnar är periodvis syrefria. Foto taget i Riddarfjärdenav Marcus Hjulhammar, Statens Maritima Museer.Förutsättningar kemisk och ekologisk statusVattenmyndigheterna och länsstyrelserna har utvecklat ett gemensamt system, VISS, (VattenInformationsSystemSverige). På VISS hemsida finns statusklassning av sjöar och kustvatten,det vill säga en bedömning av hur vattnet mår.Den inre delen av östra Mälaren (vattenförekomst Rödstensfjärden) uppvisar som helhet220

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27god ekologisk status. Den kemiska statusen uppnås inte idag, men ska enligt Vattenförvaltningsförordningenuppnås till 2015, undantaget föreningar av tributyltenn (TBT). Saltsjön(vattenförekomst Strömmen) och lilla Värtan är kraftigt modifierade vatten. Idag har vattenförekomsternamåttlig ekologisk potential på grund av övergödningsproblem och fysiskpåverkan. God kemisk status ska uppnås till år 2021. Askrikefjärden och Stora Värtan harotillfredsställande ekologisk status medan Torsbyfjärden och Solöfjärden har en måttligekologisk status. Dessa områden uppnår god kemisk status om kvicksilver exkluderas samthar krav att uppnå god ekologisk status till år 2021. (www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/Gis+och+kartor/viss.htm)Området Essinge-Riddarfjärden och den inre skärgården är belastad av näringsämnenoch är tydligt påverkad av övergödning (eutrofiering). Fosfor som i huvudsak är det tillväxtbegränsandeämnet för produktionen förekommer i vattenmassan i halter som är tydligt förhöjda.Förhöjda halter av fosfor bidrar till oönskade effekter i Essinge-Riddarfjärden och iden inre skärgården bland annat i form av ökad planktonbiomassa, syretäring och ökad riskför blomning av cyanobakterier.Området Essinge-Riddarfjärden och den inre skärgården är också belastad av organiskaföroreningar och metaller. Höga till mycket höga halter av koppar, kvicksilver, bly, kadmium,zink, TBT, PCB, DDT och PAH med flera har registrerats i ytsedimentet. Flera undersökningarvisar på att flora och fauna är kraftigt påverkad i Essinge-Riddarfjärden ochden inre skärgården framförallt i Riddarfjärden, Saltsjön och Lilla Värtan. (Medins BiologiAB, 2008)Bottenfaunan i påverkansområdet bedöms sammantaget uppvisa en låg ekologisk känslighet.Med ekologisk känslighet i ett område avses risken för förlust av biologisk mångfaldeller betydelsefull ekologisk funktion. Påverkansområdet är idag avsevärt påverkat avbland annat fysiska aktiviteter, vattenreglering, föroreningar, näringsämnen och syreförbrukandeämnen. Artrikedomen är generellt liten och floran och faunan domineras av föroreningståligaarter. (Medins Biologi AB 2008-09-09)Förutsättningar för fiskMälaren har drygt 30 naturligt förekommande fiskarter och är troligen Sveriges artrikastesjö med avseende på fisk. I rapporten ”Förslag till mål för strandnära naturmiljö” har Callunatillsammans med Henrik C Andersson, som är länsfiskerikonsulent på länsstyrelsen iStockholm, gått igenom krav på lekmiljö och lekförutsättningar för de arter som kan lekaoch växa upp i grunda, strandnära vatten (Calluna, 2010-10-05).Norrström kan utgöra en viktig reproduktionslokal för vissa fiskarter. Mötesplatsenmellan Mälarens vatten och vattnet från Saltsjön skapar en miljö som gör att Strömmenär ovanligt artrik och i många avseenden ett unikt vattenområde mitt i en storstad. Mångafiskarter kommer under perioder till Strömmen för att leka. Exempel på sådana arter är norsoch strömming på våren eller gös och abborre för vidare lekvandring till Mälaren. Med storsannolikhet sker en betydande och viktig fiskvandring till och från Mälaren, främst viafiskluckan i Riksbron (Tyréns, 2010-04-16). För fiske, se vidare kapitel 10.11.Länsstyrelsen har utvecklat en modell för fiskrekrytering. Resultaten, som beskriver ut-221

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27bredningen av rekryteringsmiljöer för abborre, gädda och gös, visar att Stockholms skärgårdhar mycket goda förutsättningar för lek- och yngeluppväxtområden för abborre ochgädda. Göslek förekommer i jämförelsevis få områden men goda förutsättningar finns föryngeluppväxt. I nära anslutning till Slussen vidare ut mot Saltsjön finns enligt modellen områdensom kan vara potentiellt viktiga lekområden för fiskarter som gädda, gös och abborre.Exempelvis är ett stort sammanhängande vattenområde från Gamla stan och längs medDjurgårdens södra strandområden ända ut till Blockhusudden lämpliga för göslek. Längssamma område finns också lämpliga lekområden (lokaler) för abborre och gös (Länsstyrelseni Stockholm, 2007). Detta innebär inte att dessa områden faktiskt används för fisklekidag, utan att de är speciellt lämpliga för dessa fiskars lek, det vill säga områdena kan ha etthögt skyddsvärde ur fiskrekryteringssynpunkt.Definition av flöden och kapacitet som används vid konsekvensbedömning av vattenmiljönFlöden i StockholmHur mycket vatten som tappas från Mälaren bestäms av Mälarens vattennivå, gällande reglering,utskovens utformning och havsnivån, se kapitel 9. I huvudalternativet förekommerflöden över 750 m 3 /s genom Söderström (som mest 781 m 3 /s), men de inträffar endast under1 av 30 år och då under totalt 2 dagar.Figur 10.33. Diagrammet visar nollalternativet jämfört med huvudalternativet för tappning genom Stockholm/Söderströmsom månadsmedelvärden för perioden1976-2005. Huvudalternativet har något högre flöden på våren (april,maj) och senhösten (nov, dec) och lägre under vintern (feb, mars). I övrigt är huvud- och nollalternativen relativt lika.Perioder av nolltappningFigur 10.33 visar att perioderna av nolltappning är relativt lika för huvud- och nollalternativet.Det har varit ett av önskemålen vid utformningen av den nya regleringen att inte dessaperioder ska öka, detta för att inte riskera att omsättningen av vatten i de inre delarna avskärgården minska jämfört med idag.222

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.14. Nolltappning i nollalternativet jämfört med huvudalternativet - se SMHI rapport 2010-16 för detaljer.Nolltappning Nollalternativ HuvudalternativAntal dagar/år 57 56Antal år 27 29Antal tillfällen/år 4 5Längsta period (dagar) 185 154Flödeskategorier som använts för konsekvensbedömningI tabell 10.14 visas de erosionsscenarier som har använts för att beräkna erosion, grumlingoch föroreningsspridning. Det finns ett stort antal möjliga scenarier. Strategin har varitatt räkna på scenarier som ur erosionssynpunkt är ogynnsamma men ändå sannolika. Omdetta indikerar att en oacceptabel miljöpåverkan kan uppstå till följd av erosionen, genomförsberäkningar för att skatta under hur lång tid som förhöjda tappningar kan orsaka enoacceptabel miljöpåverkan. Eftersom sedimentens erosionsmotstånd kommer öka kommerden största erosionen att ske tidigt. Därför utgår vi från den erosion som kan ske under år 1.Tabell 10.47. Definition av flödeskategorier som har använts för att beräkna årliga transporter och halter i sedimentnedströms Söderström (WSP, 2010-06-03).BenämningFlöde i Söderström (m 3 /s) och sekvensStatistiskt år 500 i 7,1 dygn och 750 i 0,6 dygn dag 3Högflödesår 500 i 20 dygn och 750 i 3,6 dygn dag 3, 6 och 15Hundraårsflöde500 i 10 dygn, 750 i 8 dygn och 1000 i 3 dygn223

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27UnderlagsrapporterUtredningar och rapporterNedan visas en lista på de rapporter som tagits fram inom Slussenprojektet som underlagtill bedömningarna av konsekvenser för vattenmiljön.Akvatisk fauna och floraBottenfauna upp- och nedströmsSlussenEffekter på akvatisk fauna ochflora i Skärgården och Mälarensutloppsvik på grund av ombyggnationenav Slussen och ändradtappning/reglering av MälarenMedins Biologi AB 2008-10-30Medins Biologi AB 2008-09-09Bottenfaunaundersökning gerinformation om förutsättningaroch nuläge.Delar av rapporten – beskrivningav miljötillstånd – används.Analyserna är dock baserade påett äldre förkastat regleringsförslagoch därmed inaktuella.Strömmar och krafter mot bottenHydrodynamisk modellering iSaltsjön – kompletterandeunderlag för bedömning av erosionsriskvid ökad avtappning avMälaren genom SöderströmModellverifiering, saltvattenförekomstvid botten i Saltsjönsamt mätningar 2009-04-28SMHI, Rapport 2010-342010-01-18SMHI, Rapport 2009-602010-06-08Strömhastigheter och bottenskjuvspänningarhar modellberäknatssom underlag till bedömningav konsekvenser tillföljd av erosion av bottnar.Detta är en valideringsrapportdär SMHI med hjälp av uppmättaströmhastigheter ”testar” sinmodell.Modellberäknad påverkan påuppehållstider, skiktningsförhållandenoch sundströmmari Stockholms inre skärgård vidantagna höga flöden och nollflödenfrån Mälaren genom Slussen/SöderströmVattencirkulation och salthaltEngqvist, A.2009-03-31Rapporten ligger till grund förbedömning av konsekvensertill följd av en förändrad cirkulationoch salthalt i skärgården.I rapporten bedöms ettäldre avfärdat förslag till regleringmed väsentligt högre flödenän det nu föreslagna huvudalternativet.Ur rapporten kandärför endast extrema händelserutläsas.Sedimenterosion i Stockholm:miljöpåverkan vid MälarensregleringSedimenterosionWSP 2010-06-03Denna rapport ligger till grundför bedömning av konsekvensertill följd av erosion avbottnar, grumling ochsedimentation av suspenderatmaterial, föroreningari vatten ochsediment samt förändradehalter näringsämnen.224

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Närsalter och AvloppsvattenModellering av närsalter iStockholms inner- och mellanskärgårdtill följd av en ökadavtappning genom Slussen/Söderströmoch förändrad regleringav MälarenKompletterande jämförelse avnoll- och huvudalternativens inverkanpå närsalts-fördelningeni Stockholms inner- och mellanskärgårdför huvudalternativetRisk för erosion samt spridningav avloppsvatten vid tre olikatappningar från MälarenProjekt Slussen – Ny regleringav Mälaren (fas 3b). Effekter påtillförsel av kväve och fosfor tillMälarenEngqvist, A.2009-06-22Engqvist, A.2009-12-31SMHI, Rapport 2007- 41CTyréns2010-04-10Förändring av halter näringsämneni inner- och mellanskärgårdensytvatten som uppstår viden förändrad tappning i Stockholmhar modellberäknats somgrund för bedömning av konsekvensertill följd av förändradehalter näringsämnen. Rapportenvisar också bakgrund,modelleringar och resultat avett tidigare regleringsförslagkallat fas 2. I modellberäkningarnaingår tillförsel från tillflöden,bottnar, randområden i ytterskärgårdenoch utsläppenfrån renat avloppsvatten.En kompletterande jämförelseav noll- och huvudalternativetsinverkan på närsaltsfördelning iStockholms inner- och mellanskärgårdgjordes för huvudalternativet.Bör läsas tillsammansmed Engqvist 2009-06-22.En del av rapporten avhandlarinlagring av avloppsvatten i Saltsjön.Resten är inaktuellt. Uppdateringav avloppsvattnets inlagringför huvudalternativet2010 finns i (SMHI 2009-60)samt i kompletterande PM.Modellberäkning av avloppsvattenhalteri innerskärgårdens ytvattenjämfört med nollalternativetligger som underlag tillbedömning av konsekvenser tillföljd av förändrade halter näringsämnen.Bedömning av om ökat kväveochfosforutläckage ökar ellerminskar till följd av en ny regleringav Mälaren har beräknatsoch ligger till grund för bedömningav konsekvenser till följdav förändrade halter näringsämnen.Projekt Slussen – Ny regleringav Mälaren. Konsekvensbedömningav strandnära naturmiljönStrandnära naturmiljöCalluna2010-10-05Rapporten handlar om konsekvenserför strandnära naturmiljötill följd av en ny regleringav Mälaren. I rapporten finns ettavsnitt om stranderosion i Mälarenoch Saltsjön. Man har ävenstuderat effekter för arter somleker på grunda vatten och rapportenligger till grund för bedömningarav konsekvenserför fisk.225

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Samlad bedömningKonsekvenser för vattenmiljönvid en ändrad reglering av Mälarenfas 3bSweco2010-08-31 (arbetsmaterial)För närvarande pågår en fördjupadtolkning av resultaten ochi denna samrådshandling redovisarvi förutsättningar och nulägesamt våra preliminära bedömningarav konsekvensernaför vattenmiljön. Preliminärabedömningar är hämtade frånSwecos rapport.10.9.2. BedömningsgrunderFöljande bedömningsgrunder har använts vid bedömning av den föreslagna nya regleringenskonsekvenser för vattenmiljön. Miljömål för vattenmiljön finns i bilaga 1• Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering ochmiljökvalitetsnormer avseende ytvatten (NFS 2008:1),• EU:s direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikensområde, bilaga 1 Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andraförorenande ämnen,• Naturvårdsverket Rapport 5799 – förslag till gränsvärden för särskilt förorenandeämnen,• Sediment Quality Guidelines, SQG, enligt underlagsmaterialet till EU:smiljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet,• Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.• Norska klassificeringssystemet för fjordar och kystfarvann.RiksintressenMälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse för naturmiljö (4 kap 1, 2§§ miljöbalken). Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast omdet kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturvärden.10.9.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftNollalternativet kan betraktas som det tillstånd som är idag. För nollalternativet, liksom fördagsläget, uppstår de högsta flödena under våren. Flöden under våren uppgår (som månadsmedel)som mest till cirka 340 m 3 /s, se figur 10.45. Förutsättningarna och tillståndet för vattenmiljöni området idag nämns i avsnitten ovan.I nollalternativet är maxtappningarna inte så höga att de kan orsaka blockering av inflödandesaltvatten vid den trånga passagen vid Oxdjupet, men en reducering av salthalten iinnerskärgården sker idag i innerskärgårdens ytvatten vid höga tappningar av Mälarvatten.De krafter som driver erosion av sediment benämns bottenskjuvspänningar och är blandannat. relaterad till vattenhastigheten. I dagsläget förutsätts att en maximal tappning i Söderströminte orsakar någon betydande erosion av sediment på grund av att den kritiskabottenskjuvspänningen inte överskrids. (SMHI, Rapport 2008-61). Då ingen betydande erosionav sediment uppstår med den nuvarande regleringen sker inte heller någon betydande226

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27grumling, sedimentation eller frisättning av föroreningar till vatten och sediment till följdav denna. Nollalternativet innebär således varken positiva eller negativa konsekvenser förvattenmiljön med avseende på erosion, grumling samt föroreningar i vatten och sediment.Nollalternativet innebär att näringsämnen, liksom i nuläget, tillförs Saltsjön och innerskärgårdenfrån Mälaren, genom inblandning av renat avloppsvatten från Henriksdals ochandra avloppsreningsverk samt genom tillförsel av fosforrikt bottenvatten till följd av omblandningi vattenmassan.Nollalternativet bedöms varken innebära positiva eller negativa konsekvenser för fiskfaunani Mälaren till följd av vattenståndsförändringar. Förutsättningarna för reproduktionkopplat till Mälarens vattenstånd blir generellt desamma som idag.Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet innebära obetydliga konsekvenser för vattenmiljön.Extrema händelserVid extremt tillflöde till Mälaren blir det översvämning runt Mälaren eftersom avtappningskapacitetenär begränsad (se kapitel 5.5.2 Extrema händelser). Detta kan ge konsekvenseri form av översvämmade förorenade områden som kan laka ut föroreningar,strandnära miljöer och jordbruksmark som kan laka ut näringsämnen samt översvämmadeavloppsverk som innebär en utsköljning av orenat avloppsvatten. Detta kan i sin tur spridasvidare ut i saltsjön och skärgården. Ett arbete pågår för närvarande inom projektet därman översiktligt bedömer utlakad mängd och påverkan på vattenmiljön vid extrema händelseri nollalternativet.10.9.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftSalthaltSalthalten i innerskärgården påverkas av två faktorer; dels den utsötning som uppstår vidhöga tappningar av Mälarvatten, dels den blockering vid Oxdjupet som kan förhindra inströmmandesalt bottenvatten. Blockering av Oxdjupet sker med all säkerhet vid Mälarutflödenöverstigande totalt 20 950 m 3 /s men kan beroende på havsvattenstånd och densitetsskillnaderuppstå även vid lägre flöden (Engqvist, A., 2009-03-31). Vid normal drift bedömsinte eventuella temporära blockeringar av Oxdjupet få några konsekvenser för vattenmiljön.Beräkningar av strömningar och vattenutbyte i skärgården är endast gjorda för ett worstcase, det vill säga kraftigt förhöjda flöden om cirka 1450 m 3 /s i Söderström (extrema händelser,se nedan i detta kapitel). Den nu föreslagna regleringen ger betydligt mindre maxtappningarvid normal drift och därmed också mindre förändringar i salthalt.Den kortvariga utsötningen av innerskärgårdens ytvatten bedöms få obetydliga konsekvenserför innerskärgårdens fauna och flora. De organismer som förekommer i innerskärgårdensgrunda och ytnära vatten är generellt anpassade till stora variationer i salthalt ochbör inte påverkas nämnvärt av en kortvarig reducerad salthalt. Merparten av de fiskartersom förekommer i innerskärgården är sötvattensarter som inte påverkas negativt av lågasalthalter.20. Det vill säga ett flöde på cirka 500 m 3 /s i Söderström227

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Huvudalternativet bedöms sammantaget innebära obetydliga konsekvenser för vattenmiljöntill följd av förändringar i vattnets salthalt. Huvudalternativet innebär således varkenen förbättring eller en försämring för vattenmiljön i förhållande till nollalternativet. Inomramen för projektet kommer påverkan på grunda områden att utredas.NäringsämnenHuvudalternativets förhöjda tappningar genom Söderström innebär att ökade halter av näringsämneni ytvattnet kan uppstå, bland annat genom tillförsel av fosforrikt bottenvattenoch tillförsel av näringsämnen från uppslammat sediment.Beräkningar/modelleringar av ändrade närsaltskoncentrationer i Stockholms inner- ochmellanskärgård till följd av en ökad avtappning genom Slussen/Söderström är gjorda för ettworst case, det vill säga kraftigt förhöjda flöden om cirka 1450 m 3 /s i Söderström (extremahändelser, se nedan i detta kapitel).Genomförda modelleringar 21 av närsaltsfördelningen i Stockholms inner- och mellanskärgårdvisar att den relativa skillnaden mellan nollalternativet och huvudalternativet för debiologiskt mest intressanta månaderna februari, april, maj och augusti ligger på +/- 5 procentför totalhalten av kväve. Även för totalhalten av fosfor ligger den relativa skillnadenpå +/- 5 procent (Engqvist, A., 2009-12-31).En samlad bedömning av både graden och frekvensen av hur halterna av kväve och fosforkan påverkas i ytvattnet till följd av sedimenterosion leder till slutsatsen att miljöpåverkanav närsalter i ytvatten är obetydlig. (WSP, 2010-06-03).SMHI modellberäknade de avloppsvattenhalter i innerskärgårdens ytvatten som uppstårvid en extrem tappning på drygt 1300 m 3 /s vid Söderström och gjorde en jämförelse mednollalternativet (SMHI, Rapport 2007-41C). Beräkningarna visade på mycket små skillnadermellan de två alternativen. Mätresultat från SMHI bekräftar den ovanstående beräkningsmodellen.Nuvarande förslag 22 på utformning av avtappningskanaler bör medföra enmindre omblandning med avloppsvattenlagret jämfört med tidigare modellerade förslagfrån 2007. Det nya förslaget till utformning av avtappningskanal medför enligt SMHI positivaförändringar för avloppsvatteninlagringen då koncentrationen av avloppsvatten i ytlagretskulle bli något lägre generellt och att fyrlagerströmmen kan bibehållas vid någothögre avtappning än vad man tidigare beräknat. (SMHI, Rapport 2009-60 samt kompletterandePM).En preliminär bedömning är att huvudalternativet periodvis kan innebära förutsättningarför en viss ökad produktion i delar av skärgården.Erosion av bottnar – frisättning av föroreningDen årliga frisättningen av metaller från erosion av sediment har jämförts med nuvarandetransport från Mälaren genom Stockholm. Vid jämförelse med nollalternativet framgåratt de mängder av metaller som kan frigöras via erosion utgör ett mycket litet bidrag tillde mängder som redan idag transporteras ut från Mälaren genom Stockholm. Bidraget avkvicksilver kan under tidiga år uppstå som ett tillskott på 20 procent jämfört med nollalternativetför att senare bli obetydligt. För organiska föroreningar saknas dessa uppgifter.21. Resultat i fas 3a har modellerats, dessa skiljer sig inte från de flöden som uppstår i huvudalternativet, benämnt 3b. Denrelativa jämförelsen är gjord för månadsmedelvärden i ytvatten.22. Påverkan från avtappning på avloppsvatteninlagringen har inte modelltestats med det nu gällande förslaget tillutformning av kanalen vid Slussen.228

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vid ett hundraårsflöde kan spridningen bli cirka 3-4 gånger högre än för ett statistisktförsta år (se definition av flöden ovan). För flertalet metaller och närsalter är dock även dettabidrag så litet att den årliga uttransporten från Stockholm till innerskärgården inte kommerpåverkas. Undantaget är kvicksilver där spridningen under detta enskilda (ogynnsamma) årskulle kunna öka med som mest cirka 50 procent (WSP, 2010-06-03).Figur 10.34. Områden i Mälaren och Saltsjön som påverkas av erosion vid förhöjda flöden vid normal drift. Rödmarkeradeområdena visar de fåtal områden som berörs vid normaldrift. De blåfärgade områdena visar erosion vid ett hundraårsflöde.Observera att detta endast beräknas inträffa cirka en gång under normal driften av föreslagen reglering.De små områden som kan komma att erodera vid normal drift är markerade med röd färg ifigur 10.34. Erosion sker främst runt Essingen och Långholmen. Den frisättning som skerdär bedöms transporteras vidare till innerskärgården. Förhöjda flöden i huvudalternativetkommer att orsaka att faunan på de delar av bottnarna som eroderar till stor del kommer attförsvinna för att därefter återkolonisera när erosionen upphör. Årligen återkommande erosionpåverkar endast begränsade områden. Tiden för återkolonisering varierar men bedömskunna uppgå till en period av 1-3 år. Den erosion av bottnarna som uppstår i huvudalternativetbedöms ge måttligt negativa konsekvenser för faunasamhället då bottenfaunan harmöjlighet att återkolonisera efter ett scenario med förhöjda flöden. Även vid ett hundraårsflöde(se blå områden i figur 10.34) bedöms att bottnarna har möjlighet att återhämta sig.På längre sikt uppstår en jämvikt mellan erosionskrafterna och de frilagda sedimentens erosionsmotståndoch konsekvenserna för bottenfaunan bedöms då i huvudalternativet somobetydliga (Sweco, 2010-08-31, arbetsmaterial).Grumling och sedimentation av suspenderat materialUppslammat material uppstår i Essinge-Riddarfjärdens och Saltsjöns vatten till följd av erosionav sediment (se angivna erosionsområden i figur 10.34) vid de tidvis förhöjda flöden229

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27genom Söderström som huvudalternativet medför. De högsta halterna uppstår vid de förstatillfällena av höga flöden, där de högsta flödena i normaldrift ligger på cirka 750 m 3 /s. Närtappningen därefter upprepas sjunker halterna successivt.Tillskottet av suspenderad substans (SS) i samband med förhöjda flöden genom Söderströmär marginella (tillskottet är som mest 3,1 mg SS/l i Saltsjön vid 100-årsflöden om1000 m 3 /s) och uppstår under en relativt begränsad tidsperiod. Som vägledning kan gränsvärdet25 mg/l för uppslammade substanser enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormerför fisk- och musselvatten användas. Enligt genomförda beräkningar kommergränsvärdet inte att överskridas i något av de scenarier som förväntas uppstå vid föreslagenreglering (WSP, 2010-06-03).Huvudalternativet bedöms således innebära små negativa konsekvenserna för flora ochfauna i vattenmiljön med avseende på grumlighet och innebär således endast en marginellförsämring i förhållande till nollalternativet. (Sweco, 2010-08-31).Föroreningar i sedimentFigur 10.49 visar att sedimenten i område 1-3, ett cirka 9 km 2 stort område nedströms i Saltsjön,årligen 23 kan komma att belastas av närsalter och föroreningar som frisatts via erosionav bottnar i östra Mälaren. Depositionsområdena ligger främst på djupa bottnar. Den genomsnittligahaltökningen i dessa sediment kan under de första åren av regleringens drifttiduppgå till mellan 20 och 30 procent för koppar, PAH-16 och TBT. Vissa enskilda PAHföreningarkan öka i ännu högre grad. Vid högflödesår 24 kan påverkan som mest uppgå tillungefär det dubbla. Påverkan för närsalter och övriga föroreningar bedöms som försumbar.På längre sikt kommer haltökningen av Cu, PAH och TBT i sediment att avta. På långsikt närmar sig systemet en ny jämviktssituation. Erosionen bedöms då inte påverka sedimenteni betydande grad för någon av de undersökta föroreningarna. (WSP, 2010-06-03).23. Statistiskt sett sker det ungefär 2 år av 3.24. Q500 och Q750 – se definition av flöden i tabell 10.9.1.3 ovan.230

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.35. Områden dit uppgrumlat sediment beräknas kunna transporteras vid en avtappning från Söderström. Destreckade områdena motsvarar depositionsområden enligt SGUs kartering (WSP, 2010-06-03).Endast område 1-4 bedöms bli påverkade under normal drift. 1) 270 m3/s, 2) 500 m3/s, 3) 750 m3/s, Vid ett hundraårsflödeberörs även område 4) 1000 m3/s, Vid extrema flöden berörs område 5 och 6: 5) 1300 m3/m 6) 1500 m3/s.Resultaten visar att inga ämnen överskrider de gränsvärden som finns tillgängliga enligtEU:s underlagsmaterial till direktiv 2008/105/EG eller de kanadensiska riktvärdena förestuarier där sannolikheten för negativa effekter är stor. Undantaget är halter av tributyltenn(TBT) som är förhöjda redan idag och överskrider gränsvärdet. Bottnarna i dessa områdenär som tidigare nämnts redan förorenade.Om ett flöde på 750 m 3 /s skulle inträffa under det första året av den nya regleringenskulle eventuellt de förhöjda halterna av PAH:er kunna ge negativa effekter på bottenfaunan.Sannolikheten för att detta flöde ska inträffa under ett första år är dock relativt låg.Bottenfaunan i påverkansområdena bedöms ha ett lågt skyddsvärde och det är troligt attden redan har en viss tolerans för de förorenande ämnen som förekommer där. Det bedömsockså som troligt att bottensamhället i så fall skulle återhämta sig relativt fort eftersom dethandlar om en tillfällig försämring. De sedimentlager med förhöjda föroreningshalter somdeponeras vid förhöjda flöden överlagras under perioder utan förhöjda flöden med sedimentsom innehåller föroreningshalter jämförbara med dem som förekommer i nuläget.Det bedöms kunna bli små negativa konsekvenser på bottenfaunan till följd av förhöjdahalter föroreningar i sedimenten under ett första år men obetydliga på sikt. Jämfört mednollalternativet innebär huvudalternativet dock en något ökad risk för konsekvenser förbottenfaunan.Föroreningar i vattenUnder erosionsepisoderna kan halterna i ytvatten i centrala Stockholm tillfälligtvis öka.Detta bedöms kunna ske under cirka 8 dygn per år. Av metallerna kan kvicksilver kommaatt överskrida högsta uppmätta halt i Saltsjön vid ett dygn.För kvicksilver kan erosionen orsaka ungefärligen fördubblade halter i ytvattnet under korta231

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27perioder. Detta innebär ändå mycket låga halter som inte bedöms utgöra några risker förhälsa eller miljö.Bidraget från erosion till förekomst av övriga metaller i ytvatten är för enstaka dygnunder år 1 mindre eller mycket mindre än 30 procent av nuvarande halter. Senare år avtarpåverkan ännu mer. För organiska ämnen är beräknade halter för alla enskilda ämnen i ng/l-nivå eller lägre. Kunskap om nuvarande tillstånd saknas för flertalet av dessa organiskaämnen.Miljökvalitetsnormerna (MKN) är satta för att skydda flora och fauna för akuta ochlångsiktiga negativa effekter på grund av förhöjda föroreningsnivåer i ytvattnet. Ingenmetall bedöms överskrida någon miljökvalitetsnorm och ingen organisk förening bedömsöverskrida MKN för maximal tillåten halt i ytvatten (vid enstaka tillfälle). Två PAH-föreningaroch tributyltenn bedöms kunna uppträda i halter som enstaka dygn är högre än MKNför årsmedelhalt. Med hänsyn tagen till det måttliga överskridandet och det faktum att detkommer inträffa några få dygn per år, bedöms det som helt orimligt att det haltbidrag somberor på sedimenterosion skulle kunna leda till att den verkliga årsmedelhalten överskridermotsvarade MKN.Vid ett hundraårsflöde kan dock TBT i Saltsjön överskrida bör-normen för maximalttillåten halt, MKN-MAC, under ett dygn. Tidigare stickprovsmätningar av TBT i ytvattenfrån Riddarfjärden och Saltsjön visar att MKN-MAC för TBT överskrids redan i nollalternativet.I detta avseende föreligger en påverkan i nollalternativet, vars omfattning inte tordepåverkas av Mälarens ökade tappning. (WSP, 2010-06-03).Höga flöden och därmed höga föroreningskoncentrationer förekommer huvudsakligenunder våren vilket utgör en känslig period för flora och fauna då detta är en tillväxt- och reproduktionsperiodför många arter. Koncentrationen och varaktigheten av exponeringenför föroreningar har stor betydelse för om negativa konsekvenser kommer uppstå. Då högaflöden endast kommer att ske under korta tidsperioder vid få tillfällen, omsättningen ivattenmassan är relativt snabb och miljökvalitetsnormer generellt inte bedöms komma attöverskridas på årsbasis bedöms risken för att allvarliga effekter på växt- och djurlivet skauppstå som liten.Den sammanvägda bedömningen är att de negativa konsekvenserna för vattenmiljön blirsmå trots de förhöjda föroreningskoncentrationerna i vattenmassan som huvudalternativettidvis medför. Jämfört med nollalternativet innebär huvudalternativet dock en viss försämringför vattenmiljön med avseende på föroreningar i vatten.FiskHuvudalternativet innebär att vårlekande fiskarter ges bra förutsättningar att reproducerasig genom ett högre vattenstånd och ökade ytor för lek i grunda översvämmade områdenunder våren. Detta bedöms påverka flera vårlekande arter positivt, bland annat gäddan.Även för Siklöjan som höstleker ges bättre förutsättningar med den nya regleringen eftersomårsynglen gärna går in på grunt vatten. Detta bedöms på sikt generellt ge små positivakonsekvenser för fisken i Mälaren. Jämfört med nollalternativet innebär huvudalternativetsåledes en viss förbättring för flera viktiga fiskarter.232

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Sammantaget bedöms huvudalternativet få små effekter på fiskar som leker sent.Arter och individer som leker precis under avtappningen till sommarlågvatten missgynnasmen skillnaderna mellan nollalternativ och ny reglering är små.Föreslagen ny reglering bedöms ha förutsättningar för en positiv inverkan på fiskfaunanjämfört med nollalternativet och att inverkan är varaktig. Att kvantifiera storleken av inverkanär mycket svårt eftersom det saknas kunskap om hur de tillkommande arealerna vidvåröversvämningen kommer att utnyttjas. Den sammanvägda bedömningen är att ny regleringinnebär liten positiv konsekvens jämfört med nollalternativet. (Calluna 2010-10-05)Extrema händelserSannolikheten är låg för att ett 1000- eller ett 10 000-årsflöde inträffar, se vidare kapitel 5.5Normaldrift och extrema händelser.Beräkningar/modelleringar av ändrade närsaltskoncentrationer i Stockholms inner- ochmellanskärgård till följd av en ökad avtappning genom Slussen/Söderström är gjorda för ettworst case, det vill säga kraftigt förhöjda flöden om cirka 1450 m 3 /s i Söderström (extremahändelser). En förhöjd tappning under mars till juni med en extrem tappning av 1450 m 3 /s iSöderström i april månad ökar totalkväve- och totalfosforhalten i ytvattnet med upp emot20 procent i Saltsjön och Lilla Värtan. I övriga delar av inner- och mellanskärgården blirhaltökningarna av fosfor och kväve mindre än 10 respektive 5 procent. Haltförändringarnaavtar därefter långsamt under året och återgår till det normala efter påföljande vintersäsong.De förhöjda koncentrationerna av kväve bedöms främst härröra från avloppsreningsverkensutsläpp medan de förhöjda halterna av totalfosfor bedöms bero på en intensifieradinströmning av bottenvatten. (Engqvist, A., 2009-06-22. I rapporten bedöms ett äldre avfärdatförslag till reglering med väsentligt högre flöden än det nu föreslagna huvudalternativet.Ur rapporten kan därför endast extrema händelser utläsas).Haltförändringarna av kväve och fosfor i Saltsjön och Lilla Värtan till följd av förändradcirkulation i skärgården blir som störst under våren och denna period av förhöjda näringshaltersammanfaller med vårblomningen av växtplankton. En konsekvens kan möjligen blien viss ökad produktion av växtplankton.En extrem vårtappning på 1450 m 3 /s i Söderström kommer att reducera salthalten i innerskärgårdensytvatten. Förändringarna blir mer omfattande, med avseende på varaktighet,djup och grad, i den inre delen av innerskärgården än i den yttre. I jämförelse med nulägetkommer salthalten i innerskärgårdens ytvatten i ett värsta scenario att reduceras med upptill cirka 30 % under en tidsperiod på högst en månad. Därefter ökar salthalten i jämförelsemed nuläget för att efter cirka fyra månader uppvisa likartade förhållanden som tidigare. Imellanskärgårdens vatten, liksom i innerskärgårdens djupvatten, uppstår endast små förändringarav salthalten. (Engqvist, A., 2009-03-31. I rapporten bedöms ett äldre avfärdatförslag till reglering med väsentligt högre flöden än det nu föreslagna huvudalternativet.Ur rapporten kan därför endast extrema händelser utläsas).Den kortvariga utsötningen av innerskärgårdens ytvatten bedöms få små negativa konsekvenserför innerskärgårdens fauna och flora.Huvudalternativet medför vid 1000- respektive 10000-årsflöden en erosion i Mälaren233

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27och Saltsjön som är betydligt mer omfattande än som ovan beskrivits för normal drift. Denökade erosionen medför en markant förhöjd grumlighet i Saltsjön under de första dygnenav ett 1000- eller 10000-årsflöde men denna bedöms ändå bli lägre än miljökvalitetsnormenom 25 mg/l.Under erosionsförloppen kommer halterna av främst kvicksilver, kadmium, bly, TBToch PAH bli förhöjda i ytvattnet. Inte för någon metall överskrids miljökvalitetsnormernaeller föreslagna gränsvärden för ytvatten. För TBT bedöms miljökvalitetsnormen för högstatillåtna halt kunna överskridas under fem dygn (1000-årsflödet) respektive upp till 2-3veckor (10000-årsflödet). Liksom under normaldrift kan vissa PAH-föroreningar och TBTuppträda i halter som är högre än MKN för årsmedelhalt. Sett över ett helt år bedöms dockinte årsmedelhalterna överskridas (WSP, 2010-10-19). Detta innebär att det med avseendepå TBT finns förhöjd risk för kortvariga toxiska effekter.Spridningen av föroreningar vid en extrem händelse är avsevärt större än vad som årligensprids vid normal drift. Skulle en extrem händelse inträffa kommer en belastning av närsalteroch föroreningar som frisatts via erosion av bottnar i östra Mälaren att ske ända ut motHalvkakssundet/Askrikefjärden. Händelsen har dock mycket låg sannolikhet.En positiv effekt av den nya regleringen vid en extrem händelse är att översvämningsriskeni Mälaren minskar och därmed minskar även risken för utlakning av översvämmadeområden och spridning ut i Saltsjön och skärgården.Inom ramen för projektet pågår fördjupade beräkningar och bedömning av konsekvenserför extrema händelser. Detta kommer att redovisas i den slutliga MKB som lämnas intillsammans med ansökan om tillstånd.Förslag på fortsatta arbetenProjektet har arbetat med att begränsa vattenhastigheterna uppströms och nedströms Slussendels genom utformning av reglering och dels genom utformningen av själva vattenanläggningarna.Arbetet med finjusteringar av detta pågår för att minska vattenhastigheternaså mycket det går.När projektet får tillgång till detaljerade höjddata kommer en närmare bedömning av utlakningav översvämmade områden i Mälaren liksom vilka konsekvenser detta får för Saltsjönoch skärgården att genomföras.Projektet kommer att utreda och bedöma påverkan på vattenmiljön i förhållande till Vattenmyndighetensuppsatta mål i Mälaren och i Saltsjön/Skärgården.Littoral och fytalzonen, det vill säga ytnära habitat som kan förväntas vara exponeradeför förändrade sötvattensflöden och varierande salthalt kommer att utredas närmare.234

