GRUNDVÄRDEN 2 Motorfordon - Archileaks

GRUNDVÄRDEN 2 Motorfordontypfordonen. Ibland behövs ändå en särskild utredning som underlag fördimensionering av korsningar som trafikeras med specialfordon. I sådana fallbör kontroll ske med Vägverkets körspårsprogram VV PC 2 Körspår.Kommentar:I Sverige saknas regler för motorfordons manövrerbarhet i kurvor med små radier. Iprincip är ett 24 m långt stelt fordon tillåtet.Efter Sveriges EU-inträde tillåts ett 25,25 m långt fordonståg (dragbil och påhängsellersläpvagn), Lmod. Detta godkänns om det kan köra i en cirkel med inner- ochytterradier 2,0 och 12,5 m, se FIGUR 2-3. Avståndet från fordonets front till centrum påbakersta hjulet får vara högst 22,5 m. Avståndet mellan centrum på släpvagnens främre2 2och bakre hjulkombination får vara högst ( 12. 50 −2. 04) − (( 5. 30 + L / 2),där L ärpåhängsvagnens bredd, se FIGUR 2-2. Vid L=2,6 m blir värdet 8,1 m.FIGUR 2-2Mått för typfordonet LmI många länder tillämpas den s.k. ECE-cirkeln. Inner- och ytterradierna ändrades i EG-Direktiv 9653 1996 från Ry=12,0 m till Ry=12,5 m. Fordonet ska klara att köra icirkel enligt FIGUR 2-3. VGU:s typfordon Bb och Lps klarar inte detta för dessafordon.10,5 m2,0 m12,5 mFIGUR 2-3Standard ECE-cirkelECE-cirkelnLmod ECE-cirkelVGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 13

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonKörviddVändradieVänddiameterFIGUR 2-5Definition av vändradie, vänddiameter och körviddVänddiameter kan liknas vid vändning mellan två trottoarer. Vid beräkning avvändradie och körvidd för oledade fordon har maximalt rattutslag på 42,5˚använts och för beräkning av vänddiameter och körvidd för ledade fordon harett maximalt rattutslag på 40˚ använts. En andra begränsningfinns också vidberäkningen för ledade fordon, att släpet inte tillåts backa vidsvängningsrörelsen.2.1.1 Personbil PTypfordon P är personbilar och övriga bilar med motsvarande storlek ochprestanda, t.ex. små lastfordon typ "pickup" m.fl., se TABELL 2-3.Mått och prestanda för typfordon P används i VGU för att utformavägsektioner, korsningar och vändplatser, parkeringsplatser, etc.TABELL 2-3Mått och prestanda för typfordon P, exempelEXEMPEL MINI LITEN MELLAN STORLängd (m) 3,45 4,00 4,79 4,96Bredd (m) 1,47 1,66 1,75 1,78Höjd (m) 1,44 1,40 1,43 1,47Vändradie (m) 4,60 5,30 5,00 6,40Typfordon P är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-6.MÅTTLängd4,9 mBredd1,8 mAxelavstånd2,8 mÖverhäng fram0,8 mHöjd1,5 mVändradie 5,5 m med körvidd 4,0 mTYPFORDON PFIGUR 2-6Mått för typfordon P2.1.2 Personbil med husvagn PhTypfordon Ph är en personbil med husvagn eller vanlig släpvagn. TypfordonPh:s mått och prestanda kan användas i VGU för att dimensionerauppställningsytor på rastplatser etc.VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 15

