GOLFEN & MILJÖN - Golf.se

GOLFEN & MILJÖNSvenska Golfförbundet

SAMMANFATTNINGLiksom andra aktiviteter påverkargolfsporten vår miljö på enrad olika sätt. De områden därman allra tydligast kan identifieraen negativ miljöpåverkan frånsporten är markutnyttjande ikonflikt med andra intressen,användning av handelsgödsel ochväxtskyddsmedel, effekter på biologiskmångfald samt energiförbrukning.Men det finns ocksåmöjligheter till positiv miljöpåverkanvid utformning och skötselav banorna. Till exempel kannya livsmiljöer för land- ochvattenlevande djur skapas ochbanorna kan fungera somreningsanläggningar om mannyttjar dräneringsvatten frånjordbruksmark eller spillvattenfrån reningsverk för bevattning.I denna skrift beskrivs exempelpå positiva och negativa miljöeffekterav golfsporten. Tyngdpunktenligger på att ge förslag tillåtgärder som minskar de negativaeffekterna och gör golfen mermiljöanpassad men även att pekapå de möjligheter som finns attutveckla miljöer inom flora ochfauna. Åtgärdsförslagen är sammmanfattadelängst bak.Golfens miljörykte kan förbättras.Övergödning och föroreningav mark och vattendrag,exploatering av värdefulla naturområdenoch konflikter med detrörliga friluftslivet är några av deproblem som förknippas medgolfandet. Idag ökar intresset förgolfsporten kraftigt och uppåt100 nya banor planeras attanläggas runt om i landet underde närmaste åren. Det är därförav stor vikt att utreda hur storHållbar utveckling: ”En utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter atttillgodose sina”.negativ miljöpåverkan golfsportenverkligen har och hur dennapåverkan i så fall kan minimeras.Vilka positiva effekter förmiljön kan vi förvänta oss av envälskött golfbana?Syftet med denna skrift är attge dig som spelar, arbetar medeller är intresserad av golf eninblick i hur sporten påverkarvår miljö, vad som sker på miljöområdetinom golfsverige idag,och inte minst inspirera tillengagemang inom den egnaklubben genom att visa på demånga möjligheter som finns tillmiljöanpassning av golfbanoroch golfande.MILJÖPROBLEMOCH GOLFSPORTENSANSVARBefolkningsökning, ny teknikoch överutnyttjande av naturresurserhar lett till alltmer omfattandemiljöproblem. Vi brottasidag med storskaliga problemsom klimatförändringar, ozonskiktsuttunning,övergödning,försurning och spridning av miljögifter.Antalet utrotade ellerakut hotade arter blir allt fler ochmiljörelaterade sjukdomar alltvanligare. På global, regional ochlokal nivå pågår politiskt och ideelltarbete för att bromsa dennautveckling. Sveriges Riksdagantog 1999 15 miljökvalitetsmålmed riktlinjer för hur Sverigeunder de närmaste 25 åren ska bliett föregångsland för ekologiskthållbar utveckling.För att miljömålen ska kunnauppnås måste alla samhällsaktiviteterbidra, stora som små. Golfär idag något av en folksport mednärmare 500 000 aktiva i 400klubbar över hela landet vilketgör den till en social aktivitet avstora mått. Sverige är ett av de golfbanetätasteländerna i Europa ochi landet finns över 20 000 hektargolfbana. Alla samhällsaktiviteterav den här omfattningen har ettansvar för utvecklingen av vårtsamhälle och bör göra vad de kanför att minimera sin negativa påverkanpå vår gemensamma miljö.SVENSKAGOLFFÖRBUNDETSMILJÖARBETEPå flera håll runt om i landetpågår sedan flera år ett aktivtarbete med att miljöanpassa skötseloch drift av golfanläggningar.Men hos de flesta klubbar är miljöarbetetfortfarande i sin linda.För att ge sin syn på de miljöfrågorsom berör golfen och stimuleratill ökat miljöarbete inomlandets golfklubbar tog SvenskaGolfförbundet 1993 fram ett egetmiljöprogram: ”Golfbanan – entillgång i naturen”. Programmetföljdes 1996 upp med en arbetsboki miljöplanering. Medarbetsboken som hjälp är tankenatt medlemmar och anställda skaengageras och tillsammans taGOLFEN OCH MILJÖN 3

