Föreläsning stödmaterialet - Umeå universitet

Organisationsmodell• F-5 skola• Placering direkt i reguljär klass• Intensivt stöd från introduktionslärare i två veckor• Övergår till studiehandledning på heltid under fem första veckorna• Öronmärkta pengar för studiehandledning• Riktlinjer för mottagande och introduktion”När eleven kommer till skolan, vare sig eleven har skolbakgrund eller inte, såhar ju eleven erfarenheter och kunskaper och behöver få fortsätta sittkognitiva lärande” /Rektor Annechatrin

Interkulturellt förhållningssätt• Interkulturellt förhållningssätt: ”När man har en klass som består avmånga olika kulturer kan man ju inte bara undervisa utifrån svenskaperspektiv, utan man måste plocka fram andra så att elevernasbakgrunder och erfarenheter kommer in i undervisningen” /RektorAnnechatrin• Uppmuntrande attityd till modersmålet• ”Jag vet att vissa lärare blir lite oroliga när man inte själv förstår:”Vaddå pratar de verkligen om det de skulle prata om”. Men jag tyckerman märker det väldigt väl om det är så eller inte. Och det är ju enutmaning det här att språkväxla, att först prata på somaliska ochsedan förklara för mig: ”Jo vi tänkte så här” /Klasslärare Jeanette

Kompetensutveckling ochförankring hos ledning• Bred satsning på kompetensutveckling i språk- ochkunskapsutvecklande arbetssätt• ”Sedan Fk-klassen försvann upptäckte vi alla att vi behövde mer kunskappå området – det blev ett sånt tryck på att alla behövde mer kunskap. Detpratas om ämnet SVA , alla är medvetna om det” / SVA lärare Jonas.• Ledningens roll viktig för satsningen samt förankring hos politiker• ”Att det finns stöd hela vägen från politiker till ledningsgrupp påförvaltningsnivå. Har man inte politiker med sig och deras förståelse, då fårman nog jobba lite i motvind”/Rektor Annechatrin• Regionalt samarbete med LST och andra kommuner –länsövergripande riktlinjer samt ev. modersmålspool

CENTRUM FÖRTVÅSPRÅKIGHET I VÄSTERÅS

Organisationsmodell• Central modell: centrum för tvåspråkighet ansvarar förintroduktionsgrupper och organisering av studiehandledare ochmodersmålslärare• Origo – mottagningsenhet för grundskoleelever• Pedagogisk och psykosocial bedömning• Djupare kartläggning av mentorn i introduktionsklass med hjälpav modersmålslärare• Nivågrupperade introduktionsklasser utifrånspråkbehärskningsnivåer• ”Vi har sagt att ett och ett halvt år ska vara max i introduktionsgruppmen det finns undantag.” /Enhetschef Mia

Studiehandledning• Alla elever i IK-klass 80 min/vecka – mer i större språken• Studiehandledning i klassrummet, enskilt eller i grupp• Kontinuitet – samma studiehandledare under en längre period• Samarbete mellan klasslärare och studiehandledare• Hög kompetens hos studiehandledare• Även efter tid i IK-klass• Modersmålsundervisning – ibland på skoltid för att underlättatillgänglighet och koppling till övriga ämnen• Möjlighet till alfabetisering på modersmålet• Studiehandledare även delaktiga i kontakten medvårdnadshavare

Tydliga mål ochkunskapskriterier• Dokumenterade kunskapskrav i svenska som andraspråk utifråneuropeisk språkportfolios kriterier - bryts ner till checklistor• Grund för skriftligt omdöme – kunskapsprofil två ggr/termin tillhemskolans rektor och lärare• Progression i SVA, andra ämnen och prognos för utslussning• ”De här skriftliga omdömena som vi införde för ett par år sedan bidrogmycket till en bättre samverkan, därför att man påmindes hela tidenom eleverna. Man hade hela tiden med sig eleverna i tankarna.”/Enhetschef Mia