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.10. SkogsbrukSammanfattningKonsekvenserna för skogsbruket vid Mälaren är positivai huvudalternativet då förekomsten av översvämningarminskar. Den del av skogen som ligger nära stranden,och som därför kan påverkas av huvudalternativet, utgörhögst 700 hektar och brukas extensivt. I övrigt innebärbåde nollalternativet och huvudalternativet positiva konsekvenserför skogsbruket då de största arealerna av skogen har goda växtförhållanden.Huvudalternativet gör att risken för översvämningar under vegetationsperiodenminskar, vilket innebär en viss förbättring för skogsproduktionen.10.10.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Sweco, 10-03-10).Påverkansområdet definieras som de stränder och strandnära miljöer som berörs av vattenståndsfluktuationerupp till 500 meter från medelvattenstånd samt låglänta områden somkan beröras av översvämningar eller förändrade dräneringsförhållanden under normaldrifteller vid riskscenario.Tabell 10.15. Sammanställning av möjlig påverkan på skogsbruket kopplat till olika geografiska påverkansområdenPåverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattenstånd Mälaren,direktXXMålet för skogsägande kan vara allt ifrån att skogsägaren vill ha mark att jaga på och ta vedifrån, bevara den biologiska mångfalden eller till en huvudsaklig inkomstkälla från virkesintäkter.I denna utredning definieras skogsbruk som ”skog som kommer att avverkas medekonomiskt vinstintresse”. Övriga aspekter som naturvård och friluftsvärden behandlas iandra utredningar.Fluktuationer och förändringar i vattenståndet kan påverka skogsbruk på flera sätt. Vidmycket högt vattenstånd råder risk för översvämningar och vid lågt vatten kan det uppståtorka. Både långvarig torka och översvämning kan i sin tur leda till tillväxtminskning samtmedföra skador i form av svamp- och insektsangrepp.Mindre förändringar i vattenståndet påverkar också markvattennivån och dräneringsdjupet,vilket i sin tur teoretiskt sett kan leda till tillväxtförändringar. Det optimala dräneringsdjupetför skog är omkring 50 centimeter (SLU, Tord Magnusson). Detta betyder atttillväxten av skog rent teoretiskt kan påverkas av förändringar i vattenståndet ytterligare50 centimeter ovanför vattenståndet. Skogsmark dräneras dock sällan eller aldrig till opti-235

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27malt dräneringsdjup. Om dikning behövs för att marken är vattensjuk, görs ett dike mer påen höft än efter beräkningar. Mycket liten andel skogsmark växer idag på optimala dräneringsförhållanden.Vattenståndsnivån påverkar också markens bärighet närmast stranden samt möjlighet attframföra skogsmaskiner. Då drivning i blöt skogsmark oftast görs under vintern när markenär frusen, kan drivningsmöjligheterna påverkas om vattenståndet höjs vintertid.Markens beskaffenhet, brukarens intressen och övriga förutsättningar styr vilken typ avskogsproduktion som bedrivs på en fastighet. Genom att plantera, röja och gallra i rätt tidpunktnyttjas markens produktionsförmåga att ge den kvalitet av timmer, massaved ellerbiomassa som efterfrågas av marknaden.MetodikSkogens optimala omloppstid runt Mälaren är mellan cirka 50-80 år, beroende på trädslagoch markens bonitet (beskaffenhet). Styrande för avverkningen är ofta efterfrågan på virke,vilket därmed indirekt även styr virkespriserna. Vidare kan även andra parametrar styra närskog avverkas. Några exempel på detta är samordningsmöjligheter med övriga egna beståndeller grannfastigheter, behov av likvida medel samt köp eller försäljning av fastigheter.Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna av huvudalternativetoch nollalternativet. De höjddata som finns tillgängliga kommer från Räddningsverketsöversvämningskarteringar och finns för höjderna 4,80, 5,15 samt 6,14 meter i Mälarenhöjdsystem.Som tidigare nämnts, är det teoretiskt optimala dräneringsdjupet i skogsmark omkring50 centimeter. Detta betyder att tillväxten i skog som står upp till 50 centimeter högre ändagens medelvattenstånd kan påverkas om vattenståndet förändras. Medelvattenståndet inollalternativet är cirka 4,19 meter. Medelvattenståndet fluktuerar cirka tio centimeter överåret (räknat som månadsmedelvärden) med en topp i mars. Analyserna har därför gjorts utgåendefrån nivån 4,30 meter. Med ett dräneringsdjup på 50 centimeter kommer ett medelvattenståndpå 4,30 meter påverka skog som växer upp till nivån 4,80 meter. Därför harhöjdkurvan 4,80 meter använts för att beräkna den areal skog som kan påverkas av tillväxtförändringar(se figur nedan). Totalt finns det cirka 1880 hektar skogsmark i området sombegränsas av nivåerna 4,19 meter och 4,80 meter.Figur 10.36.Illustrationöver vilken skogsmarksom kan påverkasav en höjningav vattenståndet påcirkaa 11 centimeter.236

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Dock kommer inte medelvattenståndet under tillväxtsäsongen att öka så mycket som 11 centimeterjämfört med nollalternativet. Därmed är 4,80 meter är en överskattning av berördareal.Skog som finns belägen högre än 4,80 meter i Mälarens höjdsystem bedöms inte berörasav några konsekvenser under normala förhållanden.Följande områden har uteslutits från analysen:• Vid brukandet av skog, exempelvis i en föryngringsavverkning, ska en skyddszonmot sjöar lämnas (Skogsstyrelsens föreskrifter SKSFS 1993:2). Skog närmare än10 meter från Mälarens strandkant har inte innefattats av analysen.• Skog som har höga naturvärden och därför är undantagen från aktivt skogsbrukhar uteslutits.• Skog på öar som är så små att de inte har några vägar har uteslutits.Dessa områden, och områden med skog som inte primärt brukas med ett vinstintresse, omfattarcirka 1100 hektar. Totalt kan då knappt 700 hektar skogsmark bli berört av ändradevattenståndsförhållanden.För att få en ytterligare uppfattning om hur intensivt skogen närmast Mälaren brukasidag, gjordes en analys över hur mycket skog som de senaste 10 åren har anmälts till Skogsstyrelsenför föryngringsavverkning och hur mycket som faktiskt har avverkats undersamma tidsperiod. Analysen gjordes för skogsmark inom 4,80 meter.Det högsta vattenståndet för 100-årsflödet väntas enligt huvudalternativet bli 4,56 meter,vilket är en sänkning jämfört med nollalternativets 5,17 meter. Den areal, som i huvudalternativetkommer skyddas från översvämningar, kan sägas motsvara den ”brukade skogsmark”mellan 4,80 meter och 5,15 meter i Mälarens höjdsystem.Extrema vattenståndsnivåer definieras som vattenstånd vid ett 1000- respektive 10000-årsflöde (dimensionerande flöde).I huvudalternativet beräknas vattenståndet för 100-årsflödet överstiga 4,64 meter ochvattenståndet för 10000-årsflödet inte överstiga 4,78 meter. I nollalternativet kan vattenståndetstiga upp över 6 meter i Mälarens höjdsystem. Arealen brukad skog, som i dennya regleringen kommer skyddas från översvämningar har beräknats utifrån den brukadeskogsmark som finns mellan 4,80 meter till en nivå över 6 meter från Klimat- och sårbarhetsutredningen.För att bedöma konsekvenser på det praktiska brukandet av vattenståndsförändringarhar kontakter tagits med markägare, Skogsstyrelsen samt Mellanskog (Skogsstyrelsen, SvenKhilström samt Mellanskog Per Sandberg med flera). Skogsstyrelsen har också varit behjälpligmed att svara på frågor om skogsvårdslagen och generell hänsyn vid vattendrag.Angående frågor om hydrologi och växtfysiologi har forskare från Sveriges Lantbruksuniversitetkontaktats (SLU, Lars Lundin, Mats Olsson, Erling Ögren, Tord Magnusson, BjörnHånell). Forskarna har svarat på frågor om hur träd teoretiskt reagerar på förändringar i vattenståndet.Påverkan på trädens rotsystem har också diskuterats.237

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Om det råder syrebrist i marken på grund av exempelvis en översvämning kan inte rötternaleverera vatten och en avdunstning kan då medföra torkstress. Avgörande faktorerför om skogen påverkas är dels vilken del av året som översvämning inträffar och hur långvarigden blir.10.10.2. BedömningsgrunderSkog klarar av att översvämmas under någon vecka utan märkbar effekt. Om skog översvämmas3-4 veckor sammanhängande under vegetationsperioden kan det antas innebäraen märkbar tillväxtförlust och enstaka döda träd. Om översvämningen kvarstår en månadunder vegetationsperioden kommer skogen att skadas allvarligt eller dö (Skogsstyrelsen2006). Om översvämningen kvarstår mer än en månad under vegetationsperioden kommerträd eller delar av skogen allvarligt skadas eller dö. I analysen antas översvämningar somvarar 2-4 veckor medföra en viss tillväxtstörning det aktuella året.För att analysera om skog bedöms skadas i huvudalternativet har en jämförelse gjortsmellan varaktigheten för höga vattenstånd i nollalternativet.Konsekvensbeskrivningen görs utifrån huvudalternativets påverkan på skogen som naturresurs.De flesta nationella eller regionala miljömål handlar om främst naturvård, kulturmiljövårdeller friluftsliv och har därför inte bedömts vara relevanta. Endast lokala miljömålför skogsproduktion från kommunerna Upplands-Bro, Järfälla, Kungsör, Sigtuna, Strängnäsoch Eskilstuna har varit relevanta att konsekvensbedöma, se bilaga 1.Konsekvensernas storlek beror av hur stor areal högt värderad skogsmark som översvämmasmed en viss frekvens och varaktighet. Konsekvenserna beror även av medelvattenytansnivå vid olika årstider. En höjning under tillväxtperioden innebär att bonitetenpå sikt minskar, orsakar svamp- och insektssjukdomar som leder till virkesvärdesminskningar.Uteblivandet av torra perioder kan också orsaka problem att genomföra maskinelladrivningar av skogen.Negativa konsekvenser för skogsbruket uppstår om stor areal högt värderad skogsmarkofta översvämmas (inklusive försämrad dränering) i långa perioder. En lång period överskrider15 dagar. Konsekvenserna storlek beror av översvämningens längd och omfattningsamt skogsmarkens värde och areal.Positiva konsekvenser för skogsbruket uppstår om översvämningarna är små i nivå, varaktighetoch återkomst.10.10.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftDe högsta vattennivåerna blir högre i nollalternativet än i huvudalternativet. Varaktighetenav de höga vattenstånden kommer också att vara högre än i huvudalternativet. Under vegetationsperiodenär det för nollalternativet beräknat att två perioder med nivån 4,5 meterkommer att pågå i 35 dagar, medan det i huvudalternativet beräknas resultera i sju dagar isträck med nivån 4,50 meter. Den skog som står på 4,50 meter eller lägre kan ta skada avöversvämningen eller eventuellt dö på vissa håll, då två långvariga perioder beräknas att inträffaupp till denna nivå under vegetationsperioden. Sammanfattningsvis bedöms nollal-238

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ternativet i normal drift ha små negativa konsekvenser.Extrema händelserUngefär 1300 hektar brukad skog kan drabbas om vattennivån stiger upp över 6 meter.Detta är en negativ konsekvens av nollalternativet. Extremnivåerna inträffar dock så sällanatt de i praktiken inte påverkar skogsbruket. Extrema händelser i nollalternativet bedömsdärför ha inga eller små negativa konsekvenser.10.10.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftHuvudalternativet innebär färre perioder eller kortare varaktighet av höga vattenståndunder vegetationsperioden än i nollalternativet, vilket minskar risken för skador. De störstaförändringarna i medelvattenståndet inträffar på vårvintern före tillväxtsäsongen ochuppgår till cirka 10-15 centimeter högre medelvattenstånd. Andra tider på året är förändringarnai medelvattenståndet ännu mindre. Tillväxten kan både öka och minska, men påverkanbedöms inte bli i den omfattningen att det innebär någon märkbar ekonomisk förändringför skogsägaren. Det rör sig om högst 700 hektar som överhuvudtaget kan påverkasi den normala driften. Sänkningen av 100-årsflödet innebär en positiv påverkan då skadorpå grund av översvämningar eller högt vatten uteblir. Skogen påverkas däremot inte av attdet under vintern förekommer fler och längre perioder med vattenstånd upp till 4,40 meter.Ur produktionssynpunkt kan den planerade höjningen av medelvattenståndet under senaredel av våren vara positivt, särskilt då förekomsten av klibbal och glasbjörk är vanlig längsstränderna och dessa arter är anpassade till sådana förhållanden.Inom 4,80 meters nivån har 10 hektar anmälts för avverkning under de senaste 10 åren,och endast 1,2 hektar har sedan avverkats med syfte till produktion och föryngring. En anledningtill varför inte all skog avverkats som har avverkningsanmälts kan vara att det intehar varit lönsamt att avverka träden närmast strandlinjen eller att Skogsstyrelsen haft synpunkterangående detta. Detta förstärker bedömningen om att vattenståndsförändringeninte påverkar skogsbruket nämnvärt runt Mälaren, då skogen brukas relativt extensivt.Vattenståndsförändringens påverkan på drivning bedöms inte påverka skogsbruketmärkbart. Även idag finns en fluktuation i Mälaren med hög- och lågvatten och vinden kanförstärka dessa fluktuationer.Sammanfattningsvis bedöms huvudalternativet innebär positiva konsekvenser förskogsbruket då förekomsten av översvämningar är små. Der är en förbättring jämfört mednollalternativet när det gäller drivning medan det inte blir någon märkbar skillnad för tillväxtoch produktion.Extrema händelserDet finns 1300 hektar brukad skog mellan 4,80 meter till en nivå över 6 meter. Områdenmellan dessa nivåer översvämmas vid en vattennivå för 10 000-årsflöde i nollalternativetmen inte i huvudalternativet. Det är en förbättring i huvudalternativet jämfört med nollalternativet.Extremnivåerna inträffar dock så sällan att de i praktiken inte påverkar skogs-239

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27bruket.Förslag till skyddsåtgärderFörslag till skyddsåtgärder är inte motiverade utifrån det föreslagna huvudalternativet tillny reglering.10.11. FiskeSammanfattningHuvudalternativet bedöms medföra små positiva konsekvenserför fiskfauna med betydelse för både yrkes- ochfritidsfisket i Mälaren. Vårlekande fiskarter ges bra förutsättningaratt reproducera sig genom ett högre vattenståndoch ökade ytor för lek i grunda översvämmade områdenunder våren. Huvudalternativet innebär också småpositiva konsekvenser för yrkesfisket. Vattenstånd som begränsar eller förhindrarlastning och lossning av fångst vid kaj uteblir. Risken för utläckage av föroreningarminskar. För fritidsfisket i Strömmen bedöms huvudalternativet medföra små negativakonsekvenser. Antal tillfällen med flöden runt 30-60 m3/s blir färre samtidigtsom antalet fler tillfällen med tappning under sommartid ökar. Sammantaget bedömshuvudalternativet innebära små positiva konsekvenser för yrkes- och fritidsfisket.Huvudalternativet innebär en förbättring för yrkes- och fritidsfisket jämfört mednollalternativet.10.11.1. Förutsättningar och avgränsningarOm inget annat anges, så är beskrivningar och bedömningar hämtade ur (Tyréns, 2010-06-09). Det geografiska avgränsningsområdet för denna utredning är hela Mälaren (vid högstahögvatten) fram till utskoven (dammluckorna/slussarna). Även de inre delarna av Stockholmsström ingår på grund av det betydelsefulla fritidsfisket efter havsöring och lax i dettavattenområde.I begreppet fiske inbegrips även husbehovsfiske med rev och nät vilket är vanligt förekommandei Mälaren. Begreppet fritidsfiske innefattar därför i texten enbart mete, spinn-,flug- och trollingfiske.Mälaren och Stockholms ström hyser cirka 35 olika fiskarter, varav gösen har störst ekonomisktvärde. Gösen är viktig för både yrkes- och fritidsfisket. I Mälaren fiskas även ål,siklöja, gädda, abborre och kräftor. Sjöns västra del, där de flesta vattendragen mynnar, ärnäringsrik och högproduktiv medan de östra delarna med stora fjärdar är näringsfattigare(Berörda länsstyrelser, 2005:49). Ålbeståndet i Mälaren är till största delen resultatet av utsättningav ål från Engelska kanalen (Sveriges Fiskares Riksförbund, föredrag av RolandNorlén, juni 2010). Sedan 2007 finns för ål ett generellt fiskeförbud, endast vissa licensieradeyrkesfiskare har tillstånd att fiska (Fiskeriverkets hemsida, 2010).240

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Något bestånd av betydelse av lax och öring finns inte i Mälaren, däremot i dess utflödevid Stockholms ström. Öring i Mälaren, främst de västra delarna, kan även härstamma frånutsättningar i vattendrag, exempelvis Arbogaån.Mälaren är en av de större fiskesjöarna i Sverige med omkring 40 licensierade yrkesfiskare,de flesta verksamma i sjöns centrala och västra delar. Fisket i Mälaren bedrivs åretom med bottengarn och nätfiske. Av Mälarens fiskarter är främst följande sex arter betydelsefullaför yrkesfisket: gös, ål, abborre, gädda, siklöja och signalkräfta. Gösen utgör denstörsta delen av fångsten, omkring 130 ton. Gädda, ål och abborre utgör vardera 20-30 ton/år. En stor del av fångsten går på export, främst gädda och ål. Gösen är dock efterfrågad avsvenska konsumenter.Fritidsfiske, främst med handredskap förekommer allmänt och i stor omfattning i helaMälaren. Vintertid utövas pimpelfiske på Mälarens isar. Fritidsfisket efter de traditionellaarterna gädda och abborre är betydelsefullt i Mälaren. Gösfisket är dock det fiske som Mälarenär speciellt känt för.I Stockholm möts Mälaren och Saltsjön och gör Strömmen ovanligt artrik och ett i mångaavseenden unikt vattenområde mitt i en storstad. Många fiskarter kommer periodvis tillStrömmen för lek. Nors och strömming leker vid Strömmen på våren. Gös och abborrekommer också in på våren, och kan ta sig vidare in till Mälaren för lek. Sannolikt sker enbetydande fiskvandring till och från Mälaren via fiskluckan vid Riksbron. Denna fiskvandringär av större biologisk betydelse för fiskfaunan än vandringen av laxfisk lokalt i områdetoch möjligen för andra delar av Mälaren. (Muntligt, Henrik C. Anderson, Länsstyrelsen,februari 2010). Fiskvandringen via Slussen är av mindre betydelse.För fritidsfisket i Stockholms ström är lax och öring de viktigaste arterna. En viss del avfrämst öringbeståndet i Stockholms ström kan vandra upp i Mälaren via fiskluckan i Riksbrodammeneller Slussen i Söderström. Fiskluckan är dock inte avgörande för hur bra fisketefter lax och havsöring är i området kring Stockholms ström. Det är vattnets strömning, vattenkvalitetoch utsättning av fisk som är de betydelsefulla faktorerna för detta fiske.Fisket efter havsöring och lax i Stockholms ström (Norrström, ”Strömmen”) sträckersig från Riddarfjärdens yttre delar i Mälaren till vattenområdena i Saltsjön kring Djurgården.På våren/försommaren förekommer strömmingsfiske längs med Saltsjöns stränder ochkajer, bland annat vid Slussen (figur 10.37).241

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.37. Vattenområden i centrala Stockholm av störst betydelse för fritidsfisket, främst fiske efter havsöring ochlax, markerat med mörkblått. (Grundad på information från Fiskeklubben Strömstararna, 2010)Havsöringen i Stockholm fiskas främst då den går upp för lek i strömmande vatten underhösten fram till maj/juni (figur 10.38). Laxen stiger upp för lek på sommaren vilket gör denmer svårfångad då strömmande vatten ofta saknas under sommaren på grund av låga vattennivåer.Figur 10.38. Fiske i Norrström från Strömbron.242

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Dagens vattendom och avtappningsmöjligheter orsakar långa perioder utan flöde ut frånMälaren. Tappning via avbördningsluckan vid Riksbron på den norra sidan av Helgeandsholmenskapar goda förutsättningar för fritidsfiske eftersom laxfiskarna vandrar upp i detströmmande vattnet och intar ståndplatser. Perioder med dåligt eller inget flöde på grundav stängda dammluckor har betydelse för reproduktionen av lax och havsöring då uteblivnavattenflöden missgynnar rom- och yngelutvecklingen. Reproduktionen av lax och havsöringbedöms därför vara obetydlig i området (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007:05).10.11.2. BedömningsgrunderRiksintressenMälaren är av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5§ miljöbalken). För yrkesfisket är detmycket viktigt att Mälarens vattenkvalitet inte försämras. Enligt Miljöbalken ska markochvattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skyddas mot åtgärdersom påtagligt kan försämra näringarnas bedrivande. Mälaren är även av riksintresseför friluftslivet (4 kap. 1,2§ miljöbalken) vilket berör fritidsfisket. Stockholms stad har sattett lokalt miljömål om att fiskemöjligheterna ska förbättras.Specifika bedömningsgrunderPåverkan på fisket kan ske på grund av en rad faktorer som är kopplade till reglering ochtappning av Mälaren (se tabell 10.54). Bland annat flöde, vattenstånd, saltvatteninträngningi Mälaren, möjlighet till fiskvandring, näringsläckage, erosion samt möjligheten att tappavatten via Riksbron även vid låga vattenstånd.Konsekvenserna på yrkes- och fritidsfisket relateras till hur ofta påverkan uppstår, varaktighetenav påverkan, om den är temporär eller permanent samt värdet på yrkes- eller fritidsfisketregionalt eller lokalt.Påverkan som ger negativa konsekvenser sker genom extremt låga eller höga vattennivåersamt långa perioder med statiska nivåer utan naturliga fluktuationer. Höga vattennivåerleder exempelvis till näringsläckage från jordbruksmark, utläckage av föroreningarfrån förorenad mark samt utsläpp från avloppssystem. Den negativa konsekvensen kan varaav olika slag, bland annat av praktiska problem (framkomlighet, svårt att sköta redskap ochlanda fångst) eller biologiska faktorer som påverkar fisklek och levnadsbetingelser som påsikt ger dålig tillgång på fisk.Positiv påverkan sker främst när de biologiska faktorerna förbättras som påverkar fisklekoch levnadsbetingelser som på sikt ger god tillgång på fisk. Exempel på sådan faktor ären ökad vattenståndsvariation i samband med årstidsväxlingar, främst perioder med högrevattenstånd på vårarna samt tillgång till strömmande vatten i Norrström, främst för laxfiskar.Även frånvaro av extrema vattenstånd har positiv påverkan då detta förenklar fisketoch ger minskad risk för utsläpp.243

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.16. Sammanställning av möjlig påverkan på yrkes (y)- och fritidsfiske(f) kopplat till geografiska områden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt *– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenHöga vattenstånd(Bräddning från avloppsinstallationer,näringsläckage,spridning avslam och föroreningar,svårighet lasta/lossa)f f y, f fLåga vattenstånd (sämrefiskemöjligheter, saltvatteninträngning)fy, fHöga flöden (erosion) f fTappningsordning (fisketvid Norrström)f*Vattnen kring Gamla stan10.11.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftDen nuvarande regleringen av Mälaren bedöms generellt ge små negativa konsekvenser förfiskbeståndet i Mälaren. Motiveringen till bedömningen är att de låga nivåerna på vårenmissgynnar reproduktionen av flera arter, särskilt gädda, som är viktiga för det riksintressantayrkesfisket. Därutöver ger regleringen ofta låga sommarnivåer vilket försvårar hanteringenav fasta redskap. (Mälarens fiskareförbund, Gustav Welin, 2009-06-04, muntligtper telefon).Det lokalt intressanta fritidsfisket i Norrström och Stockholms ström missgynnas av delåga flöden som uppstår i Strömmen under torra och varma somrar med lågt vattenstånd. Delåga flödena försvårar främst laxens vandring och bedöms ge små negativa konsekvenser.Extrema händelserVid extremt höga vattenstånd kan yrkesfisket få problem vid i- och urlastning av materieloch fångst samt med att hantera sina redskap (SOU, 2006:96). Dessa förhållanden är docksällsynta, det föreligger därmed endast en liten negativ konsekvens.10.11.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftHuvudalternativet medför högre vattenstånd under våren vilket bedöms gynna flera vårlekandearter, bland annat gäddan. Gösen leker på djupare vatten och kommer inte påverkas.För ett flertal fiskarter, utöver gösen, bedöms ingen påverkan ske, bland dessa kan nämnassignalkräfta, öring och lax (tabell 10.17). Vitfisken kan i många fall missgynnas på grundav sen lek. Vitfisken är dock ofta av lågt intresse för såväl yrkes- som fritidsfisket. För mer244

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.17. Sammanställning av påverkan på olika fiskarter. Understrykning markerar arter av störst intresse för yrkesfisket,kursiv stil av störst intresse för sportfisket (Calluna, 2010-10-05)GynnasGädda, Abborre, Mört, Nors, Faren, Ål, Siklöja, Sik,MalOpåverkadGös, Braxen, Gers, Lake, Flodnejonöga, Asp,Öring, Lax, Signalkräftaingående bedömningar om fiskefaunan se kapitel 10.9 i denna MKB.Sammantaget bedöms huvudalternativet ge små positiva konsekvenser för fisket i Mälaren.Reproduktionen av hälften av de mest intressanta arterna för riksintresset yrkesfiske i Mälarengynnas, inga intressanta arter missgynnas och hälften av de arter som är intressantaför fisket är opåverkade. Samma bedömning görs för sportfisket i Mälaren.Den förändrade regleringen innebär fler tillfällen med tappning (SMHI, Rapport 2010-16)sommartid i Norrström vilket är positivt för främst fisket efter lax. Samtidigt minskar dockantalet tillfällen med flöden kring 30-60 m 3 /s. Flöden i denna storleksordning har vid provtappningarvid Riksbrodammen i mars 2008 bedömts vara positivt för fisket (Stockholmsstad, 2008). Vid lägre strömhastigheter beroende på minskad tappning minskar vandringenav lax och öring till ståndplatser i Norrström och fisken söker sig i mindre omfattning tillområdet. Sammantaget uppstår därmed små negativa konsekvenser för fritidsfisket i Norrström.Extrema händelserMycket höga vattenstånd medför praktiska svårigheter för det riksintressanta yrkesfisket. Ihuvudalternativet minskar extremnivåerna, vilket gynnar yrkesfisket. Eftersom det rör sigom händelser som inträffar sällan bedöms det dock medföra små positiva konsekvenser föryrkesfisket i Mälaren.Ökade strömhastigheter vid maximal avtappning via Söderström ger en lokal påverkan iRiddarfjärden och utanför Söderström i Saltsjön. Det påverkar därför inte yrkesfisket, mendet kan påverka möjligheten för fritidsfiske. Eftersom det rör sig om korta perioder, ochfisket i Söderström är mindre än det vid Norrström, bedöms detta endast medföra små negativakonsekvenser för fritidsfisket.Sammantaget görs bedömningen att huvudalternativet innebär en förbättring för yrkesochfritidsfisket jämfört med nollalternativet.Förslag till skyddsåtgärderFörslag till skyddsåtgärder är inte motiverade utifrån det förslagna huvudalternativet tillny reglering.Möjligheten att öka frekvensen av flöden 30-60 m 3 /s i Norrström i huvudalternativetkommer att utredas.245

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.12. Friluftsliv och rekreationSammanfattningHuvudalternativet medför att översvämningsriskernaminskar för rekreationsområden och strandanläggningarruntom hela Mälaren. Inga översvämningar sker undernormal drift eller för vattenstånd för 1 000-årsflöde. Huvudalternativetinnebär stora positiva konsekvenser förrekreationsområdena. Till stor del är dock rekreationsområdenså stora att andelen översvämmad areal inte skiljer sig så mycket mellan nollalternativetoch huvudalternativet. Förbättringen avser främst att strandnära anläggningarinte riskerar att översvämmas eller spolas bort.I nollalternativet riskerar föroreningsspridning från översvämmade markområden attbli betydande vid extrema tillfällen. Då vattennivån kan bestå under 100 dagar finnsrisk att de ligger kvar under badsäsong. Denna risk försvinner i stort sett helt i huvudalternatviet.Den ökade tappningen kommer under en 30-årsperiod att medföra enstaka tillfällenmed högre maximal vattenhastighet än idag. Detta inträffar vanligen under tidig våreller sen höst. Detta kan ge ökade risker för personer som befinner sig i vattnet, frivilligteller ofrivilligt. Vattenhastigheterna lokalt runt Slussen kan bli höga redan idag.En fördjupad riskanalys genomförs och behov av säkerhetsrutiner och skyddsåtgärderutreds.Sammantaget bedöms konsekvensen för rekreationsvärden vara måttligt positiva.Efter erforderliga skyddsåtgärder ger den ökade vattenhastigheten sannolikt inga negativakonsekvenser för säkerheten.10.12.1. Förutsättningar och avgränsningarMälarens vatten- och kustområden används av många människor till olika friluftsaktivitetersom att paddla, campa, åka skridskor på vintern, bada på sommaren och ströva i naturen.Fritidsfiske behandlas i kapitlet om fiske, 10.11. Konsekvenserna för fritidsbåtar behandlasi kapitlet om sjöfart, 10.4.Aspekter som bedömts kunna påverkas av den nya regleringen är:• Rekreationsområden• Badplatser lokalt runt Slussen/Söderström• Övriga friluftsaktiviteter på Mälaren246

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Tabell 10.18. Sammanställning av möjlig påverkan på friluftsliv och rekreation kopplat till olika geografiska områden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenVattennivå Mälaren,direktX X XVattennivå Mälaren,indirekt (förorening avbadplatser)XXHöga vattenhastigheter(grumling, säkerhet)XXRekreationsområden kan påverkas direkt genom att låglänta områden översvämmas.Strandområden och eventuella strandanläggningar exempelvis bryggor, blir obrukbara tillfälligteller permanent om de sköljs bort.I Slussenområdet planeras nya vistelseytor nära vattnet vilket kan innebära säkerhetsriskerom någon faller i vattnet i samband med hög tappning genom Slussen/Söderström.Höga vattenhastigheter skulle också kunna innebära säkerhetsrisker eller grumling vid bad.I denna utredning skiljs det åt mellan risker vid bad, som förutsätts ske under badsäsongen,och risker vid annan vistelse i vatten, till exempel genom olycka, vilket kan inträffa när somhelst. Grumling ger minskat rekreationsvärde. Indirekta negativa effekter av en översvämningkan vara föroreningsspridning från vattentäckta landområden.Enbart de badplatser som ligger i riskzonen för grumling och höga vattenhastigheter vidhöga flöden i Slussen/Söderström har beaktats. Detta innebär badplatser från Klubbensborgtill Slussen/Söderström, samt från Slussen/Söderström till Kvarnholmen. Fjäderholmarnaingår också i analysen eftersom det är ett populärt utflyktsmål.Isförhållandena i Mälaren bedöms, efter diskussioner med SMHI, inte bli nämnvärt påverkadeoch därmed inte heller möjligheten till skridskoåkning vintertid. Skridskoåkningkommer därför inte analyseras vidare. Kvaliteten på isen och isens tjocklek beror i högregrad av väderleken än av variationer i vattenstånd och vattenhastigheter (muntligt JohanAndreasson, SMHI)MetodikInsamlingen av kunskap om rekreationsintressen har gjorts genom att underlag har hämtatsfrån kommunala översiktsplaner samt Svenska Turistföreningen under februari 2008.Utifrån inventeringen av rekreationsområden bedömdes om tyngdpunkten inom varje rekreationsområdeligger på de strandnära delarna av området eller på delar längre från stranden.Flera av de rekreationsområdena som ligger nära stranden är stora till ytan och har sintyngdpunkt på exempelvis skogliga värden. Regionala rekreationsintressen har analyseratshuvudsakligen utifrån i vilken omfattning hela området översvämmas vid höga vattenståndalternativt om tillgängligheten till området minskar vid ett högt vattenstånd.247

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Rekreationsområdena i inventeringen klassificerades i tre olika värdeklasser utifrån vilkavärden rekreationsområdet innehåller:• tyngdpunkt, strandnära värden• tyngdpunkt, ej strandnära värden• kombination av strandnära och ej strandnära.Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna av nollalternativet(dagens reglering) och huvudalternativet. Den geografiska analysen grundar sig på översiktligaöversvämningskarteringar som utförts av Räddningsverket och SMHI.Totalt 192 rekreationsområden finns med i inventeringen. Av dessa bedöms 87 områdenha strandnära värden som kan påverkas negativt temporärt eller permanent av en översvämning.Av resterande områden har 78 områden sådana värden som inte är att betraktasom strandnära. Övriga områden bedöms ha en kombination av strandnära och icke-strandnäravärden.Figur 10.39. Översikt över rekreationsområden med klassificering av rekreationsvärdets tyngdpunkt. Kombinationinnebär att det både finns strandnära och ej strandnära värden inom området.Badplatser har inventerats genom punktdata från projektets GIS-databas och informationfrån berörda kommuner. Förutom anlagda badplatser ingår även de områden där det generellabadförbudet har hävts.Badplatserna i figur 10.40, kan beröras av förändringar i tappning genom Slussen /Söderström.Badplatserna har identifierats genom att studera kartor över vattenhastigheter vidolika flöden i den nya regleringen (SMHI, 2008-61).248

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.40. Badplatser och tillåtna badområden lokalt i Mälaren och Saltsjön.10.12.2. BedömningsgrunderRiksintressenMälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse för det rörliga friluftslivetenligt 4 kap 2§ miljöbalken. Ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kanske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Inom områdetskall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas.Nedanstående områden är redovisade av Naturvårdsverket som riksintressen för friluftslivenligt 3 kap 6§ miljöbalken:Hjälmare kanal, Strömsholmsområdet och Strömsholmskanal, Askö-Tidöområdet, Ridö-Sundbyholmsarkipelagen, Sundbyholmsområdet, Ängsöarkipelagen samt Björkfjärden-Prästfjärdens övärld.249

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 10.41. Redovisning av riksintressen för friluftsliv i Mälaren.RekreationsområdenBedömningen av konsekvenserna beror av störningens omfattning jämfört med områdets/objektets känslighet. Störningen kan innebära ett direkt intrång i den värdekärna som göratt området anses värdefullt och kan i värsta fall innebära att områdets upplevelsevärdetförsvinner. En störning kan även innebära fysiska skador på viktiga delområden. Tillgänglighetentill området kan komma att begränsas temporärt eller permanent. En regelbundetåterkommande störning bedöms som en större negativ konsekvens än en mer sällan återkommandestörning. En störning som påverkar ett värde permanent ger också en större negativkonsekvens.Badplatser och säkerhetNegativa konsekvenser för en badplats orsakas av grumling vid höga vattenhastigheter, riskför fara vid badning vid höga vattenhastigheter eller påverkan av skräp och föroreningar vidhöga vattennivåer. Grumling har enligt SMHI:s simuleringar beräknats kunna uppstå vidhögre flöden än 750 m 3 /s i Söderström (SMHI, 2008-61).De negativa konsekvenserna av höga vattenhastigheter och risken att de blir farliga förmänniskor i vattnet har bedömts med utgångspunkt från Försvarsmaktens säkerhetsregler(Försvarsmakten). Dessa anger att bad i vatten som har högre vattenhastighet än 0,2 m/skräver extra säkerhetsåtgärder. Med hänsyn till att många av de badande är barn har dennagräns halverats till 0,1 m/s i bedömningen av tänkbara konsekvenser. En badplats eller ettstrandnära område där vattenhastigheter överskridande 0,2 m/s uppkommer, bedöms gestora negativa konsekvenser av regleringen. En badplats eller ett strandnära område där vattenhastighetermellan 0,1 m/s och 0,2 m/s förekommer kan försvåra bad och får måttligt ne-250