fram en så kallade miljöplan förhur arbetet inom den egnaklubben ska bedrivas. Idag ärdock uppskattningsvis bara 15–20procent av klubbarna klara medsina miljöplaner.För att ytterligare stimuleraklubbar till egna miljöfrämjandeinitiativ delar Svenska Golfförbundetut miljödiplom till klubbarsom upprättat en miljöplanoch genomfört åtgärder enligtdenna. Miljödiplomet är dockingen officiell diplomering utanska ses som ett delmål i miljöarbetet.Förbundet anordnar ävenseminarier och kurser med inriktningpå natur- och miljövård förgreenkeepers och annan personal.GOLFSPORTENSMILJÖPÅVERKANLiksom alla andra aktiviteterpåverkar golfsporten miljön på enrad olika sätt. Det finns möjlighetertill positiv miljöpåverkan vidutformning och skötsel av golfbanornaframförallt vad gäller möjligheternaatt främja biologiskmångfald och bevara hotade kulturmiljöer.De områden där manallra tydligast kan identifiera ennegativ miljöpåverkan från sportenär markutnyttjande i konfliktmed andra intressen, användningav handelsgödsel och växtskyddsmedel,effekter på biologisk mångfaldsamt energiförbrukning.En golfbana kan alltså medförasåväl positiva som negativa effekterpå miljön. Utmaningen ligger i attminimera de negativa och samtidigtöka förutsättningarna för depositiva effekterna. Nedan följerexempel på både positiva ochnegativa miljöeffekter från golfsportensamt förslag till en mängdåtgärder som minskar golfsportensnegativa miljöpåverkan.Lokalisering av banorna harstor betydelse för miljönHur stor miljöpåverkan från golfbananblir beror delvis på varbanan byggs och hur den utformas.För att orsaka så lite negativmiljöpåverkan som möjligt börbanan anläggas på mark som kräversmå förändringar, till exempelgammal jordbruksmark eller hagmarksom inte längre hävdas. Iartrika eller känsliga områdenmåste det ske betydande anpassningarsom samtidigt kan vara ettsätt att säkerställa naturvärden.Förläggs golfbanan dessutom tillmark som är begränsat intressantför bostadsbebyggelse m.m., tillexempel industritomter eller soptippar,blir den totala miljöpåverkantydligt positiv. Genom attplanera för väl tilltagna korridoreri välbesökta ströv- och rekreationsområdenkan sannolikt ocksåde flesta konflikter med detrörliga friluftslivet undvikas.En stor del av golfbanans miljöanpassningsker alltså redan påplaneringsstadiet. Det är därförviktigt att golfbanearkitekter,myndighetsrepresentanter, golfspelare,ekologer och representanterfrån lokala miljöorganisationeroch idrottsföreningar är delaktigaredan i början av processen.Gödsling – ett problemför våra sjöar och havDet största problemet med gödslingär att en del av den tillfördanäringen (som till stor del utgörsav kväve och fosfor) riskerar attlakas ut av regnvatten, spridas tillnärliggande vattendrag och därorsaka övergödning med igenväxning,försämrad vattenkvalitetoch minskat artantal som följd.Det är därför viktigt att integödsla mer än nödvändigt pååkrar, i parker och på golfbanor.Gödslingsrekommendationernaför greener och tees liggerpå 150–300 kilo kväve per hektaroch år medan fairways skötsextensivare, med rekommenderadekvävegödslingsnivåer på0–150 kilo per hektar och år. Enklubb med en 18-håls golfbanamed 1,5 hektar greener och teessamt 20 hektar fairway kan alltsåanvända allt ifrån 225 kilo till3 400 kilo kväve per år. Här finnsstora variationer och gödslingenmåste i varje enskilt fall anpassastill de markförhållande som råderpå respektive bana. Genom atttillföra näring i små och täta givor,som gräset konsumerar direkt,minskar risken för näringsläckage.Hos många klubbar finns det ocksåen potential att minska dentotala gödselanvändningen.Risken för näringsläckage uppskattasatt vara lägre från golfbananän från till exempel en åker,då golfbanan ständigt är bevuxenmedan åkern årligen plöjs ochbearbetas.Risker medväxtskyddsmedelStändigt återkommande klippningoch intensiv användning avgolfgreener innebär ett starktstressmoment för gräset och kaninnebära en ökad risk för sjuk-4 GOLFEN OCH MILJÖN

