Rapport 9: 2009 - GIH

Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsaRapport nr. 2009:9AlumnistudieVad gör idrottslärarstudenterna när de avslutat sinastudier vid GIH?Béatrice GangnebienGYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANRapport 9: 2009Handledare: Jane MeckbachEva Kraepelien-Strid

PrologHösten 2004, 22 år gammal, blev jag antagen till lärarutbildningen vid Gymnastik- ochidrottshögskolan (GIH, dåvarande Idrottshögskolan). Det skulle bli spännande att påbörja enutbildning till något jag länge hade velat bli. Jag trodde nämligen först att jag ville bliekonom, så därför studerade jag ekonomi på Stockholms universitet och avslutade destudierna med en kandidatexamen, efter att ha studerat dubbelt en termin. Men så insåg jag endag att nej det här vill jag inte hålla på med resten av livet, jag vill ju arbeta med barn,ungdomar och få dem att finna rörelseglädje och då sökte jag till GIH. Första dagen var jagväldigt nervös, men insåg snabbt att det var många likasinnade i min klass. De tre och etthalvt år jag gick min utbildning på GIH så har jag fått många fantastiska minnen som jagkommer att bära med mig för resten av livet. Jag kan utan att överdriva säga att det var deroligaste åren i mitt liv. Jag minns framför allt all den gemenskapen som fanns på GIH medalla som gick där. Tack vare att det är en så liten högskola så lärde man känna de flesta, vilketvar väldigt roligt. Även många av lärarna fick jag en nära kontakt med.De minnen som är starkast från denna tid är främst friluftslivskurserna, där vi åktelångfärdsskridskor på blanka isar, isvakslivräddade varandra, klättrade i höga berg, paddlade iklarblåa sjöar, gick på tur bland alla fjällens toppar, åkte utför i långa fina pister med bådeskidor och bräda. Men jag minns även de tillfällen då vi gjorde danser tillsammans, ellerskapade lekar, eller spelade bollspel, eller hängde i räck, eller satt och lyssnade påföreläsningar. Minns även alla de kurser jag kunde gå tack vare de stipendier jag erhöll frånhögskolans stipendiefonder. Efter att C-uppsatsen var avklarad kunde jag sucka ut och sistaterminen rusade iväg, kanske tack vare att jag och min kurskamrat Mathilda hade vårverksamhetsförlagda utbildning (vfu) på Svenska skolan i Spanien. Efter dessa tre och etthalvt år, vid en ålder av 25 år, hade jag skaffat mig otroligt många nya kunskaper ocherfarenheter, massor av underbara vänner och jag kände mig redo för det riktiga yrkeslivet.Dessutom hade jag läst till vfu-perioder för ekonomin, vilket innebar att jag blev behörig ävenför gymnasiet i båda mina ämnen, det vill säga idrott och hälsa samt företagsekonomi.Jag började min karriär som vikarie i idrott och hälsa samt företagsekonomi på FransSchartaus gymnasium i Stockholm, där jag hade haft min vfu under flertalet tillfällen. Närvikariatet gick ut sökte jag ett flertal andra tjänster och fick till slut ett vikariat i idrott ochhälsa på Fredrika Bremergymnasiet, som är en kommunal gymnasieskola i Haninge. Efter ett2

år fick jag en tillsvidareanställning med både idrott och hälsa, företagsekonomi samtinformation och layout. Jag har nu arbetat tre terminer vid denna skola och det är som endröm. Jag stortrivs att vara lärare och tycker att det verkligen är varierande och roligt att haflera ämnen. Såklart är det arbetsamt ibland och många sena kvällar med arbete, men det ärnär jag undervisar som jag inser att det är det här jag vill göra. Och det känns väldigt härligt!Efter att ha arbetat ett antal terminer känner att jag att det finns vissa saker som jag gärna hadevelat hade funnits med i min utbildning på GIH. Bland annat styrketräning, ergonomi och merfokusering kring mål och betygskriterier i förhållande till hur och vad jag ska undervisa i. Närjag fick ett erbjudande från GIH:s Lärarutbildningsnämnd (LUN) om att intervjua alla antagnatill lärarutbildningen hösten 2004, det vill säga mina före detta kurskamrater, för att fråga demifall de är verksamma som lärare i idrott och hälsa samt vad de tyckte om utbildningen påGIH, tog det inte lång stund innan jag tackade ja. Nu kunde jag få ett tillfälle att se vad andratyckte om utbildningen och framför allt få höra vad de gör idag. I efterhand känns det väldigtroligt att ha fått prata med alla, men under resans gång blev det många timmar med telefonenintill örat. Det blev ju inte alltid bara intervjufrågorna som diskuterades, för det var ju väldigtroligt att prata om annat också. Jag tycker själv att resultatet är ett annat än vad jag hade trott,så börja läs här och nu du med!Béatrice GangnebienLärare i idrott och hälsa, ekonomiska ämnen, information och layoutFredrika Bremergymnasiet, Haninge kommun3