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27gativa konsekvenser av regleringen men säkerhetsfrågan behöver tas i beaktande och behovav skyddsåtgärder utredas.10.12.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetNormal driftHögsta högvattennivån i nollalternativet är 4,78 meter. Denna vattennivå kommer uppnåsungefär vart 30:e år. Vid denna vattennivå översvämmas delar av 105 strandnära rekreationsområdenav riksintresse. Vid ett 100-årsflöde når vattenståndet 5,15 meter. Översvämningarnaökar då i omfattning. Bland de översvämmade områdena finns även strandpromenaderoch bryggor. Översvämning av dessa medför att tillgängligheten även till övrigadelar av områdena minskar.För rekreationsvärdena har risken för översvämning ofta inte så stor betydelse. De rekreationsområdensom ligger inom låglänta områden kan översvämmas i stor omfattning omMälaren når en hög vattennivå. Däremot är många rekreationsområden till ytan så stora,att andelen översvämmad mark ändå är liten vilket gör att rekreationsvärdet i huvuddelenav området består. Den normala driften i nollalternativet bedöms innebära små till måttligtnegativa konsekvenser för de riksintressanta rekreationsvärdena. De negativa konsekvensernaär tillfälliga och störst för strandnära anläggningar.I nollalternativet, liksom i nuläget, kvarstår den största tappningen genom Söderströmpå 290 m 3 /s. Vid de högsta tappningarna är området vid Slussen/Söderström utsatt för högavattenhastigheter och ett fall i vattnet innebär stor risk för drunkning. Långholmens klippbadriskerar att utsättas för vattenhastigheter på över 0,1 m/s vilket innebär måttligt negativakonsekvenser gällande säkerhetsrisker för badande. Nollalternativets högsta tappningmedför inte grumling vid identifierade badplatser.Indirekt påverkan som ger negativa konsekvenser för badplatser kan komma av att föroreningarsprids från översvämmade markområden då nivåer över 4,70 meter (Mälarenshöjdsystem) förekommer vart 30:e år i medeltal. Konsekvensen för badande blir olika storberoende på om föroreningarna ligger kvar till badsäsongen. Denna indirekta påverkankan bli ännu större vid en 100-årsnivå av vattenståndet (5,14 meter Mälarens höjdsystem).Risken att föroreningar finns kvar under badsäsong är större vid ett 100-årsflöde då denhöga vattennivån består under en längre tid och därmed även risk för utläckage av föroreningar.De negativa konsekvenserna för badande kan därmed bli stora.Extrema händelserResultaten av den geografiska analysen visar att 108 riksintressanta rekreationsområdenkan påverkas vid detta vattenstånd (> 6 meter). Rekreationsområdena har antingen strandnäravärden eller en kombination av strandnära och icke-strandnära värden.Till ytan mindre rekreationsintressen såsom bryggor, campingplatser och fotbollsplanerhar inte studerats i detalj men vid extrema vattenstånd bedöms ett stort antal bryggor varaöversvämmade eller riskera att spolas bort. Även många campingplatser och fotbollsplanerbedöms vara översvämmade. I den kommunala planeringen läggs dessa nära vattnet justför att verksamheten inte är kritisk. Störningen bedöms dock som relativt liten eftersom att251

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27de höga vattenstånden främst uppstår under tidig vår när bryggor och campingplatser inteutnyttjas i så hög grad.Det maximala flödet i Söderström vid extrema händelser är samma som för normal drift,290 m 3 /s, dock under en längre tid (omkring 100 dagar). Risk för badande på grund av högavattenhastigheter (mer än 0,1 m/s) kommer att uppstå vid Långholmens klippbad. Lokalt vidSlussen kommer stora områden att vara översvämmade och risken för olycksfall vid fall ivattnet kommer att vara större än för normal drift. Eftersom detta är mycket sällsynta händelserbedöms det vara små negativa konsekvenser.Den indirekta effekten av föroreningsspridning från översvämmade markområden (exempelvispå grund av bräddning) riskerar att bli betydande om föroreningarna ligger kvarunder badsäsong. Risken att föroreningar finns kvar under badsäsong är stor, eftersom denhöga vattennivån består under en längre tid och därmed även risk för utläckage av föroreningar.Maximal tappning sker i över 100 dagar. De negativa konsekvenserna för badandekan bli stora.10.12.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetNormal driftHuvudalternativets nivå vid ett 100-årsflöde är 4,56 meter. Dagens reglering syftar till atthålla Mälaren under nivån 4,70 meter. Huvudalternativet ger alltså med god marginal ettskydd för strandnära rekreationsområden kring Mälaren. Det innebär stora positiva konsekvenserför dessa områden.Att rekreationsområden inte översvämmas och strandnära anläggningar inte riskerar attskadas innebär måttligt positiva konsekvenser för rekreationsvärdet. I de områden där högavattennivåer berör små arealer i rekreationsområdet innebär den nya regleringen små positivakonsekvenser.Höga flöden uppstår främst vid snösmältning och under extremt regniga höstar och vintrar.Flöden upp till omkring 300 m 3 /s kan förekomma under maj månad. Långholmensklippbad ligger i ogynnsamt läge för höga vattenhastigheter redan i nollalternativet och situationenförsämras något i regleringsförslaget. Vid flöden inom intervallet 500-1000 m 3 /si Söderström riskerar Långholmens strandbad, Smedsudden, Lilla Essingen och Norr Mälarstrandutsättas för vattenhastigheter som ligger över 0,1 m/s. Långholmens klippbad ochOxhålsbadet kan utsättas för vattenhastigheter som ligger över 0,2 m/s. Dessa flöden uppstårenligt modelleringen under vårfloden mars-april eller på senhösten.En översiktlig riskanalys visar sammantaget att det inte går att utesluta att vissa flödeni huvudalternativet innebär ökade risker vid bad. De ökade flödeshastigheterna ökar ocksåriskerna för människor som ofrivilligt faller i vattnet, exempelvis från områdena lokalt runtSlussen. En fördjupad riskanalys kommer att genomföras.Konsekvensbedömningen gäller för ett scenario utan skyddsåtgärder. För bad innebärhuvudalternativet små negativa konsekvenser eftersom de mest kritiska vattenhastigheternainträffar främst under den kalla årstiden.Det finns enligt SMHI:s beräkningar en risk för ökad erosion av mjukbotten vid flödensom överskrider 750 m 3 /s genom Söderström. Vid ett sådant flöde kommer området från252

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Klubbensborg till Slussen att påverkas av höga vattenhastigheter samt även Hässelby holmeoch Nockebysundet. I Saltsjön berörs området från Slussen till Kvarnholmen (se bild 10.42streckat område). Regleringen bedöms ha små negativa konsekvenser för badliv med avseendepå grumling då flödena uppkommer mycket sällan (1 gång på 30 år) sannolikt inteunder badsäsong och om de uppkommer är det främst en fråga om trivsel.Figur 10.42. Badplatser och tillåtna badområden med risk för grumling vid flöde 750 m 3 /s genom Slussen/Söderström.Extrema händelserHuvudalternativet skyddar bebyggelse och infrastruktur runt hela Mälardalen helt frånöversvämningar vid vattenstånd för 1000-årsflöde vilket innebär stora positiva konsekvenser.Marknivåer upp till över 6 meter som tidigare översvämmades vid denna extrema händelseklarar sig nu helt vid dessa tillfällen.Huvudalternativet minskar även kraftigt omfattningen av översvämningar vid en vattennivåför 10 000-årsflöde. Från att marknivåer tidigare har översvämmats upp till över6 meter översvämmas enbart marknivåer upp till 4,78 meter. Huvudalternatviet bedömsdärmed innebära stora positiva konsekvenser.Vid vattenstånd för 10 000-årsflödet påverkas totalt delar av 105 rekreationsområden.Dessa områden kommer alltså att översvämmas mycket sällan i huvudalternativet iställetför idag vart 30:e år. De flesta av dessa områden är dock så stora att minskningen av vattenståndetvid 10 000-årsflödet ger liten skillnad i hur stor andel av området som översvämmas.För 29 av dessa områden bedöms huvudalternativet medföra en stor förbättring förrekreationsområdena eftersom en större andel av rekreationsytan översvämmas vid nollalternativetjämfört med huvudalternativet.Vid extrema händelser sker maximal tappning genom Söderström. Vattenhastigheternaär då lokalt mycket höga och det kan uppstå grumling på flera platser. Detta innebär måttligttill stora negativa konsekvenser. Vid vattenhastigheter över 1300 m 3 /s utsätts Solviks-253

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27badet, Lilla Essingenbadet och Norr Mälarstrand för vattenhastigheter mellan 0,1 och 0,2m/s. Oxhålsbadet, Smedsuddsbadet, Långholmens strandbad och Långholmens klippbadriskerar utsättas för vattenhastigheter mellan 0,2 och 0,3 m/s. Dessa flöden är mycket sällsynta.Detta bedöms därför vara små negativa konsekvenser för bad.Vattenhastigheterna i området runt Slussen/Söderström blir betydligt högre vid extremahändelser. De är dock stora redan idag. De höga vattenhastigheterna innebär stora riskerför personer som av någon anledning hamnar i vattnet, vilket visades vid ett olycksfall meddödlig utgång under 2010. En fördjupad riskanalys kommer att genomföras för att utredabehov av skyddsåtgärder för dessa frågor.Figur 10.44. Vattenhastigheter vid en tappning på 1300 m 3 /s genom Slussen/Söderström, vilket motsvarar tappningenvid ett 1000 års- och 10 000års-flöde. Källa SMHI, 2009.Förslag till skyddsåtgärderSkyddsåtgärder är generellt inte motiverade utifrån huvudalternativet för ny reglering avMälaren.En fördjupad riskanalys avseende badsäkerhet med mera kommer att tas fram. Säkerhetsrutinerkopplade till en ny reglering av Mälaren kommer att utarbetas vidare.10.13. Erosion på vattenanläggningarSammanfattningÖkad avtappning medför ökade vattenhastigheter. Vissavattenanläggningar kan därför behöva skyddas mot skadaav ökad strömkraft eller erosion av sjöbottnen. Behov avoch metoder för skyddsåtgärder har undersökts och beskrivsi detta avsnitt.254

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2710.13.1. Förutsättningar och avgränsningarTabell 10.19. Sammanställning av möjlig påverkan på vattenanläggningar till följd av erosion i olika geografiska påverkansområden.Påverkansområde/Påverkas avSlussenområdetLokalt– MälarenRegionalt– MälarenSaltsjönsamt innerochmellanskärgårdenÖkadevattenhastighetoch ökad strömkraftX X XÖkad avtappning orsakar ökade vattenhastigheter. Därmed ökar strömkraften på vattenanläggningaroch sjöbotten. Detta kan påverka vattenanläggningar negativt genom minskadstabilitet på grund av erosion av sjöbottnen och ökad strömkraft. Det geografiska påverkansområdetför erosion på vattenanläggningar sträcker sig från östra Mälaren till Strömmen.Konsekvenserna har bedömts för sjöledningar, broar, tunnlar och kajer. Som underlaghar använts beräknade vattenhastigheter vid vattenanläggningar i området från Almare-Stäket, Mälaröarna i väster till Blockhusudden i öster vid olika stor tappning genom Slussen,och samtidig maximal tappning genom Norrström och Hammarbyslussen (Sweco,2010-02-22), (Sweco, 2009-12-09) och (Sweco, 2010-02-22).Ritningsunderlag över befintliga vattenanläggningar har samlats in. Uppgifter om sjöbottnarnasegenskaper har inhämtats från ritningarna och sjökort samt, vad gäller Söderströmoch Strömmen, genom bottenprovtagning med hjälp av dykare och laboratorieanalys.Läget för de anläggningar som behöver skyddas mot bottenerosion eller strömkraft vidökat flöde genom Söderström har redovisats tidigare i miljökonsekvensbeskrivningen (sekapitel 7.4).10.13.2. BedömningsgrunderFör aktuell vattenhastighet ska vattenanläggningens stabilitet vara tillräcklig med hänsyntill glidning, stjälpning och lyftning, samtidigt som sjöbottnen vid anläggningen inte får erodera.Skulle något av ovanstående krav inte vara uppfyllt måste skyddsåtgärder sättas in.10.13.3. Miljökonsekvenser av nollalternativetI nollalternativet kommer förutsättningarna för erosion att bli lika låga som i dagsläget,varför det inte bedöms uppstå några negativa konsekvenser för vattenanläggningar i östraMälaren och Saltsjön.10.13.4. Miljökonsekvenser av huvudalternativetAnläggande av erosionsskydd har både positiva och negativa konsekvenser. Den positivakonsekvensen är att skador på vattenanläggningarna till följd av ökad strömningshastighetundviks. Om de inte skulle erosionsskyddas skulle den nya regleringen kunna ge små tillmåttliga negativa konsekvenser för anläggningarna om de tillses och underhålls som idag.255

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Med de åtgärder som planeras enligt nedan bedöms dock konsekvenserna bli likvärdigamed nollalternativet och dagens läge.Negativa konsekvenser av att anlägga erosionsskydd är att delar av botten täcks av erosionskydden.Konsekvenserna är dock lokala och övergående. Bottenlevande arter kan försvinnatemporärt från det aktuella bottenområdet. Nytt sediment kommer dock att tillförasgenom naturliga processer och den bottenfauna och växtlighet som störs, flyr eller täcks averosionsskydden, återkoloniserar sannolikt området inom 1 – 3 år.Förslag till skyddsåtgärderEn stor del av Stadsgårdskajen, kajerna vid Munkbroleden och Sjöbergsplan och bankenframför Slussen kommer troligen att ingå i ombyggnaden av Slussen. De övriga objekten isammanställningen (se kapitel 7.4) behöver kompletterande erosionsskydd.Sjöledningen Stångholmen – Blackeberg respektive Kärsön – Lovön uppfyller intekravet på stabilitet vad gäller glidning och behöver därför tilläggsbelastas. Tilläggsbelastningenförutsätts här ske med hjälp av ett erosionsskydd som läggs över ledningen.Erosionsskydden kan byggas av sten, gabioner eller betongmadrasser.Figur 10.45. Erosionsskydd i form avbetongmadrass.11. FRAMTIDA KLIMATKlimatförändringar diskuteras i nuläget av forskare världen över. Utmaningar i ett framtidaklimat kopplat till avtappningsförmågan och regleringen av Mälaren är:• Förändrad tillrinning/tillrinningsmönster till Mälaren?• Varmare somrar?• Stigande havsvattenstånd?SMHI har under perioden 2007 till 2010 analyserat förslagen på avtappningskapacitet ochreglering i förhållande till ett framtida klimat (SMHI rapport 2007-51, SMHI rapport 2008-20 och SMHI rapport 2010-16). Den senaste känslighetsanalysen är gjord på huvudalternativetför ny reglering och är baserad på att antal klimatscenerier (se tabell 11.1). Dessa fyra256

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27klimatscenarier ger ett underlag för att studera den spridning av resultat som olika scenarierför framtidens klimat ger, men urvalet ger inte en komplett bild av de scenarier som finns(för fullständig beskrivning av analysen, se SMHI rapport 2010-16).Tabell 11.1. Sammanställning över använda klimatscenarier. Nationsflaggorna avser instituten som har genomfört denregionala nedskalningen (RCM). Den globala klimatmodellen (GCM) ECHAM5 kommer från Max Planck Institute iTyskland. (SMHI rapport 2010-18).Nation Institut Scenario GCM RCMUpplösningTillgängligPeriodSMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km 1961-2100KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km 1961-2100MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km 1961-2100Fram till 2050 anser SMHI att ett rimligt antagande är att landhöjningen i Stockholm är avsamma storleksordning som de havsnivåhöjningar som kan förväntas. En illustration överden samlade effekten av landhöjningen och höjning av det globala havsvattenståndet ges ifigur 11.1.Figur11.1. Illustration över hur den globala vattenståndshöjningen och Stockholms landhöjning resulterar i en nettohöjningav Saltsjöns nivå. I figuren har antagits en konstant landhöjning med 5.2 mm/år och en höjning av det globalamedelvattenståndet med 30 centimeter år 2050 och 100 centimeter år 2100. Under dessa antaganden är nettoeffekten±0 år 2050 och drygt +40 centimeter år 2100. (ref. SMHI, rapport 2010-18)257

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Utgångspunkten för känslighetsanalysen för havsvattenstånden har varit observationerav Saltsjöns vattenstånd under perioden 1976-2005. Två olika höjningar av denna vattenståndsseriehar studerats, + 30 centimeter och + 50 centimeter (applicerat på varje dygnsmedelvärde).Då landhöjningen i Stockholm är + 5,2 mm/år, motsvarar dessa höjningarolika höjningar av det globala havsvattenståndet beroende på när i framtiden det antas gälla.Centrum på perioden 1976-2005 är 1990. Mellan 1990 och 2050 är det 60 år och landhöjningenger under denna tidsperiod ett bidrag på cirka 30 centimeter (0,52 cm/år × 60 år). Förslutet av seklet, till exempel 2085, är motsvarande bidrag från landhöjningen cirka 50 centimeter(0,52 cm/år × 95 år). Det är de siffror som avser globalt medelvärde i tabell 11.3 somska jämföras med de nivåförändringar som anges för globala havsnivåer i slutet på seklet,vilka inte har korrigerats för landhöjning (exempelvis IPCC:s 18-59 centimeter och Deltakommitténs55-120 centimeter).Tabell 11.2. Antagen höjning av Saltsjöns medelvattenstånd 1976-2005, samt vilken höjning av global havsnivå dettamotsvarar om effekten av landhöjningen i Stockholm inkluderas (SMHI, Rapport 2010-18).Vst Saltsjönjämfört med 19762005 (1990)Motsvarande Vst globalt medelvärdeÅr 2050 År 2085 År 2125+ 30 cm 60 cm 80 cm 100 cm+ 50 cm 80 cm 100 cm 120 cm11.1. Normal driftKänslighetsanalyserna av den nya avtappningskapaciteten och regleringen i ett framtidaklimat pekar på att havsnivåhöjningarna är hanterbara under normal drift. Den maximalanivån klarar sig under 4,70 meter för samtliga beräkningar vid +30 centimeter havsnivå.Detsamma gäller för tre av fyra beräkningar vid +50 centimeter havsnivå, den fjärde gernivån 4,85 meter (se tabell 11.3 ovan för relationen till global havsvattennivåstigning). Antaldagar per år då Saltsjön står högre än Mälaren ökar med ökat medelvattenstånd, från cirka 2dagar/år till cirka 23 dagar/år då havets nivå höjs +30 centimeter respektive cirka 75 dagar/år då havets nivå höjs +50 centimeter. Detta betyder att de kulvertar som alltid har förbindelsemed Mälaren behöver kunna stängas för att undvika saltvatteninträngning. Vad detgäller de lägsta vattennivåerna så sänks de med storleksordningen 1-2 decimeter, på grundav ökad avdunstning.11.2. Extrema händelserDe högsta havsvattenstånden är kortvariga (storleksordning cirka 6 timmar). Kortvarigahöga nivåer är givetvis dimensionerande för kajkanter och överkanter på konstruktionersom exempelvis luckor, men har mindre betydelse för avbördningen från Mälaren underen flödeshändelse. Där är det istället medelvattenståndet under längre perioder som är avstörst betydelse för vilken kapacitet som uppnås, eftersom en högflödessituation i Mälarensträcker sig över flera dygn. Av denna anledning så har tidigare dimensioneringsberäk-258

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27ningar för Mälaren gjorts med motdämmande vattenstånd i Saltsjön, som är realistiska attanta som medelvärde för Saltsjöns nivå under flera dygn i sträck (SMHI, Rapport 2008-19).Dessa nivåer är alltså inte jämförbara med de nivåer som gäller för kortvarigt extremt högavattenstånd. Nivån 4,08 meter för Saltsjön är en ungefärlig 100-årshändelse under dagensklimat om den varar 6-14 dygn under perioden mars-maj, men skulle vara en ungefärlig2-årshändelse om den inträffade under ett dygn någon gång under året.Tidigare beräkningar för framtidens klimat har resulterat i lägre dimensionerande tillrinningtill Mälaren än under dagens klimat (se SMHI-rapport 2008-20). Ett konservativt antagandevore således att utgå från dagens dimensionerande tillrinning. Frågan är då vilketsaltsjövattenstånd denna ska kombineras med för att motsvara framtidens förhållanden.Om Saltsjönivån 4,08 meter + 0,5 meter = 4,58 meter används får vi en kombination som ärextrem även i ett framtida klimat.En beräkning av vattenstånden i Mälaren med dessa förutsättningar visar vattenståndsom blir mellan 4,79 meter (vid en 100-årstillrinning) och 5,08 (vid en dimensionerande tillrinning),se tabell 11.4. I dessa beräkningar tillåts inte Mälarens nivå gå under Saltsjöns nivå(4,58 meter) någon gång under beräkningen. Detta är en förenkling, som i praktiken innebäratt Saltsjöns medelvattenstånd samtidigt har höjts med 1,1 meter (1,6 meter i slutet påseklet när landhöjning inkluderas).Tabell 11.3. Vattenstånd i Mälaren vid 100-, 1000 respektive 10 000-årsflöden för nollalternativet (dagens kapacitetoch reglering), huvudalternativet (ny kapacitet och reglering i dagens klimat) och nivåerna i ett framtida klimat (medny kapacitet och reglering). Vattenståndet i Saltsjön är för dagens klimat 4,08 meter och i framtida klimat 4,58 i beräkningarna.NivåNollalternativetDagens kapacitetoch regleringRegleringFas3 -Dagens klimatRegleringFas3 -Framtida klimat100-årsflöde 5,17 4,56 4,791000-årsflöde >6 4,64 4,92FLK1/10000-årsflöde >6 4,78 5,0811.3. SlutsatserDen nya avtappningskapaciteten och regleringen bedöms klara av förändrade tillrinningsmönstertill Mälaren och upp till ett 0,5 meter högre havsvattenstånd i ett framtida klimatunder normala tillrinningsförhållanden. Vid höga tillflöden av vatten (100-årsflöden till 10000-årsflöden) till sjön blir översvämningsriskerna runt Mälaren lägre än idag, även omhavet skulle stiga med 0,5 meter (se figur 11.2).259

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Figur 11.2. Dagens översvämningsrisker runt Mälaren är oacceptabelt stora och beror på att det idag inte går atttappa ut tillräckligt mycket vatten från Mälaren till havet. Nya Slussen minskar riskerna radikalt.Den ökade avtappningskapaciteten ger bättre förutsättningarna än vad vi har idag att mötaframtida klimatförändringar. Genomförda analyser pekar mot att översvämningsriskernablir lägre än de risker vi lever med idag, även om havets nivå stiger. Detta gäller ända tilldess att havsvattenytan höjs i nivå med Mälarens vattennivå.Om havet skulle stiga är det i första hand viktigt att det sker tätningsåtgärder och höjningav luckor på andra platser än i Slussen/Söderström för att förhindra saltvatteninträngningtill Mälaren.Fortsätter havet att stiga kan det i ett senare skede bli fråga om invallningar, avledningav vatten eller pumpning eller att låta Mälaren på sikt bli en havsvik igen. Frågan om vilkaklimatanpassningsåtgärder som krävs vid en sådan utveckling kan inte lösas inom ramenför Stockholms stads arbete med Slussen eller lokalt i Söderströmsområdet. För den långsiktigaplaneringen för klimatpassningar på regional nivå har länsstyrelserna en central roll.Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, ansvarar för frågor om samhälletssäkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.260

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Vattenanläggningarna i Slussen/Söderström projekteras för en teknisk livslängd påcirka 100 år. Slussenanläggningen kommer att vara anpassad till ett cirka 0,5 meterhögre havsvattenstånd än idag (vilket innebär cirka en meter högre havsvattenståndpå global nivå).Avtappningskapaciteten måste, enligt SMHI, byggas ut oavsett om klimatet ändraseller inte. Den utbyggda avtappningskapaciteten i de aktuella vattenanläggningarnaskapar bättre förutsättningar att möta framtida klimatförändringar. Dessutom finnsdet utrymme att inom den planerade kapaciteten förändra regleringen, det vill sägahur vattnets ska variera i sjön, på många olika sätt anpassat till förändrade klimatförutsättningari form av en annan hydrologisk regim och förskjutningar av när årstidernainfaller i Mälardalen.Den nya regleringen av Mälaren har ett bäst före datum. Regleringen är utformadför att fungera i dagens klimat. Beroende på klimatutvecklingen kan det till exempelkomma att finnas behov av att magasinera mer vårvatten för att klara torrare somrareller anpassa årstidsvariationer i regleringen till ekologiskt relevant period, om detsker en förskjutning av våren i ett framtida klimat. Regleringen av Mälaren har justeratsungefär vart 20:e år sedan 1940-talet.261

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27DEL IVSAMLAD BEDÖMNING12. SAMLAD BEDÖMNING12.1. Samlad bedömningI planerna för nya Slussen ingår en kraftfull ökning av Mälarens avtappningskapacitet fråndagens cirka 300 m 3 /s till 1500 m 3 /s genom nya vattenanläggningar i Söderström. Det innebärsamtidigt att Mälarens avtappningskapacitet mer än fördubblas från dagens cirka 800m 3 /s till totalt cirka 2000 m 3 /s. SMHI bedömer att den planerade avtappningskapaciteten ärstor och ger en hög säkerhet under dagens förhållanden. Den samlade bedömningen är attdet nya förslaget till avtappningskapacitet och reglering av Mälaren har övervägande positivakonsekvenser.Den nya avtappningskapaciteten och regleringen innebär stora förbättringar jämfört mednollalternativet då de betydligt minskar risken för översvämningar i hela Mälardalen. Detbedöms innebära:• Stora positiva konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genombland annat att risken för föroreningsspridning från översvämmadeområden och omfattning av bräddning av avloppsvatten reduceras.• Måttliga till stora positiva konsekvenser för människors hälsa, tillstora delar kopplat till en ökad säkerhet för dricksvattenförsörjningen.• Stora positiva konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur runtMälaren då översvämningsriskerna minskar för städer och bebyggelselängs Mälaren och för viktiga samhällsfunktioner i form avkollektivtrafik, vägar, järnvägar, flygplatser, försörjningssystem förvärme, teletrafik, el/värme med mera.• Stora positiva konsekvenser för strandnära kulturmiljöer genomminskade risker för påverkan och allvarliga vattenskador samtpåverkan på byggnadskonstruktionen i riksintressanta miljöer ochpå kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt fornlämningar.• Positiva konsekvenser för både oinvallad och invallad jordbruksmarkoch skogsbruk på grund av minskade översvämningsriskeroch därtill hörande skador.262

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Måttliga till stora positiva konsekvenser för såväl hamnar i Mälarensom för sjöfarten på grund av ökade förutsättningar för fartygenatt anlöpa och nyttja hamnarna i Mälaren samt minskad risk förgrundstötning i farleder.• Stora positiva konsekvenser för friluftsliv och rekreation främsteftersom strandnära anläggningar inte riskerar att översvämmaseller spolas bort, badplatser skyddas från utsläpp från översvämmadeområden med mera.De årstidsbaserade variationerna i den nya regleringen bedöms innebära:• Måttliga till stora positiva konsekvenser för strandnära naturmiljöer.Detta beror på att återkommande vårhögvatten och inomårsvariationleder till en förstärkning av vegetationszoneringenoch bättre förutsättningar för fågel, fladdermöss, insektsproduktionoch groddjur.• Små positiva konsekvenser för fiskfaunan med betydelse för bådeyrkesfisket och fritidsfisket i Mälaren genom att vårlekande fiskarterges bra förutsättningar att reproducera sig genom ett högre vattenståndoch ökade ytor för lek i grunda översvämmade områdenunder våren.• Negativa konsekvenser för jordbruket till följd av höjningen avvegetationsperiodens medelvattenstånd och försening av vårbruketpå lågt liggande åkerarealer. Detta bedöms ur ett resurshushållningsperspektivinnebära en liten försämring för oinvallad åkermark.För enskilda markägare med berörd mark kan denna konsekvens blimärkbar. Det kommer att ske en skadereglering på låglänt oinvalladåkermark. Påverkan på betesmark är under utredning.De ökade flödena från Mälaren till Östersjön bedöms innebära:• Små negativa konsekvenser för vattenmiljön till följd av förändradeförhållanden vad gäller salthalt, näringsämnen, grumling,föroreningar i vattnet samt erosion och sedimentation. Detta är enpreliminär bedömning som baseras på att huvudsakligen relativttåliga och robusta vattenmiljöer berörs och att höga flöden främst ärkortvariga.• Små negativa konsekvenser för hela Stadsgårds- och Skeppsbrohamnenutom för kajplats 152 där konsekvenserna bedömssom måttligt negativa. Detta till följd av påverkan på fartygensmanövreringsförmåga och därmed påverkan på nyttjandegradenför dessa hamndelar. Riskökningarna behöver vid denna kajplatskompenseras..263

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27• Små negativa konsekvenser för kulturmiljön genom att fornlämningari vattnet genom ökad erosion kan brytas ner snabbare än inuläget eller täckas över genom sedimentation och riskerar att blisvåråtkomliga för framtida studier. Denna påverkan kan dock varasvår att särskilja från den påtagliga påverkan från andra faktorersom finns redan idag.• Något ökade risker för bad vid Långsholmsbadet och Oxhålsbadet iStockholm på grund av högre vattenhastigheter vid enstaka tillfällenunder en 30-årsperiod, sannolikt under tidig vår eller sen höst.En fördjupad riskanalys genomförs och behov av säkerhetsrutineroch skyddsåtgärder utreds.Huvudalternativet innebär en justering av tappningsordningen mellan Söderström ochNorrström vilket ger:• Måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön lokalt. Översynpågår av regleringsförslaget för att denna negativa konsekvens skautebli.12.2. Förslag till fortsatta utredningarSlussenprojektet föreslår att följande utredningar genomförs för den slutliga MKB:n.För vattenanläggningar och byggnadsarbeten i Slussenområdet:• Beskrivning av planerade anläggningar och arbeten utifrån bearbetad detaljplan• Miljökonsekvensutredningar för vattenanläggningar och åtgärder• Möjliga skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder• Förslag på kontrollprogram• Bedömning av måluppfyllelseFör den nya regleringen av Mälaren:• Bedömning av nytta med prognos i regleringen för ytterligare flödesdämpning• Översyn av flödesfördelning mellan Norrström kontra Söderström• Uppdatering av konsekvensanalyser vid tillgång till nya höjddata för Mälaren• Natura-2000 MKB tas fram vid tillgång till nya höjddata för Mälaren• Kostnad-nyttoanalys för regleringen• Säkerhetsrutiner för ny reglering av Mälaren, lokalt och nedströms Slussen• Förslag på fler mätstationer för vattennivåer i Mälaren• Förslag på kontrollprogram• Bedömning av måluppfyllelse12.3. MåluppfyllelseUpprättas i den slutliga MKB:n till tillståndsansökan.264

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2713. MILJÖSTYRNING AV PROJEKTERING OCHBYGGARBETENAnläggningar i Slussenområdet kommer att medföra miljökonsekvenser under de cirka 100år de planeras vara i drift, till exempel i form av olika grad av samspel med de höga kulturmiljövärdenai området, energiförbrukning, kretsloppsanpassning och inbyggda materialmed mera. Miljökonsekvenser kommer att uppstå även under den cirka sex år långa produktionstiden,till exempel i form av bullerpåverkan från transporter, damning med mera.I Stockholms stads miljöprogram för 2008-2011 sammanfattas Stockholms stads ambitionerinom miljöområdet. Det är ett kommunövergripande styrdokument som innehållerriktlinjer för hur Stockholms stad ska arbeta med de olika målen. Utgångspunkten förarbetet är att åstadkomma en stor minskning av Stockholms stads miljöpåverkan. Utifrånmiljöprogrammet ska sedan alla nämnder och bolag vidta åtgärder som leder mot målen.Exploateringskontoret har tagit fram ett eget miljöprogram. De två övergripande miljöprogrammen(Stockholms stads samt Exploateringskontorets) samt kunskapen om vilka miljöaspektersom är viktiga att beakta i Slussenområdet är utgångspunkt för ett miljöprogramoch miljöstyrningen av Slussenprojektet. Relevanta miljöaspekter ska hanteras i projektetsalla skeden på ett systematiskt sätt. Mål och krav detaljeras och anpassas till de olika skedena.Övergripande miljömål samt utgångspunkterna för miljöstyrningen av Slussenprojektetantogs i genomförandebeslutet för Slussen (Stockholms stad, Kommunstyrelsen, 2010) ochfinns i Bilaga 2 till den preliminära MKB:n.265

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27DEL VREFERENSER OCHORDLISTA14. REFERENSERCalluna AB, 2008-01-21Calluna AB, 2009-01-26Calluna 2010-01-29Calluna AB, 2010-09-14Calluna AB, 2010-10-05Calluna, 2010-05-10Danish Acoustical Laboratory 1982ELU / Tredim Geoteknik AB, 2009ELU, 2008-09-30, reviderad 2009-03-04ELU, 2009-06-03ELU, 2010-02-05Engqvist, A., 2009-03-31Engqvist, A., 2009-06-22Engqvist, A., 2009-12-31FörsvarsmaktenJordbruksverket Vattenenheten, 2010-03-25 _ rev 2010-10-22Projekt slussen – Ny reglering av Mälaren – Förslag till målför strandnära naturmiljönProjekt slussen – Ny reglering av Mälaren – Förslag till metodikför konsekvensbedömning av den strandnära naturmiljönKort om konsekvenser för strandmiljöerna av ny regleringFas 3 –flödesreglerad (arbetsmaterial)PM Ny reglering av Mälaren, fas 3b – Risk för ökad förekomstav leverflundra?Projekt Slussen – Ny reglering av Mälaren konsekvensbedömningav strandnära naturmiljönRiskanalys långflygande översvämningsmyggor vid Mälarenföre och efter omregleringen enligt fas 3bEnvironmental noise from industrial plants. General predictionmethod. Report no. 32Geotekniskt underlag. ArbetsmaterialSlussen, Teknisk PM – Kajer och kanalerRitning G-108, ArbetsmaterialPM MasshanteringModellberäknad påverkan på uppehållstider, skiktningsförhållandenoch sundströmmar i Stockholms inre skärgård vidantagna höga flöden och nollflöden från Mälaren genom Slussen/SöderströmModellering av närsalter i Stockholms inner- och mellanskärgårdtill följd av en ökad avtappning genom Slussen/Söderströmoch förändrad reglering av MälarenKompletterande jämförelse av noll- och huvudalternativensinverkan på närsaltsfördelningen i Stockholms inner- ochmellanskärgård för fas3-tappningsfalletFörsvarsmaktens säkerhetsinstruktioner för vapen, ammunitionmed mera (SÄKI)Ny reglering av Mälaren - Påverkan på jordbruket Hur påverkasjordbruksmarken kring Mälaren av en ändrad vattenståndsreglering?Vattenenheten belyser markavvattningsfrågani samband med förslag till ändrade vattenstånd enligtförslag Huvudalternativet Fas 3b266