domsangrepp. För att kontrolleradessa sjukdomar används växtskyddsmedelt.ex mot svampangrepp.Växtskyddsmedlena riskerarockså liksom näringen att lakas utoch spridas till omgivande mark,ytvatten och grundvatten. I fleraundersökningar i jordbrukstrakterhar man funnit växtskyddsmedel isåväl ytvattendrag som dricksvattenbrunnar,dock ej av den typsom används på golfbanor.Kunskapen om vilka effekterolika växtskyddsmedel kan ge påmänniska och miljö är fortfarandeliten. Säkert är dock att ävenmycket låga halter av främmandeämnen kan ge allvarliga skador hossåväl växter, djur som människor.Dessa allvarliga risker har lett tillatt bara en handfull olika preparatidag är tillåtna att användas påsvenska golfbanor men det finnsall anledning att minska riskernaytterligare genom att bekämpa vidså få tillfällen som möjligt.Spara och rena vattenpå samma gångFör att hålla en golfbana i trimkrävs stora mängder bevattningsvatten.Normalbehovet för en 18-håls golfbana är ca 20–25 000kubikmeter per år, men underextremt torra sommarmånaderkan behovet uppgå till 5 000kubikmeter per vecka. Så storauttag av färskvatten är inte barakrävande ur vattenresurssynpunktutan även ur energisynpunkt.En golfklubb som iställetåteranvänder sitt eget dräneringsvatteneller nyttjar rest- och spillvattenfrån andra verksamheterför bevattning kan minska sittfärskvattenuttag och samtidigtuppnå positiv miljöpåverkan iform av en reningseffekt för detvatten som används.Det finns redan idag fleraexempel på svenska golfbanorsom genom bevattning renar vattenfrån omkringliggande jordbruksmark,avloppsvatten frånreningsverk eller dagvatten frånden egna kommunen. Vattnetrenas genom att en del av näringsinnehållettas upp av gräs ochannan växtlighet, fastnar i markoch dammbottnar eller omvandlastill kvävgas av mikroorganismeri jorden. Vad gäller föroreningarnabryts vissa av dem ned avmikroorganismer eller hålls kvarliksom näringen i marken. Varkenupptag eller nedbrytning är dockfullständig men rätt utfört kan engolfbana ändå fungera som enform av reningsanläggning.Biologisk enfaldkan bli mångfaldEn golfbanas olika delar har olikapåverkan på den biologiskamångfalden. På green, tee ochfairway är det på grund av sportensutövande svårt att ha en högbiologisk mångfald. I naturpartiervid sidan av spelytorna, somofta utgör uppåt 60–70 procentav golfbanan, finns det däremotstörre förutsättningar för attändra skötseln och bidra till enhögre biologisk mångfald. Det ärväxlingen mellan intensiv hävdav områden för fri utvecklingsom skapar den högsta biologiskamångfalden. Detta kan åstadkommasmed relativt enklamedel. Exempelvis kan mangenom att slå ruffpartier på sättsom man sköter ängar gynnaängsväxter, och genom att sparaträd som ek, sälg, asp och hasselge livsutrymme åt ett stort antalväxter och djur. En enda ek kanvara värdträd för uppåt 230 lavaarter,en rad olika svampar, insekter,ekorrar, möss, fåglar med flera.Vissa lövträd (främst ask ochlind) kan t ex gallras (s k hamling)vilket så småningomkommer att gynna hålbyggareoch de arter som lever längs trädensstam får mer ljus vilket ökarmångfalden än mer.Genom att inte hålla lika hårtpå att golfbanor måste se ut som”rena och städade” parker kanmångfalden gynnas ytterligare.