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Ph är typfordon P med stor husvagn enligt FIGUR 2-7.MÅTTLängd13,5 mBredd2,3 mHöjd2,7 mVändradie 11,5 m med körvidd 8,5 mTYPFORDON PhFIGUR 2-7Mått för typfordon Ph2.1.3 Minibuss LBmTypfordon LBm är minibussar och små lastbilar. Typfordon LBm:s mått ochprestanda används i VGU för att dimensionera kollektivtrafikanläggningar etc.Typfordon LBm är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-8.MÅTTLängd7,0 mBredd2,2 mAxelavstånd3,8 mÖverhäng fram1,4 mHöjd2,0 mVändradie 7,5 m med körvidd 4,5 mTYPFORDON LBmFIGUR 2-8Mått för typfordon LBm2.1.4 Oljebil, sopbil LosTypfordon Los är oljebil, sopbil och liknande för distribution till och frånbostadsområden.Typfordon Los:s mått och prestanda används i VGU för att dimensioneraenskild körvägs anslutning till allmän väg.16 VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Los är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-9.MÅTTLängd9,4 mBredd2,55 mAxelavstånd framaxel-5,1 mboggiens teoretiska tyngdpunktÖverhäng fram1,4 mHöjd3,4 mVändradie 10,0 m med körvidd 5,5 mTYPFORDON Los1,4 4,79,41,32,0FIGUR 2-9Mått och prestanda för typfordon Los2.1.5 Tunga lastbilar och normalbussar LBnTypfordon LBn är tunga lastbilar och normalbussar. Tunga, två- till fyraxligalastbilar och normalbussar finns i flera modeller. Tunga lastbilar är vanligenkortare än normalbussar och har kortare överhäng fram.Typfordon LBn:s mått och prestanda används i VGU bl.a. för att utformasektioner och korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc),beräkna siktsträckor för bussar och för att utforma kollektivtrafikanläggningar.Typfordon LBn är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-10.MÅTTLängd12,0 mBredd2,55 mAxelavstånd6,0 mÖverhäng fram2,6 mHöjd (lastbil)4,5 mHöjd (buss)3,2 mVändradie 12 m med körvidd 6,5 mTYPFORDON LBn2,6 6,0 3,4FIGUR 2-10Mått för typfordon LBn2.1.6 Förlängd normalbuss BfTypfordon Bf är en förlängd normalbuss.Typfordon Bf:s mått och prestanda används i VGU för att utformakollektivtrafikanläggningar.VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 17

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Bf är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-11.MÅTTLängd13,0 mBredd2,55 mAxelavstånd6,5 mÖverhäng fram2,8 mHöjd3,2 mMarkfrigång0,35 mVändradie 12,5 m med körvidd 7 mTYPFORDON Bf2,8 6,5 3,7FIGUR 2-11Mått för typfordon Bf2.1.7 Boggibuss BbTypfordon Bb är en buss med boggi bak.Typfordon Bb:s mått och prestanda används i VGU för att utforma korsningar(kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc.) ochkollektivtrafikanläggningar.Typfordon Bb är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-12.MÅTTLängdBreddAxelavstånd framaxelboggiensteoretiska tyngdpunkt 1Överhäng framHöjdMarkfrigångVändradie 14 m med körvidd 7 m15,0 m2,55 m7,3 m2,6 m3,9 m0,35 mTYPFORDON Bb4,2 1,3 6,9 2,615,01)När endast främre axeln på boggin är drivande ligger teoretiska tyngdpunkten på 1/3av avståndet mellan boggins axlar.FIGUR 2-12Mått för typfordon Bb2.1.8 Boggibuss BbsaTypfordon Bbsa är en buss med tvångsstyrd bakre boggiaxel.Typfordon Bbsa:s mått och prestanda kan användas istället för Bb i VGU för attutforma korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc.) ochkollektivtrafikanläggningar.18 VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Bbsa är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-13.MÅTTLängdBreddAxelavstånd framaxelboggiensteoretiska tyngdpunktÖverhäng framHöjdMarkfrigångVändradie 13 m med körvidd 7 m15,0 m2,55 m6,9 m2,6 m3,9 m0,35 mTYPFORDON Bbsa4,2 1,3 6,9 2,615,0FIGUR 2-13Mått för typfordon Bbsa2.1.9 Ledbuss BlTypfordon Bl är en ledad buss. Vissa modeller har tvångsstyrd bakaxel.Typfordon Bl:s mått och prestanda används i VGU för att utformakollektivtrafikanläggningar.Typfordon Bl är ett fordon med mått och prestanda enligt FIGUR 2-14.MÅTTLängd18,0 mBredd2,55 mHöjd3,2 mVändradie 12 m med körvidd 7 mTYPFORDON BlFIGUR 2-14Mått för typfordon Bl2.1.10 Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn LpsTypfordon Lps är dragbilar med påhängs- eller släpvagn. Utrymmesbehov vidkörning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och -antal,ekipagets ledpunkter och körstrategi. En 24 meter lång dragbil med 3-axligsläpvagn har ungefär samma utrymmesbehov vid sväng i korsning som en 16meter lång dragbil med påhängsvagn. En 24 meter lång kombination med 4-axlig släpvagn kräver vanligen något större utrymme.Det finns fordonskombinationer, som kräver större utrymme än typfordon Lpsvid sväng i korsningar. Ett exempel är lastbil med 4-axlig släpvagn förskogstransporter. Ett annat är s.k. långgodsfordon, som utgörs av dragbil medpåhängsvagn med ekipagelängd 16-24 meter. Vid flak med större längd än 13,5meter har vanligtvis påhängsvagnen styrbar boggi, vilket minskar ekipagetsutrymmesbehov.Typfordon Lps:s mått och prestanda används i VGU för bl.a. detaljutformningav korsningar och breddökning i kurva.VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 19