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27KTH, 2006, Analys av Mälarens avtappningsförhållandeni anslutning till KlimatochsårbarhetsutredningenKågström, M., 2009Lundström, J. & Schäfer, M., 2010-06-30Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007Länsstyrelsens faktablad 2004:01Klas Cederwall, KTH. Stockholm, september 2006Hur ska man hantera det här med hälsa? – en kunskapsöversiktom hälsans roll i konsekvensbeskrivning och transportplanering.Institutionen för stad och land nr 7/2009.Konsekvensbedömning angående förekomst av översvämningsmyggorvid ny reglering av Mälaren.Fiskevårdsplan 2007-2010 för Stockholms län Rapport2007:05.Slussen Riksintresse och modern trafiklösning, planeringsunderlagLänsstyrelserna (berörda), 2007 Fiskets framtid i de stora sjöarna. Rapport 2005:49.Marin Miljöanalys 2009-05-18Marin Miljöanalys ABMarin Miljöanalys ABMariterm AB, 2002-10-18Medins Biologi AB, 2008-10-30Medins Biologi AB. 2008MKB-centrum 2007Naturvårdsverket 2003-08-14Naturvårdsverket 2004Naturvårdsverket, 2006-06Nicklasson 1979Rapport Ytgeologi SlussenRapport U211-0711. 2008-04-10. Sjömätning SlussenRapport U211-0711-A. 2008-05-13Miljöprovtagning SlussenMälarsjöfarten och Näringslivet- nuläget och framtiden,Bottenfauna upp- och nedströms SlussenEffekter på akvatisk fauna och flora i Skärgården och Mälarensutloppsvik på grund av ombyggnaden av Slussen ochändrad tappning/reglering av Mälaren. (arbetsmaterial)Biologisk mångfald i miljökonsekvensbeskrivningar och strategiskamiljöbedömningar, Rapport 4/2007Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende,vård och undervisning. Redovisning av regeringsuppdrag.Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser[till 2 kap. och 26 kap. 19 § miljöbalken]. NFS 2004:15Luftguiden, Naturvårdsverkets handbok med allmänna rådom miljökvalitetsnormer i utomhusluft. Handbok 2006:2.Konsekvenser ur naturvårdssynpunkt av vattenståndsförändringari oligotrofa sydsvenska sjöar. Växtekologiska institutionen,Lunds universitet.Philipsson, 2002 Mälaren med öar och strandområden. Riksintresse enligt 4kapitlet miljöbalken. Länsstyrelsen i Sörmland. Remisssutgåva.RTK, 2009SGU, 1964. Serie Ae Nr 1Sjöhistoriska museet, 2010-09-16Sjöfartsverkets författningssamling 1988:5Sjöfartsverket 2008SLU och Mälarens vattenvårdsförbund,2000SMHI, Rapport 2007-41CFörslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionplaneochtrafikkontoret, Stockholms läns landsting. Regionaladagvattennätverket i Stockholms län. RiktvärdesgruppenBeskrivning till geologiska kartbladet Stockholm NO.Slussen. Arkeologisk konsekvensutredning inför ökad avtappningav Mälaren genom Stockholm. (arbetsmaterial)Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande av beslutom allmänna farleder och allmänna hamnar.Mälarsquat inmätning och kontroll av fartygsdynamiska rörelseroch djupgående med stöd av RTK.Mälaren, miljötillstånd och utveckling 1965-98Risk för erosion samt spridning av avloppsvatten vid tre olikatappningar från MälarenSMHI, Rapport 2007-51 Förslag på ny reglering av Mälaren fas 1267

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27SMHI, Rapport 2008-18SMHI, Rapport 2008-19Havsvattenstånd i Saltsjön - nu och i framtidenDimensioneringsberäkning för Mälaren - delrapport inomprojekt SlussenSMHI, Rapport 2008-20 Förslag till ny dynamisk reglering av Mälaren (fas 2c)SMHI, Rapport 2008-61SMHI, Rapport 2009-60, 2010-06-082009-06-08. Hydrodynamiska utredningar i SlussenprojektetModellverifiering, saltvattenförekomst vid botten i Saltsjönsamt mätningar 2009-04-28.SMHI, Rapport 2010-16 Förslag på Mälarens framtida reglering – Slutrapport fas 3SMHI, Rapport 2010-34, 2010-01-18SOU 2006:94, Delbetänkande av KlimatochsårbarhetsutredningenSSPA, 2010-10-13Statens folkhälsoinstitut, 2005:39Hydrodynamisk modellering i Saltsjön – kompletterande underlagför bedömning av erosionsrisk vid ökad avtappning avMälaren genom SöderströmÖversvämningshot, Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmarenoch VänernMälarens reglering FAS 3 – Påverkan på sjöfarten Utökadriskbedömning inklusive manöversimuleringarVägledning för hälsokonsekvensbeskrivningar.Statens Maritima Museer 2008 100 nya vrak. Arkeologisk rapport 2008:10Stockholm 2009:1Stockholm Stad 2010-03-31, rev 2010-04-16Stockholms Stad m.fl., 2007-10-17Stockholms stad, 2007Stockholms stad, 2008-06-02Stockholms Stadsmuseum och Statens maritimamuseer, 2007Stockholm Vatten, 2010-01Svenskt Vatten, 2007Sweco, 2007Sweco, 2007Sweco, 2009-06-15Sweco, 2009-12-09_rev 10-10-06Sweco, 2010-02-11Sweco, 2010-02-22Sweco, 2010-02-22Broschyr: Miljözon Tunga fordon – lastbilar och bussar i Sverige,Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Mölndal, Helsingborg,2009PM 01 Genomförandeplanering projekt Slussen. (Ny versionunder arbete 2010)Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster.Gemensamma upphandlingskrav för Göteborgs Stad, MalmöStad, Stockholms Stad och Vägverket.Samrådsunderlag, DNR E2007-510-01734Rapport från provtappning vid RiksbronArkeologisk utredning Slussen med angränsande vattenområden.Rapport RAÄ 103Stockholm vattens riktlinjer för länshållningsvatten samtspräng- och borrvatten från byggarbetsplatser. Utgåva 6Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen.Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat. Meddelande135.Miljökonsekvensbeskrivning hamnverksamhet del av SödraHammarbyhamnen.Miljökonsekvensbeskrivning hamnverksamhet SkeppsbronStadsgården.Miljöinventering och rivningsplan avseende byggnader ochlokaler inom Slussenområdets trafikplats (arbetsmaterial)Erosionsrisk vid ökad tappning av Mälaren - Broar, mälaröarnaoch Almare-Stäket. Huvudalternativ fas 3 (arbetsmaterial)PM Noggrannhet i GIS-dataBedömd anläggningskostnad för erosionsskydd – Mälaröarnatill Blockhusudden huvudalternativ fas 3 -flödesregleradErosionsrisk vid ökad tappning av Mälaren - Sjöledningar frånMälaröarna till Blockhusudden (arbetsmaterial)268

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Sweco, 2010-02-22Sweco, 2010-03-10_rev 10-05-25Erosionsrisk vid ökad tappning genom Söderström - Broaroch kajer mm öster om Klubbensborg (arbetsmaterial)Konsekvenser för skogsbruket vid ändrad avtappning ochreglering av Mälaren, Fas 3b (arbetsmaterial)Sweco, 2010-05-20 Produktionsberäkningar av vattenkraftanläggningar vid Mälaren(arbetsmaterial)Sweco, 2010-08-31Svensk standard SS 460 48 61Tikab Strukturmekanik AB och ELUKonsult AB, 2010-06-04Tyréns, 2006-11-29Tyréns, 2006-12-01Tyréns, 2008-10-03Tyréns, 2008-12-17Tyréns, 2009-06-07Tyréns, 2010-04-10 _ rev 2010-10-27Tyréns, 2010-04-20Tyréns, 2010-04-26Tyréns, 2010-05-06Tyréns, 2010-05-10Tyréns, 2010-06-09Tyréns, 2010-10-26Tyréns, 2010-10-18Vattenmyndigheterna, 2010-05-03WSP, 2009-10-27WSP, 2010-06-03WSP, 2010-06-15WSP, 2010-10-19Konsekvenser för vattenmiljön vid en ändrad reglering avMälaren fas 3b (arbetsmaterial)Vibrationer och stöt – Mätning och riktvärden för bedömningav komfort i byggnader. Standardiseringskommissioneni Sverige.Teknisk PM Segmentlucka för sluss – Beskrivning K107.Sjöbergsplan, Översiktlig miljöteknisk markundersökningSlussterrassen, Översiktlig miljöteknisk markundersökningTyréns rapport 2007. Östra Mälaren – Riskbedömning avakuta händelser som kan orsaka råvattenförsämring.Slussen, Översiktlig riskanalys för rivnings- och grundläggningsarbeten(med tillhörande bilaga)Slussen miljöteknisk markundersökningProvtagning av grundvatten kring SlussenProjekt Slussen – Ny reglering av Mälaren (fas 3b). Effekter påtillförsel av kväve och fosfor till Mälaren.Konsekvensbedömning för strandnära kulturmiljöer (arbetsmaterial)Konsekvensbedömning för rekreationsintressen vid ny regleringav Mälaren (arbetsmaterial)Konsekvensbedömning för människors hälsa vid en ny regleringav Mälaren (arbetsmaterial)Konsekvensbedömning för rekreationsintressen vid en nyreglering av Mälaren (arbetsmaterial)Konsekvensbedömning för yrkes- och fritidsfisket i Mälarenoch Stockholms ström vid en ny reglering av Mälaren (arbetsmaterial)Konsekvensbedömning för dricksvatten vid en ny regleringav MälarenPM Sjöfart och hamnar. (Konsekvensbedömning för sjöfartoch hamnverksamhet vid en ny reglering av Mälaren, vid Slussen/Söderströmsamt byggtiden för en ny sluss i Söderström)Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden,Sedimentundersökning inför ledningsomläggning vid Slussen.Sedimenterosion i Stockholm: miljöpåverkan vid Mälarensreglering fas 3PM Beräknad sedimenterosion vid några områden av marinarkeologisktintresse i StockholmMälarens reglering fas 3B: föroreningsspridning från sedimenterosionoch utlakning vid extrema händelser (arbetsmaterial)269

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27RAPPORTER RÖRANDEALTERNATIVSKILJANDE ASPEKTERSÖDERSTRÖM/SÖDERTÄLJEEngqvist, A., 2009-07-10. Modellering av närsalter i Himmerfjärdsområdet samt Stockholms inner- och mellanskärgårdtill följd av en ökad toppavtappning genom Södertälje och därmed minskat flöde genom Slussen/Söderström tillsammans med förändrad reglering av MälarenSMHI, 2009-05-22. Huvudalternativ – justerat förslag baserad på ökad avtappningskapacitet i Södertälje ochStockholmSWECO, 2009-09-14. Södertälje kanal – Simulering av strömhastigheter och vattennivåer för beräkning avbottenskjuvspänning. 2-dimensionell hydraulisk modellering.Sweco 2009-10-05, reviderad 2010-08-17. Alternativskiljande konsekvenser för vattenmiljön vid en utbyggnadav tappningskapaciteten och ändrad reglering av MälarenSweco, 2010-01-25. Södertälje kanal, skydd av vattenanläggningar mot bottenerosion vid ökad avbördningSweco, 2010-01-25. Södertälje kanal, skydd av kanalbottnen mot erosion vid ökad avbördningTyréns, 2009-10-05. PM 2– Sjöfart och Hamnar Mälarens reglering flöden Söderström och SödertäljeWSP, 2009-11-18. Sedimenterosion och föroreningsspridning vid ökad avtappning av Mälaren genom SödertäljekanalWSP, 2010-01-13. Kostnader för erosionsskydd i området kring Södertälje kanalREFERENSER FRÅN WEBBEN:www.sjofartsverket.se, 2010www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/Gis+och+kartor/viss.htm 2010-04-11www.stockholm.se/KlimatMiljohttp;//slb.nu/lfv/www.fiskeriverket.seArtdatabanken 2010-01-19www.map.stockholm.se/kartago, 2010-04-09Artdatabanken 2010-04-28www.stockholm.se, 2010-10-08 (Stadsplanering >> Gronstrukturplanering >> Sociotopkarta/Startsidan >>Trafik & Stadsplanering >> Stadsplanering >> Grönstrukturplanering)ÖVRIGT:Stockholms stad, Kommunstyrelsen, 2010, Projekt Slussen –Genomförandebeslut, Utlåtande 2010:66 RI(Dnr 311-481/2010)Mälarregleringsföreningen, 4 juni 1936. Meddelande till Strandängarna kring Mälaren angående Mälarens reglering,Stockholm 1936.Regeringsbeslut 2010-03-18, Dnr Fö210/560/SSKMUNTLIGA REFERENSER:Björn Forssman, SSPABjörn Hånell, SLUErling Ögren, SLUGustav Welin, Mälarens fiskareförbundHans Bergström, Stockholms Hamn ABHenrik C. Anderson, LänsstyrelsenIngela Trolle, Stockholms Hamn ABJohan Axiö, SjöfartsverketLars Lundin, SLUMats Olsson, SLUPatrik Wiberg SjöfartsverketPer Sandberg, mellanskogRoland Norlén, Sveriges Fiskares RiksförbundRonny Öberg, SLSven Kihlström, SkogsstyrelsenTage Edvardsson, SjöfartsverketTorbjörn Persson, Stockholms Hamn ABTord Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet, Universitetslektor i produktionsekologi. Institutionen förskogens ekologi och skötsel.Artdatabanken, Martin Tjernberg. Artexpert fåglar och ryggradsdjur.270

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-2715. TEKNISK ORDLISTAArt- och Habitat direktivet: är ett EG-direktiv från 1992 som är en naturlig fortsättningefter implementeringen av Fågeldirektivet 1979. Direktivet tillkom efter FN-konferenseni Rio de Janeiro och omfattar en rad olika arter (dock ej fåglar) och dess habitat. Habitatdirektivetimplementerade för första gången vad avser skyddsområden en försiktighetsprincipsom innebär att projekt måste visa att de inte har negativa effekter på områdetinnan de sätts igång.Allmänna råd: Generella rekommendationer om hur en författning (lag, förordning ellerannan rättsregel) kan eller bör tillämpas.Amplitud: Maximal avvikelse från ett medelvärde.Antropogen: Kan härledas ur mänskliga aktiviteter.Avtappning: Vattenkraftsterm som beskriver den mängd vatten per tidsenhet som tappasur till exempel Mälaren, även kallad avbördning.Avrinning: är det som sker när regn och smältvatten rör sig vidare i ett område. Det kanske som ytavrinning på markytan, som grundvattenavrinning och som avrinning i vattendrag.Eftersom det mesta vattnet från olika ställen så småningom samlas i vattendrag skerdet mesta som avrinning i vattendrag.Avrinningsområde: Det landområde, inklusive sjö- eller vattendrag, som avvattnas viadetta vattendrag.Avtappningskanal: Kanal med syfte att tillåta avtappning av vatten.Backscatterdata: Amplituddata från ekolodsmätningar visar hur väl bottenytan reflekterarljud. En hård yta ger ett starkt eko och en mjuk yta ger ett svagare eko.Batymetri: Beskriver terrängens fysiska form under vatten och är motsvarigheten till topografipå land.Betongmadrasser: Erosionsskydd av dubbla geotextilvävar som läggs ut på sjöbottnenoch sedan fylls med betong mellan vävarna.Biologisk mångfald: Variationsrikedomen bland levande organismer.Biotop: En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, därvissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissaorganismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter somlever i området.BK2: BK2 betyder bärighetsklass 2. Det svenska vägnätet är indelat i tre bärighetsklasser:BK1 - max 60 tons bruttovikt, BK2 - max 51,4 tons bruttovikt, BK3 - max 37 tons bruttovikt.Blå bård: Grunda och vegetationsrika vattenområden mellan vass och strandäng. I dettagrunda vatten finns en mycket stor produktion av frörika våtmarksväxter och insektersom i sin tur är en förutsättning för ett rikt djurliv i övrigt, särskilt fågellivet.Bottenfauna: Alla djurindivider inom ett område på botten av ett hav, en sjö eller ett vattendrag.Bottenskjuvspänning: Hur stor kraft i sidled som sedimenten utsätts för.271

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Brunifiering: är en benämning av ökande halter av humusämnen och/eller järn och manganföreningari vatten.Bräddning av avloppsvatten: Bräddning av avloppsvatten från avloppsreningsverk ellerspillvattennät sker vid stora inläckage av till exempel regnvatten och stora flöden av dagvatten,till exempel vid kraftiga regn, och innebär att avloppsvatten släpps ut orenat ellerdelvis orenat.BTEX: Summan av de aromatiska kolvätena bensen, toluen, etylbensen och xylen.Buller: Oönskat ljud. Upplevelsen av buller, och vilken grad av störning det innebär, ärdärför i hög grad individuell.Dagvatten: Dagvatten består bland annat av regn- och smältvatten som kommer från tak,dränering, gator och parkeringar etcetera. Dagvatten tränger inte ned i marken, utan avrinnerpå markytan.Decibel (dB): En logaritmisk skala som används för att redovisa ljudtryck (”buller” i dagligttal).Dimensionerande flöde: Det högsta flöde som beräknas uppstå i vattendrag på grund aven kritisk kombination av faktorer (som mycket stort snömagasin i kombination med extremaregn under snösmältningen). Beräkningarna baseras på de riktlinjer för dimensioneringav dammanläggningar som upprättats av Flödeskommittén.Dimensionerande vattennivå: Den vattennivå som blir resultatet av ett dimensionerandeflöde.Dimensionerande tillrinning: Den högsta tillrinning till ett vattendrag eller en sjö som gerett dimensionerande flöde.Dränkningsvaraktighet: Det antal dagar under vegetationsperioden som vattennivån ärstörre eller lika med en given nivå i stranden. Dränkningsvaraktigheten uttrycks i procentav antalet dagar.EG-direktiv (kallas ofta något oriktigt för” EU-direktiv”): Anvisningar från ministerrådetoch EU-parlamentet till EU:s medlemsstater att anpassa sin lagstiftning så att denstämmer överens med direktivets krav. En verksamhetsutövare behöver inte hålla reda påvad som står i EG:s direktiv, utan han/hon ska kunna förlita sig på att Sverige har införtdirektiven på ett korrekt sätt i den svenska lagstiftningen.Ekosystem: är ett avgränsat område av naturen som vi människor valt att betrakta som ettsystem.Ekvivalent ljudnivå: En form av medelljudnivå som mäts i decibel med A-vägning (dBA).Det svagaste ljudtryck som människor kan uppfatta är omkring 5 dBA och människanssmärtgräns går vid cirka 130 dBA.Erosion: Den nednötning och transport av jord och berg som orsakas av vind, rinnandevatten, vågor, glaciärer, gravitationsrörelser med mera. Begreppet avser normalt att materialpå botten sätts i rörelse på grund av krafter från strömmande vatten.Estuarina: Ett estuarium är ett vattenområde delvis omgivet av land, där sötvatten gradvisblandas upp med saltvatten till bräckt vatten.Eutrof: Betyder näringsrik. Eutrofa sjöar är således näringsrika; de karakteriseras av högtpH och riklig växtlighet.272

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Fragmenterad: Inom ekologin betyder fragmentering uppsplittringen av en naturtyp elleren arts habitat i mindre delar (fragment).Fuktäng: Det finns ängar av olika slag och man skiljer mellan torrängar, medelfuktigaängar, fuktängar samt kärrängar.Fågeldirektivet: är ett EU-direktiv som skyddar samtliga naturligt förekommande fågelarteroch specifikt utsatta arters häckningsplatser, inom medlemsländerna, för att bevaralivskraftiga populationer. Fågeldirektivet från 1979 är EU:s äldsta lagstiftning omskydd av vilda djur och det ena av två direktiv som behandlar naturskydd, där det andraär habitatdirektivet. Främst reglerar den jakten och innehåller krav på att medlemsländermåste upprätta särskilda skyddsområden, för vissa listade arter, vilka numera ingår i Natura2000.Föreskrifter: Juridiskt bindande krav, som beslutas av myndigheter, kommunfullmäktigeeller kommunala miljönämnder. Föreskrifter som meddelas av regeringen kallas förordningar.Förkastningsbrant: En förkastning är en yta längs vilken ett block av berg har rört sig relativtett annat block. Blocket höjs, sänks eller flyttar sig i sidled.Gabioner: Erosionsskydd av nätkassar som fylls med sten innan de läggs ut på sjöbottnen.Grävpålar: Pålar av större diameter som grävs ner. Kan överföra stora laster och kan utförasmed låg buller- och vibrationsnivå.Habitat: Är inom biologin en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva. Ordet habitat ärdelvis synonymt med ordet biotop, men habitat kan sägas vara områdets lämplighet somlivsmiljö sedd ur artens perspektiv, medan biotopen är områdets naturtyp mer allmänt.HBV-modell: En hydrologisk avrinningsmodell som utvecklats av SMHI och i dag användsöver hela världen. Modellen kan nyttjas vid varningar för översvämning, för dimensionsberäkningaråt vattenkraftindustrin, beräkning av vattenföring på platser därmätningar saknas samt för konsekvensanalys av effekter av miljöförstörande verksamheti vattendrag.Humus: Är nerbrutna växt- och djurdelar i förnan vars ursprung inte längre kan identifierasmed blotta ögat. På obrukade jordar utgör humus huvuddelen av det översta marklagret,den så O-horisonten, också kallad råhumus. Humuslager kan dock saknas på hälleberg,rasbranter, bergstoppar, glaciärbottnar etcetera. Humus kan delas upp i mull, mår,torv och dy.Hundraårsnivå: Det högsta vattenstånd som beräknas uppkomma under en hundraårsperiod.Hydrodynamik: Hydrodynamik behandlar vätskors rörelse.Hydrogeologi: Grundvattnets förekomst och uppträdande i berg och jord.Höga flöden: Flöden av vatten som överstiger det normala.Högsta högvattenstånd: Det högsta vattenståndet under mätperioden.Indikatorer: En pH-indikator visar om en lösning är sur, basisk eller neutral.Injekteringspålar: Påle av stål som drivs ned i grunden under samtidig borrning och cementinjekteringav grunden.273

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Infiltration: Den process då nederbördsvatten tränger ner i marken istället för att forslasbort genom ytavrinning. Infiltration kan göras på konstgjord väg för att framställa grundvatten.Islossning: Är då isen spricker när temperaturen blir högre på våren. Islossningen kan skeunder dramatiska former vid öppet hav eller i älvar.Iterativ process: Iteration är ett annat ord för upprepning. En process som upprepats medgradvis förbättrade indata tills ett önskat resultat uppnåtts.Isolinjer: Linje som sammanbinder koordinater med lika mätvärden. Med isolinjernas ekvidistansavses skillnaden mellan två isolinjer på en karta. På exempelvis orienteringskartoranges höjdkurvorna med en ekvidistans på 5 meter, vilket betyder att det mellan varjehöjdkurva är en höjdskillnad på fem meter.Jetpelare: Cementpelare som skapas i grunden genom injektering med cement via ett rörsom borras ned och sedan återvinns.Kalibrera: Kalibrering sker genom att ett mätdon jämförs med en känd normal och är enuppmätning av hur rätt eller fel mätdonets värde är vid en viss tidpunkt och under vissaspecificerade betingelser.Kohesionsjord: Finkornig jord. I en kohesionsjord verkar inte bara friktionskraft mellanjordpartiklarna utan även den fysikaliska kraften kohesion. Kohesionen, som utgörs avmolekylära attraktionskrafter mellan de mycket små partiklarna i finjorden, medför attjordpartiklarna häftar samman.Kumulativ: Betyder successivt adderande. Används i MKB för att beskriva summan avkonsekvenser som orsakas av flera enskilda konsekvenser.Kvalitativ: Vetenskaplig metod. Resultaten bygger på uppställda teorier eller empiriskaundersökningar.Kvantitativ: Vetenskaplig metod. Resultatet beskrivs med siffror, exempelvis med medelvärdenoch annan statistik.Kärlväxt: är ett traditionellt botaniskt begrepp för växter som utmärks av anpassning tilllandliv genom välutvecklade transportsystem för vatten i stammar och blad via särskildakärl. Dessa kärl kallas kärlsträngar eller silrör.Ledverk: Stora stål- och bjälk formationer i vatten som hjälper fartyg att kunna orienterasig i ett anpassat läge inför till exempel slussning eller vid bropelare där kraftiga strömmarfinns samt som skydd mot påsegling av bropelare i farleder.Limnogen: Kärr vars vatten mest kommer från översvämningar av sjöar och vattendrag.Lägsta lågvattenstånd: Lägsta vattenstånd under mätperioden.Länshållning: Åtgärd för att hålla till exempel ett schakt fritt från vatten.Länshållningsvatten: Vatten i en spontgrop, eller inom någon annan typ av avskärmning,som behöver ledas/pumpas bort för att man ska kunna arbeta där.Medelhögvattenstånd/Medel högvattenföring: Medelvärde av varje års högsta vattenstånd/vattenföringunder mätperioden.Medlågvattenstånd/medellågvattenföring: Medelvärde av varje års lägsta vattenstånd/vattenföring under mätperioden.274

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Ingår till exempel i en tillståndsansökan för vattenverksamhet.MKB:n ska bland annat redovisa positiva och negativa miljö¬konsekvenserav den planerade verksamheten. I MKB:n föreslås även åtgärder för att hantera och minimeranegativa konsekvenser. I MKB-arbetet ingår en samrådsprocess med kunskapsinsamlingoch inhämtande av synpunkter och förslag från myndigheter, sakägare, allmänhetenoch intresseorganisationer.Miljökvalitetsnormer: Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördesmed miljöbalken 1999. De beskrivs närmare i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvalitetsnormernainfördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällorsom till exempel trafik och jordbruk.Morfologi: Lära om organismers form och uppbyggnad.Muddring: Schaktning under vatten i en sjö, vattendrag eller i havet. Muddring kan utförasgenom att spränga, gräva eller suga upp material exempelvis i syfte att fördjupa en farledeller hamn.Natura 2000: Naturområden inom EU som fått ett starkt lagligt skydd.Nollalternativ: Förväntad utveckling om den planerade verksamheten inte kommer tillstånd.Nyckelbiotop: är ett kvalitetsbegrepp inom naturvård. En nyckelbiotop är en biotop somfrån en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljöanses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. En nyckelbiotop innehåller oftakänsliga och sällsynta djur- och växtarter. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistadearter. Begreppet har främst använts inom skogsbruk.Omsättningstid: Den tid det tar för vattenmassan i till exempel en sjö att bytas ut.PAH-16: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH-16 = Summan av 16 så kallade kongenerav polycykliska aromatiska kolväten). Ämnena betraktas som miljöfarliga och härrörfrämst från förbränning.PCB: Polyklorerade bifenyler. Miljöfarliga ämnen som numera är förbjudna inom EU.Pneumatisk: Pneumatik eller tryckluftsteknik innebär användning av gaser, vanligtvisluft, för att överföra, lagra och styra energi. Pneumatisk, driven av eller innehållande .Ponton: Flytande plattform.Population: är inom biologin (framför allt ekologin) en grupp individer av en art somfinns inom ett visst område vid en viss tid. Det gäller såväl växter som djur.Processvatten: Vatten från borrning, spolning etcetera vid byggarbeten.Pyknoklin: Ett språngskikt (gräns) mellan två vattenmassor där densiteten förändras,sammanfaller ofta med haloklin och termoklin.Ramsarområde: Ramsarkonventionen är en internationell konvention för skydd av värdefullavåtmarker. Namnet kommer från den iranska staden Ramsar. Konventionen nämnsibland som CW-listan (eng. Convention on Wetlands). I Sverige är för närvarande 51 områdenupptagna på Ramsarlistan.Recent sedimentation: Pågående sedimentation.Recipient: Mottagande vattendrag, sjö eller hav.275

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Rekryteringsmiljöer: Lek- och uppväxtområden.Rossby Centre: Rossby Centre är SMHI:s klimatmodelleringsenhet som studerar klimatsystemetsbeteende och bedriver forskning om klimatprocesserna.Råvatten: Råvara till dricksvatten.Rödlistad art: Växt-, svamp- eller djurart som är hotad eller missgynnad.Salinitet: Salthalt i vatten.Saltvatteninträngning: Förhöjd salthalt i grundvatten. Kan komma från närliggande havsvatteneller gammalt underjordiskt saltvatten.Schaktning: Grävning.SEAREG (Sea level change affecting the spatial development in the Baltic sea region):Sammanställer och förmedlar naturvetenskaplig forskning avseende klimatförändringarnaseffekter i olika regioner kring Östersjön.Sedimentation: Sedimentation är den rörelse som en extern kraft får till stånd på molekyleri lösningsmedel eller kolloidala partiklar i ett vätskemedium. Den externa kraftenär vanligtvis gravitationen, men kan också vara till exempel elektrostatiska krafter ellercentrifugalkraften i en centrifug. Tyngre partiklar sedimenterar fortare och närmareursprungskällan medan små och lättare partiklar hinner transporteras längst från ursprungskällaninnan de faller mot bottnen.Sekantpålar: Betongpålar med eller utan armering för stödkonstruktioner; pålarna gjuts iborrhål i marken och med viss överlappning så att de enskilda pålarna går in i varandra.Side-scan sonar: Metod för att läsa av havsbotten till exempel för att söka efter vrak ellerandra lämningar.Spant: En del av den invändiga stommen i båtar och fartyg.Spridningsberäkningar: En beräkning av hur stor spridning ett ämne har i omgivningen,exempelvis i luft eller vatten.Spontkassun: Här avses en vattentät spontvägg som omsluter ett vattenområde därschaktning och torrläggning ska göras.Starrmad: Vegetationszon med starrarter (halvgräs). Frösättningen hos starrarna är väsentligför fågelfaunan på strandängarna.Strandäng: tidvis översvämmad äng vid sötvattens- och havsstrand. Vid sjöar och rinnandevatten råder högvatten bara korta perioder, i Norden mest på våren. Vid hav medtidvatten kan enbart salttoleranta växter förekomma. Strandängar, framför allt vid havet,är av stor betydelse för bland annat våtmarksfåglar.Stomljud: Ljud inuti en byggnad kan delas upp i olika kategorier. Indelningen mellanstomljud och luftljud är vanlig. Med stomljud menas ljud som alstrats direkt mot stommengenom till exempel hammarslag eller gående människor. Luftljud är i stället ljud som alstrasut i luften från tal, musik, högtalarljud etcetera.Sub Bottom Profiler: Är ett penetrerande ekolod som används för att mäta mäktigheten avsedimentlager och djup till berg. Med hälp av detta kan man göra profiler som visar uppbyggnadenav havsbotten; beroende på bottenmaterial kan man se lageruppbyggnaden5-50 meter ner.276

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Succession/successionsstadie: En långsam förändring inom ett ekosystem vilken ledertill att ett nytt växt- och djursamhälle uppkommer. Till exempel kan ett öppet fält växaigen och bli en skog vilket innebär att fältet är det första successionsstadiet.Sumpskog: En sumpskog är en skog som växer på fuktiga (sumpiga) marker som lågläntastränder eller våtmarker och myrar. Sumpskogar har ofta en låg virkesproduktion menhöga biologiska värden.Suspenderat material: små fasta partiklar, exempelvis lerpartiklar, som är uppslammadei vatten.Svämlövskog: Skogar som tidvis är översvämmade och som vid normal- eller lågvattenståndär väldränerade. Svämskogar är lövdominerade eftersom gran missgynnas av översvämningar.Sänktunnel (Kassun): En kassun (från franskan caisson för låda) är en låda som användsför grundläggning av byggnadsverk i vatten eller för arbeten under vatten.TBT: Tributyltenn, är en organisk och miljöfarlig tennförening som används som beståndsdeli vissa giftiga båtbottenfärger som numera är förbjudna inom EU.Tillrinningsområde: Den markyta varifrån vatten avrinner till en sjö eller ett vattendrag.Tillståndsprocess: Den process som leder till att en tillståndsansökan, för till exempelvattenverksamhet, lämnas in till berörd myndighet och att ett beslut tas huruvida ett tillståndska ges.Utskovskapacitet: Hur mycket vatten som maximalt kan rinna igenom en kanal.Vattenstånd: är det begrepp som används inom hydrologin för att ange sjöars, floders ochde öppna havens aktuella nivå i förhållandet till angränsande landmassa.Vegetationszon: En odlingszon eller växtzon är ett område där klimatbetingelserna ochårstidernas påverkan på växter är så likartade att man kan ringa in det området och skiljadet från sin omgivning.VST: Förkortning av vattenstånd.Värdebärare: Med värdebärare avses betydelsefulla element i miljön som är av avgörandebetydelse för miljöns helhetskvalité.Våtmark: Våtmark eller sankmark är enligt våtmarksinventeringens definition sådanmark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäcktavattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmarkfrån annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil, det vill sägafuktighetsälskande, för att man ska kalla ett område för våtmark.Återkolonisering: Kolonisation, eller kolonisering, är ett fenomen som uppstår när en ellerflera arter bosätter sig i ett nytt område. Återkolonisering innebär således att en art återkommerefter att den varit utslagen.Årsmedelvattenföring: Medelvärde av vattenföring under ett år.277

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27Ängs- och betesinventeringen: Värdefulla ängar och betesmarker har inventerats tvågånger i hela landet, av Jordbruksverket och av länsstyrelserna. Dels i Ängs- och hagmarksinventeringenunder slutat av 1980-talet och början av 1990-talet och dels i Ängsochbetesinventeringen 2002-2004. I ängs- och betesmarker kan man återfinna både ettrikt växt- och djurliv, som är beroende av att marken betas eller slås, samt en mängd kulturspårsom synliggörs genom hävden.100-årsflöde: Det dimensionerande flödet har en viss statistisk återkomsttid och brukarnamnges efter denna återkomsttid. Ett 50-årsflöde återkommer statistiskt sett en gång per50 år, ett 100-årsflöde återkommer statistiskt sett en gång per 100 år och så vidare.16. BILAGORBilaga 1Bilaga 2BedömningsgrunderÖvergripande miljömål278

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27

SLUSSEN Preliminär MKB, tillstånd enligt miljöbalken Samrådsunderlag 2010-10-27EXPLOATERINGSKONTORETwww.stockholm.se/slussen

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 1 (66)Bilaga 1 Preliminär MKB tillståndsprövning Slussen -BedömningsgrunderI följande bilaga har bedömningsgrunder sammanställts för respektive miljöaspekt sombehandlas inom ramen för den preliminära MKB:n, tillståndsprövning Slussen.Samtliga miljöaspekter i den preliminära MKB:n konsekvensbedöms i förhållande tillrelevanta bedömningsgrunder (riktvärden, gränsvärden, miljökvalitetsnormer, annanlagstiftning, miljömål med mera). I bilaga 2 till den preliminära MKB:n finnsSlussenprojektets övergripande miljömål sammanfattade. En genomgång har gjorts avmiljömål på nationell, regional och lokal nivå som projektet behöver beakta. De nationellamiljömål som valts ut för respektive miljöaspekt motsvaras inte nödvändigtvis av någotrelevant regionalt eller lokalt miljömål.Regionala miljömål har valts ut för Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län ochSödermanlands län.Lokala miljömål har valts ut för samtliga kommuner runt Mälaren samt för Nacka ochLidingö kommuner nedströms Slussen. Vid en ökad avtappning i Södertälje är lokalamiljömål aktuella även för Botkyrka, Nynäshamn, Trosa och Nyköpings kommuner. Dessakommuner är endast relevanta vid konsekvensbedömning av alternativskiljande aspekter.Samtliga kommuner är inte relevanta för alla miljöaspekter, t.ex. relateras ”Buller” endasttill lokala miljömål för Stockholms stad, ”Dricksvatten” relateras till lokala miljömål förkommuner runt Mälaren (ej för kommuner nedströms Slussen). Ett annat fall kan varamiljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” som inte är relevant förVästmanlands län eftersom Västmanlands län inte är beläget intill hav, kust eller skärgård.Relevanta miljömål har valts ut med hänsyn till om projektet kan bidra eller motverka till attmiljömålet uppfylls. Projektet ansvarar inte för att ett miljömål ska vara uppfyllt/uppfylls,det vill säga om ett miljömål är satt att vara uppfyllt senast år 2005, har detta miljömål intebedömts vara relevant och är därav inte medräknat. I de fall där miljömålen kan relateras tillett flertal miljöaspekter markeras den del som avses under respektive miljöaspekt.Endast lokala miljömål knutet till kommunerna är medtaget i bedömningsgrunderna. Måluppsatta av diverse organisationer eller projekt har inte bedömts vara relevanta. Undantaggörs dock för Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömål.Där kommuner inte tagit fram lokala miljömål nämns detta. För vissa kommuner pågår ettarbete att ta fram lokala miljömål, även detta nämns.Nedan följer de bedömningsgrunder som bedömts vara relevanta för respektive miljöaspekt.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 2 (66)INNEHÅLLSFÖRTECKNINGMILJÖKONSEKVENSER AV MÄLARENS REGLERING ......................................................... 3DRICKSVATTEN ................................................................................................................................. 3HÄLSA ............................................................................................................................................. 11JORDBRUK ....................................................................................................................................... 12SJÖFART OCH HAMNAR .................................................................................................................... 15BEBYGGELSE OCH INFRASTRUKTUR PÅ LAND (ÖVERSVÄMNINGSRISKER) ........................................ 16NATURMILJÖ, STRANDZONEN LÄNGS MÄLAREN OCH SALTSJÖN ..................................................... 18KULTURMILJÖ ................................................................................................................................. 29VATTENMILJÖN I ÖSTRA MÄLAREN OCH SALTSJÖN ........................................................................ 34SKOGSBRUK .................................................................................................................................... 44FISKE ............................................................................................................................................... 46FRILUFTSLIV OCH REKREATION ....................................................................................................... 53EROSION PÅ VATTENANLÄGGNINGAR .............................................................................................. 62MILJÖKONSEKVENSER AV ANLÄGGNINGS- OCH BYGGNADSARBETEN ................... 62KULTURMILJÖ ................................................................................................................................. 62BULLER ........................................................................................................................................... 62KOMFORTVIBRATIONER OCH STOMLJUD INOMHUS .......................................................................... 64LUFTMILJÖ ...................................................................................................................................... 64VATTENMILJÖ .................................................................................................................................. 65FRILUFTSLIV OCH REKREATION ....................................................................................................... 65GRUNDVATTEN ................................................................................................................................ 65SJÖFART OCH HAMNAR .................................................................................................................... 66MILJÖRISKER ................................................................................................................................... 66