Torra träd, högstubbar och lågor(döda liggande träd) är livsviktigamiljöer för många lavar, svamparoch vedlevande insekter (och därmedockså fåglar). Lämnas någraav dessa kvar utanför spelfältetfrämjas en mängd arter utan attspelet för den skull behöver förlorai kvalitet.Andra mycket viktiga levnadsmiljöerär flikiga skogsbryn medvegetation i olika nivåer och smådammar och vattendrag. Påmånga golfbanor återfinns bäggedessa miljöer. I och kring demindre vattenområdena, somhör till våra allra artrikaste naturtyper,lever en lång rad växter ochdjur såsom änder och vadare,grodor och salamandrar, insekteroch andra småkryp samt enmängd strand- och vattenväxter.Det gäller dock att anlägga ochsköta dammar på rätt sätt för attde ska myllra av liv. Flacka strändermed en grund strandnära zonär ett måste för ett flertal organismer.Grunda dammar har docken förmåga att växa igen medvass och kaveldun varför en delgolfklubbar valt att plantera ingräskarp, en asiatisk fiskart somuteslutande lever av växter.Inplantering av gräskarp lederdock ofta till en rubbning av ekosystemetvilket i hög grad missgynnarmångfalden. Det är därföristället bättre att hålla eftervassutbredningen genom slåttereller genom att plantera in sävochstarrväxter som inte baramotverkar igenväxningen utanockså ger näringsrika fröer somgynnar fågellivet.Det finns alltså massor av relativtenkla åtgärder som främjarden biologiska mångfaldengenom att ta tillvara golfbanansolika miljötyper. En viktig åtgärdär att minska på användningen avväxtskyddsmedel eftersom dedirekt minskar artrikedomen. Engolfbana som anpassats på dettavis kan därmed också ge positivamiljöeffekter.Energi att spara och förnyaEn golfbana använder energi fören rad olika ändamål; uppvärmningoch belysning av klubbhus,personallokaler, garage och serveringaroch dessutom i form avdrivmedel till maskiner. Energi ärinte bara en fråga om en resurssom slösas bort utan energiproduktionenmedför också negativmiljöpåverkan av olika slag tillexempel i form av utsläpp frånförbränning av fossila bränslen.Inom alla dessa områden finnsenergi att spara. Den initiala sparpotentialenför att med enklaåtgärder minska den totala energianvändningenär ofta i storleksordningen15–20 procent. Detfinns idag på marknaden dessutomett antal olika lösningar sombaserar sig på förnyelsebara ochrenare energikällor; bergvärmepumpar,biobränsle-pannor, mindrevindkraftverk, solfångare ochsolcellpaneler. Investeringar i förnyelsebarenergi och energieffektiviseringsåtgärderger ofta intebara miljömässiga vinster utanäven ekonomiska!Vill en golfklubb däremot integå så långt att den själv installerarbergvärmepumpar eller sätter solfångarepå taken kan den iställettill exempel välja att köpa ”BraMiljöval el”, och på det sättet stimulerautvecklingen på energiområdetmot förnyelsebar energi.Sett i ett större perspektiv måstealla golfbanor på sikt göra sigoberoende av fossila bränslen somenergikällor för att ha en långsiktigthållbar energianvändning.Maskiner ochalternativa drivmedelDet används maskiner och fordonbåde vid skötsel och vidanläggning av en golfbana.Trimmers, hand- ochåkgräsklippare, stora och småtraktorer och ibland även hjullastare.De flesta av dessa maskinerdrivs idag med fossila drivmedel.