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Lps är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-15.MÅTTLängd16,0 mBredd2,6 mAxelavstånd framaxel-3,4 mboggiens teoretiska tyngdpunktHöjd4,5 mVänddiameter ca 16 m med körvidd ca 12,5mTYPFORDON Lps1,4 3,0 1,3 1,4 8,016,01,3 1,0FIGUR 2-15Mått för typfordon Lps2.1.11 Skogsbil LsTypfordon Ls är fordon för skogstransporter. Den största typen är en 3-axliglastbil med 4-axlig släpvagn med en total ekipagelängd på 24 meter. En sådankombination kräver normalt något större utrymme vid sväng i korsning äntypfordon Lps.Typfordon Ls mått och prestanda används för att utformaskogsvägsanslutningar till allmän väg.Typfordon Ls är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-16.MÅTTTYPFORDON LsLängd24,0 mBredd2,55 mAxelavstånd framaxel-5,3 mboggiens teoretiska tyngdpunktHöjd4,5 m1,44,93,3 3,024,09,3 2,1Vänddiameter ca 18,5 m med körvidd ca 13mFIGUR 2-16Mått för typfordon Ls2.1.12 Traktor med släp TsTypfordon Ts är en jordbrukstraktor med släp.Typfordon Ts mått och prestanda används i VGU för att dimensionera enskildkörvägs anslutning till allmän väg, fri höjd vid vägportar etc.20 VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Ts är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-17.MÅTTLängd9,2 mBredd2,2 mHöjd2,5 mVänddiameter ca 8 m med körvidd ca 6 mTYPFORDON Ts0,72,1 0,4 2,39,23,0 0,7FIGUR 2-17Mått för typfordon Ts2.1.13 Skördetröska STypfordon S är en skördetröska. Typfordon S mått och prestanda används iVGU för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg, fri höjdoch bredd vid vägportar etc.Skördetröska S är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-18.MÅTTLängdBreddHöjd10,3 m6,0 m4,5 mTYPFORDON SFIGUR 2-18Mått för typfordon S2.1.14 Lastbil med släpvagn av modultyp LmodTypfordon Lmod är fordonståg av modultyp utformade enligt de nya EUreglerna.Fordonet är uppbyggda av ett dragfordon samt en dolly med släpvagn.Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt avaxelplacering och -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi.Typfordonet har mindre utrymmesbehov i korsningar än typfordon Lps. Det kananvändas i VU för kontroll av längder på kömagasin, P-fickor o.d. samt förvändplatser.VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 21