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 3 (66)Miljökonsekvenser av Mälarens regleringDricksvattenBedömningsgrunderBedömningsgrunder för grundvattenGrundvattnets tillstånd klassas enligt bedömningsgrunder som Naturvårdsverket tagit fram isamarbete med bl.a. SGU (år 1999, Rapport 4915). I klassningen ingår både grundvattnetskemiska tillstånd och avvikelser från så kallade jämförvärden. Jämförvärden kan betraktassom bakgrundsvärden. Bedömningsgrunderna för grundvattenkvalitet är i första handavsedda att underlätta värderingar av grundvattnets användbarhet som dricksvatten.Bedömningsgrunder finns för alkalinitet och försurningspåverkan, kväve, klorid,redoxförhållanden, metaller, bekämpningsmedel och grundvattennivå.Bedömningsgrunderna kan hämtas på SGU:s hemsida:www.sgu.seLivsmedelverkets föreskrifter om dricksvattenLivsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten, SLFVS 2001:30, gäller hanteringen av ochkvaliteten på dricksvatten, oavsett om denna ingår i en yrkesmässig verksamhet eller inte. Ibilagorna till föreskriften finns gränsvärden och kvalitetskrav för dricksvatten. Gränsvärdenfinns för bl.a. mikroorganismer, metaller och bekämpningsmedelFöreskrifterna finns att hämta på Livsmedelverkets hemsida:www.slv.seAllmänna rådSocialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2003:17, gäller för dricksvatten från vattenverk ochenskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningarsom i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn, ellersom försörjer färre än 50 personer,Såvida inte vattnet tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentligverksamhet.I råden finns försiktighetsmått för dricksvatten och i bilaga 1 till råden finns riktvärden förmikrobiologiska parametrar (Escherichia coli, koliforma bakterier och mikroorganismer)och kemiska ämnen och egenskaper i dricksvatten.Allmänna råden kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida:www.socialstyrelsen.se

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 4 (66)Svenskt Vattens branschriktlinjerSvenskt Vatten har under 2008 tagit fram branschriktlinjer för krav på råvattenkvalitet,gällande ytvatten såväl som grundvatten, i samband med produktion/beredning avdricksvatten, ”Råvattenkontroll – krav på råvattenkvalitet (2008-12-08)”. Svenskt Vattenvill med dessa branschriktlinjer för producenter av dricksvatten med flera, bland annat skapaett underlag som kan användas för att bedöma behovet av att ställa krav påverksamhetsutövare i tillrinningsområdet. Krav kan innebära reningsåtgärder förverksamhetsutövare eller förändring av verksamheter i närheten av vattentäkten för attskydda råvattnet.Riktlinjerna kan hämtas på Svenskt Vattens hemsida:www.svensktvatten.seRamdirektivet för vatten (2000/60/EG)VFF (Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) är den svenskainförlivningen av ramdirektivet för vatten.Målet med ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) är att alla vatten inom Europa ska hauppnått God ekologisk och kemisk status till år 2015. Därutöver får inga vatten försämrasunder tiden. I de fall det behövs ska åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram för attvattenförekomsten ska uppnå god status, både ekologisk och kemisk god status.Naturliga vattenförekomster kan klassificeras i följande ekologiska statusklasser:HögGodMåttligOtillfredsställandeDåligGrundregeln är att om statusen är ”hög” idag fastställs miljökvalitetsnormen till ”hög” och ialla övriga fall fastställs den till att ”god status” ska uppnås till 2015. Om det finnsgodtagbara skäl kan lägre status anges som kvalitetskrav eller så kan tiden till dess att detska vara uppnått skjutas framåt. Om statusen är måttlig eller lägre krävs åtgärdsprogram föratt uppnå god status liksom om risk finns för att statusen försämras. Kemisk status delasendast in i god eller uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Åtgärdsprogram ska göras omvattnet ej uppnår god kemisk status.I december 2009 fattade vattendelegationen vid vattenmyndigheten i Norra Östersjönsdistrikt beslut om förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer förvattenförekomster (ytvatten och grundvatten).Ekologisk statusVattnets ekologiska status bedöms enligt biologiska, fysikalisk-kemiska ochhydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorerna består av flera parametrar.Gränsvärden för hur varje parameter ska klassas finns i NFS 2008:1 Naturvårdsverketsföreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 5 (66)För beskrivningar och bedömningar hänvisas till NFS 2008:1.Kemisk statusKlassificering för kemisk status görs för de ämnen och ämnesgrupper som har EGgemensammamiljökvalitetsnormer och som förekommer ivattenförekomsten. Klassificeringen baseras på prioriterade ämnen som regleras avdirektivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen. Detta direktiv anger EUgemensammaklassgränser för 33 ämnen och ämnesgrupper. Utöver dessa har man ävenangivit EU- gemensamma klassgränser för ”vissa andra föroreningar” (såsom DDT,cyklodiener och trikloretylen). Ämnena anges i KOM beslut 2455/2001/EG tillramdirektivet och gränsvärden regleras i ett dotterdirektiv (2008/105/EG), men detta harännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Förutom dessa ämnen finns andraförorenande ämnen som bör uppmärksammas i klassificeringen. I rapport 5799 frånNaturvårdsverket finns förslag på gränsvärden för andra ämnen som kan förekomma ibetydande mängder i utsläpp till vattenförekomsten.För mer information om vattendirektivet se Vattenmyndighetens hemsida:www.vattenmyndigheten.seMiljömålNationellaGiftfri miljö – inget delmål relevantIngen övergödning– Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.– Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 årsnivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.Grundvatten av god kvalitet- Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar avgrundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen,markstabiliteten eller växt- och djurliv i angränsande ekosystem.– Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsettatt användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt ellerbetjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av godkvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.RegionalaStockholms länGiftfri miljö– Länets kommunala vattentäkter ska senast år 2010 vara fria från bekämpningsmedel,organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. (Länseget mål)

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 6 (66)Ingen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. (Regionaliserat mål)– Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningarska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet.(Länseget mål)– Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. (Regionaliserat mål)Grundvatten av god kvalitet– Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt ellerbetjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer fördricksvatten av god kvalitet. (Regionaliserat mål)Uppsala länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.– Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.Grundvatten av god kvalitet– Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsettatt användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt ellerbetjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av godkvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.Västmanlands länGiftfri miljö – inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivånen minskning med 10 procent. (Regionaliserat mål)Grundvatten av god kvalitet– Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsettatt användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 7 (66)betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av godkvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.Södermanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhettill sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå.– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet haminskat med minst 20 % från 1995 års nivå. (Regionaliserat mål)Grundvatten av god kvalitet– År 2010 skall alla grundvattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsettatt användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn eller betjänar mer än 50personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende påföroreningar orsakade av mänsklig aktivitet.Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömålGiftfri miljö– Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer som kan hota människors hälsaoch miljön.– Mälarens vatten ska vara av en sådan kvalitet att dricksvatten kan framställas med enklaoch resurssnåla processer.Ingen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till Mälaren minskatkontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. Syftet är att motverka övergödning, ochambitionsnivån är en minskning av näringsämnen med 10 procent.LokalaStockholms länSödertälje kommunGiftfri miljö- inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren ochkustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen av kväve från mänskligaaktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år 1995.Grundvatten av god kvalitet– Mälarens och Vällingens vattenkvalitet försämras inte.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 8 (66)Salems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015)– Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vattenstatus uppnås i stadensvattenområden.– Grundvattnets kvalitet ska bevaras eller förbättras.– Grundvattennivåerna ska upprätthållas.– Mälaren ska skyddas som dricksvattentäkt.Solna stad (Miljöprogram 2000)Vatten och mark– Mindre näringsämnen till vatten - Solna stad skall arbeta för att tillförseln avnäringsämnen och föroreningar till stadens sjöar, havsvikar och vattendrag minskar.Sundbyberg stad (ÖP 2001)Inget lokalt miljömål relevantJärfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun, 2010-2020)Det goda livet i Järfälla – I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker ochnaturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbasav negativa miljörelaterade hälsoeffekter.– Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska senast 2020 uppnå god vattenstatusgenom åtgärder.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Avlopp och dagvatten– Okontrollerad tillförsel av näring från avlopp till mark och vatten skall upphöra.Dricksvatten– Grund- och ytvatten får inte förorenasUpplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)- Aktivt arbeta för att minska föroreningsbelastningen på sjöar, vattendrag och grundvatten.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Giftfri miljö– Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i ellerutvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiskamångfalden.Grundvatten av god kvalitet

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 9 (66)– Grundvattnet i Sigtuna kommun ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samtbidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.– Befintliga större grundvattentäkter ska vara skyddade mot föroreningar och skadliganivåändringar.Ingen övergödning– I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativinverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheternatill allsidig användning av mark och vatten.– Utsläppen av fosfor till kommunens vattendrag ska minska.– Utsläppen av kväve till kommunens vattendrag ska minska.Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Vattenresurser– Genom ett hållbart nyttjande ska yt- och grundvatten i Knivsta kommun vara av sådankvalitet att den framtida dricksvattenförsörjningen inte hotas.Den bebyggda miljön– Invånarna i Knivsta kommun ska leva och verka i en sund, säker och trygg miljö med friskluft, rent vatten, tillgängliga närrekreationsområden, buller och radonhalter underriktvärden samt strålningsnivåer som inte är skadliga för hälsan.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska.– Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inom kommunen skareduceras.Grundvatten av god kvalitet– Användningen mark och vatten ska inte medföra sådana förändringar avgrundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.– Grundvattentillgångar av betydelse för den framtida vattenförsörjningen ska, dåde behöver tas i bruk, vara i sådant skick att de utgör en användbar naturresurs. Detta gällersåväl kvantitet som kvalitet oavsett tidsperspektiv.Håbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 10 (66)Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Enköpings konmun ska arbeta för minskade utsläpp av övergödande näringsämnen tillsjöar och vattendrag samt sprida kunskap och information om hur dessa ämnen minskas.Grundvatten av god kvalitet– Enköpings grundvatten ska vara hälsosamt, gott och ha ett långsiktigt skydd mot negativpåverkan.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Natur- och kulturtillgångar– Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att den framtidavattenförsörjningen tryggas.Bebyggd miljö– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnetskvalitet skyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Tekniska nämndens mål 2008-2011– Behålla den goda vattenkvaliteten.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)– Minska utsläppen till luft, mark och vatten.Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)Inget lokalt miljömål relevant.Södermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Giftfri miljö– År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats ieller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas.Ingen övergödning– Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en godhälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna.Grundvatten av god kvalitet

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 11 (66)– Grundvattnet ska, år 2020, ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra tillen god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Användningen av mark ochvatten i Eskilstuna kommun sker på sådant sätt att inga negativa konsekvenser förvattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystemuppstår.Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.HälsaBedömningsgrunderMänniskors hälsa påverkas av ett flertal miljöaspekter som redovisas i separata avsnitt(främst dricksvatten, bebyggelse och infrastruktur, naturmiljö, friluftsliv och rekreation,buller, luft och komfortvibrationer). Därav blir även bedömningsgrunderna som tas upp fördessa miljöaspekter av betydelse för bedömningen av hälsokonsekvenser. Förbedömningsgrunder för dessa miljöaspekter hänvisas till respektive kapitel för”Dricksvatten”, ”Bebyggelse och infrastruktur på land”, ”Friluftsliv och rekreation”,”Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön”, ”Vattenmiljön i Mälaren ochSaltsjön”, ”Buller”, ”Luftmiljö” och ”Komfortvibrationer och stomljud inomhus”.Nationella folkhälsomålDet övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att "skapa samhälleliga förutsättningar fören god hälsa på lika villkor i hela befolkningen". Till detta finns elva nationellafolkhälsomå1 (prop. 2007/08:110). Fem av målen (markerade i fet stil nedan) har ansettsrelevanta för detta projekt och utgör fundamentet för bedömningsgrunderna för aspektenmänniskors hälsa.1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 12 (66)6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelJordbruk 1Bedömningsgrunder3 kap MiljöbalkenMiljöbalkens 3 kap innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- ochvattenområden. Där framgår bland annat att mark- och vattenområden skall användas för deteller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och lägesamt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmänsynpunkt god hushållning. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelseeller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen ochdetta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom attannan mark tas i anspråk.MiljömålNationellaEtt rikt odlingslandskap– Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt sombevarar deras värden.RegionalaStockholms länEtt rikt odlingslandskap– Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt som möjligtbevaras och hävdas. (Länseget mål)Uppsala länEtt rikt odlingslandskap - inget regionaliserat eller länseget mål relevantVästmanlands länEtt rikt odlingslandskap - inget regionaliserat eller länseget mål relevant1 Näringsläckage från jordbruksmarker etcetera tas upp under rubriker ”Dricksvatten”,”Vattenmiljön i östra Mälaren och Saltsjön”, ”Hälsa” med mera.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 13 (66)Södermanlands länEtt rikt odlingslandskap - inget regionaliserat eller länseget mål relevantLokalaStockholms länSödertälje kommunEtt rikt odlingslandskap– Brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodoseväsentliga samhällsintressen.Salems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011)Hållbar användning av mark och vatten– Särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras.Solna stad (Miljöprogram 2000)Inget lokalt miljömål relevant.Sundbyberg stad (ÖP 2001)Inget lokalt miljömål relevant.Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020)Inget lokalt miljömål relevant.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Inget lokalt miljömål relevant.Upplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)Inget lokalt miljömål relevant.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Ett rikt odlingslandskap– I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologiskproduktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfaldenoch kulturmiljövärdena bevaras och stärks.– Kommunen ska verka för att befintliga hävdade ängs- och betesmarker bevaras och skötssamt att betesmarksarealen utökas.Ett rikt växt- och djurliv

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 14 (66)– Kommunen ska verka för att jordbruksmarkernas värde för produktion skyddas samtidigtsom den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Inget lokalt miljömål relevant.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Ett rikt odlingslandskap– Kommunen ska i olika sammanhang, bl.a. inom ramen för den fysiska planeringen, verkaför att förutsättningarna för livskraftiga jordbruk bevaras och utvecklas.(Naturvårdsprogram)Håbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2008-2010, remissversion)Ett rikt odlingslandskap– Enköpings kommun ska verka för odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för denbiologiska produktionen samt för livsmedelsproduktionen. Kommunen ska även verka förden biologiska mångfalden och de rika kulturmiljövärdena som vår landsbygd har.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Inget lokalt miljömål relevant.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Inget lokalt miljömål relevant.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)Inget lokalt miljömål relevant.Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)Ett rikt odlingslandskap– Bevara de ängs- och hagmarker som finns i kommunen.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 15 (66)Södermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Ett rikt odlingslandskap– År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald.Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.Sjöfart och hamnarBedömningsgrunderRiksintressenHamnarna i Köping och Västerås samt Stockholms Hamn är av riksintresse för sjöfarten.Riksintresset innefattar även expansionsmöjligheter för hamnarna. När det ska prövas om enåtgärd kan påverka ett riksintresse negativt, har det ingen betydelse om åtgärden vidtas inomområdet av riksintresse eller utanför området. Det är själva påverkan på funktionen hamnsom är avgörande för bedömningen.Fyra farleder i Mälaren, från Södertälje, är av Riksintresse, varav tre är till Västerås och entill Köping. Sjöfartsverket värnar om funktionen hos farledsystemet som en del av ettlångsiktigt hållbart transportsystem till Södertälje och vidare in i Mälaren till Västerås ochKöping.Samtliga hamndelar och farleden in till Saltsjön är utpekad som riksintresse förkommunikationsanläggningar av SjöfartsverketLagar och FörordningarI SOLAS-konventionen (Safety Of Life At Sea) finns en kod (ISPS, International Ship andPort facility Security code) för skydd av fartyg och s.k. hamnanläggningar (interfacetfartyg/hamn).

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 16 (66)Allmän hamn enligt (SOU 1943:21 och Prop 1981/82:130) medför att fartyg endast fåravvisas på grund av utrymmes skäl eller karantän eller andra särskilda bestämmelserLag (2006:1209) om hamnskydd innehåller bestämmelser om hur hamnskydd skallorganiseras och bedrivas. Med hamnskydd avses åtgärder som skall vidtas i hamnar i syfteatt skydda människor, infrastruktur och utrustning i hamnarna mot allvarliga olagligahandlingar. Åtgärder som vidtas med stöd av denna lag skall samordnas med åtgärder somvidtas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (förordning (EG)nr 725/2004) och lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.MiljömålNationellaInget nationellt miljömål relevant.RegionalaMälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömål– Fartygstrafiken ska ske på ett säkert sätt så att skadliga miljöeffekter inte kan uppstå.LokalaInget lokalt miljömål relevant.Bebyggelse och infrastruktur på land (översvämningsrisker)BedömningsgrunderKlimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60År 2005 tillsatte regeringen en utredning, den så kallade Klimat- och sårbarhetsutredningen,för att klarlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och deregionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedöma kostnader förskador som klimatförändringarna kan ge upphov till. År 2006 kom ett delbetänkandeangående översvämningshot, risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Idelbetänkandet föreslås för alla tre sjöarna att nybyggnation bör undvikas under dendimensionerande nivån. Vissa undantag kan göras men under 100- årsnivån bör enbart enklabyggnader som uthus m.m. tillåtas. Detta bör åstadkommas genom att kommunerna i sittordinarie planarbete beaktar risken för översvämning till dessa nivåer. För Mälarenframkom att avtappningskapaciteten behöver byggas ut.År 2007 kom ett slutbetänkande med de viktigaste slutsatserna och förslag till åtgärder.Utredningen kom bl.a. fram till att det är nödvändigt att påbörja anpassningen tillklimatförändringarna i Sverige. Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerhetertillräckligt robusta för att användas som underlag. Risken för översvämningar, ras, skred ocherosion ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 17 (66)motiverade. Ett statligt klimatanpassningsanslag bör inrättas som stöd för storskaligakostnadskrävande insatser. Utredningen föreslår vidare att länsstyrelserna bör få en centralroll i klimatanpassningsarbetet, att en särskild klimatanpassningsdelegation bör inrättasvid varje länsstyrelse, som ett förstärkt stöd till framför allt kommunerna. Ett annat förslagär att ett nytt institut för klimatforskning och anpassning inrättas.Översvämningsdirektivet, 2007/60/EGÖversvämningsdirektivet trädde i kraft 26 nov 2007 och skall vara implementerat i svensklagstiftning 26 nov 2009. Syftet med översvämningsdirektivet är att minska och hanteraöversvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom.Direktivet omfattar olika typer av översvämning av vattendrag och havsområden. Direktivetskall genomföras i flera steg och klimatförändringar skall beaktas vid genomförandet.Inledningsvis skall en preliminär riskanalys göras antingen med stöd av översiktligakarteringar eller med en sammanställning av inträffade händelser. En bedömning avkonsekvenser för människa, miljö, kulturmiljö och ekonomi skall göras. Steg två är att inomde områden där stor risk föreligger kartera ett extremt scenario och ett 100 årsflöde samt omnödvändigt, även ett flöde med högre sannolikhet. Steg tre är att ta fram planer för hanteringav översvämningsrisker.Länsstyrelsernas rekommendationer för markanvändning vidnybebyggelseLänsstyrelserna i Mellansverige gav år 2006 ut riktlinjer för nyexploatering i riskområdenför översvämning. I länsstyrelsernas riktlinjer för översvämning finns följanderekommendationer för markanvändning:Markområden med stor sannolikhet för översvämningI områden som hotas av 100-årsflöde, d v s där sannolikheten för översvämningar beräknastill 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelsealls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.Markområden med viss sannolikhet för översvämningI områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, d v s där översvämningar beräknasske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras.Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar medförbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med litenmiljöpåverkan.Markområden med låg sannolikhet för översvämningEndast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde börriskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentligabyggnader, t ex sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägaroch andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Ävensammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerandeflöde.MiljömålInga relevanta miljömål, varken nationella, regionala eller lokala.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 18 (66)Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och SaltsjönBedömningsgrunderRiksintresse och Natura 2000 (4, 7 kap miljöbalken)Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse (MB 4kap 1, 2 §§).Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om1. det inte möter något hinder enligt Miljöbalken 2-8 §§ och2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vidbedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön.Förutsättningar för att Mälarens värden skall bestå:Mälarens strandområden bevaras oexploaterade. Områdets prägel av omväxlandenatur- och kulturlandskap av skärgårdskaraktär bevaras genom fortsatt jord- och skogsbrukmed naturvårdshänsyn. Områdets värden kan minskas genom olika slag av exploatering,t ex bebyggelse, eller omfattande kalavverkning. Anordningar för friluftslivet underhållsoch kompletteras varsamt med hänsyn till natur- och kulturmiljön.Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är att bevaravissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeisktperspektiv. Bestämmelserna om Natura 2000 finns främst i 7 kap. miljöbalken (1998:808)och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I miljöbalkens 7kap. framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår inätverket. Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan med bevarandemål ochbeskrivning av gynnsam bevarandestatus. Miljökonsekvenserna ska bedömas i förhållandetill de för varje Natura 2000-område specifika bevarandemålen.Ramsarkonventionen (SÖ 1975:76)Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker ochvattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt. Ramsarkonventionen undertecknades 1971,trädde i kraft 1975 och var således den första moderna konventionen som rör biologiskmångfald.Åtgärdsprogram för hotade arter, ÅGPEtt åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument som fastställs avNaturvårdsverket. Miljökonsekvenserna ska bedömas i förhållande till åtgärdsprogrammen.MiljömålNationellaGiftfri miljö – inget delmål relevantIngen övergödning

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 19 (66)– Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 årsnivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.– Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.Levande sjöar och vattendrag – inget delmål relevantMyllrande våtmarker– I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas elleråterställas fram till år 2010.Levande skogar– Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkastill år 2010Ett rikt odlingslandskap– Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt sombevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall utökas med minst 5 000 ha ocharealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000 ha– Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i helalandet.Ett rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen bedömdaarter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000,och utan att andelen försvunna arter har ökat.RegionalaStockholms länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. (Regionaliserat mål)– Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningarska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet.(Länseget mål)– Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 20 (66)Myllrande våtmarker– Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länetsodlingslandskap fr.o.m. år 2000 fram till år 2010. (Regionaliserat mål)Levande skogar– Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkastill år 2010.Ett rikt odlingslandskap– Alla ängs- och betesmarker som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska år 2010fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden.– Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i alladelar av länet. (Regionaliserat mål)Ett rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Stockholms län vara hejdad.– Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vattennyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.Uppsala länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.– Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.Levande sjöar och vattendrag– År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.Myllrande våtmarker– I odlingslandskapet ska minst 300 hektar våtmarker och småvatten anläggas elleråterställas fram till år 2010.Levande skogar– Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkastill år 2010.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 21 (66)– Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. (Länseget mål)Ett rikt odlingslandskap– Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker med höga natur- eller kulturvärdenbevaras och skötas. Arealen hävdad ängsmark ska vara 500 hektar. Arealen skogsbete skabevaras på 1500 hektar.– Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning.Ett rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Stockholms län vara hejdad.– Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vattennyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.Västmanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivånen minskning med 10 procent. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag– Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för växt- och djurlivetvärnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genom god efterlevnad avstrandskyddsbestämmelserna.Myllrande våtmarker– I odlingslandskapet skall minst 200 hektar våtmarker och småvatten anläggas elleråterställas fram till år 2010. (Regionaliserat mål)Levande skogar– Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkastill år 2010.– Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara.Ett rikt odlingslandskap– Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker i länet bevaras och skötas på ett sättsom bevarar deras värden.– Mängden småbiotoper i länets odlingslandskap skall bevaras i minst dagens omfattning.Ett rikt växt- och djurliv – inget regionaliserat eller länseget mål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 22 (66)Södermanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhettill sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå.– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet haminskat med minst 20 % från 1995 års nivå. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantMyllrande våtmarker– I odlingslandskapet skall minst 500 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställasfram till år 2010. (Regionaliserat mål)Levande skogar– Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkastill år 2010.– Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. (Länseget mål)Ett rikt odlingslandskap– 2010 skall arealen hävdade betesmarker inte ha minskat jämfört med år 2000 och allanaturbetesmarker som inventerades i ängs- och betesmarksinventeringen ska vara välhävdade och skötas på ett ändamålsenligt sätt för att bevara befintliga natur- ochkulturmiljövärdenEtt rikt växt- och djurliv– Senast 2015 skall bevarandestatusen för minst 30 % av de nationellt hotade arterna (enligt2000 års rödlista) i länet ha förbättrats, så att deras populationer ej längre är hotade.(Regionaliserat mål)– Senast år 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vattennyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.(Regionaliserat mål)Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömålGiftfri miljö– Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer i halter som kan hotamänniskors hälsa eller miljön.Ingen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till Mälaren minskatkontinuerligt jämfört med 1995-års nivå. Ambitionsnivån är en minskning med 10 procent.Levande sjöar och vattendrag– Strandzonens biologiska funktion ska bibehållas.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 23 (66)LokalaStockholms länSödertälje kommunGiftfri miljö - inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren ochkustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen av kväve från mänskligaaktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år 1995.Levande sjöar och vattendrag - inget lokalt miljömål relevantMyllrande våtmarker - inget lokalt miljömål relevantLevande skogar– Södertälje kommuns skogar sköts med stor hänsyn till naturvårdens och friluftslivetsintressen.Ett rikt odlingslandskap– Jordbruksmarker inom kommunen som är av nationellt, regionalt eller lokalt intresseför naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet bibehålls. Brukningsvärdjordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentligasamhällsintressen.– År 2010 är arealen naturbetes- och slåttermark densamma som år 2000.Ett rikt växt- och djurliv– Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur- ochväxtarter med livskraftig förekomst i jordbruks- och skogslandskapet inom Södertäljekommun. Särskild prioritet ges till alla hotade (akut hotade, starkt hotade och sårbara) växtochdjurarter.– Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog bevaras och förstärkas tillår 2010.– År 2010 finns de nyckelbiotoper som kommunen har kännedom om år 2003 fortfarandekvar.– Inga biotopskyddsområden som fanns inom odlingslandskapet år 2000 försvinner.Salems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011, Program för StockholmsVattenarbete 2006-2015)Hållbar användning av mark och vatten, Stockholms miljöprogram 2008-2011– Den ekologiska statusen i Stockholms sjöar och vattendrag förbättras

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 24 (66)Hållbar användning av mark och vatten– Särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras.Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015– Mark och vatten ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.Solna stad (Miljöprogram 2000)Biologisk mångfald och gröna ytor– Staden skall verka för att den biologiska mångfalden i Solna inte utarmas.Sundbyberg stad (ÖP 2001)God hushållning med mark och vatten– Sundbyberg ska vara en stad i social, ekonomisk och ekologisk balans.Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun, 2010-2020)Det goda livet i Järfälla – I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker ochnaturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbasav negativa miljörelaterade hälsoeffekter.– Arealen biologisk värdefull mark inom befintliga grönområden som genom vård ochtillsyn ska behålla eller öka sina värden ska senast 2020 ha ökat med 20 procent jämförtmed 2009.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Biologisk mångfald– Upplands-Bro kommuns karaktäristiska naturtyper skall bevaras.– Växt- och djursamhällen skall bevaras så att deras genetiska variation ges förutsättningaratt fortleva under naturliga betingelser i naturliga bestånd.– Genom kulturpåverkan uppkommen växtlighet som är av värde för den biologiskamångfalden skall vårdas.Sjöar och vattendrag– Växt- och djurliv i kommunens sjöar och vattendrag skall ges möjlighet att fortleva undernaturliga betingelser i livskrafttiga bestånd.Upplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)Inget lokalt miljömål relevant.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Giftfri miljö– Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i ellerutvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.Ingen övergödning

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 25 (66)– I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativinverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheternatill allsidig användning av mark och vatten.– Utsläppen av fosfor till kommunens vattendrag ska minska.– Utsläppen av kväve till kommunens vattendrag ska minska.Levande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun skall vara ekologiskt hållbara och derasvariationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktionskall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.Myllrande våtmarker– I Sigtuna kommun ska våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion ilandskapet bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.Ett rikt odlingslandskap– I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologiskproduktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfaldenoch kulturmiljövärdena bevaras och stärks..Ett rikt växt- och djurliv– I Sigtuna kommuns ska vi ha ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden skabevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas.Naturen med dess växter, djur och övriga organismer är en väsentlig del i människanslivsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd.– Biotoper och naturvårdsobjekt som är unika och hyser mycket höga värden ska skyddasfrån exploatering. Kommunen ska verka för att den biologiska mångfalden värnas ochvårdas.– Kommunen ska verka för att jordbruksmarkernas värde för produktion skyddas samtidigtsom den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.Nacka kommunNacka kommun arbetar utifrån de nationella miljömålen och har inte brutit ner dessa pålokal nivå. Kommunen arbetar med att ta fram en strategi för hållbart stadsbyggande ochkommer inom ramen för detta arbete att ta fram miljömål.Lidingö stad (Mål för tillsynen 2007-2010, 2006)Inga relevanta miljömål.Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Vattenresurser– Genom hållbart nyttjande skapas förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv ivåtmarker, sjöar och vattendrag som utgör en värdefull tillgång för rekreation och friluftsliv.Natur- och kulturmiljö

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 26 (66)– Värdefulla natur- och kulturmiljöer i Knivsta ska bevaras, skyddas och brukas på etthållbart sätt, i syfte att erbjuda invånarna en attraktiv och rekreativ livsmiljö, samt för attvärna den biologiska mångfalden.Den bebyggda miljön– Kommunens bebyggda miljö och grön- och vattenområden, som bland annat bidrar tillkommunens identitet och attraktivitet, innefattar natur- och kulturhistoriska värden som börsäkerställas och vidareutvecklas.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska.– Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inom kommunen skareduceras.Levande sjöar och vattendrag– Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vid behov skötasså att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras ochutvecklas.Ett rikt odlingslandskap– Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskiltvärdefulla odlingslandskap.Myllrande våtmarker– Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskiltvärdefulla våtmarker.– Våtmarker på den kommunägda marken ska bevaras och vid behov skötas så att derashydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras och utvecklas.Ett rikt växt- och djurliv– Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskiltvärdefulla områden, inklusive kända förekomster av rödlistade och övriga sällsynta arter,liksom vetenskapliga typlokaler.Håbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 27 (66)Ingen övergödning– Enköpings kommun ska arbeta för minskade utsläpp av övergödande näringsämnen tillsjöar och vattendrag samt sprida kunskap och information om hur dessa ämnen kanminskas.Levande sjöar och vattendrag– Enköpings kommun ska verka för att sjöar och vattendrag är ekologiskt hållbara och attderas livsmiljöer bevaras.Myllrande våtmarker– Enköpings kommun ska verka för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållandefunktion i landskapet bibehålls, samt att värdefulla våtmarker bevaras och i vissa fallåterskapas och anlägga nya våtmarker.Levande skogar– Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som denbiologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.Ett rikt odlingslandskap– Enköpings kommun ska verka för odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde förden biologiska produktionen samt för livsmedelsproduktionen. Kommunen ska även verkaför den biologiska mångfalden och de rika kulturmiljövärdena som vår landsbygd har.Ett rikt växt- och djurliv– Enköpings kommun ska arbeta för att den biologiska mångfalden bevaras och ökar i vissaområden. Kommunen ska även verka för att mark- och vattenområden med särskilt höganaturvärden samt liksom ekologiskt känsliga områden undantas från exploatering.Naturresurser såväl de ändliga som de förnyelsebara ska nyttjas på ett långsiktigt hållbartsätt så att den biologiska mångfalden säkras.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Natur- och kulturtillgångar– Västerås ska erbjuda ett rikt växt- och djurliv och en varaktigt frisk, livskraftig ochattraktiv miljö för invånarna.Bebyggd miljö– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnets kvalitetskyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Miljönämndens mål 2009-2012– Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 28 (66)Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)– Skydda och vårda naturen samt arbeta för att öka den biologiska mångfaldenKungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)Levande sjöar och vattendrag – inget lokalt miljömål relevantMyllrande våtmarker– Bevara och utveckla strandängarna.Levande skogar– Bevara och utveckla värdefull skogsmiljö i kommunen.Ett rikt odlingslandskap– Bevara de ängs- och hagmarker som finns i kommunen.Ett rikt växt- och djurliv– Verka för att bevara och utveckla den biologiska mångfaldenSödermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Giftfri miljö– År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats ieller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas.Ingen övergödning– Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en godhälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten i Eskilstuna.– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå.Levande sjöar och vattendrag– År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrikalivsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållandefunktion är bevarade och återställd där så är möjligt, samtidigt som det finns godaförutsättningar för friluftsliv.Myllrande våtmarker – inget lokalt miljömål relevant.Levande skogar– I Eskilstuna är, år 2020, skogens biologiska produktionsförmåga säkerställd och skogensbiologiska mångfald ökar.Ett rikt odlingslandskap– År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald.Grönstruktur

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 29 (66)– År 2020 finns det i Eskilstuna tillräckligt med natur- och grönområden med närhet tillbebyggelse och med god tillgänglighet. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.Kulturmiljö 2BedömningsgrunderRiksintresse för kulturmiljövårdenAtt ett område är av riksintresse enligt 3 kap Miljöbalken innebär att det bedöms ha så högakulturvärden att det är av vikt för hela landet. I planeringen ska därför dessa värden gesföreträde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse.Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd bara om det kan ske påett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Det är kommunerna som i sinplanering skall se till att riksintressena tas till vara. Länsstyrelsen har tillsynen över att detsker.Lag om kulturminnen (1988:950)Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) är det förbjudet att utan tillstånd frånlänsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Endastrelevant för byggnadsarbetena i Stockholm och ev. Södertälje.MiljömålNationellaLevande sjöar och vattendragEtt rikt odlingslandskapGod bebyggd miljö2 Motsvaras i den preliminära MKB:n av ”Strandnära kulturmiljö”, ”Kulturmiljö – RiksintressetStockholms innerstad med Djurgården” samt ”Kulturmiljö vatten”.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 30 (66)RegionalaStockholms länLevande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt odlingslandskap– Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska ökamed cirka 70 procent till år 2010 jämfört med det antal vårdade landskapselement medmiljöersättning som fanns år 2001. (Regionaliserat mål)God bebyggd miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantUppsala länLevande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt odlingslandskap– Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall från år 2000 till år 2010 ökamed 70 %. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot de strukturer och linjeelement ilandskapet som har kulturhistorisk hävd, exempelvis bryn, väg- och dikesrenar samtägogränser, vilka också kan vara viktiga spridningsvägar för växter och djur.God bebyggd miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantVästmanlands länLevande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt odlingslandskap– Mängden kulturbärande landskapselement som omfattas av EU-ersättning för bevarandeav natur- och kulturmiljöer eller motsvarande ersättning skall öka med ca 35 procent mellan2001 och 2010. (Regionaliserat mål)God bebyggd miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevant.Södermanlands länLevande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt odlingslandskap - inget regionaliserat eller länseget mål relevant– 2010 skall mängden kulturbärande landskapselement inte ha minskat och andelenkulturbärande landskapselement som vårdas skall ha ökat med 70 procent jämfört med år2000. (Regionaliserat mål)– Lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader i länet skall bevaras ochbrukas.God bebyggd miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 31 (66)LokalaStockholms länSödertälje kommunLevande sjöar och vattendrag - inget lokalt miljömål relevantEtt rikt odlingslandskap– Jordbruksmarker inom kommunen som är av nationellt, regionalt eller lokalt intresseför naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet bibehålls. Brukningsvärdjordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentligasamhällsintressen.God bebyggd miljö - inget lokalt miljömål relevantSalems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011)Hållbar användning av mark och vatten– Stockholmarna har god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden.Solna stad (Miljöprogram 2000)Biologisk mångfald och gröna ytor– Spara och värna gröna ytor - Solna stad skall vid exploatering och byggande handskasvarsamt med den gröna ytan och verka för att gröna ytor, biotoper och naturliga miljöersparas, så långt det är möjligt. Parker, naturmiljöer samt värdefulla kulturmiljöer ochkulturminnen skall värnas och skyddas.Sundbyberg stad (ÖP 2001)Inget lokalt miljömål relevant.Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020)Inget lokalt miljömål relevant.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Inget lokalt miljömål relevant.Upplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)Inget lokalt miljömål relevant.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Levande sjöar och vattendrag