På marknaden finns dock ett antalalternativa drivmedel som belastarmiljön mindre till exempel alkylatbensin,etanol, rapsmetylester(RME), biogas och el. Framför alltär det koldioxidutsläppen somminskar vid övergång till något avdessa bränslealternativ och i flerafall minskar också utsläppen avandra föroreningar.Men maskiner och fordon ger,liksom alla andra varor och produkter,också miljöpåverkan vidtillverkning och omhändertagande.För maskiner och fordonär denna del av den sammanlagdamiljöpåverkan förmodligen särskiltstor eftersom de är tillverkadeav tekniskt och kemiskt komplexamaterial som både är energi- ochresurskrävande och ger upphovtill stora utsläpp av miljöskadligaämnen vid såväl tillverkning somavfallshantering. Bästa alternativetär därför att satsa på maskinermed lång livslängd vilka kan drivasmed alternativa drivmedel.Detta är inte bara bra för miljön,det spar på sikt även pengar!Bilen – en stor energislukareNågot som normalt inte brukar inkluderas då man räknar ihop dentotala energianvändningen hos en verksamhet är persontransporternatill och från platsen. Många golfspelare åker bil till golfbananoch sannolikt står bilåkandet för en mycket stor del av golfklubbenssammanlagda energiförbrukning och därmed också fören stor del av utsläppen av miljöskadliga ämnen. Ett ökat samåkande,cyklande och utnyttjande av kollektiva transportmedel därdessa finns skulle minska denna påverkan.Det är i de allmänna delarnaav byggnaderna som genomfördamiljöförbättringar syns tydligastvarför det kan vara en god idé atthär också satsa på enklare miljöåtgärdersom på ett pedagogiskt sättkommunicerar klubbens inställningoch miljöarbete till medlemmarna.Genom källsortering ochlokal kompostering, användningav ekologiskt odlade råvaror i kaféoch restaurang och övergång tillflergångsartiklar och naturmateriali de produkter som säljs i golfshopenminskar miljöpåverkansamtidigt som personalens ochklubbmedlemmarnas förståelseoch engagemang för miljöfrågorförhoppningsvis stärks.Klubbens lokalercentrala i miljöarbetetPå i princip varje golfbana finnsförutom garage, verkstäder ochandra utrymmen också mer allmännabyggnader som klubbhus,kafé, restaurang och kontor. Föralla dessa byggnader finns det storamöjligheter till miljöanpassning,framförallt vid nybyggnation ellerrenovering. Genom att granskabyggvarudeklarationer och ställakrav vid upphandlingar går det istor utsträckning att undvika miljö-och hälsoskadliga kemikalier,byggmaterial och tekniska system.ORGANISATION &UTBILDNINGEn fungerande organisation ochgod kunskap om miljöfrågor ärgrunden för ett framgångsriktmiljöarbete. Utan kunskap ochengagemang hos personalen ochfungerande rutiner och arbetssättkommer resultatet av miljöarbetetautomatiskt att bli dåligt.Även om det naturligtvis ärviktigt att angripa de större miljöfrågornai verksamheten fårman inte glömma bort att detockså är viktigt att åtgärdaenklare saker vars effekt snartmärks. Det är inte minst viktigt ibörjan av miljöarbetet, annarsfinns risken att personalens ochmedlemmarnas entusiasm går förloradoch därmed en stor portionGOLFEN OCH MILJÖN 7

miljönytta. För att arbetet ska gåframåt är det också viktigt att inteställa orimliga krav. Det bästa fårinte bli det godas fiende! Härpassar Golfförbundets satsning påatt arbeta fram en miljöplan förgolfklubben bra in. Utifrån dennnakan man sedan om man vill gåvidare mot ett mer struktureratoch genomgripande miljöarbete.För att säkert veta vad man göroch varför man gör det kan enfortsättning vara att upprätta ettmiljöledningssystem. Genom attsätta upp mål för miljöarbetet,lägga upp handlings- och miljöstyrningsprogramoch sedan ständigtutvärdera arbetet gentemotde uppsatta målen kommer mansystematiskt arbeta för en ständigmiljöförbättring.Men för att ett miljöledningssystemska fungera gällerdet att prioritera rätt bland allatusen olika åtgärdsalternativ. Detgäller att satsa på de åtgärder somger mest miljövinster för den tidoch de pengar man satsar. För attkunna göra detta måste först enmiljöutredning göras. Denna skabesvara frågan: Hur påverkar