InnehållsförteckningPROLOG ................................................................................................................................... 2INTRODUKTION .................................................................................................................... 5BAKGRUND ............................................................................................................................. 6SYFTE ...................................................................................................................................... 6METOD ..................................................................................................................................... 7RESULTAT .............................................................................................................................. 8BAKGRUNDSFRÅGOR ............................................................................................................... 8Respondenternas bakgrund ................................................................................................ 8YRKESPROFESSIONEN .............................................................................................................. 9Nuvarande sysselsättning ................................................................................................... 9Ämnesbehörighet .............................................................................................................. 10Undervisning .................................................................................................................... 11Trivsel ............................................................................................................................... 12Arbeta som idrottslärare om fem år ................................................................................. 12ARBETSPLATSEN ................................................................................................................... 12Skolform ........................................................................................................................... 12Skolan ............................................................................................................................... 13Anställningsform .............................................................................................................. 14Arbetade terminer ............................................................................................................ 14Ingångslön ........................................................................................................................ 14LÄRARUTBILDNINGEN VID GIH ............................................................................................. 15Nytta av utbildningen ....................................................................................................... 15Förberedd ......................................................................................................................... 15Vad respondenterna saknade i utbildningen .................................................................... 16Det bästa med utbildningen .............................................................................................. 17Det sämsta med utbildningen ........................................................................................... 18Rekommendera GIH till andra ......................................................................................... 19SAMMANFATTNING OCH NÅGRA KOMMENTARER .............................................. 19FORTSATT ARBETE ................................................................................................................ 20EPILOG .................................................................................................................................. 21KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................ 22ELEKTRONISKA KÄLLOR ........................................................................................................ 22TRYCKTA KÄLLOR ................................................................................................................. 224

AlumnistudieVad gör idrottslärarstudenterna när deavslutat sina studier vid GIH?”Färre får jobb efter lärarexamen” kan man läsa på första sidan i Lärarförbundet tidning pånätet. 1 Denna artikel har sin grund i Högskoleverkets rapport om högskoleexamineradestudenter år 2005/2006 som behandlar ämnet etablering på arbetsmarknaden. 2Rapportenvisar att 78 procent av dem som tog examen 2005/2006 hade arbete år 2007. Vad kan det härbero på? En orsak till att det är svårt för nyexaminerade inom vissa utbildningar att få arbetekan vara att arbetsmarknaden är svag. ”Det finns helt enkelt många examinerade och få jobb”,anser utredaren inom utbildnings- och forskningspolitik German Bender. 3 För att till exempelbli lärare i idrott och hälsa idag finns det sexton olika lärosäten att studera på. 4 En fråga mandå kan ställa sig är om det finns arbete till alla som utbildas. I ovannämnda rapport kan manäven läsa att studenter från GIH tillsammans med fem övriga lärosäten i landet har högreandel etablerade studenter på arbetsmarknaden, det vill säga ligger över genomsnittet för riketnär det gäller andelen etablerade. 5 Jag som har gått på GIH är då särskilt intresserad av ifalllärarstudenterna som antogs hösten 2004 och examinerades 2007/2008 vid GIH arbetar somlärare i idrott och hälsa idag.IntroduktionSenhösten 2009 fick jag ett uppdrag av Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid GIH. De ville attjag skulle telefonintervjua alla som började sin utbildning vid GIH hösten 2004. Uppdragetvar att ta reda på vad de sysselsätter sig med idag, vad de tyckte om utbildningen på GIH samtom de trivs i sitt yrkesval. Jag tyckte själv att det skulle bli en väldigt rolig uppgift då det ärintressant att höra vad alla gamla kurskamrater gör idag samt vad de har fått med sig avrespektive saknade i utbildningen på GIH.Resultatet för GIH:s räkning blir intressant av flera skäl. Ett skäl är att de får en uppfattningom hur många av de examinerade som får arbete som lärare i idrott och hälsa samt i sitt andra1 Ingela Ösgård, Lärarförbundet, Färre får jobb efter lärarexamen, 2009-11-12.2 Örjan Hemström, Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2005/2006, 2009:28 R (Stockholm:Högskoleverket, 2009).3 German Bender, Åtta av tio nyexaminerade har jobb 18 månader efter examen, 2009-11-12.4 Jane Meckbach, Lina Wahlgren & Ingemar Wedman, ”Attityder, kunskaper och färdigheter hos den framtidaläraren i idrott och hälsa”, i SVEBI:s årsbok 2006, red. Göran Patriksson (Lund: Lunds Universitet, 2006), s.192.5 Hemström (2009), s. 63.5