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 32 (66)– Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun skall vara ekologiskt hållbara och derasvariationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skallbevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.Ett rikt odlingslandskap– I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologiskproduktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfaldenoch kulturmiljövärdena bevaras och stärks.God bebyggd miljö– Sigtunas bebyggda miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till engod regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas.Nacka kommunNacka kommun arbetar utifrån de nationella miljömålen och har inte brutit ner dessa pålokal nivå. Kommunen arbetar med att ta fram en strategi för hållbart stadsbyggande ochkommer inom ramen för detta arbete att ta fram miljömål.Lidingö stad (Mål för tillsynen 2007-2010, 2006)Inget lokalt miljömål relevant.Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Natur- och kulturmiljö– Värdefulla natur- och kulturmiljöer i Knivsta ska bevaras, skyddas och brukas på etthållbart sätt, i syfte att erbjuda invånarna en attraktiv och rekreativ livsmiljö, samt för attvärna den biologiska mångfalden.Den bebyggda miljön– Kommunens bebyggda miljö och grön- och vattenområden, som bland annat bidrar tillkommunens identitet och attraktivitet, innefattar natur och kulturhistoriska värden sombör säkerställas och vidareutvecklas.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Levande sjöar och vattendrag– Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vid behovskötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevarasoch utvecklas.God bebyggd miljö – den fysiska miljön– Värdefulla kulturmiljöer såväl historiska som estetiska ska bevaras.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 33 (66)Håbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015)Levande skogarSkogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som denbiologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.Ett rikt odlingslandskap– Enköpings kommun ska verka för odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för denbiologiska produktionen samt för livsmedelsproduktionen. Kommunen ska även verka förden biologiska mångfalden och de rika kulturmiljövärdena som vår landsbygd har.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Bebyggd miljö– Den bebyggda miljön ska ge skönhetsupplevelser, erbjuda ett rikt utbud av bostäder,arbetsplatser, service och kultur och minska behovet av dagliga transporter.– Grönområden och vatten som bidrar till stadens identitet och karaktär, är bärare avkulturhistoriska värden, har god tillgänglighet och kvalitet för människors rekreation ellerbidrar till ett hälsosamt lokal- klimat ska säkerställas och vidareutvecklas.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Den goda miljön– Våra natursköna omgivningar och rekreationsområden, från Mälaren till Bergslagen, ärväl kända, bevaras och är öppna för alla.Miljönämndens mål 2009-2012– Kommunens eget markinnehav ska förvaltas så att hänsyn tas till natur- och kulturvärdenoch rekreationsområden.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)Inget lokalt miljömål relevant.Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)God bebyggd miljö– Tillgängliggöra fler besöksmål med natur och kulturmiljöanknytning.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 34 (66)Södermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Levande sjöar och vattendrag– År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrikalivsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållandefunktion är bevarade och återställd där så är möjligt, samtidigt som det finns godaförutsättningar för friluftsliv.Ett rikt odlingslandskap– År 2020 är odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion i Eskilstuna säkerställd och markerna präglas av biologisk mångfald.Kulturmiljövärden är i hög grad bevarade.Kulturmiljö och estetik– Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska kontinuerligt tas tillvara ochförstärkas.Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.Vattenmiljön i Östra Mälaren och SaltsjönBedömningsgrunderMiljökvalitetsnormer för fisk- och musselvattenDen 1 september 2001 trädde Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- ochmusselvatten i kraft. Genom att utfärda förordningen har Sverige genomfört EU:sfiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG) somomfattas av ramdirektivet för vatten (dir 00/60/EG). Förordningens normer för fiskvattengäller i utvalda sjöar och vattendrag i hela landet, bl.a. Mälaren. Miljökvalitetsnormernaavser dels värden som inte får överskridas eller underskridas annat än i viss angivenutsträckning, dels värden som skall eftersträvas. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. förtemperatur, upplöst syre, pH, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning och nitrit.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 35 (66)Miljökvalitetsnormerna kan hämtas på Naturvårdsverkets hemsida:www.naturvardsverket.seNaturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunderNaturvårdsverket publicerade 1999 bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag(Naturvårdsverket 1999a) samt för kust och hav (Naturvårdsverket 1999b).Bedömningsgrunderna innefattar en rad olika mått på vattenkvalitet i vid mening. Dit hört.ex. föroreningseffekter såsom eutrofiering, syrebrist, grumlighet, försurning och förhöjdahalter av metaller och organiska miljöföroreningar. Bedömningsgrunderna har delvis (föreutrofiering, syrebrist, försurning och förhöjda halter av metaller och organiskamiljöföroreningar i vatten) ersatts av de nya bedömningsgrunder som ska användas vidkaraktärisering enligt EG:s vattendirektiv och som beskrivs nedan.De tidigare bedömningsgrunderna kan hämtas på Naturvårdsverkets hemsida:www.naturvardsverket.seRamdirektivet för vatten (2000/60/EG)Se kapitel ”Dricksvatten”.RiksintressenMälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse (MB 4kap 1, 2 §§).Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om1. det inte möter något hinder enligt Miljöbalken 2-8 §§ och2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vidbedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön.MiljömålNationellaGiftfri miljö – inget delmål relevantIngen övergödning– Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.– Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 årsnivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.Levande sjöar och vattendrag – inget delmål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – inget delmål relevantEtt rikt växt- och djurliv

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 36 (66)– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen bedömdaarter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000,och utan att andelen försvunna arter har ökat.RegionalaStockholms länGiftfri miljö– All matfisk som fångas i Stockholms län ska senast år 2010 vara tjänlig sommänniskoföda.Ingen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. (Regionaliserat mål)– Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningarska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet.(Länseget mål)– Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård - inget regionaliserat eller länseget målrelevantEtt rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Stockholms län vara hejdad.– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.Uppsala länGiftfri miljö – inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.– Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.Levande sjöar och vattendrag – inget regionaliserat eller länseget mål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 37 (66)Hav i balans samt levande kust och skärgård - ej relevant för Uppsala länEtt rikt växt- och djurliv– År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.– Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser i länet nyttjas på etthållbart sätt.Västmanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivånen minskning med 10 procent. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag– Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för växt- ochdjurlivet värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genom god efterlevnad avstrandskyddsbestämmelserna.Hav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Västmanlands länEtt rikt växt- och djurliv - inget regionaliserat eller länseget mål relevantSödermanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhettill sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå.– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet haminskat med minst 20 % från 1995 års nivå. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – inget regionaliserat eller länseget målrelevantEtt rikt växt- och djurliv– Senast 2015 skall bevarandestatusen för minst 30 % av de nationellt hotade arterna (enligt2000 års rödlista) i länet ha förbättrats, så att deras populationer ej längre är hotade.(Regionaliserat mål)

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 38 (66)Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömålGiftfri miljö– Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer i halter som kan hotamänniskors hälsa eller miljön.Ingen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till Mälaren minskatkontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. Ambitionsnivån är en minskning med 10 procent.Levande sjöar och vattendrag– Mälaren ska ha en ”god ytvattenstatus” med avseende på artsammansättning, kemiska ochfysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten.LokalaStockholms länSödertälje kommunGiftfri miljö - inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren ochkustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen av kväve från mänskligaaktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år 1995.Levande sjöar och vattendrag - inget lokalt miljömål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – inget lokalt miljömål relevantEtt rikt växt- och djurliv - inget lokalt miljömål relevantSalems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011, Program för StockholmsVattenarbete 2006-2015)Hållbar användning av mark och vatten, Stockholms Miljöprogram 2008-2011– Den ekologiska statusen i Stockholms sjöar och vattendrag förbättras.Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015– Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vattenstatus uppnås i stadensvattenområden.– Mark och vatten ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 39 (66)Solna stad (Miljöprogram 2000)Biologisk mångfald och gröna ytor– Staden skall verka för att den biologiska mångfalden i Solna inte utarmas.Vatten och mark– Solna stad skall arbeta för att tillförseln av näringsämnen och föroreningar till stadenssjöar, havsvikar och vattendrag minskar.Sundbyberg stad (ÖP 2001)God hushållning med mark och vatten– Sundbyberg ska vara en stad i social, ekonomisk och ekologisk balans.Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun, 2010-2020)Det goda livet i Järfälla – I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker ochnaturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbasav negativa miljörelaterade hälsoeffekter.– Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska senast 2020 uppnå god vattenstatusgenom åtgärder.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Inget lokalt miljömål relevantUpplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)- Aktivt arbeta med att minska föroreningsbelastningen på sjöar, vattendrag ochgrundvatten.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Giftfri miljö– Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i ellerutvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.Ingen övergödning– I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativinverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald ellermöjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.– Utsläppen av fosfor till kommunens vattendrag ska minska.– Utsläppen av kväve till kommunens vattendrag ska minska.Levande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun skall vara ekologiskt hållbara och derasvariationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållandefunktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.Hav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Sigtuna kommun

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 40 (66)Ett rikt växt- och djurliv– I Sigtuna kommuns ska vi ha ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden skabevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas.Naturen med dess växter, djur och övriga organismer är en väsentlig del i människanslivsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd.– Biotoper och naturvårdsobjekt som är unika och hyser mycket höga värden ska skyddasfrån exploatering. Kommunen ska verka för att den biologiska mångfalden värnas ochvårdas.Nacka kommunNacka kommun arbetar utifrån de nationella miljömålen och har inte brutit ner dessa pålokal nivå. Kommunen arbetar med att ta fram en strategi för hållbart stadsbyggande ochkommer inom ramen för detta arbete att ta fram miljömål.Lidingö stad (Mål för tillsynen 2007-2010, 2006)Inga relevanta miljömålUppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Vattenresurser– Genom hållbart nyttjande skapas förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv ivåtmarker, sjöar och vattendrag som utgör en värdefull tillgång för rekreation ochfriluftsliv.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska.– Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inom kommunen skareduceras.Levande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag ska ha sådan kvalitet och struktur att de gynnar biologisk mångfaldoch uppmuntrar till friluftsliv. (Miljöprogram)– Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vid behovskötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras ochutvecklas. (Naturvårdsprogram)Hav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Uppsala länEtt rikt växt- och djurliv– Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskiltvärdefulla områden, inklusive kända förekomster av rödlistade och övriga sällsynta arter,

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 41 (66)liksom vetenskapliga typlokaler17. Kompletterande planeringsunderlag ska tas fram vidbehov och kommunens naturdatabank ska kontinuerligt ajourhållas.Håbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2008-2010, remissversion)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Enköpings kommun ska arbeta för minskade utsläpp av övergödande näringsämnen tillsjöar och vattendrag samt sprida kunskap och information om hur dessa ämnen kanminskas.Levande sjöar och vattendrag– Enköpings kommun ska verka för att sjöar och vattendrag är ekologiskt hållbara och attderas livsmiljöer bevaras.Hav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Enköpings kommunEtt rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 ska förlusten av biologisk mångfald vara hejdad– År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen bedömda artersom klassificeras som hotade ha minskat med minst 30 % jämfört med år 2000, och utan attandelen försvunna arter har ökat.Ett rikt växt- och djurliv– Enköpings kommun ska arbeta för att den biologiska mångfalden bevaras och ökar i vissaområden. Kommunen ska även verka för att mark- och vattenområden med särskilt höganaturvärden samt liksom ekologiskt känsliga områden undantas från exploatering.Naturresurser såväl de ändliga som de förnyelsebara ska nyttjas på ett långsiktigt hållbartsätt så att den biologiska mångfalden säkras.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Natur- och kulturtillgångar– Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att den framtidavattenförsörjningen tryggas.– Västerås ska erbjuda ett rikt växt- och djurliv och en varaktigt frisk, livskraftig ochattraktiv miljö för invånarna.Skadliga ämnen– Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 42 (66)Bebyggd miljö– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnets kvalitetskyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Tekniska nämndens mål 2008-2011– Behålla den goda vattenkvaliteten.Miljönämndens mål 2009-2012– Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)– Minska våra utsläpp till luft, mark och vatten.– Skyddar och vårdar naturen samt arbetar för att öka den biologiska mångfalden.Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)Levande sjöar och vattendrag – inget lokalt miljömål relevantEtt rikt växt- och djurliv– Verka för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden.Södermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Giftfri miljö– År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats ieller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden intehotas.Ingen övergödning– Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en godhälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten iEskilstuna.– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå.Levande sjöar och vattendrag– År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgörvariationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturligproduktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapetsekologiska och vattenhushållande funktion är bevarade och återställd där så är möjligt,samtidigt som det finns goda förutsättningar för friluftsliv.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 43 (66)Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.Vid ökad avtappning genom Slussen i SödertäljeStockholms länBotkyrkaI Botkyrka kommun tar varje enhet inom kommunen fram egna mål. Botkyrka kommunsmiljö- och hälsoskyddsnämnd har valt att prioritera sju av de nationella miljömålen varavGiftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurlivberör aktuellt projekt. För dessa mål har ännu inga lokala miljömål arbetats fram. Däremotarbetar kommunen med fokusområden, åtgärder samt uppföljning för att nå de nationellaoch regionala miljömålen.Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommuns lokala miljömål 2009-2015,remissversion)Friska vatten– Kommunens hav, sjöar och vattendrag har naturliga nivåer av närsalter och är fria frånbekämpningsmedel och organiska miljögifter.Södermanlands länTrosa kommunTrosa kommun har inga relevanta lokala miljömål.Nyköpings kommun (Nyköpings kommuns miljöplan 2006)Jord- skogsbruk, park och grönområden– Den biologiska mångfalden i kommunen skall bibehållas.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 44 (66)SkogsbrukBedömningsgrunderI detta kapitel bedöms projektets påverkan på skogens produktionsförmåga. Flertalet avmiljömål som handlar om skog (såväl nationella som regionala och lokala) är kopplade tillnaturvård, biologisk mångfald och friluftsliv. För en bedömning av projektets påverkan pådessa skogliga värden hänvisas till respektive kapitel för ”Friluftsliv och rekreation” samt”Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön”.MiljömålNationellaLevande skogar – inget delmål relevantRegionalaStockholms länLevande skogar - inget regionaliserat eller länseget mål relevantUppsala länLevande skogar - inget regionaliserat eller länseget mål relevantVästmanlands länLevande skogar - inget regionaliserat eller länseget mål relevantSödermanlands länLevande skogar - inget regionaliserat eller länseget mål relevantLokalaStockholms länSödertälje kommunInget lokalt delmål relevantSalems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011)Inget lokalt miljömål relevantSolna stad (Miljöprogram 2000)Inget lokalt miljömål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 45 (66)Sundbyberg stad (ÖP 2001)Inget lokalt miljömål relevantJärfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020)Inget lokalt miljömål relevant.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Energi– Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras.Upplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)Inget lokalt miljömål relevant.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Levande skogar– I Sigtuna kommun ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktionskyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden ochsociala värden värnas.Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Inget lokalt miljömål relevantUppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Levande skogar – inget lokalt miljömål relevantHåbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015)Levande skogar– Skogens och skogsmarkens värden för biologisk produktion ska skyddas samtidigt somden biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 46 (66)Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Inget lokalt miljömål relevant.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Inget lokalt miljömål relevant.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)Inget lokalt miljömål relevant.Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)Inget lokalt miljömål relevantSödermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Levande skogar– I Eskilstuna är, år 2020, skogens biologiska produktionsförmåga säkerställd ochskogens biologiska mångfald ökar.Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.FiskeBedömningsgrunderI kapitlet bedöms både ”fritidsfiske och ”yrkesfiske”.RiksintressenMälaren är i sin helhet av riksintresse för yrkesfisket (MB 3kap 5 §). För yrkesfisket är detmycket viktigt att Mälarens vattenkvalitet inte försämras. Enligt Miljöbalken skall mark och

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 47 (66)vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skyddas mot åtgärdersom påtagligt kan försämra näringarnas bedrivande.MiljömålNationellaGiftfri miljö - inget delmål relevantIngen övergödning– Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 årsnivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.– Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.Levande sjöar och vattendrag – inget delmål relevantEtt rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen bedömdaarter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000,och utan att andelen försvunna arter har ökat.RegionalaStockholms länGiftfri miljö– All matfisk som fångas i Stockholms län ska senast år 2010 vara tjänlig sommänniskoföda. (Länseget mål)Ingen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år 2010. (Regionaliserat mål)– Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningarska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet.(Länseget mål)– Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år 2010. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv– Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Stockholms län vara hejdad.– Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vattennyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 48 (66)– År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.Uppsala länGiftfri miljö – inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Fram till år 2010 skall fosfortillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 20 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.– Fram till år 2010 skall kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag ochkustvatten ha minskat med minst 15 % utgående från år 1995. De största minskningarnaskall ske i de känsligaste områdena.Levande sjöar och vattendrag – inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv– År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelenbedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört medår 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.– Senast år 2015 ska biologisk mångfald och biologiska resurser i länet nyttjas på etthållbart sätt.Västmanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. För Mälaren är ambitionsnivånen minskning med 10 procent. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag– Sjöars, stränders och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för växt- ochdjurlivet värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt genom god efterlevnad avstrandskyddsbestämmelserna.Ett rikt växt- och djurliv - inget regionaliserat eller länseget mål relevantSödermanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantIngen övergödning– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhettill sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 49 (66)– Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till havet haminskat med minst 20 % från 1995 års nivå. (Regionaliserat mål)Levande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv– Senast 2015 skall bevarandestatusen för minst 30 % av de nationellt hotade arterna (enligt2000 års rödlista) i länet ha förbättrats, så att deras populationer ej längre är hotade.(Regionaliserat mål)Mälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömålGiftfri miljö– Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer i halter som kan hotamänniskors hälsa eller miljön.Ingen övergödning– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till Mälaren minskatkontinuerligt jämfört med 1995-års nivå. Ambitionsnivån är en minskning med 10 procent.Levande sjöar och vattendrag– Mälaren ska ha en ”god ytvattenstatus” med avseende på artsammansättning, kemiskaoch fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten.– Yrkesfiske och fritidsfiske ska främjas.LokalaStockholms länSödertälje kommunGiftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren ochkustvattnet är 15% lägre år 2015 än de var år 1995. Utsläppen av kväve från mänskligaaktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år 1995.Levande sjöar och vattendrag - inget lokalt miljömål relevantEtt rikt växt- och djurliv - inget lokalt miljömål relevantSalems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 50 (66)Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011, Program för StockholmsVattenarbete 2006-2015)Hållbar användning av mark och vatten, Stockholms miljöprogram 2008-2011– Särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras.– Den ekologiska statusen i Stockholms sjöar och vattendrag förbättras.Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015– Kvaliteten på tillrinnande vatten ska vara sådan att en god vattenstatus uppnås i stadensvattenområden.– Mark och vatten ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald.– Fiskemöjligheter ska bevaras och förbättras.Solna stad (Miljöprogram 2000)Inget lokalt miljömål relevant.Sundbyberg stad (ÖP 2001)God hushållning med mark och vatten– Sundbyberg ska vara en stad i social, ekonomisk och ekologisk balans.Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020)Det goda livet i Järfälla – I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker ochnaturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbasav negativa miljörelaterade hälsoeffekter.– Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska senast 2020 uppnå god vattenstatusgenom åtgärder.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Sjöar och vattendrag– Föroreningar skall inte tillåtas begränsa våra sjöars och vattendrags värde för fiske,friluftsliv eller som vattentäkt.Upplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)Inget lokalt miljömål relevant.Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Levande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun skall vara ekologiskt hållbara och derasvariationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skallbevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 51 (66)Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Inget lokalt miljömål relevant.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Giftfri miljö – inget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Utsläppen av fosfor från avlopp till ytvatten ska minska.– Vattenburna utsläpp av kväveföreningar från alla avlopp till ytvatten inom kommunen skareduceras.Levande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag ska ha sådan kvalitet och struktur att de gynnar biologisk mångfaldoch uppmuntrar till friluftsliv. (Miljöprogram)– Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vid behovskötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras ochutvecklas. (Naturvårdsprogram)Ett rikt växt- och djurliv– Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värna särskiltvärdefulla områden, inklusive kända förekomster av rödlistade och övriga sällsynta arter,liksom vetenskapliga typlokaler17. Kompletterande planeringsunderlag ska tas fram vidbehov och kommunens naturdatabank ska kontinuerligt ajourhållas.Håbo kommunInom Håbo kommun har kommunfullmäktige beslutat att arbeta för att det "i Håbo finns enmiljö för framtiden", vilket innebär att Håbo kommun tar sin del av ansvaret för de 16nationella miljökvalitetsmålen. Fullmäktige har även beslutat att Håbo kommun ska arbetaför att vara en fossilbränslefri kommun år 2050.Utifrån dessa ambitioner sätter varje nämndårliga mål för att respektive verksamhet ska komma lite närmare visionerna. Målen följs uppi kommunens årsbokslut.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015)Giftfri miljöInget lokalt miljömål relevantIngen övergödning– Enköpings kommun ska arbeta för minskade utsläpp av övergödande näringsämnen tillsjöar och vattendrag samt sprida kunskap och information om hur dessa ämnen kan minska.Levande sjöar och vattendrag– Enköpings kommun ska verka för att sjöar och vattendrag är ekologiskt hållbara och attderas livsmiljöer bevaras.Ett rikt växt- och djurliv

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 52 (66)– Enköpings kommun ska arbeta för att den biologiska mångfalden bevaras och ökar i vissaområden. Kommunen ska även verka för att mark- och vattenområden med särskilt höganaturvärden samt liksom ekologiskt känsliga områden undantas från exploatering.Naturresurser såväl de ändliga som de förnyelsebara ska nyttjas på ett långsiktigt hållbartsätt så att den biologiska mångfalden säkras.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Inget lokalt miljömål relevant.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Inget lokalt miljömål relevant.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)Inget lokalt miljömål relevant.Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)Inget lokalt miljömål relevant.Södermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Giftfri miljö– År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats ieller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden intehotas.Ingen övergödning– Halterna av gödande ämnen i mark och vatten är år 2020 godtagbara, vilket medför en godhälsa, hög biologisk mångfald och en allsidig användning av mark och vatten iEskilstuna.– År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln från mänsklig verksamhet till sjöar ochvattendrag i Eskilstuna minskat med 10 % jämfört med 1995 års nivå.Levande sjöar och vattendrag– År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgörvariationsrika livsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturligproduktionsförmåga, biologisk mångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapetsekologiska och vattenhushållande funktion är bevarade och återställd där så är möjligt,samtidigt som det finns goda förutsättningar för friluftsliv.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 53 (66)Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.Friluftsliv och rekreationBedömningsgrunderRiksintressenMälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse. (MB 4 kap 1, 2 §§)Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om1. det inte möter något hinder enligt Miljöbalken 2-8 §§ och2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vidbedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön.Nya bedömningsgrunder och kommande miljökvalitetsnormer förMälarenSe kapitel ”Dricksvatten”.Badvattendirektivet, 2006/7/EG och Naturvårdsverkets föreskrifter ochallmänna råd om badvatten, NFS 2008:8I februari 2006 antogs ett nytt badvattendirektiv (2006/7/EG) som började gälla för desvenska EU-baden från och med badsäsongen 2008. Implementeringen av direktivet isvensk lagstiftning har skett bl.a. genom en föreskrift från Naturvårdsverket, NFS 2008:8.Direktivet och Naturvårdsverkets föreskrift innebär att:För varje EU-bad ska årligen en kontrollplan fastställas innan badsäsongen inleds.Antal prov som ska tas under badsäsongen varierar med den officiella badsäsongen. För delän där badsäsongen överstiger 8 veckor ska minst 4 prover tas per säsong. För de län därbadsäsongen är högst 8 veckor skall minst 3 prov tas. För samtliga gäller att ett prov ska tasstrax innan badsäsongen inleds och att intervallet mellan proven aldrig får överstiga enmånad. Varje badvattens kvalitet skall bedömas och klassificeras efter varje badsäsong,bedömningen skall göras utifrån innevarande säsongs prover samt de 3 föregående årensbadvattenprover. En badvattenprofil ska göras för respektive bad. Badvattenprofilen ska geen beskrivning av bl.a. badvattnets fysikaliska, geografiska och hydrologiska egenskaper

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 54 (66)och av eventuella andra ytvatten i tillämpningsområdet samt vilka potentiellaföroreningskällor som finns och skulle kunna påverka badplatsen.De analyser som ska utföras på varje enskilt prov är: Intestinala enterokocker (cfu/100 ml)samt Escherichia coli (cfu/100 ml).De parametrar som omfattas av provtagning, bedömning samt Klassificering är:För inlandsvattenA B C DParametrar Utmärkt kvalitet Bra Kvalitet TillfredsställandekvalitetIntestinala enterokocker (cfu/100 200 (*) 400 330 (**)ml)Escherichia coli (cfu/100 ml) 500 (*) 1 000 900 (**)För kustvatten och vatten i övergångszonA B C DParametrar Utmärkt kvalitet Bra Kvalitet TillfredsställandekvalitetIntestinala enterokocker (cfu/100 100 (*) 200 185 (**)ml)Escherichia coli (cfu/100 ml) 250 (*) 500 500 (**)* Baserat på en 95-percentils bedömning** Baserat på en 90-percentils bedömningMiljömålNationellaGiftfri miljö – inget delmål relevantLevande sjöar och vattendrag – inget delmål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård - inget delmål relevantLevande skogar – inget delmål relevantGod bebyggd miljö - inget delmål relevantEtt rikt växt- och djurliv – inget delmål relevantRegionalaStockholms länGiftfri miljö

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 55 (66)– All matfisk som fångas i Stockholms län ska senast år 2010 vara tjänlig sommänniskoföda.Levande sjöar och vattendrag – inget regionaliserat eller länseget mål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – inget regionaliserat eller länseget målrelevantLevande skogar– Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. (Länseget mål)God bebyggd miljö – inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv - inget regionaliserat eller länseget mål relevantUppsala länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantLevande sjöar och vattendrag - inget regionaliserat eller länseget mål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Uppsala länLevande skogar - Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara.(Länseget mål)God bebyggd miljö – inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv– Senast år 2015 har länets befolkning tillgång till tätortsnära natur med höga frilufts-,kulturmiljö- och naturvärden.Västmanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantLevande sjöar och vattendrag – inget regionaliserat eller länseget mål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Västmanlands länLevande skogar– Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara.God bebyggd miljö – inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv - inget regionaliserat eller länseget mål relevant

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 56 (66)Södermanlands länGiftfri miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantLevande sjöar och vattendrag – inget regionaliserat eller länseget mål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård - inget regionaliserat eller länseget målrelevantLevande skogar– Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara. (Länseget mål)God bebyggd miljö - inget regionaliserat eller länseget mål relevantEtt rikt växt- och djurliv - inget regionaliserat eller länseget mål relevantMälarens vattenvårdsförbunds regionaliserade miljömålGiftfri miljö– Mälarens vatten ska inte innehålla ämnen och organismer som kan hota människors hälsaoch miljön.Levande sjöar och vattendrag– Mälaren ska ha en ”god ytvattenstatus” med avseende på artsammansättning, kemiskaoch fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten.– Mälarens tillgänglighet för friluftsliv ska vara god.LokalaStockholms länSödertälje kommunGiftfri miljö– År 2020 tillförs endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen tillyt- och grundvatten samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen bibehålls.Levande sjöar och vattendrag – inget lokalt miljömål relevantHav i balans samt levande kust och skärgård – inget lokalt miljömål relevantLevande skogar– Södertälje kommuns skogar sköts med stor hänsyn till naturvårdens och friluftslivetsintressen.– Södertälje kommuns gröna kilar tillvaratas och skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada kilarnas betydelse för människors rekreation samt djur och växtersspridningsmöjligheter.– Grönområden och parker med rekreationsvärden i kommunens tätorter bevaras.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 57 (66)God bebyggd miljö – inget lokalt miljömål relevantEtt rikt växt- och djurliv – inget lokalt miljömål relevantSalems kommunSalems kommun arbetar med att ta fram lokala miljömål.Stockholms stad (Stockholms miljöprogram 2008-2011, Program för StockholmsVattenarbete 2006-2015)Hållbar användning av mark och vatten, Stockholms miljöprogram 2008-2011)– Stockholmarna har god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden.Program för Stockholms Vattenarbete 2006-2015– Befintliga strandbad ska underhållas och ha en god vattenkvalitet.Solna stad (Miljöprogram 2000)Vatten och markInget lokalt miljömål relevant.Sundbyberg stad (ÖP 2001)God hushållning med mark och vatten– Värna de gröna kvaliteterna.– Sundbyberg ska vara en stad i social, ekonomisk och ekologisk balans.Järfälla kommun (Miljöplan för Järfälla kommun 2010-2020)Det goda livet i Järfälla – I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker ochnaturområden med ett rikt växt- och djurliv. Alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbasav negativa miljörelaterade hälsoeffekter.– Alla bostäder och förskolor ska även år 2020 ha tillgång till variationsrik bostadsnäranatur.– Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska senast 2020 uppnå god vattenstatusgenom åtgärder.Upplands-Bro kommun (Riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro, antagna av kommunfullmäktige 1998-03-02)Sjöar och vattendrag– Föroreningar skall inte tillåtas begränsa våra sjöars och vattendrags värde för fiske,friluftsliv eller som vattentäkt.Upplands Väsby kommun (mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-2011)– Aktivt arbeta för att minska föroreningsbelastningen på sjöar, vattendrag och grundvatten.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 58 (66)Sigtuna kommun (Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål, 2004)Giftfri miljö– Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i ellerutvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiskamångfaldenLevande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun skall vara ekologiskt hållbara och derasvariationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skallbevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.– Samtliga officiella badplatser i Sigtuna kommun ska ha tjänligt badvatten.Hav i balans samt levande kust och skärgård – ej relevant för Sigtuna kommunLevande skogar– I Sigtuna kommun ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddassamtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och socialavärden värnas.God bebyggd miljö– Sigtunas bebyggda miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till engod regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas.– Tätortsnära natur ska vårdas och utvecklas så att rika upplevelser kan erbjudas besökaren.– Grönstrukturernas samband ska värnas och inom vissa områden förstärkas.– Åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom de regionala gröna kilarna och denkommunala grönstrukturen ska undvikas.Ett rikt växt- och djurlivInget lokalt miljömål relevant.Nacka kommunNacka kommun arbetar utifrån de nationella miljömålen och har inte brutit ner dessa pålokal nivå. Kommunen arbetar med att ta fram en strategi för hållbart stadsbyggande ochkommer inom ramen för detta arbete att ta fram miljömål.Lidingö stad (Mål för tillsynen 2007-2010, 2006)Inget lokalt miljömål relevant.Uppsala länKnivsta kommun (Miljöprogram - Lokala miljömål, 2007)Vattenresurser– Genom hållbart nyttjande skapas förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv i våtmarker,sjöar och vattendrag som utgör en värdefull tillgång för rekreation och friluftsliv.Natur- och kulturmiljö

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 59 (66)– Värdefulla natur- och kulturmiljöer i Knivsta ska bevaras, skyddas och brukas på etthållbart sätt, i syfte att erbjuda invånarna en attraktiv och rekreativ livsmiljö, samt för attvärna den biologiska mångfalden.Den bebyggda miljön– Invånarna i Knivsta kommun ska leva och verka i en sund, säker och trygg miljö med friskluft, rent vatten, tillgängliga närrekreationsområden, buller och radonhalter underriktvärden samt strålningsnivåer som inte är skadliga för hälsan.Uppsala kommun (Miljöprogram 2006-2009, Naturvårdsprogram för Uppsala kommun2006-2009)Levande sjöar och vattendrag– Sjöar och vattendrag ska ha sådan kvalitet och struktur att de gynnar biologisk mångfaldoch uppmuntrar till friluftsliv. (Miljöprogram)– Vattenmiljöer och stränder på den kommunägda marken ska bevaras och vid behovskötas så att deras hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras ochutvecklas. Detta innebär bl.a. att vattenmiljöer och stränder som är betydelsefulla för badeller friluftsliv görs mer tillgängliga för besökare. (Naturvårdsprogram)Friluftsmark för upplevelser och hälsa– Kommunen ska inom ramen för fysisk planering och ärendehantering värnafriluftsvärden och naturpedagogiska värden. Det innebär bland annat att:– stora opåverkade områden så långt möjligt skyddas från påverkan– stränder skyddas från åtgärder som försämrar möjligheterna till bad och friluftsliv(Naturvårdsprogram)Myllrande våtmarker– Våtmarker på den kommunägda marken ska bevaras och vid behov skötas så attderas hydrologiska, biologiska, sociala och kulturhistoriska värden bevaras ochutvecklas. Detta innebär bland annat att våtmarker som är värdefulla för friluftslivet görsmer tillgängliga för besökare. (Naturvårdsprogram)Håbo kommunInom Håbo kommun har varje nämnd och verksamhet i uppdrag att bryta nerKommunfullmäktiges inriktningsmål ”vår del av ansvaret för att nå de 16 nationellamiljömålen”. På så sätt får kommunen årliga miljömål för varje enskild verksamhet.Miljömålen följs sedan upp i årsbokslutet. Varje nämnd och verksamhet ska jobba utifrånKommunfullmäktiges mål att bli en fossilbränslefri kommun år 2050.Enköpings kommun (Enabygdens miljömål 2010-2015)Giftfri miljöInget lokalt miljömål relevant.Levande sjöar och vattendragInget lokalt miljömål relevant.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 60 (66)Levande skogar– Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som denbiologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.God bebyggd miljö– Enköpings kommun ska verka för att den bebyggda miljön ska utgöra en god ochhälsosam livsmiljö för alla. Enköpings kommun ska även ta tillvara och utveckla natur- ochkulturvärden som del av den närmiljö som ger livskvalitet och möjligheter till enupplevelserik och estetisk stimulerande vardag och fritid.Ett rikt växt- och djurlivInget lokalt miljömål relevant.Västmanlands länVästerås stad (Miljöprogram Västerås stad, 2005)Natur- och kulturtillgångar– Västerås ska erbjuda ett rikt växt- och djurliv och en varaktigt frisk, livskraftig ochattraktiv miljö för invånarna.Skadliga ämnen– Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska.Bebyggd miljö– Grönområden och vatten som bidrar till stadens identitet och karaktär, är bärare avkulturhistoriska värden, har god tillgänglighet och kvalitet för människors rekreationeller bidrar till ett hälsosamt lokal- klimat ska säkerställas och vidareutvecklas– Mark- och vattenanvändning ska planeras så att naturens bärkraft stärks, vattnets kvalitetskyddas och den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.Hallstahammars kommun (Det goda livet i storstadens närhet, Vision 2015, Mål ochbudget 2008-2010)Den goda miljön– Våra natursköna omgivningar och rekreationsområden, från Mälaren till Bergslagen, ärväl kända, bevaras och är öppna för alla. (Vision 2015)– Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas. Kommunens eget markinnehav skaförvaltas så att hänsyn tas till natur- och kulturvärden och rekreationsområden. (Mål ochbudget 2008-2010)Tekniska nämndens mål 2008-2011– Behålla den goda vattenkvaliteten.Köpings kommun (Miljömål och miljöpolicy för Köpings kommun)– Minska utsläppen till luft, mark och vatten.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 61 (66)Kungsörs kommun (Miljömål 2008-2010)God bebyggd miljö– Tillgängliggöra fler besöksmål med natur- och kulturmiljöanknytning.– Öka förutsättningen för det rörliga friluftslivet.Södermanlands länEskilstunas kommun (Eskilstuna kommuns politik för hållbar utveckling –Handlingsprogram med miljö- och folkhälsomål)Giftfri miljö– År 2020 är miljön i Eskilstuna så fri från skadliga ämnen och metaller som har skapats ieller utvunnits av samhället att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas.Levande sjöar och vattendrag– År 2020 är sjöar och vattendrag i Eskilstuna ekologiskt hållbara och utgör variationsrikalivsmiljöer. Sjöar och vattendrag präglas av god naturlig produktionsförmåga, biologiskmångfald och höga kulturmiljövärden. Landskapets ekologiska och vattenhushållandefunktion är bevarade och återställd där så är möjligt, samtidigt som det finns godaförutsättningar för friluftsliv.Grönstruktur– År 2020 finns det i Eskilstuna tillräckligt med natur- och grönområden med närhet tillbebyggelse och med god tillgänglighet.Strängnäs kommunSträngnäs kommun har tagit fram en strategisk plan (Strategisk plan 2009-2011, med måloch budget 2009) där det finns skrivet om hur kommunen förhåller sig till miljömål och vadsom är viktigt att följa upp.Miljö– Kommunen har en hållbar utveckling, säkerställd genom för regionen gemensammakriterier, enligt Lissabonstrategin. Detta innebär bland annat att arbetet med att slå vakt omvåra största miljötillgångar, våra sjöar och vårt kulturlandskap fortsätter.Nykvarns kommunNykvarns kommun har ännu inga lokala miljömål. Arbete med att ta fram en miljöpolicyoch lokala miljömål för kommunen har dock påbörjats år 2009.Vid ökad avtappning genom Slussen i SödertäljeStockholms länBotkyrkaI Botkyrka kommun tar varje enhet inom kommunen fram egna mål. Botkyrka kommunsmiljö- och hälsoskyddsnämnd har valt att prioritera sju av de nationella miljömålen varavGiftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag berör aktuellt projekt. För dessa mål harännu inga lokala miljömål arbetats fram. Däremot arbetar kommunen med fokusområden,åtgärder samt uppföljning för att nå de nationella och regionala miljömålen.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 62 (66)Nynäshamns kommun (Nynäshamns kommuns lokala miljömål 2009-2015,remissversion)Friska vatten– Kommunens hav, sjöar och vattendrag har naturliga nivåer av närsalter och är fria frånbekämpningsmedel och organiska miljögifter.Södermanlands länTrosa kommunInget lokalt miljömål relevant.Nyköpings kommun (Nyköpings kommuns miljöplan 2006)Fysisk planering– Samhällsbyggande och nyttjande av naturresurser skall vara inriktade på en långsiktigthållbar utveckling: miljömässigt, ekonomiskt och socialt.Erosion på vattenanläggningarBedömningsgrunderFör aktuell vattenhastighet ska vattenanläggningens stabilitet vara tillräcklig med hänsyn tillglidning, stjälpning och lyftning, samtidigt som sjöbottnen vid anläggningen inte fårerodera. Skulle något av ovanstående krav inte vara uppfyllt måste skyddsåtgärder sättas in.Miljökonsekvenser av anläggnings- ochbyggnadsarbetenKulturmiljöBedömningsgrunderStockholms stad planerar att för utvalda känsliga byggnader ta fram begränsningsvärden förvibrationsnivån, som ska fungera som larmnivåer. Dessa ska baseras på standarder ochdiagnostiska beräkningar och mätningar.Se även kap ”Kulturmiljö” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.BullerBedömningsgrunderRiktvärden för bullerFör att minska bullerstörningar på omgivningen vid byggnadsarbeten har Naturvårdsverkettagit fram allmänna råd med riktvärden som bör tillämpas på byggarbetsplatser. Riktvärdenavisas i tabellen nedan. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåtsom nedåt. Om verksamhet endast pågår under en begränsad tid – normalt två månader eller