BAGARMOSSENS SKOLA ISTOCKHOLM

Organisationsmodell• Förberedelseklass i årskurs 6-9• Samhällskunskap ur ett svenska som andraspråksperspektiv• ”Jag är ämnesbehörig i SO och svenska som andraspråk. Just denkombinationen har visat sig vara helt fantastisk för det här, eftersom dethandlar mycket om att bli samhällsorienterad när man kommer”/LärarenLotta• Systematiskt arbete med pedagogisk planering med tydliga mål ochkonkreta kunskapskrav• Uppföljningssamtal med eleverna varannan vecka: ”Man sätter upptydliga mål som man hela tiden stannar upp och utvärderar, och därsamtalet är det viktigaste instrumentet av alla” /Läraren Lotta• Åldersadekvat – placering, litteratur och förväntningar

NO-projekt medstudiehandledning på modersmål• Tvåspråkig ämneskunnig lärare som stöttar undervisning i NO• Eleverna deltar i reguljär åldersadekvat undervisning• Inledande bedömning i förhållande till kunskapskraven• Självskattning före och efter ordinarie prov• Förberedelse och efterbearbetning med hjälp av tvåspråkiglärare, loggbok• Samarbete mellan klasslärare, reguljära ämneslärare ochtvåspråkig ämneslärare• ”Utan ämnesläraren som pratade modersmålet hade vi inte fåttkunskap om att eleverna hade den förkunskap de hade”/Rektor Risto

VÄXJÖ KOMMUN

Organisationsmodell• Central mottagningsenhet• ”Min uppgift är att få dem att känna sig välkomna här. Man kan sägaatt jag utgår från det som står i Skolverkets allmänna råd. De allmännaråden är egentligen vår bibel. Sedan försöker jag ge en personlig prägelpå det. Försöker se att man har fått en möjlighet att börja förstå hurskolan och förskolan fungerar”/Enhetschef Madeleine• Internationella klasser• Ramtid ett år i FK klass, året därpå förstärkta resurser (en och enhalv elevpeng)• År två språkverkstäder – SVA lärare och studiehandledare• Utbildade SVA lärare

Regional samverkan kringstudiehandledning• Nätverk av rektorer och chefer i Kronoberg• Kartläggning av mottagandet och introduktionen av nyanländabarn och ungdomar grund för utveckling• Projektet SAMI – metodutveckling av studiehandledning påmodersmålet/skolspråket i ämnet matematik• Målgrupp: elever i åldrarna 12-19 år, somaliska och arabiska• Syfte: tydligare definiera studiehandledning och ta fram material• Resulterat i arbetsmaterial för dokumentation avstudiehandledning i matematik• Avslutas sommar 2012 i form av stödmaterial• Utvecklingsarbete på g: studiehandledning på distans

LINKÖPINGS KOMMUNSKÄGGETORPSSKOLANOCH ÅNESTADSSKOLAN

Organisationsmodell• Central mottagningsenhet – första kartläggning• Hälsosamtal med skolsköterska• Samordning med barnomsorg och gymnasieenhet• ”En röd tråd i mottagandet från barnomsorg upp till gymnasiet”• Fysisk tillgänglighet• Internationella klasser från årskurs ett till nio• IK i ca. ett år men flexibilitet utifrån elevens behov: IK ”ska varaen språngbräda in i reguljär verksamhet”• ”Vid ett år kan eleven inte gå kvar per automatik. Det måste finnas ettskäl” /Läraren Fredrik• Kartläggning av tidigare kunskap – fördjupat material

Studiehandledning• Studiehandledning fr.o.m. mottagning• 40 min/vecka men mer i större språk• I grupp eller i klassrummet• Öronmärkta pengar både före och efter tid i IK-klass• Länk till vårdnadshavare: ”de fungerar som länken mellanvårdnadshavare och skola”/ Läraren Stina• Delaktiga i utvecklingssamtal och i kartläggningsskede• Genomgång med modersmålslärare – planering A och O• ”Eleverna får skriva vad de kan om olika teman på sitt modersmål ochsedan tittar vi på det tillsammans med modersmålsläraren” /LärareFredrik