ämne för dem som har ett sådant i sin examen. Ett annat hur många som verkligen arbetarsom lärare i idrott och hälsa. Ett tredje hur studenterna ser på den utbildning som de hargenomfört, vilket i sin tur kan leda till att utveckla undervisningen på GIH utifrån idagrådande skolsituation.BakgrundHösten 2004 antogs nära 60 lärarstudenter. Efter ett år gick 50 studenter fortfarande kvar vidhögskolan. I artikeln ”Idrottslärarstudenten vid GIH” skriven av Jane Meckbach och IngemarWedman har denna studentgrupp undersöks. Enkätundersökningen genomfördes i slutet avdet första läsåret vid GIH och 45 lärarstudenter deltog. 6 Studien visar att GIH-studenten hadeen medelålder på 24 år (kvinnor 23 år och män 26 år) och ett meritvärde på 17,2 poäng.Majoriteten hade vuxit upp i en medelstor stad eller i mindre tätort och mer än 75 procent avderas föräldrar hade minst gymnasieutbildning och många högskoleutbildning. Alla upplevdesin tidigare skoltid som positiv. Nästan alla hade valt lärarutbildningen vid GIH i första hand. 7Rådande alumnistudie följer just denna studentgrupp.Lärarutbildningen som studenterna antogs till omfattade tre och ett halvt alternativt fyra ochett halvt års studier. Den utbildning som omfattar tre och ett halvt års studier och en examenför grundskolans tidigare år innehåller: tre terminer allmänt utbildningsområdet 90 hp 8 och treterminer idrottsstudier 90 hp samt en specialiseringstermin 30 hp. Lärarutbildningen somomfattar fyra och ett halvt års studier och en examen för grundskolans senare år ochgymnasiet innehåller: tre terminer allmänt utbildningsområde 90 hp, tre terminer idrottsstudier90 hp, ytterligare ett annat ämne omfattande 60 hp eller 90 hp inkluderat en specialisering.GIH erbjuder ämnet folkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet (90 hp) för de studentersom vill läsa till det och därmed få en behörighet för grundskolans senare åldrar samtgymnasiet. 9SyfteDet övergripande syftet med rapporten är att få en inblick i vad de sysselsätter sig med idag,vad deras syn på sina studier är samt hur de idag trivs som lärare.6 Jane Meckbach & Ingemar Wedman, Idrottslärarstudenten vid GIH, 2007-01-31.7 Ibid.8 hp står för högskolepoäng och motsvarar en termins studier.9 Utbildningsplan: Lärarprogrammet 210-330 hp, rev. 20090610 (Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan,2009).6

MetodSom ett första steg har jag använt den information som erhålls om studenten vid antagningentill GIH och som återfinns i högskolans Ladoksystem. Det vill säga namn- ochtelefonuppgifter. Jag har sedan kontrollerat telefonnumren och skapat en telefonlista avdeltagarna i min studie.Utifrån LUN:s önskemål om alumniuppföljningen skapade jag en intervjuguide (Bilaga 1)bestående av både slutna och öppna frågor. Jag skapade denna i ett Microsoft WordExceldokument för att kunna skriva in svaren direkt under själva intervjutillfället.Frågeformuläret omfattade 23 frågor med fokus på: bakgrund, yrkesprofession, arbetsplatsoch lärarutbildningen vid GIH. Dessutom tillkom tre ytterligare frågor till dem som ej arbetarsom lärare i idrott och hälsa idag. Intervjuerna kom att ske via telefon då det är ett enkelt sättatt nå många på kort tid samt att respondenterna är spridda runtom i landet och ävenutomlands.Lärarstudenterna som började hösten 2004 var från början 58 i antalet och delades in i tvågrupper, en A- och en B-klass. Redan under termin ett avbröt åtta studenter sina studier, vilkajag har valt att inte redovisa i denna alumnistudie. Av kvarvarande 50 tog sex studieuppehålloch har senare valt att avbryta studierna. Dessa sex är med i den delen av studien som handlarom GIH-utbildningen. En student har jag inte lyckats få tag på då dennes telefonnummer ejhar varit aktivt och jag har heller inte hittat något annat nummer. Jag har också valt att inte hamed mig själv i studien, utan mina funderingar och tankar kan du läsa i prologen. Totalt harjag med andra ord intervjuat 56 personer, men studien kommer att handla om de 48respondenter som jag har valt att ha med, varav 39 som genomgått hela utbildningen och niosom ännu inte är färdiga med utbildningen alternativt har avbrutit studierna. Fyra av deintervjuade personerna (av de 48) är för tillfället föräldrarlediga, men jag har valt att ha meddem i hela studien, då de tidigare har arbetat som lärare i idrott och hälsa.Intervjuerna genomfördes under november, december 2009 och januari 2010, det vill säga ettrespektive två år efter att studenterna hade tagit sina examina. Jag hade beräknat attintervjuerna skulle ta cirka en kvart men oftast tog de lite längre tid då det fanns så mycketannat att prata om också än själva undersökningen. Men det var det definitivt värt.7

