Rapport 9: 2009 - GIH

MetodSom ett första steg har jag använt den information som erhålls om studenten vid antagningentill GIH och som återfinns i högskolans Ladoksystem. Det vill säga namn- ochtelefonuppgifter. Jag har sedan kontrollerat telefonnumren och skapat en telefonlista avdeltagarna i min studie.Utifrån LUN:s önskemål om alumniuppföljningen skapade jag en intervjuguide (Bilaga 1)bestående av både slutna och öppna frågor. Jag skapade denna i ett Microsoft WordExceldokument för att kunna skriva in svaren direkt under själva intervjutillfället.Frågeformuläret omfattade 23 frågor med fokus på: bakgrund, yrkesprofession, arbetsplatsoch lärarutbildningen vid GIH. Dessutom tillkom tre ytterligare frågor till dem som ej arbetarsom lärare i idrott och hälsa idag. Intervjuerna kom att ske via telefon då det är ett enkelt sättatt nå många på kort tid samt att respondenterna är spridda runtom i landet och ävenutomlands.Lärarstudenterna som började hösten 2004 var från början 58 i antalet och delades in i tvågrupper, en A- och en B-klass. Redan under termin ett avbröt åtta studenter sina studier, vilkajag har valt att inte redovisa i denna alumnistudie. Av kvarvarande 50 tog sex studieuppehålloch har senare valt att avbryta studierna. Dessa sex är med i den delen av studien som handlarom GIH-utbildningen. En student har jag inte lyckats få tag på då dennes telefonnummer ejhar varit aktivt och jag har heller inte hittat något annat nummer. Jag har också valt att inte hamed mig själv i studien, utan mina funderingar och tankar kan du läsa i prologen. Totalt harjag med andra ord intervjuat 56 personer, men studien kommer att handla om de 48respondenter som jag har valt att ha med, varav 39 som genomgått hela utbildningen och niosom ännu inte är färdiga med utbildningen alternativt har avbrutit studierna. Fyra av deintervjuade personerna (av de 48) är för tillfället föräldrarlediga, men jag har valt att ha meddem i hela studien, då de tidigare har arbetat som lärare i idrott och hälsa.Intervjuerna genomfördes under november, december 2009 och januari 2010, det vill säga ettrespektive två år efter att studenterna hade tagit sina examina. Jag hade beräknat attintervjuerna skulle ta cirka en kvart men oftast tog de lite längre tid då det fanns så mycketannat att prata om också än själva undersökningen. Men det var det definitivt värt.7