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 63 (66)kortare – medger de allmänna råden 5 dB(A) högre värden. Vid enstaka kortvarigahändelser, högst 5 minuter per timme enligt råden, bör upp till 10 dB(A) högre nivåer kunnaaccepteras, dock inte kvälls- och nattetid.Riktvärdena är inga obligatoriska krav, utan en utgångspunkt och vägledning förverksamhetsutövarens och miljömyndigheternas bedömning i varje enskilt fall. Omriktvärdena för buller utomhus inte kan uppfyllas med tekniskt möjliga och/eller ekonomisktrimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kanuppfyllas.Riktvärden i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15), ekvivalentljudnivå och maximal ljudnivå i dB(A).Helgfri mån- fredag Lör-, sön- ochhelgdagSamtliga dagarBostäder för permanentboende eller fritidshusUtomhus (vid fasad)Inomhus (bostadsrum)VårdlokalerUtomhus (vid fasad)InomhusUndervisningslokalerUtomhus (vid fasad)InomhusArbetslokaler för tystverksamhet 1)Utomhus (vid fasad)InomhusDagtid07-1960 dB(A)45 dB(A)60 dB(A)45 dB(A)60 dB(A)40 dB(A)70 dB(A)45 dB(A)Kväll19-2250 dB(A)35 dB(A)50 dB(A)35 dB(A)Dag07-19Ekvivalent ljudnivå50 dB(A)35 dB(A)50 dB(A)35 dB(A)Kväll19-2245 dB(A)30 dB(A)45 dB(A)30 dB(A)Natt22-0745 dB(A)30 dB(A)Natt22-07Maxnivå70 dB(A)45 dB(A)45 dB(A)30 dB(A) 45 dB(A)1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarandekoncentration eller behov för att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor.För vägtrafik har riksdagen beslutat om nedanstående bullerriktvärden:Riktvärden enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53, ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå idB(A).UTRYMMERIKTVÄRDEInomhus- ekvivalent ljudnivå 30 dB(A)- maximal ljudnivå 45 dB(A)Utomhus vid fasad- ekvivalent ljudnivå 55 dB(A)Utomhus på uteplats

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 64 (66)- maximal ljudnivå 70 dB(A)Komfortvibrationer och stomljud inomhusBedömningsgrunderRiktvärden för bullerSe kapitel ”Buller”.Riktlinjer för stomljudnivåerRiktlinjer för högsta tillåtna stomljudnivåer finns redovisat av Stockholms stad i skriften”Miljöprogram 2000”. Som utgångspunkt för tillåtna stomljudnivåer används högsta tillåtnamaximal ljudnivå från trafik i bostäder; L Amax ≤ 30 dB(A). Hur stor förhöjning av dessanivåer som kan tillåtas under byggtiden bedöms projektspecifikt och kommer att fastställasunder det fortsatta arbetet.Svenska standarderSvensk standard SS 460 48 61 ”Vibrationer och stöt – Mätning och riktvärden förbedömning av komfort i byggnader” ger metoder för mätning av vibrationer och riktvärdenför bedömning av komfort i bostäder och kontor. Riktvärden för måttlig störning ochsannolik störning redovisas. Dock nämns att riktvärdena inte är avsedda för tillfälligaaktiviteter som bygg- och anläggningsverksamhet.LuftmiljöBedömningsgrunderMiljökvalitetsnormer för luftMiljökvalitetsnormer i luft finns för kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar, bly, kolmonoxidoch bensen och regleras genom 5 kap. Miljöbalken. En miljökvalitetsnorm är den lägstagodtagbara miljökvaliteten som accepteras för människa och miljö. Miljökvalitetsnormernaska uppfyllas så snart som möjligt, dock senast till den tidpunkt som fastställts för varjespecifikt ämne. Miljökvalitetsnormer för vägtrafikens luftföroreningar anges i tabell nedan.Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar, kolmonoxid, bensen, svaveldioxid och bly

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 65 (66)Parameter Miljökvalitetsnorm (μg/m 3 ) AnmärkningKvävedioxid 40 μg/m 3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas.60 μg/m 3 (dygnsmedelvärde) Får ej överskridas mer än 7 dygn per år.90 μg/m 3 (timmedelvärde) Får ej överskridas mer än 175 timmar perår.Partiklar, 40 μg/m 3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas.PM10 50 μg/m 3 (dygnsmedelvärde) Får ej överskridas mer än 35 dygn per år.Kolmonoxid 10 mg/m 3 (dygnsmedelvärde) Får ej överskridas.Bensen 5 μg/m 3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas efter den 1 januari 2010.Svaveldioxid 100 µg/m 3 (dygnsmedelvärde)200 µg/m 3 (timmedelvärde)Bly0,5 µg/m 3 (årsmedelvärde)VattenmiljöBedömningsgrunderSe kap "Vattenmiljön i Östra Mälaren och Saltsjön” under ”Miljökonsekvenser av Mälarensreglering”.Friluftsliv och rekreationBedömningsgrunderSe kap ”Friluftsliv och rekreation” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.GrundvattenBedömningsgrunderStockholms Stads klassificering av recipienterna Riddarfjärden ochSaltsjön (finns t.ex i Dagvattenstrategi för Stockholms Stad, april 2005)Saltsjön och Mälaren, klassificeras tre grupper beroende på status och känslighet förmänsklig påverkan. Mest känsliga är i allmänhet sjöarna, avgränsade mindre vattenområdenav både Mälaren och Saltsjön samt vattendragen. Därefter kommer de större fjärdarna avMälaren och sist Saltsjön. Sjöarnas känslighet bedöms genom uppskattning av organiskaföroreningar, tungmetaller, närsalter och förändringar i vattenomsättningen (hydrologi).Recipienter mycket känsliga för mänsklig påverkan: Brunnsviken, Solfångardammen(Spegeldammen), Uggleviken, Judarn, Kyrksjön, Lillsjön, Magelungen, Flaten, Trekanten,Långsjön och Igelbäcken.Recipienter känsliga för mänsklig påverkan: Laduviken, Lappkärret, Husarviken,Isbladskärret, Råcksta Träsk, Drevviken, Ältasjön, Sicklasjön, Bällstaviken- Ulvsundasjön,Årstaviken och Bällstaån (Spångaån).Recipienter mindre känsliga för mänsklig påverkan: Djurgårdsbrunnsviken, HammarbySjö, Riddarfjärden, Karlbergskanalen-Klara Sjö, Östra Mälaren, Saltsjön och Lilla Värtan.

SLUSSENBILAGA 1 BEDÖMNINGSGRUNDER2010-10-26 66 (66)Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvattenEntreprenören skall upprätta och lämna in en beskrivning av miljöpåverkan från detavloppsvatten som ska avledas från platsen, påverkan på mottagande avloppsreningsverkeller vattendrag, avloppsvattnets innehåll av föroreningar (bl.a. metaller och organiskaämnen) m.m.Länshållningsvatten kan, efter lokal rening och beroende på föroreningsinnehåll, avledasdirekt till en recipient, till avloppsnätet eller infiltreras i mark.Vatten direkt till recipient eller markområdeVatten som innehåller låga kvävehalter (ung. halter lägre än 20 mg/l) bör inte belastaavloppsreningsverken utan behandlas lokalt (renas t.ex. genom fällning av metaller,sedimentering m.m.) och avledas till mark- eller vattenområde. Vid utsläpp till mark ellervattenområde skall miljöförvaltningen alltid rådfrågas.Vatten till avloppsreningsverkVatten med högt kväveinnehåll (kvävehalterna anses förhöjda då de börjar stiga över 20mg/l) bör behandlas i avloppsreningsverk dock under förutsättning att andra förekommandeföroreningar inte stör reningsprocesserna i avloppsreningsverken eller försämrarslamkvaliteten. För att sänka halten av suspenderade ämnen behöver sedimentering avvattnen ske. En effektiv slamavskiljning (>12 tim) har också visat sig medföra en markantsänkning av metallhalterna i vattnen.Stockholm Vattens krav på vatten som tillförs avloppsreningsverkenAvloppsvattnets kvalitet skall regelbundet kontrolleras med avseende på pH, konduktivitet(ledningsförmåga), suspenderad substans (susp), totalkväve, metaller (lämpligen s.k.ICPanalys) och oljeindex. Flödet skall anges. Prover tas och analyseras i varjearbetsmoments inledningsskede. Flödesproportionella prov skall tas på såväl inkommandesom utgående ledning från behandlingsanläggningen. Analysresultaten skall skickas till SVför bedömning. Avloppsvattnet skall behandlas i slamavskiljare och i oljeavskiljare.Sjöfart och hamnarBedömningsgrunderSe kap ”Sjöfart och hamnar” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.MiljöriskerBedömningsgrunderMiljörisker kommer i sig inte att bedömas i förhållande till bedömningsgrunder, dettakommer istället att ligga inom ramen för ”Vattenmiljön i östra Mälaren och Saltsjön”,”Hälsa”, ”Dricksvatten”, ”Friluftsliv och rekreation” och ”Grundvatten”. En utredning görsför att uppfylla kraven i Förordningen (1998:901)om verksamhetsutövares egenkontroll.

ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅLSLUSSENSTOCKHOLMS STADSÖVERGRIPANDE MILJÖMÅLFÖR SLUSSENInnehåller fokusområden och övergripande målför projektering, produktion och förvaltning.EXPLOATERINGSKONTORETwww.stockholm.se/slussen

Slussen ska byggas omSlussenområdet är en central kommunikationspunkt i Stockholm för bil-, båt- ochspårbunden trafik. Slussen är en gammal, stor och komplex anläggning som kräverbetydande underhållsinsatser varje år. Det är dyrt och gör att trafiken har svårt attta sig fram. Nu måste den rivas och byggas upp från grunden. Stockholms stad harsom målsättning att vid denna historiska knutpunkt skapa en mötesplats i världsklass,som i framtiden kan erbjuda en mångfald av aktiviteter och upplevelser.I Slussen/Söderström finns några av de kanaler som används för att regleraMälarens vattenstånd. Nya avtappningskanaler ska byggas för att kunna tappa utmer vatten från Mälaren. När mer vatten ska tappas behöver Mälarens regleringändras. De nya avtappningskanalerna och den nya regleringen minskar risken föröversvämningar i Stockholm och runt Mälaren. De säkrar också dricksvattenförsörjningenfrån Mälaren i ett framtida klimat med torrare somrar.Slussenområdet idag sett från Saltsjösidan.Stadens visionerStockholm har en långsiktig och samlad vision för Stockholms tillväxt ochutveckling mot en stad i världsklass – Vision 2030. År 2030 ska Stockholm varaen mångsidig och upplevelserik storstad i världsklass. I regionen ska det finnasett stort och brett utbud av arbeten, utbildningar, service, kultur och nöjen medstark internationell karaktär, som ger alla människor möjlighet att förverkliga sinalivsdrömmar och tar tillvara allas potential. De unika stadsmiljöer som kombinerarstorstadens puls med närheten till natur och vatten ska locka besökare från helavärlden.2

I Stockholms stads miljöprogram för 2008-2011 sammanfattas stadens ambitionerinom miljöområdet. Det är ett kommunövergripande styrdokument som innehållerriktlinjer för hur stadens ska arbeta med de olika målen. Utgångspunkten är enstor minskning av stadens miljöpåverkan. Utifrån miljöprogrammet ska sedan allanämnder och bolag vidta åtgärder som leder mot målen.Stockholm har utsetts av den europeiska kommissionen till Europas miljöhuvudstad2010. Priset ges till en stad som visar vägen till ett miljövänligt stadsliv ochkan påvisa konsekventa resultat när det gäller uppfyllda miljönormer, ett ständigtengagemang när det gäller ambitiösa åtgärder, fortsatta miljöförbättringar och enhållbar utveckling. Utnämningen förstärker Stockholms stads beslut att arbetamed miljömål för Slussenområdet.Övergripande miljömål för SlussenAnläggningar i Slussenområdet kommer att medföra miljökonsekvenser under de ca100 år de planeras vara i drift, t.ex. i form av grad av samspel med de höga kulturmiljövärdenai området, energiförbrukning, kretsloppsanpassning och inbyggdamaterial m.m. Miljökonsekvenser kommer att uppstå även under den ca 6 år långaproduktionstiden, t.ex. i form av bullerpåverkan från transporter, damning m.m.Stockholms stad har tagit fram övergripande miljömål för Slussen inom sex fokusområden.Fokusområdena knyter till stadens vision om en mötesplats i världsklass.Syftet med de övergripande miljömålen är att tillvarata de miljövärden som finns iområdet i dag samt att skapa positiva och begränsa negativa miljökonsekvenser. Deövergripande miljömålen är förankrade i Exploateringsnämnden, Stadsbyggnadsnämndenoch Trafiknämnden.En mötesplats ivärldsklass!EnergiRekreationKlimatKulturKretsloppHälsa3

EnergiOmrådet ska präglas av energieffektiva lösningaroch användning av förnyelsebara energislag.El- och värmeproduktion är en stor källa till de växthusgasutsläppsom påverkar jordens klimat. Byggsektorn användermycket energi, ungefär 40 procent av Sveriges totalaanvändning. Målet är därför att använda energieffektivalösningar och förnyelsebara energislag i Slussenområdet.KlimatOmrådet ska anpassas för klimatetidag och i framtiden.I Slussen/Söderström finns kanaler för avtappning av Mälaren.Det finns idag stora risker för översvämningar i Stockholm ochrunt Mälarens stränder. En ny Slussenanläggning ger möjlighetatt minska skador från översvämningar till ett värde av fleramiljarder kronor.KretsloppOmrådet ska genomsyras av hållbaranvändning av material och resurser.För uppförande av anläggningar och byggnader inomSlussenområdet kommer mycket resurser att tas i anspråk.Därför krävs noggrann planering av val av material, återanvändningav massor, vattenförbrukning och hantering avavfall i bygg- och driftsskedet så att resurser används på etthållbart sätt.4

RekreationMötesplatsen ska uppmuntra till rörelseoch vistelse i en attraktiv miljö.Slussen är en av innerstadens största öppna platser och mångamänniskor passerar Slussen dagligen. Ambitionen är att göraSlussen till en attraktiv plats att vistas på och att passera.Platsen har stor potential som rekreationsområde som en avde vackrast belägna och mest strategiska knutpunkterna iStockholms innerstad.KulturMötesplatsen ska bjuda in till upplevelse av kulturvärdenoch skapa möjlighet till nya kulturmöten.Slussenområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljön.I Slussen och dess omgivningar finns höga kulturhistoriskavärden. Det är viktigt att utformningen av Slussenområdetskapar förutsättningar för att kunna avläsa dessa värden. ISlussenområdet finns också potential att skapa nya värdefullakulturmiljöer och möjligheter för kulturmöten.HälsaMötesplatsen ska erbjuda enhälsosäker inne- och utemiljö.Slussen är en knutpunkt för många olika trafikslag vilketpräglar ljudbilden och påverkar luftkvaliteten i området.I Slussenområdet finns möjligheter att skapa en ljud- och luftmiljösom är bättre än dagens. Det finns också möjligheter attskapa en säker miljö för att färdas på cykel och röra sig till fots.Byggnader, lokaler och andra inomhusmiljöer kan utformas tillhälsosäkra platser för vistelse och passage.5

Övergripande miljömål och miljöprogramDe övergripande miljömålen ska vara en bas för att ta fram miljöprogram. Miljöprogrammetska innehålla detaljerade mål för planering och projektering. Exploateringskontorettar fram ett miljöprogram för planering och projektering av Slussenanläggningen(trafikanläggningen ovan och under mark samt vistelseytor ovan mark).Stadens förhoppning är att alla aktörer som verkar i området anammar de övergripandemiljömålen för Slussen och utifrån dessa arbetar fram egna miljöprogram med detaljerademiljömål och krav för sina anläggningar, byggnader och lokaler som är eller kan bliaktuella i Slussenområdet. Stadens förhoppning är därmed att miljöprogram tas fram förbussterminal, kommersiella lokaler och andra byggnader eller institutioner som är ellerkan bli aktuella i Slussenområdet.ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅLSLUSSENMILJÖPROGRAMSLUSSEN-ANLÄGGNINGENMILJÖPROGRAMBUSSTERMINALMILJÖPROGRAMKOMMERSIELLALOKALERMILJÖPROGRAMOFFENTLIGBYGGNADDe övergripande miljömålen för Slussen är en bas för att ta fram miljöprogram meddetaljerade miljömål och krav. Staden har arbetat fram ett miljöprogram för Slussenanläggningen.6

MiljöstyrningMiljöprogram och miljöplan är verktyg och hjälpmedel i miljöstyrningen för de somarbetar med planering, projektering, och produktion av anläggningar och byggnader iSlussenområdet.I planerings- och projekteringsskedet arbetar arkitekter, projektörer och utredare framutformningar och tekniska lösningar för driftstiden. Det sker även planering förproduktionen (rivning och byggnation) under detta skede. Miljövisioner, övergripandeoch detaljerade miljömål för driften och produktionen måste därför tas omhand redan iplaneringen och projekteringen. Det övergripande miljömålet med visioner, fokusområdenoch övergripande mål ska gälla under projektering, produktion och förvaltning.Detaljerade miljömål och krav i miljöprogram och miljöplaner uppdateras och anpassastill de olika skedena.ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅLSLUSSENPLANERING/PROJEKTERINGPRODUKTIONFÖRVALTNING/DRIFTBESTÄLLARENMILJÖPROGRAM1.0MILJÖPROGRAM2.0RELATIONS-HANDLINGARDOKUMENTATIONDRIFT- OCHUNDERHÅLLINSTRUKTIONERARKITEKT/PROJEKTÖR/ENTREPRENÖR/FÖRVALTAREMILJÖPLANER& CHECKLISTORPROJEKTERINGMILJÖPLANER& CHECKLISTORPRODUKTIONMILJÖPLANER& CHECKLISTORFÖRVALTNINGDe övergripande miljömålen gäller under projektering, produktion och förvaltning.Miljöprogram och miljöplaner med detaljerade mål och krav kommer att uppdaterasoch anpassas till de olika skedena.7

SLUSSENSAMMANFATTNING AV PRELIMINÄR MKB,TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKENSamrådshandling Dnr E2010-510-01340Oktober – december 2010EXPLOATERINGSKONTORET1www.stockholm.se/slussen

VÄLKOMMEN PÅ SAMRÅDOM EN NY REGLERING AVMÄLARENSamrådet handlar om en ny reglering av Mälaren med mera.Detta samrådsunderlag är ett underlag för samråd för tillstånd enligt miljöbalken för enny reglering av Mälaren och vattenanläggningar med mera i Slussen i Stockholm. Samrådetsker enligt 6:e kapitlet i miljöbalken.Två samrådsunderlag finns tillgängligaSamrådsunderlaget vänder sig främst till fastighetsägare, mindre organisationer och allmänhetsamt enskilda berörda inom Stockholm-, Uppsala-, Södermanland- och Västmanlandslän.Det finns även ett mer omfattande samrådsunderlag (en preliminär miljökonsekvensbeskrivning)som i första hand vänder sig till statliga myndigheter, rikstäckande och regionalaorganisationer, länsstyrelser, kommuner, vattenanläggningsägare och andra samrådspartnersinom Stockholm-, Uppsala-, Södermanland- och Västmanlands län.Din åsikt är viktigPå Slussenprojektets hemsida finns båda samrådsunderlagen tillgängliga för dig som ärintresserad: www.stockholm.se/slussen. På hemsidan finns även uppgifter om tid ochplats för de öppna samrådsmötena. Välkommen att ställa frågor, framföra synpunkteroch delta i öppna samrådsmöten. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i denna sammanfattning.2

SAMMANFATTNINGMälaren är en viktig sjö för mångaMälaren är Sveriges tredje största sjö med ett avrinningsområde som upptar cirka fem procentav Sveriges yta. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt för cirka två miljoner människori Mälardalen. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdetsom kan ersätta Mälaren som dricksvattentäkt. Det finns viss reservvattenkapacitet,men denna har begränsad utsträckning i tid.Sjön tar emot spill- och dagvatten från hushåll, verksamheter och tätorter. Markerna i Mälardalenär generellt bördiga, vilket innebär att det finns en stor areal jordbruksmark kringMälaren. Mälardalsbygden har under lång tid präglats av människan och är i sin helhet ettvattenanknutet äldre odlingslandskap som är unikt för Europa. Naturvärdena längs sjön ärhöga med bland annat ett åttiotal naturreservat och ungefär lika många Natura 2000-objekti nära anslutning till sjön. Många av dessa har arter och naturvärden knutna till strandmiljöerna.I Mälaren pågår yrkesfiske och sjön används flitigt för fritidsaktiviteter, rekreationoch turism. Det finns städer, vägar och järnvägar i sjöns omedelbara närhet. I Mälaren finnsett 20-tal hamnar och Mälarens största hamnar Västerås och Köpings hamn är av riksintresseför sjöfarten. Mälaren utgör en viktig transportled genom den så kallade Mälarledensom sträcker sig från Södertälje till hamnarna i Västerås och Köping.Mälarens vattenstånd regleras sedan 1940-taletVattenståndet i Mälaren regleras genom att luckor öppnas och stängs i Norrström (Riksbronoch Stallkanalen), Söderström (Nils Ericsonslussen/tappningskanalen och Karl Johanslussen)samt Hammarby sluss i Stockholm. I Södertälje regleras vattenståndet i Södertälje slussoch i Maren (en kulvert i närheten av Södertälje sluss), se Figur 1. Det finns också en kulverti Vettersgatan i Södertälje som utgör en förbindelse mellan Mälaren och havet, dennaingår dock inte i regleringen.3

Mälarens avrinningsområdeKungsholmenRiddarfjärdenGamlastanNils EricssonslussenKarl JohanslussenSödermalmDjurgårdenSaltsjönRiksbro- ochStallkanalsdammarnaSkanstullHammarbyslussenMälarbronSödertälje kanalMarenSlussenSlussbronMarenFigur 1. Mälarens avrinningsområde och platser där Mälarens vattenstånd regleras genom att luckoröppnas och stängs i Stockholm och i Södertälje.Stockholms stad tog initiativet till att genomföra en reglering av Mälaren i slutet av 1930-talet och har sedan 1941 tillstånd till att reglera Mälaren vattenstånd. Skälet till att regleraMälaren var att de upp till två meter stora vattenståndsvariationerna i sjön orsakadestora problem med översvämningar av jordbruksmark och svårigheter att bedriva sjöfart påsjön. Dessutom fanns det problem med sanitära och andra olägenheter för Stockholms stad.Stockholms Hamn AB sköter, på trafik- och renhållningsnämndens uppdrag, driften avregleringen i Stockholm och Sjöfartsverket sköter driften i Södertälje. Initiativet till att regleraMälaren var möjligt genom Slussens ombyggnation i början av 1930-talet. Den gamlaPolhemsslussen som tidigare kunde öppnas vid höga flöden i Mälaren hade möjlighet atttappa Mälaren på 58 m 3 /s*. När dagens Slussen byggdes slopades Polhemsslussen. Nils Ericsonslussengjordes om till avtappningskanal för Mälaren. Tappningskanalen och den nyatrafikslussen, dagens Karl Johanslussen, kunde tillsammans tappa Mälaren på 262 m 3 /s. Investeringari Södertälje kanal och Hammarbyleden/kanalen samt fördjupning av farledenvid Galten (i Mälarens västra ände) som gjordes ungefär samtidigt var också förutsättningarför att kunna reglera Mälarens vattenstånd. Regleringen planerades byggas ut i två steg sominnebar en partiell och en full utbyggnad av kapaciteten för Mälaren. Det andra steget, detvill säga den fulla utbyggnaden av kapaciteten har fram till nu inte kommit till stånd.Stora översvämningsrisker längs Mälaren idagÖversvämningsriskerna runt Mälaren är idag oacceptabelt stora. Hotet ligger i de potentielltstora vattenflöden som finns till Mälaren vid exempelvis kraftiga regnfall, snösmältningoch liknande. Det stora tillflödet i kombination med att möjligheten att tappa ut vatten* Vid en meters vattenståndsskillnad i Mälaren och Saltsjön.4

ur Mälaren till havet (den så kallade avtappningskapaciteten) genom de olika luckorna ochkanalerna är för liten innebär en stor risk. Översvämningar skulle drabba infrastrukturoch dricksvattenförsörjningen i Mälarregionen hårt. För att minska riskerna och säkra tillgångenpå dricksvatten för Mälardalens två miljoner invånare måste Mälarens avtappningskapacitetbyggas ut. Problemet identifierades i regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning(SOU 2006:94).Figur 2. Västerås med Mälaren i förgrunden (bild till vänster, © Västerås stad). Höga vattenstånd år 2000 vid Gamlastans tunnelbanestation i Stockholm (bild till höger, © Stockholms stad).Nya Slussen minskar översvämningsriskernaSlussen, en trafikanläggning och viktig knutpunkt i centrala Stockholm, är i dåligt skick.Slussen måste rivas och byggas om från grunden. Problemen beror på att betongen bryts neroch på att grundläggningen misslyckades när Slussen byggdes på 1930-talet.Figur 3. Bild över Slussen med Gamla stan till vänster och Södermalm till höger i bilden. Färgade ytor visar teknisk livslängdav Slussenanläggningen. Gröna ytor har en livslängd på 80 år, gula ytor har en livslängd på upp till 30 år och rödaytor måste byggas om snarast. © Stockholms stad.Slussen i Stockholm har byggts om ungefär vart hundrade år och då anpassats till Stockholmsutveckling och de funktioner som behöver lösas på platsen. Stockholms stad harfattat beslut att Slussen ska byggas om och anpassas till vår tids behov för tre viktiga funktionerpå platsen; trafik, stadsliv och vatten. Detta samråd handlar om vatten.5

Vattenanläggningar och arbeten i nya SlussenDen befintliga Slussenanläggningen kommer att avlägsnas bland annat genom rivning i vattenområdeti Slussen/Söderström. Provisorier av olika slag i vattenområdet blir nödvändiga.Ett exempel är provisoriska broar som behövs för att kunna leda om trafik under tiden nyaSlussen byggs. Grundvatten kan komma att behöva ledas bort under byggtiden och ävenefter det att de nya anläggningarna är på plats för att dessa ska bli funktionsdugliga. Nya anläggningari vattenområdet blir, förutom en ny sluss mellan Mälaren och Saltsjön, avtappningskanalerför Mälaren, kajer, brostöd samt ledningar i vattenområdet. De nya avtappningskanalernaoch den nya slussen ger möjlighet att tappa ut mer vatten från Mälaren tillSaltsjön och är en förutsättning för den nya regleringen av Mälaren. I figuren visas en översiktligbild av nya kajlinjer, ledningsstråk med mera i Slussen.Figur 4. Översiktlig bild av nya kajlinjer i förhållande till dagens kajlinjer. I bilden finns ett planerat ledningsstråk mellanSödermalm och Gamla stan. Bilden visar också översiktligt var rivnings- och byggnadsarbeten kommer att ske. Inomblåmarkerat område planeras anläggningar och byggnadsarbeten i vatten och det är dessa som ansökan i huvudsakomfattar. Det kan också bli aktuellt med att leda bort grundvatten på land inom det lila området.Förutom vad som omnämnts ovan behöver den öppna kulverten i Maren samt en fiskluckasom finns vid Riksbron kunna göras stängningsbara, i syfte att förhindra saltvatteninträngningoch för att minska risken för låga vattenstånd i Mälaren.6

Nya avtappningskanaler, ny sluss och nya kajerMälaren kommer att få två nya avtappningskanaler i Slussen/Söderström. Karl Johanslussenrivs och en ny sluss byggs mellan avtappningskanalerna. Tillsammans har de nya anläggningarnaen avtappningskapacitet på cirka 1500 m 3 /s. I dagens Slussen är avtappningskapacitetencirka 300 m 3 /s. Den nuvarande avtappningskanalen vid Gamla stan, NilsEricsonslussen, tas ur drift för regleringen men kommer att finnas kvar på plats. På bottenprecis nedströms kanalområdet planeras en strömlinjeformad utfyllnad för att minska flödeshastigheten(se figur 5).Figur 5. Översiktlig bild av slusskanal och avtappningskanaler i nya Slussen och utfyllnad nedströms.Avtappningskanalerna kommer att begränsas i söder och norr med nya kajer, som anslutertill Sjöbergsplan och Stadsgårdskajen respektive till Munkbroleden och Skeppsbron. Kajernakommer att få ändrad sträckning jämfört med nuvarande förhållanden (se figur 4). Kajernakommer troligen att utföras med bakåtförankrade stålspontväggar. Kajer med betongdäckgrundlagda med pålar kan bli aktuella om vattendjupet är stort (se figur 6).7

Figur 6. Översiktliga bilder av kajerna i nya Slussen. Bilden till vänster visar en bakåtförankrad spontkaj och bilden tillhöger visar ett pålat betongdäck.Ny reglering av MälarenNär avtappningskapaciteten byggs ut behöver Mälarens reglering förändras. SMHI har påuppdrag av Slussenprojektet arbetat fram ett nytt förslag på reglering av Mälaren. Syftetmed den nya regleringen och den gällande domen är likartade. En skillnad är att dagensreglering inte tar hänsyn till andra intressen än de som regleringen ursprungligen syftadetill att skydda.Figur 7. Översiktlig bild av likheter och skillnader mellan ny reglering och dagens gällande dom/reglering. Båda regleringarnasyftar till att förhindra saltvatteninträngning från Östersjön till Mälaren. Båda regleringarna syftar till attvattenståndet i sjön ska variera inom ett spann på cirka 70 centimeter. Skillnaden ligger i de hänsynstaganden som iden nya regleringen till exempel görs inom spannet på 70 centimeter för att gynna strandnära naturmiljöer. Det finnsockså problem med att dagens reglering inte klarar av att hålla spannet på 70 centimeter, eftersom möjligheterna atttappa ut vatten från Mälaren till Östersjön för liten, när det kommer kraftiga tillflöden av vatten till sjön. (VST är enförkortning av vattenstånd).Den nya regleringen av Mälaren syftar till att:• Minska risken för översvämningar runt MälarenSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse ochinfrastruktur,sjöfart, jordbruk• Minska risken för låga vattennivåer i MälarenSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning och sjöfart• Förhindra saltvatteninträngningSamhällsintressen: Dricksvattenförsörjning8

Figur 8. Syften och viktiga hänsynstaganden med en ny reglering av Mälaren samt hur dessa är kopplade till viktigasamhällsintressen.Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöergenom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö. Regleringenska eftersträva att sänka vattenhastigheterna i syfte att begränsa erosion på bottnaroch anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningenav regleringen eftersträvar vidare, om möjligt, särskild hänsyn till det allmänna fiskeintressetoch kulturmiljön genom längre tidsperioder med önskade flöden i Stockholmsström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Vattenståndet i Mälaren med dagens kapacitetoch reglering samt vattenståndet vid ny kapacitet och reglering för några olika förutsättningarfinns redovisade i figur 9.Vattennivå vid 10 000-årsflöde >6Vattennivå vid 1000-årsflödeVattennivå vid 100-årsflöde 5,17Högsta högvattennivå 1976-2005 4,784,70Vattennivå vid 10 000-årsflöde 4,784,70Vattennivå vid 1000-årsflöde 4,64Vattennivå vid 100-årsflöde 4,56Figur 9. Vattenstånd i Mälaren med dagens avtappningskapacitet och reglering visas i den översta bilden och vattenståndi förslaget på ny avtappningskapacitet och reglering visas i den nedersta bilden. Förslaget innebär att översvämningsriskernai Mälardalen minskar med upp till över en meter. Ett 100-årsflöde återkommer statistiskt sett en gångper 100 år, ett 1000-årsflöde en gång per 1000 år och så vidare.9

Viktiga ställningstaganden för en ny regleringI huvudsak samma amplitud som dagens tillståndHistoriskt och utan reglering har Mälarens vattenstånd varierat upp till två meter i vattenstånd(se figur 10). Centrala samhällsintressen är sedan 1940-talet anpassade till att en regleringav Mälaren ska syfta till att variera vattenståndet cirka 70 centimeter (mellan 4,70och 4,00 meter). Slussenprojektet har därmed detta som en viktig utgångspunkt för den nyaregleringen av Mälaren.Figur 10. Vattenstånden i Mälaren från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1990-talet.ÅrstidsvariationerMälaren och dess omgivningar har mycket höga naturvärden. När nuvarande reglering komtill fanns inte motsvarigheten till dagens omfattande miljölagstiftning och samhällets skyddav naturområden var inte heller så starkt som idag. Idag är Mälaren av riksintresse för sinanatur- och kulturvärden och har två Ramsarområden - särskilt viktiga våtmarksområden.Utöver det finns ett åttiotal naturreservat och ungefär lika många Natura 2000-områden.Av dessa berörs ett tjugotal av Mälarens reglering.Historiska analyser visar att endast enbråkdel av de betydelsefulla strandekosystemenåterstår som en följd avatt Mälaren reglerades och att de somfinns kvar har en mer eller mindre nedsattfunktion för en stor mängd arter.En fortsatt reglering enligt dagens tillståndleder till fortsatta negativa konsekvenser.Figur 11. Illustration hur strandekosystemen tryckts ihop påen mindre geografisk yta - som ett dragspel - till följd av regleringenav Mälaren.10