Intervjupersonerna har kodats och svaren har bearbetats i Microsoft Office Excel. Alla deintervjuade är anonyma och gavs möjlighet att välja om de ville delta eller inte.ResultatJag har valt att dela upp resultatet utifrån de fyra områden som återfinns i intervjuguiden:bakgrundsfrågor, yrkesprofessionen, arbetsplatsen och lärarutbildningen vid GIH.BakgrundsfrågorFrågorna beskriver respondenternas ålder, kön, examensår samt om de har tagit ut sinlärarexamen.Respondenternas bakgrundJag har totalt intervjuat 48 personer varav 28 kvinnor och 20 män. Medelåldern vidintervjutillfället var 28 år där den äldsta var 45 år och den yngsta 23 år. Männens medelålderär en aning högre än kvinnornas, 30 respektive 27 år. Totalt har 39 respondenter (81 %)genomgått lärarutbildningen och tagit sin examen. Av de resterande nio personer studerar trepersoner fortfarande till lärare i idrott och hälsa vid GIH och de andra sex har avbrutit sinastudier vid GIH efter ett, två eller tre år.Vilket år tog studenterna sin examen? Redan 2006 tog en av studenterna sin examen efter attha läst en annan studiegång. Fjorton av lärarstudenterna tog sin examen vintern 2007 efter attha studerat till lärare i idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar (GT). Några av dessafjorton hade även sedan tidigare ett annat ämne och har tagit ut examen för grundskolanssenare åldrar (GS) eller gymnasiet (GY). Dessutom har ett fåtal av dessa studerat ett annatämne efter examen från GIH och har då fått behörighet för GS eller GY. Tjugo lärarstudentertog sin examen vintern 2008 efter att även ha läst till ämnet Folkhälsovetenskap, inriktningfysisk aktivitet med examen för GY. En av respondenterna avslutade sina studier vintern2009.Endast 21 av 39 respondenter (54 %) har ansökt och erhållit sitt examensbevis. Av dem sominte har genomfört detta moment så är det elva personer som har några rester kvar som de ska8

ordna innan de tar ut den, en har en examen i sport management och resterande sex har ännubara inte tagit ut det.YrkesprofessionenUnder denna rubrik kommer jag att redovisa för respondenternas nuvarande sysselsättning(lärare, annat yrke, studier), vilka ämnen de är utbildade i, vilka ämnen som de undervisar iidag, om de trivs som lärare i idrott och hälsa samt om de tror att de kommer att arbeta meddetta yrke om fem år. Och om personen inte arbetar som lärare i idrott och hälsa kommer jagatt redovisa varför de bytte karriär.Nuvarande sysselsättningAv de 48 respondenterna är det 29 personer (60 %) som arbetar som lärare i idrott och hälsaidag. Elva personer arbetar med ett annat yrke, tre studerar till ett annat yrke, tre studerarfortfarande till lärare i idrott och hälsa vid GIH och två har fortsatt sina studier efter examen,och läser magisterkursen i idrott.De sex studenter som tog studieuppehåll bytte spår helt. Tre av dem studerade vidare tillapotekare, sjuksköterska respektive matematiklärare. De andra tre bytte karriär och börjadearbeta som säljledare, fritidsledare/vaktmästare respektive matleverantör. Deras anledning tillvarför de tog studieuppehåll och senare avbröt studierna var: ”Jag hade för roligt på jobbetsom säljare.”, ”Det var inte mitt kall.”, ”Insåg att det inte var det jag ville jobba med.”, ”Tröttpå att plugga, roligare att jobba.” och ”Hittade ett bra jobb.” Av dessa är det två personer somkan tänka sig att arbeta med idrott och hälsa igen någon gång i framtiden. De andra fyra kaninte tänka sig det.De tre som fortfarande studerar till lärare i idrott och hälsa läser för närvarande nordisktfriluftsliv, engelska respektive en går fortfarande på lärarprogrammet vid GIH. De nämneralla tre att de kommer att läsa klart utbildningen vid GIH och ta sin lärarexamen.Om vi ser till de 39 personer som har genomgått hela utbildningen vid GIH, så ser det idag utsom följer. 29 av dessa (74 %) är verksamma som lärare i idrott och hälsa, dock är fyra avdessa föräldrarlediga för tillfället. Två har tillsvidareanställning, en har vikariat och en harprovanställning. En vet att hon kommer att fortsätta på sin arbetsplats, men de tre andra vet9