vårgolfklubb miljön och vilka delarär av störst betydelse för oss? Frågorsom måste besvaras på vägenär till exempel: Hur mycket energianvänder vi och till vad? Hurmycket vatten? Hur mångamaskiner har vi och vad kräver dei form av drivmedel och kemtekniskaprodukter? Hur påverkarskötseln den biologiskamångfalden? Hur mycket närsalteroch växtskyddsmedel användervi? och så vidare. Utifrån miljöutredningenkan man sedan gåvidare och formalisera och styraupp miljöarbetet på ungefärsamma sätt som man gör med ettsystem för kvalitetssäkring. Nårman riktigt långt kan man få sinverksamhet certifierad enligt ISO14 000 eller registrerad enligtEMAS, de två vanligaste standardernaför miljöledning.GOLFKLUBBAR IMILJÖTÄTENLunds AkademiskaGolfklubbLunds Akademiska Golfklubb iKungsmarken är ett exempel påatt golf och naturvård kan samsas.Klubbens 18-hålsbana, somanses hålla hög klass, är en avlandets 10 banor som är belägna iett naturskyddat område. Kungsmarkensom varit naturreservatsedan 1974 rymmer flera kulturhistoriskaoch botaniska värdenmed bland annat lämningar från1100-talet. Klubben tar aktiv del iskötseln av reservatet och har tillsammansmed Länsstyrelsen iSkåne län anlagt en strövstig medskyltar som informerar om områdetsnatur- och kulturhistoria. Påsjälva golfbanan gödslas inte fairwayalls och ruffen slås sent påsäsongen då den största delen avblomning och frösättning ägtrum. Detta har medfört att manbåde på banan och i dess närmasteomgivning kan hitta orkidéersom Sankt Pers nycklar,brudsporre, Jungfru Marie nycklar,nattviol, smalbladig lungörtoch den mycket ovanliga humlesugan.Ett annat annorlundainslag är att delar av områdetbetas av köttdjur.Sala Golfklubb ochAlvesta GolfklubbSala Golfklubb är en av deklubbar som kommit längst iSverige med arbetet att utreda8 GOLFEN OCH MILJÖN

verksamhetens miljöpåverkanoch upprätta natur- och miljövårdsplaner.En rejäl genomgångav de olika verksamhetsområdenahar gjorts för att identifierabrister. Växtnäringstillförsel,vattenförbrukning, maskiner ochinköpsrutiner har setts över liksomverksamheten i klubbhus,kontor och restaurang. Ävenkommunikationsmöjligheternatill och från banan har granskats.I samarbete med Sala Naturvårdsföreningoch Sala Fågelklubbhar golfklubben dessutominventerat växt- och djurlivet iområdet och utarbetat en naturvårdsplan.Även om mycket av det praktiskaåtgärdsarbetet fortfarandeåterstår att genomföra är klubbenen bra bit på väg efter att haidentifierat de delar av verksamhetensom medför negativ miljöpåverkan.Glädjande är också attden projektgrupp som arbetatmed miljö- och naturvårdsplanernakonstaterat att framtidamiljöförbättringar inte behövermedföra några större ansträngningarför klubbens ekonomi.Alvesta GK är ett annat exempelpå en golfklubb som utarbetatett bra miljöledningssystem.LATHUND FÖRÅTGÄRDER SOMFÖRBÄTTRAR MILJÖNHär presenteras avslutningsvis ettantal olika åtgärdsförslag vilkaalla medför minskad negativ miljöpåverkaneller direkt positivaeffekter på golfbanans natur- ochkulturmiljöer.Allmänt– Börja med det som är enkeltoch roligt att göra och somsnabbt ger resultat.– Utbilda personal och medlemmari miljöfrågor som ärkopplade till verksamheten.– Sprid information om det ni göroch försök att nå så många sommöjligt av klubbens medlemmar– Gå igenom verksamheten ochidentifiera de områden som medförstörst negativ påverkan påmiljön. Använd gärna Golfförbundetsarbetsbok för miljöplan.– Organisera och planera arbetet,sätt upp mål och utvärdera sedanresultaten gentemot dessa.– Ta vara på personalens ochmedlemmarnas idéer och engagemangi miljöfrågan.Lokalisering av banan– Välj mark som kräver småingrepp och förändringar vidanläggning.– Välj marker där golfbanan kanvara ett sätt att säkerställa höganaturvärden för framtiden.Gödsling– Gödsla så lite som möjligt och användhelst organiska gödselmedel.– Ge enbart små mikrodosersom gräset omedelbart kan tillgodogörasig.Växtskyddsmedel– Använd så lite växtskyddsmedelsom möjligt. Om det går, försökatt undvika användningen helt.Genom varsam skötsel kan behovetav växtskyddsmedel minskas.