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Lmod är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-19.MÅTTLängd25,25 mBredd2,60 mAxelavstånd framaxel-5,6 mboggiens teoretiska tyngdpunktHöjd4,5 mVänddiameter ca 19,5 m med körvidd ca 11mTYPFORDON Lmod1,4 5,15 1,3 2,3 3,125,257,8FIGUR 2-19Mått för typfordon Lmod2.1.15 Specialfordon LspecTypfordon Lspec är fordon för specialtransporter. Lspec är störst blandtypfordonen med en 3-axlig lastbil med 4-axlig trailer med en totalekipagelängd på 19 meter.Detta specialfordon kan liknas vid en grävmaskintrailer. Fordonetsframkomlighet begränsas ytterligare beroende på en frigångshöjd på endast ca25 cm. Fordon över denna längd har dock ofta styrbara bakre axlar, vilket göratt de reducerar sitt utrymmesbehov.Typfordon Lspec mått och prestanda kan användas vid korsningar där detfrekvent kan uppstå problem med längre specialfordon. Typfordonet bör dåkunna ta sig igenom korsningen genom att utnyttja trafiköar, ytor för GC-trafiko.d.Typfordon Lspec är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-20.MÅTTLängd19,0 mBredd2,6 mGeometri dragfordon- se LpsHöjd4,5 mVänddiameter ca 18 m med körvidd ca 15,5mTYPFORDON Lspec1,4 3,0 1,3 8,819,02,02,5FIGUR 2-20Mått för typfordon Lspec2.1.16 Utryckningsfordon LuTypfordon Lu är ett fordon som beskriver det utryckningsfordon som har störstutrymmesbehov. Fordonet som beskrivs är stegbil.Typfordon Lu:s mått och prestanda kan användas vid dimensionering avgårdsytor, gränder etc. där utryckningsfordon måste kunna ta sig fram.22 VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonTypfordon Lu är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-21.MÅTTLängd10,0 mBredd2,55 mAxelavstånd framaxel-5,0 mbakaxel tyngdpunktÖverhäng fram kaross2,6 mTillkommer stege b=90 cm 1,0 mHöjd3,5 mVändradie 10,5 m med körvidd 6 mTYPFORDON Lu2,5 5,0 2,5FIGUR 2-21Mått för typfordon Lu2.1.17 Driftfordon LdriftDriftfordon, Ldrift, är ett nytt fordon som beskriver det driftfordon som harstörst utrymmesbehov.Typfordon Lu:s mått och prestanda kan användas vid dimensionering avdriftvändplatser och (katastroföverfarter). Vid mindre vägar som gc-vägar bördriftfordonet ha en maximal bredd av 3,5 m på landsbygden och 3,2 m i tätorter.Typfordon Ldrift är ett fordon med mått enligt FIGUR 2-22.MÅTTLängd10,95 mBredd fordon2,6 mBredd utfällt snöblad4,5 mBredd infällt snöblad3,7 mAxelavstånd framaxelboggins 6,75 mteoretiska tyngdpunktÖverhäng fram kaross1,75 mTilläggsöverhäng fäste snöblad 0,45 mDjup snöblad1,0 mHöjd3,4 mVändradie 12 m med körvidd 7,5 m (vidinfällt snöblad)TYPFORDON Ldrift1,0 1,756,75 1,00,454,5 2FIGUR 2-22Mått för typfordon Ldrift2.2 AccelerationFordons accelerationsförmåga bestäms främst av förhållandet mellan fordonetsvikt och motorns effektiva dragkraft, massa/effekt-talet, samt i högre hastigheterockså av fordonets aerodynamiska utformning. Accelerationen bestäms i deflesta trafiksituationer mer av förares beteende, se avsnitt 3.3.VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 23