Genrepedagogik ochSVANO/SVASO• Undervisningen ska omfatta alla ämnen - behöriga ämneslärare• ”Dessa elever behöver samma kvalitet som andra elever och det ärdärför bra att lärare får ha de ämnen som de är behöriga i, inte att viska fixa och trixa”/Läraren Stina• Ämnesundervisning vävs ihop med SVA• Genrepedagogik och temaläsning: ”Jag kallar de här lektionernaSVANO och SVASO – svenska som andraspråk i SO och NO. /…/ Kanman inte språket behöver det inte innebära att inlärning av nyakunskaper stannar av” /Läraren Svjetlana• Flexibel gruppindelning – ibland språk ibland kunskapsnivå• Intensiva kurser i praktisk-estetiska ämnen• Möjlighet till extraår, info om utbildningssystemet

Strategi för övergång• Övergång i elevens starka ämnen - kartläggning och elevensegen vilja styr (och lärarnas kompetens att ta emot)• ”Jag vet att det har diskuterats mycket att de kan komma ut i praktiskaämnen – som om det vore lätt? Så är det ju inte. Idrott kan vara ettganska känsligt ämne med tanke på situationen före och efter självaidrottslektionen. Och det är inte alls säkert att eleven har deltagit iidrott tidigare” /Läraren Fredrik• Skäggetorp: Tid för måluppfyllese (TFM) – en timma/dag• Möjlighet att få stöttning i olika ämnen utifrån gruppens behov,skapar trygghet i övergången• Språkverkstäder som bemannas av modersmålslärare medämneskompetens – individuellt stöd

Kontakten med vårdnadshavare• Föräldrautbildning på olika språk• Info om skolsystemet och bekräftelse av föräldrarollen• Ånestadsskolan – blogg som länk mellan hemmet och skolan• Sommarskola för nyanlända barn i ålder 9-18• IK-klasslärare, tvåspråkiga pedagoger och fritidsledare• Kompetensutveckling• Teori och aktiviteter + orientering i närmiljön och fritidsaktiviteter

Kompetensutveckling• Bred satsning på olika nivåer och personalkategorier• ”Ingenting är lösryckt, utan det finns en tanke med alltihopa. Ingen ärbortglömd i kedjan” /Verksamhetschef Snezana• Processtödjare• Kommunala nätverk för rektorer, IK lärare, lärare i SVA• Regionalt arbete – kartläggning, modersmålspool,kompetensutveckling, SYV paket, regionala riktlinjer, nätverk• Stöd hos politiker

Slutsatser:förutsättningar på kommunnivå‣ Genomtänkt strategi för mottagande och introduktion avnyanlända elever – samordning av mottagande,behovsbedömning, riktlinjer‣ Kompetens och kompetensutveckling‣ Inter- och intrakommunalt samarbete – t.ex. kringstudiehandledning‣ Stöd och förankring hos politiker

Slutsatser: förutsättningar påskolnivå‣ Bred och systematisk kartläggning av tidigare kunskaper‣ Individuell planering, tydlig målbild och kontinuerlig uppföljning‣ Tillgång till samtliga ämnen; ämnesundervisning med perspektivpå svenska som andraspråk‣ Flerspråkiga pedagoger och studiehandledning på modersmålet‣ Reglering av tid i internationell klass – strategi för ochförstärkning av övergång, genom t.ex. språkverkstäder‣ Tidig information om utbildningssystemet‣ Kompetens och kompetensutveckling‣ Ledningens involvering - att nyanlända elever och deras lärarecentreras organisatoriskt, pedagogiskt och rumsligt

Tack för mig!‣ Frågor?‣ Kontakt:Jenny Nilsson, doktorand vid Stockholms universitetJenny.nilsson@buv.su.seTel: 0735-821672