– Lämna in alla gamla växtskyddsmedelsresteroch andra miljöfarligakemikalier till miljöstation.Bevattning– Välj torktåliga grässorter.– Undvik att använda grundvattenför bevattning.– Undersök förutsättningarna föratt bevattna golfbanan med återvunnetdräneringsvatten ellerspillvatten från till exempel jordbruksmark,reningsverk eller dagvattensystem.Biologisk mångfald– Slå gräset i ruffen sent påsäsongen.– Gynna träd som ek, sälg, aspoch hassel.– Låt en del döda träd och grenarligga kvar utanför spelfältet.– Anlägg dammar med flackastränder och grunda strandzoner.– Undvik att plantera in gräskarpoch annan fisk i dammar ochvattendrag.– Arbeta aktivt för att minimeraläckaget av näring och växtskyddsmedeltill vattendragen.Energi– Sammanställ hur mycket energisom används och till vad.– Genomför omgående de åtgärdersom ger vinst eller är kostnadsneutrala.– Ta kontakt med kommunensenergirådgivare eller annanexpert på energifrågor– Se över möjligheterna att minskaanvändningen av fossilt baseradenergi.– Köp ”Bra Miljöval el”.Maskiner– Inventera den befintligamaskinparken. Tänk efter vilkabehov som verkligen finns av nyamaskiner.GOLFEN OCH MILJÖN 9

– Se till att service, oljebyten,tvättning av maskinerna sker påsärskilt utformad plats så att integiftiga ämnen sprids till naturenoch grundvattnet.– Ställ krav vid inköp av nyamaskiner. Leta efter miljömärktaprodukter, bränslesnåla maskineroch maskiner med katalysator.– Köp maskiner med lång livslängdoch som helst kan drivasmed alternativa drivmedel.– Använd vegetabiliska smörjochhydrauloljor.Byggnader– Inför källsortering och lokalkompostering samt inköp avekologiskt odlade livsmedel tillrestaurang och kafé.– Granska byggvarudeklarationeroch ställ krav på återvinningsbartoch miljömärkt material vidrenovering och nybyggnation.– Inventera freonförekomsten ochplanera för omhändertagandet.– Byt till vattensnåla blandare.Det finns förutom de åtgärdersom presenterats här hur mångaolika intressanta och miljöpositivasaker som helst att börja jobbamed på din golfbana. Man kanbörja med något så enkelt som attsätta upp fågelholkar eller direktge sig på de stora miljöfrågorna iverksamheten. Det viktiga är attmiljöarbetet inte bara blir enpasserande trend som sakta försvinnerutan att det verkligen bliren del av verksamheten och spridstill alla medlemmar i klubben.Nu har Du chansen att börjahjälpa till med att göra golfsportenmer miljövänlig och samtidigtbättra på golfspelarnas imånga fall oförtjänta rykte sommiljöbovar. Engagera dig i dingolfklubbs miljöarbete och försökfå andra att göra likadant. Vihoppas att den här skriften bådehar gett dig bättre kunskap omgolfens miljöpåverkan och framföralltskapat motivation till attarbeta med miljöfrågor i någonform. På nästa sida finns informationom vem du ska kontaktaom du vill veta mer eller harnågra frågor.10 GOLFEN OCH MILJÖN

KontakterHar Du idéer och funderingar kring hur vi skall arbeta vidare medmiljöfrågorna inom golfsporten. Eller vill Du veta mer? Vill Dudiskutera möjligheterna att påverka miljöfrågorna på din golfklubb,kontakta regionens bankonsulent. Namn och adressuppgifter får Dugenom Lena Capotondi, Svenska Golfförbundet tel 08-622 15 26,e-post: lena.capotondi@sgf.golf.se. Uppgifterna finns även påwww.golf.se.Vill Du veta mer om miljö och miljöarbetet inom Svenska Golfförbundetkontakta då: Maria Strandberg eller Bo Ericsson,tel 08-622 15 00,e-post: maria.strandberg@sgf.golf.se, bo.ericsson@sgf.golf.se.Postadress Box 84, 182 11 Danderyd.Du kan även kontakta miljöansvarige inom SGA (Swedish GreenkeepersAssociation) Susanne Lindström,tel 031-98 06 87,e-post: s.l@pargk.o.se.Du kan också gå in på vår hemsida www.golf.se och läsa rapporten”Golfsportens miljöpåverkan – utredning av positiva och negativamiljöeffekter av golfbanors anläggning och drift”© Svenska Golfförbundet, 2000Fotografi: Peter Cordén, Svensk Golfs bildarkivTryck: LH-tryck, Gällstad, 2000

Svenska GolfförbundetBox 84, 182 11 Danderyd Besöksadress Kevingestrand 20 Telefon 08- 622 15 00 Fax 08-755 84 39 E-post sgf@golf.se Internet www.golf.se