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonAccelerationsförmågan är ett grundvärde i VGU för att dimensioneraaccelerationssträckor på påfarter i trafikplatser, bestämma hastighetsprofiler förvägavsnitt m.m.Accelerationsförmågan för ett fordon vid en viss hastighet och lutning ges avkraftekvationen om fordonets egenskaper definierats:dvdt=pvC−l⋅ A ⋅ vm2− Cr− g ⋅ idv/dt = acceleration eller retardation (m/s 2 )v = fordonets punkthastighet (m/s)t = tiden (s)p = effektiv dragkraft (W/kg)C l = luftmotståndskoefficient (kg/m 3 )A = frontarea (m 2 )m = fordonsvikt (kg)C r = rullfriktion (N/kg)g = tyngdacceleration (m/s 2 )i = lutning (m/m)Grundvärden för typfordon P, Bl och LPs ges i TABELL 2-4.TABELL 2-4Grundvärden vid bestämning av accelerations-förmågan förtypfordon P, Bl och LpsTYPFORDONGrundvärde P Bl LpsLuftmotståndskoefficient Cl, (kg/m 3 ) 0,275 0,500 0,500Rullfriktion C r (N/kg) 0,11 0,11 0,11Frontarea A (m 2 ) 1,73 7,5 6,5Dragkraft p (W/kg) 1) 22,1 8,2 6,0Vikt (ton) 1,0 13,4 31,51)1 hk = 746 WKommentar:Dragkraften (effekt/massa-talet), och därmed även accelerations- ochretardationsförlopp, för typfordon Lps är uppdaterat i enlighet med mätningar från1994. Övriga uppgifter avser fordonsparken i början av 1970-talet.Accelerationsförmågan illustreras i FIGUR 2-23, FIGUR 2-24 och FIGUR 2-26. De kan användas för att konstruera hastighetsprofiler för att analyseraeffekter av vertikal linjeföring, se avsnitt 3.4 Hastighetsprofil.24 VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonFIGUR 2-23Accelerations- och retardationsförlopp för typfordon PAccelerationsförlopp typfordon Lps - 6.0 W/kg90-8 %0 %Lutning -8 %80Lutning -6 %70Lutning -4 %60Lutning -3 %Lutning -2 %V (km/h)504030Lutning -1 %Lutning 0 %Lutning 1 %Lutning 2 %20108 %Lutning 3 %Lutning 4 %Lutning 6 %00 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000Längd (m)Lutning 8 %FIGUR 2-24Accelerationsförlopp för typfordon LpsVGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 25

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonRetardationsförlopp typfordon Lps - 6.0 W/kgV (km/h)9080706050402 %Lutning 2 %Lutning 3 %Lutning 4 %Lutning 6 %Lutning 8 %30208 %1000 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000Längd (m)FIGUR 2-25Retardationsförlopp för typfordon LpsFIGUR 2-26Accelerationsförlopp vid horisontell väg2.3 Strålkastare och bromsljusDimensionerande strålkastarhöjd är 0,6 m och bromsljushöjd är 0,35 m.Strålkastar- och bromsljushöjd är grundvärden i VGU för att beräknaomkörningssikt och stoppsikt.26 VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05

GRUNDVÄRDEN 2 MotorfordonFIGUR 2-27Strålkastarhöjd och bromsljushöjdFör bussar är strålkastarhöjden ca 1,0 m.Ljusspridning vid halvljus är 1°, se FIGUR 2-28.Kommentar:Siktsträckan vid halvljus är cirka 50 - 60 m vid halvljus och vid helljus cirka 150 - 250m beroende på siktobjekt och bakgrund.Minsta tillåtna höjd för underkant halvljus är 0,50 m.FIGUR 2-28LjusspridningLjusspridning används tillsammans med strålkastarhöjd för att bestämmaminimiradier i konkava vertikalkurvor, se FIGUR 2-29.FIGUR 2-29Princip för beräkning av konkav vertikalradieKommentar:Regler för strålkastarhöjd, bromsljushöjd, ljusspridning m.m. ges i Regler för Fordon.VGU • VV publikation 2004:80 • 2004-05 27