Slussenprojektet har sedan 2007 arbetat med att hitta variationer i vattenstånden somgynnar de strandnära naturmiljöerna längs Mälarens stränder och att väga dennahänsyn gentemot syftena med regleringen och övriga hänsynstaganden som behöverske. Årstidsanpassning av regleringen ska sättas i förhållande till den nytta somviktiga samhällsektorer såsom infrastruktur och bebyggelse, jordbruk, sjöfart ochdricksvattenproduktion har av att regleringen av Mälaren (även fortsättningsvis)syftar till att innehålla 4,7–4,0 meters vattenståndsvariation.Oförändrat medelvattenståndSlussenprojektet utgår ifrån att Mälarens medelvattenstånd ska vara oförändrat i en ny regleringav Mälaren. Om medelvattenståndet skulle höjas kan det bland annat medföra ett ökatinläckage i ledningsnät och en försämrad rening av avloppsvatten, vilket i sin tur kan fånegativa konsekvenser för dricksvattenkvaliteten i Mälaren och för Mälarens vattenmiljö.I huvudsak bibehållen tappningsordningDagens tillstånd för Mälarens reglering innehåller en tappningsordning det vill säga en ordningi vilken luckor i olika kanaler och slussar ska öppnas när vattenståndet i Mälaren stiger.Viktigt i tappningsordningen är att Hammarby kanal och Södertälje sluss ligger sist för attfå så små begränsningar som möjligt för sjöfarten som behöver slussa in och ut ur Mälaren.Spegeldammstappning• NorrströmNORRSTRÖM SÖDERSTRÖM HAMMARBY & SÖDERTÄLJESpegeldammstappning• Norrström• SöderströmNORRSTRÖM SÖDERSTRÖM HAMMARBY & SÖDERTÄLJEFigur 12. Slussenprojektet arbetar utifrån att tappningsordningen i huvudsak är oförändrad. Huvudalternativet innehålleren ändring i tappningsordningen genom en viss omfördelning av flödena mellan Norrström och Slussen/Söderströmi Stockholm. Fördelningen av flödena mellan Norrström och Söderström är inte slutgiltig i förslaget på ny reglering.Spegeldammstappning kallas även ”skönhetstappning” och görs av estetiska skäl.Automatluckor och flödesreglering i SöderströmVattenhastigheterna blir högre uppströms och nedströms Slussen/Söderström när avtappningskapacitetenbyggs ut. Det påverkar vattenmiljön och vattenanläggningar (genom erosion).Även sjöfarten längs Stadsgårdshamnen kan påverkas av högre vattenhastigheter.Genom automatluckor och flödesreglering i Söderström skapas stora fördelar genom atthöga flöden inte förekommer särskilt ofta och att regleringen blir mjuk med jämna flödesändringari Söderström.11

KlimatRegleringTillrinningMälarensvattennivåTappningHavsnivåFigur 13. Översiktlig bild över tappningen för Mälaren. Automatreglerade luckor och flödesreglering i Slussen/Söderströmsamt utformningen av själva vattenanläggningarna begränsar vattenhastigheterna uppströms och nedströmsSlussen. Flödesreglering innebär att ett bestämt flöde tappas vid ett givet mälarvattenstånd oavsett vilken skillnad ivattenstånd som föreligger mellan Mälaren och Saltsjön. Med flödesreglering kan havsnivån påverka regleringen påså sätt att luckorna öppnas mer för att få ut vattnet trots att Saltsjön håller emot.Erosionsskydd på vattenanläggningarErosionsskydd kommer att anläggas på broar, kajer, sjöledningar och andra vattenanläggningarför att skydda mot bottenerosion eller strömkraft vid ökat flöde genom Söderström.Antalet vattenanläggningar som behöver skyddas och skyddsåtgärdernas art beror på vilkenskyddsnivå anläggningarna ska anpassas till. I figur 14 redovisas det bedömda behovet averosionsskydd för vattenanläggningar vid olika vattenflöden genom Slussen. Under normaldrift (exklusive 100-årsflödet) kommer maximalt 750 m 3 /s att tappas genom Slussen/Söderström(sker vid ett tillfälle under cirka 30 års tid). Detta ska jämföras med dagens maximalaflöde på runt 300 m 3 /s. Ett 100-årsflöde innebär ett flöde på runt 1000 m 3 /s. Vid enextrem händelse, vid ett 1000 eller 10 000-årsflöde, blir flödet mellan 1300 och 1400 m 3 /sgenom Slussen/Söderström.Figur 14. Vattenanläggningar som behöver ha erosionsskydd. Blå färg avser skydd vid tappning upptill 1 000 m 3 /s genom Slussen, rosa färg visar behov av tillkommande skydd vid tappning upp till 1300 m 3 /s genom Slussen och gul färg tillkommande skydd vid tappning upp till 1 500 m 3 /s genomSlussen.12

Erosionsskydden kan byggas av sten, gabioner (nätkassar som fylls med sten) eller betongmadrasser(dubbla geotextilvävar som fylls med betong mellan vävarna). Kajer, sluss, avtappningskanaleroch ledningar med mera i vatten i Nya Slussen anpassas till de nya ochhögre vattenhastigheterna genom Slussen/Söderström.Tillstånd från mark- och miljödomstolenI Slussenprojektet kommer två miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)Vatten-MKBatt tas fram, en MKB för tillståndsansökan enligt miljöbalken (vatten-MKB) och en MKB för detaljplan (plan-MKB). I prövningen enligt miljöbalkenär det den tillståndspliktiga verksamheten som prövas medanplan- och bygglagen reglerar markanvändningen.För tillståndsansökan enligt miljöbalken krävs en MKB enligt 6 kap miljöbalken.En MKB är både en arbetsprocess och ett dokument (ett beslutsunderlag).I arbetsprocessen ingår bland annat att samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndighetenoch enskilda som kan antas bli särskilt beröra. För verksamheter som kan antas medförabetydande miljöpåverkan (som denna verksamhet) ska samråd även ske med övriga statligamyndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.Samrådet ska handla om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformningoch miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.SamrådRemissbehandlingav mark- ochmiljödomstolenHuvudförhandlingDomLaga kraftFigur 15. Olika steg i arbetet med att ta fram en tillståndsansökan och att få ett tillstånd från mark- och miljödomstolen(dom). I bilden ingår inte överklagandeprocessen.Detta är ett andra samrådstillfälle om denna fråga. Ett första samråd skedde under hösten2007. Stockholms stad planerar att lämna in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken tillmark- och miljödomstolen under 2011. Den nya regleringen beräknas kunna vara i drift från2018 förutsatt att byggnadsarbeten i Slussen kan inledas under 2012.Ny detaljplan för SlussenParallellt med arbetet inför tillståndsansökan tar Stockholms stad fram en ny detaljplan förSlussen. Just nu pågår en bearbetning av detaljplanen för Slussen efter plansamråd.13

Konsekvenser uppstår i olika områdenMiljökonsekvenser utreds på regional och lokal nivå. Den geografiska utbredningen avkonsekvensanalyserna varierar mellan olika miljöaspekter. Konsekvenser utreds, där såbedöms vara relevant, för Slussenområdet, Mälaren och för Saltsjön samt inner- och mellanskärgården.Figur 16. Schematisk bild av påverkansområden på olika geografiska skalorKonsekvenser uppstår under olika lång tidNya Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en livstid påcirka 100 år. Slussenanläggningen kommer att vara klimatanpassad till cirka en meter högrehavsvattenstånd än idag på global nivå. SMHI bedömer att en höjning av havsvattenståndetmed cirka en meter på global nivå är en ungefärlig övre gräns, med låg sannolikhet att inträffa,fram till slutet av seklet. Med landhöjningen inräknad innebär det för Stockholmsområdetett havsvattenstånd som är cirka 0,5 meter högre än idag.Figur 17. Konsekvenser uppstår under olika lång tid.14

Avtappningskapaciteten måste, enligt SMHI, byggas ut oavsett om klimatet ändras ellerinte. Den utbyggda avtappningskapaciteten i de aktuella vattenanläggningarna skaparbättre förutsättningar än vad vi har idag att möta framtida klimatförändringar både i formav till exempel stigande havsvattenstånd och varmare somrar.Den nya regleringen är utformad för att fungera i dagens klimat. Den nya regleringen avMälaren har ett bäst före datum. Beroende på hur klimatet utvecklar sig och när det skerkan regleringen behöva ändras. Det kan finnas behov av att magasinera mer vårvatten föratt klara torrare somrar och/eller se över årstidsvariationerna i regleringen utifrån en eventuellförskjutning av årstiderna. Regleringen av Mälaren har justerats ungefär vart 20:e årsedan 1940-talet.Konsekvenserna av byggnadsarbeten för nya Slussen bedöms vara under 5-10 års tid.Konsekvenserna varar i huvudsak under den tid som byggnadsarbetena pågår. Vissa konsekvenserbedöms uppstå under kortare tidsperioder inom detta spann och andra konsekvenserbedöms sträcka sig under en längre tidsperiod inom spannet.NollalternativetNollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade verksamheten intekommer till stånd, det vill säga om staden inte får tillstånd från mark- och miljödomstolen.Nollalternativet konsekvensbeskrivs för respektive miljöaspekt som ett prognostiseratnuläge från år 2018. Nollalternativet för konsekvensutredningar i Slussenområdet utgårfrån dagens trafikflöden, luftutsläpp och bullernivåer och att dagens trafikapparat/anläggningkvarstår. Ingen utbyggnad sker av nya vattenkanaler eller sluss med mera i vattenområdet.Nollalternativet inkluderar vattenverksamhet i form av nödvändiga underhålls- ochreparationsåtgärder. Nollalternativet för regleringen av Mälaren definieras som dagens regleringmed maximal tappningskapacitet om cirka 800 m³/s för Mälaren. Avtappningskapacitetenär som idag i samtliga tappningsställen och regleringen av Mälaren följer gällandetillstånd. Miljökonsekvensbedömningarna utgår från modellerade vattenstånd och flödenför regleringen utifrån vattenstånd i Mälaren under perioden 1976-2005, med hänsyn tagettill bland annat vidtagna tätningsåtgärder under perioden.Miljökonsekvenser som utreds för arbeten i SlussenDet pågår en bearbetning av den nya detaljplanen för Slussen. När detaljplanen är färdigbearbetadkommer det att ske ett kompletterande samråd för tillstånd enligt miljöbalken medmer detaljerad information och miljökonsekvenser av nya vattenanläggningar och planeradebyggnadsarbeten. Samrådet kommer att ske i Stockholm. Här ges en översikt av vilkamiljökonsekvenser som kommer utredas och vilka skyddsåtgärder som redan nu är planerade.15

KulturmiljöSlussen med omnejd har mycket stora kulturhistoriska värden och arbetsområdet ingår i ettfornlämningsområde i vatten och på land. Kulturhistoriskt värdefulla objekt, till exempelden befintliga trafikanläggningen, äldre slussar samt fornlämningar kommer att tas bortvid rivningen av dagens Slussen för att ge plats åt nya Slussen. Förslag till kompensationsåtgärderkommer att tas fram för att mildra negativa konsekvenser för kulturmiljövärdenai området. Vibrationer under byggtiden kan påverka kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Ett arbete har inletts för att ta fram en rutin för att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnaderfrån vibrationsskador under byggtiden.Buller, stomljud, komfortvibrationerSlussen är ett trafikintensivt område med höga ljudnivåer. Planerade arbeten kommer attleda till förhöjda ljudnivåer. För att förhindra olägenheter inomhus i särskilt bullerutsattafastigheter, arbetar Slussenprojektet med att ta fram ett bulleråtgärdsprogram som innehållerval av metoder för att minimera buller från byggnadsarbetena, informationsinsatser,fönsteråtgärder, om sådana krävs för att klara gällande riktvärden för buller inomhus samtevakueringsmöjligheter.VattenmiljöArbeten i vatten kan påverka vattenmiljön, främst genom att vattenmassan grumlas närbottensediment muddras eller när fyllnadsmassor läggs ut i vatten. Skyddsåtgärder utredsför att minska risken för negativa konsekvenser. Utsläpp till vatten från byggverksamhetenkommer att ske på ett sådant sätt att negativa konsekvenser undviks.Friluftsliv och rekreationUnder byggskedet kommer framkomligheten i Slussenområdet att påverkas och det kommerockså att bli en bullrigare miljö. Tidigare beskrivna bulleråtgärder som handlar om val avmetoder för att minska störningar minskar konsekvenserna.SättningsriskerGrundvattenbortledning är aktuellt när schaktningsarbeten behöver göras under grundvattennivånoch när grundvattnet i schaktgropar behöver länshållas. Det kan även bli aktuelltatt leda bort grundvatten efter det att de nya anläggningarna är på plats för att dessa ska blifunktionsdugliga. Utgångspunkten är att eventuell grundvattenbortledning ska utföras påsådant sätt att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Övervakning av grundvattennivåernaoch pågående sättningar i Slussenområdet pågår sedan flera år tillbaka.Masshantering och transporterStockholms stad har fastställt övergripande lokala miljömål för Slussenanläggningen.Målet för kretslopp innebär att projektet ska genomsyras av en hållbar användning av materialoch resurser. Följande miljömål har formulerats för hantering av avfall och masshanteringi Slussenprojektet:16

Bygg-, rivnings- och schaktmassor ska hanteras i följande prioritetsordning:1. Återanvändning inom Slussen2. Återanvändning på annan plats3. Återvinning4. Energiutvinning5. Borttransport och omhändertagande.Sediment karteras, klassificeras och hanteras i följande prioritetsordning:1. Flytta/fylla ut bottnar2. Återanvändning på land3. BorttransportMasshantering samt in- och uttransportvägar med mera kommer att redovisas i den slutligaMKB:n.RiskanalyserStockholms stad arbetar med en rad olika riskanalyser och riskbedömningar för Slussenombyggnaden.Den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen kommer att sammanfatta de bedömningaroch analyser som har bäring på miljö.Preliminära miljökonsekvenser av en ny regleringI planerna för nya Slussen ingår en kraftfull ökning av Mälarens avtappningskapacitet fråndagens cirka 300 m 3 /s till 1500 m 3 /s genom nya vattenanläggningar i Söderström. Det innebärsamtidigt att Mälarens avtappningskapacitet mer än fördubblas från dagens cirka 800m 3 /s till totalt cirka 2000 m 3 /s. SMHI bedömer att den planerade avtappningskapaciteten ärstor och ger en hög säkerhet under dagens förhållanden. Den samlade bedömningen är attdet nya förslaget till avtappningskapacitet och reglering av Mälaren har övervägande positivakonsekvenser.Den nya avtappningskapaciteten och regleringen innebär stora förbättringar jämfört mednollalternativet då de betydligt minskar risken för översvämningar i hela Mälardalen. Detbedöms innebära:• Stora positiva konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genombland annat att risken för föroreningsspridning från översvämmadeområden och omfattning av bräddning av avloppsvatten reduceras.• Måttliga till stora positiva konsekvenser för människors hälsa, tillstora delar kopplat till en ökad säkerhet för dricksvattenförsörjningen.• Stora positiva konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur runtMälaren då översvämningsriskerna minskar för städer och bebyggelselängs Mälaren och för viktiga samhällsfunktioner i form avkollektivtrafik, vägar, järnvägar, flygplatser, försörjningssystem förvärme, teletrafik, el/värme med mera.17

• Stora positiva konsekvenser för strandnära kulturmiljöer genomminskade risker för påverkan och allvarliga vattenskador samtpåverkan på byggnadskonstruktionen i riksintressanta miljöer ochpå kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt fornlämningar.• Positiva konsekvenser för både oinvallad och invallad jordbruksmarkoch skogsbruk på grund av minskade översvämningsriskeroch därtill hörande skador.• Måttliga till stora positiva konsekvenser för såväl hamnar i Mälarensom för sjöfarten på grund av ökade förutsättningar för fartygenatt anlöpa och nyttja hamnarna i Mälaren samt minskad risk förgrundstötning i farleder.• Stora positiva konsekvenser för friluftsliv och rekreation främsteftersom strandnära anläggningar inte riskerar att översvämmaseller spolas bort, badplatser skyddas från utsläpp från översvämmadeområden med mera.De årstidsbaserade variationerna i den nya regleringen bedöms innebära:• Måttliga till stora positiva konsekvenser för strandnära naturmiljöer.Detta beror på att återkommande vårhögvatten och inomårsvariationleder till en förstärkning av vegetationszoneringenoch bättre förutsättningar för fågel, fladdermöss, insektsproduktionoch groddjur.• Små positiva konsekvenser för fiskfaunan med betydelse för bådeyrkesfisket och fritidsfisket i Mälaren genom att vårlekande fiskarterges bra förutsättningar att reproducera sig genom ett högre vattenståndoch ökade ytor för lek i grunda översvämmade områdenunder våren.• Negativa konsekvenser för jordbruket till följd av höjningen avvegetationsperiodens medelvattenstånd och försening av vårbruketpå lågt liggande åkerarealer. Detta bedöms ur ett resurshushållningsperspektivinnebära en liten försämring för oinvallad åkermark.För enskilda markägare med berörd mark kan denna konsekvens blimärkbar. Det kommer att ske en skadereglering på låglänt oinvalladåkermark. Påverkan på betesmark är under utredning.De ökade flödena från Mälaren till Östersjön bedöms innebära:• Små negativa konsekvenser för vattenmiljön till följd av förändradeförhållanden vad gäller salthalt, näringsämnen, grumling,föroreningar i vattnet samt erosion och sedimentation. Detta är enpreliminär bedömning som baseras på att huvudsakligen relativttåliga och robusta vattenmiljöer berörs och att höga flöden främst ärkortvariga.• Små negativa konsekvenser för hela Stadsgårds- och Skeppsbrohamnenutom för kajplats 152 där konsekvenserna bedömssom måttligt negativa. Detta till följd av påverkan på fartygensmanövreringsförmåga och därmed påverkan på nyttjandegradenför dessa hamndelar. Riskökningarna behöver vid denna kajplatskompenseras.18

• Små negativa konsekvenser för kulturmiljön genom att fornlämningari vattnet genom ökad erosion kan brytas ner snabbare än inuläget eller täckas över genom sedimentation och riskerar att blisvåråtkomliga för framtida studier. Denna påverkan kan dock varasvår att särskilja från den påtagliga påverkan från andra faktorersom finns redan idag.• Något ökade risker för bad vid Långsholmsbadet och Oxhålsbadet iStockholm på grund av högre vattenhastigheter vid enstaka tillfällenunder en 30-årsperiod, sannolikt under tidig vår eller sen höst.En fördjupad riskanalys genomförs och behov av säkerhetsrutineroch skyddsåtgärder utreds.Huvudalternativet innebär en justering av tappningsordningen mellan Söderström ochNorrström vilket ger:• Måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön lokalt. Översynpågår av regleringsförslaget för att denna negativa konsekvens skautebli.Framtida klimatDen ökade avtappningskapaciteten ger bättre förutsättningarna än vad vi har idag att mötaframtida klimatförändringar. Genomförda analyser pekar mot att översvämningsriskernablir lägre än de risker vi lever med idag, även om havets nivå skulle stiga med cirka 0,5meter om cirka 100 år i Saltsjön (motsvarar cirka en meter på global nivå). Slussenanläggningenkommer att vara klimatanpassad till cirka 0,5 meter högre havsvattenstånd än idagi Saltsjön. Om havet stiger är det i första hand viktigt att det sker tätningsåtgärder och höjningav luckor på andra platser än i Slussen/Söderström för att förhindra saltvatteninträngningtill Mälaren.Figur 18. Dagens översvämningsrisker runt Mälaren är oacceptabelt stora och beror på att det idag inte går att tappaut tillräckligt mycket vatten från Mälaren till havet.Fortsätter havet att stiga kan det i ett senare skede bli fråga om invallningar, avledning avvatten eller pumpning eller att låta Mälaren på sikt igen bli en havsvik. Frågan om vilka kli-19

matanpassningsåtgärder som krävs vid en sådan utveckling kan inte lösas inom ramen förStockholms stads arbete med Slussen eller lokalt i Söderströmsområdet. För den långsiktigaplaneringen för klimatanpassningar på regional nivå har länsstyrelserna en central roll.Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, ansvarar för frågor om samhälletssäkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.Alternativa sätt att minska översvämningsriskernaRegeringens Klimat- och sårbarhetsutredning har bedömt att Mälarens avtappningskapacitetbehöver byggas ut för att minska översvämningsriskerna i Mälardalen. SMHI är avsamma uppfattning. Det bedöms inte finnas några alternativa sätt att minska översvämningsriskerna.Alternativa lokaliseringarNorrström, Hammarby kanal och SödertäljeAv praktiska skäl samt ur kulturmiljö-, naturmiljö- och rekreationssynpunkt är möjligheternabegränsade att öka avtappningen via Norrström (Riksbron och Stallkanalen). Åtgärderför att öka avtappningskapaciteten i Norrström bedöms inte som kostnadseffektiva(SOU 2006:94). I Hammarby kanal är både slussområdet och kanalen känsliga för erosion.Kanalen nedströms slussen är lång och smal och omges av bebyggelse. Stockholms hamnarhar bedömt att erosionsskydd kan behövas på en sträcka av omkring 200 meter. Kostnadernaför detta har bedömts till omkring 20 miljoner kronor. Med dessa skyddsåtgärderbedöms en ökad tappning från dagens cirka 70 m 3 /s till totalt 150 m 3 /s vara möjlig.Slussenprojektet har utrett konsekvenserna av en reglering där cirka 25 procent av det ökadekapacitetsbehovet förlades till Södertälje. Det blev inga större skillnader för miljöbelastningenjämfört med en reglering där hela kapacitetsbehovet förlades till Stockholm/Söderström.Belastningen på vattenmiljön i Östersjön ökade dock totalt sätt i detta alternativ.Slussenprojektet beslutade utifrån resultaten att gå vidare med ett förslag på reglering baseratpå att hela det ökade kapacitetsbehovet skulle åstadkommas i Slussen/Söderström. Ibörjan av 2010 kom beslut om finansiering till utbyggnad av Södertäljes sluss och farledeni Mälaren för sjöfartens syften. Därmed förändrades förutsättningarna för Slussenprojektetsanalyser angående Södertälje eftersom beslutet bland annat innebar att kanalen kommeratt breddas och att muddring sannolikt kommer att ske.Kajer, sluss, tappningskanaler med mera i SlussenområdetDet bedöms inte finnas några alternativa lokaliseringar av de permanenta anläggningarnai vatten. Dock kan det finnas alternativa lokaliseringar för tillfälliga konstruktioner underbyggtiden, som dock inte bedöms innebära några skillnader i miljökonsekvenser.Alternativa utformningarArbetet med att planera och utreda den nya regleringen har pågått inom Slussenprojektetmellan 2007 och 2010. I samrådet 2007 fick Slussenprojektet värdefulla synpunkter från20

samrådsparterna. Utformningen av Mälarens reglering har successivt justerats och förfinatsmellan 2007 och 2010 för att nå syftet med regleringen och nödvändiga hänsynstaganden.Arbetet har bedrivits på sådant sätt att SMHI arbetat fram förslag till reglering varefterkonsekvensbedömning skett för relevanta miljöaspekter. Utifrån slutsatser av konsekvensbedömningarnahar SMHI tagit fram ett nytt förslag på reglering och så har arbetet löptvidare (se figur 19). Förslaget på ny reglering av Mälaren innebär en avvägning mellan olikaviktiga allmänna samhällsintressen samt enskilda intressenters behov. Slussenprojektet hararbetat för att skapa en reglering där avvägningen i så stor utsträckning som möjligt möterdessa olika önskemål och behov.SMHIFas 3 m.m.Samråd & AnsökanKonsekvensbeskrivningarSMHIFas 2 m.m.Alternativskiljande utredningarÖvriga konsekvensbeskrivningarMiljöutredningarReferensgrupp m. fl.SMHIFas 1Samråd 2007ReferensgruppMål för naturmiljöerSMHIUppdatering av modell m.m.Figur 19. Övergripande bild av olika faser i arbetet med att ta fram en ny reglering av Mälaren.Förslag till fortsatta utredningarSlussenprojektet föreslår att följande utredningar genomförs för den slutliga MKB:n.För vattenanläggningar och byggnadsarbeten i Slussenområdet:• Beskrivning av planerade anläggningar och arbeten utifrån bearbetad detaljplan• Miljökonsekvensutredningar för vattenanläggningar och åtgärder• Möjliga skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder• Förslag på kontrollprogram• Bedömning av måluppfyllelseFör den nya regleringen av Mälaren:• Bedömning av nytta med prognos i regleringen för ytterligare flödesdämpning• Översyn av flödesfördelning mellan Norrström kontra Söderström• Uppdatering av konsekvensanalyser vid tillgång till nya höjddata för Mälaren• Natura-2000 MKB tas fram vid tillgång till nya höjddata för Mälaren• Kostnad-nyttoanalys för regleringen• Säkerhetsrutiner för ny reglering av Mälaren, lokalt och nedströms Slussen• Förslag på fler mätstationer för vattennivåer i Mälaren• Förslag på kontrollprogram• Bedömning av måluppfyllelse21

22FinansieringKommunfullmäktige i Stockholms stad fattade den 21 juni 2010 ett så kallat genomförandebeslutför Slussen. Beslutet innebär att Stockholms stad, inom ramen för Slussenprojektet,har praktisk och formell möjlighet att åtgärda dagens höga översvämningsrisker. Åtgärdernaär till nytta för Stockholm och hela Mälardalen. Mälaren är vidare en strategisktviktig dricksvattensresurs i Sverige. Infrastrukturen i Stockholm är central för Sverige.Därmed är frågan också en riksangelägenhet. Stockholms stad förutsätter därför i genomförandebeslutetför Slussen full extern finansiering för denna del av Slussenprojektet. Regeringskanslietgav i september 2010 landshövdingen Ingemar Skogö i uppdrag att biträdaFörsvarsdepartementet för att underlätta en effektiv process för samråd och klarläggandeav frågor rörande ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder för en ny reglering av Mälarensvatten. Inriktningen för arbetet ska bland annat vara att i samverkan med kommuner,länsstyrelser och andra berörda myndigheter och intressenter finna principer för hurkostnader för byggande av anläggningar (slussar, kanaler och kulvertar) ska fördelas mellanolika intressenter. En förutsättning för arbetet är att inga statliga medel för översvämningsförebyggandeåtgärder i Mälaren är avsatta.

KontaktExploateringskontoret, Stockholm stadAdress Box 8189Postadress104 20 StockholmProjektchefMårten FrumerieFrågor ställs till:Projekt Slussens miljösamordnareMonica GranbergStructor Miljöbyrån Stockholm ABIndustrigatan 2A112 46 Stockholmmonica.granberg@expl.stockholm.se070-693 64 68Skriftliga samrådssynpunkterställs till:Exploateringskontoret, Stockholm stadDnr: E2010-510-01340Box 8189104 20 STOCKHOLME-post: exploateringskontoret@expl.stockholm.se

EXPLOATERINGSKONTORETwww.stockholm.se/slussen

SamrådmöteVälkommen!SLUSSEN

Vi som informerar från SlussenprojektetPå de flesta möten:Mårten FrumerieMonica GranbergJohan AndreassonProjektchef, Stockholm stadProjektledare, miljö (Structor)Mälarens reglering (SMHI)Även på platsPå de flesta möten:Bo HanssonCarl-Johan RangsjöJohn AsklingSusanna BruzellOmbud (Mannheimer Swartling)Jordbruk (JV vattenenhet)Naturmiljökonsekvenser (Calluna)Anteckningar (Tyréns)SLUSSEN

DagordningBakgrundNya vattenanläggningar i SlussenNy reglering av MälarenPrel. miljökonsekvenserVägen fram till tillståndTid för frågor och diskussionSLUSSEN

Mälaren är en reglerad sjöSLUSSEN

Dagens reglering uppfyller inte syftetSLUSSEN

ProblemidentifieringKlimat- och sårbarhetsutredningen 2006:• Oacceptabelt stora översvämningsrisker längs Mälaren idag• Risk för låga vattenstånd i framtiden⇒ Mälarens avtappningskapacitet behöver byggas utSLUSSEN

Slussen är i dåligt skickNuvarande slussen måste rivasSLUSSEN

Ett stegvis arbeteSLUSSEN

Behovet av avtappningskapacitetDagens kapacitet SOU 2006:94/SMHI 2006:Enl. beräkning 2006:4,84/1,0 vid Qdim*Slussen/SMHI 2010:

Vattenanläggningar & vattenarbetenSLUSSEN

SLUSSEN

ErosionsskyddSLUSSEN

Ny reglering av MälarenSamråd hösten 2010

2010-12-20Syfte med en ny reglering2

2010-12-20Syfte och hänsynstagandenMinska risk föröversvämningarMinska risk förLåga vattenståndFörhindra saltvatteninträngningÅrstidvariationer Vattenhastigheter Flöden vidRiksbron3

2010-12-20Likheter och skillnader4

2010-12-20TappningsställenRiksbrodammenStallkanalenSödertäljeslussKulvert (Vettersgatan)Kulvert (Maren)Avtappningskanalen (NE)Karl-JohanslussenHammarbyslussenKulvert (Skanstull)5

2010-12-20Viktiga ställningstaganden• I huvudsak samma amplitud som dagens dom• Årstidsvariationer6

2010-12-20Viktiga ställningstaganden• Oförändrat medelvattenstånd• I huvudsak oförändrad tappningsordning7

2010-12-20Viktiga ställningstaganden• Automatluckor och flödesreglering i SöderströmTappningsmodellen för Mälaren med flödesreglering i Söderström8

2010-12-20Större kapacitet i Slussen/SöderströmNuvarandeKarl-Johanslussen (148 m 3 /s)Avtappningskanalen (126 m 3 /s)Enligt förslagNy sluss (175 m 3 /s)Ny kanal A1 (665 m 3 /s begränsas till 600 m 3 /s)Ny kanal A2 (665 m 3 /s begränsas till 600 m 3 /s)Σ 272 m 3 /sΣ 1506 m 3 /s (begränsas till 1375 m 3 /s)•Övriga tappningsställen är oförändrade.•Kulverten i Maren och fiskluckan i Riksbron antas gå att stänga.9

2010-12-20Effekter påvattenståndHögsta vattenstånd_+=_MedelvattenståndLägsta vattenstånd10

2010-12-20Höga vattenståndWs = 4.08 m Nollalternativ fas 3 Huvudalternativ fas 3b – flödesregleradQ100 5.17 4.56Q1000 >6.00 4.64Q10000 >6.00 4.78FLK1 >6.00 4.7811

2010-12-20Låga vattenståndUnder 4.00 m Nollalternativ fas 3 Huvudalternativ fas 3b – flödesregleradAntal dagar/år 8.4 5.5Antal år 6 5Antal tillfällen/år > 0.66 0.37Längsta period 112 91Färre tillfällenUnder 3.96 m Nollalternativ fas 3 Huvudalternativ fas 3b – flödesregleradAntal dagar/år 4.5 2.3Antal år 3 2Antal tillfällen/år > 0.2 0.2Längsta period 88 29Kortare tid12

2010-12-20Effekter på flöden• Flödesregleringen ger en mjuk reglering med jämnare flödesändringari Söderström• Hammarby och Södertälje sluss behöver inte användas för tappningunder normaldrift• Färre dagar med nolltappning från Mälaren (34 dagar/år jämfört med57 dagar/år i Nollalternativet)13

2010-12-20Kapacitet och klimatförändringar• Kapaciteten behöver byggas ut oavsett om klimatet förändras eller inte.• Den planerade kapaciteten skyddar Mälaren från översvämningar dekommande 50-100 åren.• Klimatförändringar kommer enligt de studerade scenarierna leda till lägremaximalt inflöde till Mälaren• Den planerade kapaciteten klarar en havsnivåhöjning på ca 50 cm (netto)Förändring av dimensionerande vattenstånd i slutet på sekletunder antagandet att havet stigit 50 cm2067-2096Saltsjön 3,58 m underreferensperioden jämfört med4,08 m under scenarioperiodenSaltsjön 4,08 m underreferensperioden jämfört med4,58 m under scenarioperiodenMedel -17 cm 5 cmMax 1 cm 20 cmMinenbart större kanaler/större-36 cmkapacitet.-17 cm• Fortsätter havsvattenståndet att stiga kommer det att vara det storaframtidsproblemet för Mälaren och Stockholm. Det kan inte åtgärdas med• I första hand krävs Normala höjning havsvattenståndoch tätning av luckor Höga på andra havsvattenståndplatser än iSlussen/Söderström. Senare kan också krävas andra typer av åtgärder för attskydda Mälaren och omkringliggande städer när/om detta scenario blirverklighet. Länsstyrelserna och MSB har central roll i planeringen.Beräkningarna baseras på resultat från 12 olika regionala klimatscenarier14

2010-12-20Stockholm100Vattenståndsändring / Landhöjning (cm)806040200-20-40GlobalvattenståndshöjningNettoändringLandhöjning-601990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100År15

2010-12-20Reglering och klimatförändringar2036-206516

2010-12-20Sammanfattning• En utökad tappningskapacitet i Söderström i kombination med föreslagenreglering minskar kraftigt översvämningsriskerna i Mälaren• Risken för låga vattennivåer i Mälaren minskar, d v s nivåer under 4.0 m inträffarmer sällan och under kortare perioder än i Nollalternativet• Regleringen ger en ökad inomårsvariation jämfört med nollalternativet.Mellansårsvariationen minskar då de högsta nivåerna har sänkts• Möjligheten att styra flödet i Söderström ger avsevärt lägre maxflöden undernormaldrift än tidigare förslag. En viss sänkning erhålls även av detdimensionerande maxflödet• Tappningskapaciteten är tillräcklig även under framtida klimatförhållanden medhöjning av Saltsjön upp till 0,5 m.• Regleringen verkar relativt robust för förändringar i tillrinningsmönster orsakatav klimatförändringar. Klimatförändringar kommer dock att leda till ökad risk förlåga vattennivåer i Mälaren under sommar och höst.17

Konsekvenser - olika områden

Konsekvenser - olika områden

Konsekvenser – olika tid

Alternativ•Alternativa sätt/metoder•Lokaliseringsalternativ•Utformningsalternativ

Vattenanläggningar och arbetenPRELIMINÄRA KONSEKVENSERKulturmiljöBuller, stomljudVattenmiljöRekreationSättningsrisker, grundvattenbortledningMasshantering, transporterMiljöriskerPLANERADE ÅTGÄRDERRutin – skydd mot vibrationsskadorTillstånd för ingrepp i fornlämningarDokumentations- & kompensationsåtgärderBulleråtgärdsprogramSkyddsåtgärder vid schakt/grävningBulleråtgärdsprogramÖvervakning och kontrollMiljömål för masshanteringRiskanalys byggtiden

Ny reglering – positiva konsekvenser

Ny reglering – positiva konsekvenser

Ny reglering – negativa konsekvenser

Vägen fram till tillstånd

- Tack för visat intresse

2012-02-29TILL LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN.Följande material fanns under samrådstiden att tillgå påwww.stockholm.se/slussen:Sammanfattning preliminär MKBPreliminär MKB 2010Bilaga 1 – BedömningsgrunderBilaga 2 – Övergripande miljömålPROJEKT SLUSSEN1 (1)

MKB underlagsrapporter länkar 101108Dom:www.structor.se/slussen/Regleringdom1941.pdfAnders Engqvists:www.structor.se/slussen/Slussen3stEngqvist2009.pdfCalluna:www.structor.se/slussen/SlussenCalluna101005.pdfSMHI regleringsrapportwww.structor.se/slussen/SlussenSMHI2010_18.pdfJordbruksverkets:www.structor.se/slussen/Jordbruksverketsvattenenhet100325.pdfSjöfart & hamnar inkl SSPA:www.structor.se/slussen/SlussenTyrens101018.pdfVäxtnäring (reviderad 2010-10-27)www.structor.se/slussen/SlussenTyrens100410.pdfDricksvatten:www.structor.se/slussen/slussentyrens101026.pdfSediment:www.structor.se/slussen/SlussenWSP100603.pdf