inte riktigt var de kommer att fortsätta arbeta när föräldrarledigheten är slut, men de vill i allafall arbeta som lärare i idrott och hälsa igen. Två har fortsatt sina studier efter examen ochläser till magisterkursen i idrott. En arbetade som lärare i idrott och hälsa under ett läsår menbytte sedan karriär och studerar för tillfället till socionom. Resterande sju personer har lagtläraryrket på hyllan och bytt karriär helt direkt efter examen. En arbetar som förskolechef, enannan som fritidsledare, en tredje som personlig tränare på SATS, en fjärde som tidsläggare åtett danskt TV-bolag, en femte arbetar för ett utbildningsbolag, en sjätte är butikschef för enIca-butik och den sjunde är försäljningschef.Som anledning till varför de bytte från läraryrket till en annan profession har de angettföljande kommentarer: ”Jag vill inte jobba hela livet med idrott, det är för tröttsamt och tarmycket energi.”, ”Det passade mer mina intressen.”, ”Skolans organisation, det var seglivatoch för många viljor.”, ”För att jag flyttade utomlands och där krävs det ytterligare utbildningför att bli lärare.”, ”Jobba mer med äldre människor.”, ”Det fanns inget arbete i närheten, varför jobbigt att åka för långt.”, ”Aktivt val att inte vara i skolvärlden, valde istället enuppsökande värld. Trött på skolvärlden och ville göra något annat.”Av de åtta som inte arbetar som lärare i idrott och hälsa idag, men som har en examen frånlärarprogrammet, så är det sju som kan tänka sig att någon gång arbeta som lärare i idrott ochhälsa igen medan en inte kan tänka sig det. Av dessa åtta är det även fyra som har läst ämnetfolkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet och alla dessa fyra kan tänka sig att arbeta medhälsa i någon form igen.ÄmnesbehörighetAv alla 39 som har genomgått lärarutbildningen är det 31 personer (79 %) som har behörigheti ett eller flera andra ämnen. Tjugo personer har läst ämnet folkhälsovetenskap, inriktningfysisk aktivitet som sitt andra ämne vid GIH. Resterande elva har läst andra ämnen innan,under eller efter GIH vid ett annat lärosäte, se tabell 1 på kommande sida.10

Tabell 1. Ämnen som respondenterna har behörighet i, n=31.ÄmneAntalBiologi 1Ekonomi 1Engelska 2Folkhälsovetenskap 20Geografi 1Hemspråk 1Historia 1Matematik, NO 1NO 1Specialpedagogik 1Svenska 1Totalt 31UndervisningAlla 29 som arbetar som lärare idag har ämnet idrott och hälsa på schemat. I tabell 2 nedanvisas de olika ämnen som lärarna undervisar i, några lärare undervisar i flera ämnen. Det är 16personer (55 %) som enbart undervisar i ämnet idrott och hälsa (idh). Resterande undervisar iidh och ett eller flera andra ämnen. Endast fyra personer av de behöriga tjugo (20 %)undervisar i sitt andra ämne folkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet. Två personerundervisar i drama respektive samhällsorienterade ämnen (SO) utan att ha behörighet i dessa.Övriga personer har behörighet i sina ämnen som de undervisar i. Vissa har behörighet i ettämne som man kan se i tabell 1 ovan men undervisar ej i detta för tillfället.Tabell 2. Ämnen som respondenterna undervisar i, n=29.ÄmneAntalIdh 16Idh, drama 1Idh, ekonomi 1Idh, engelska 2Idh, folkhälsovetenskap 4Idh, hemspråk 1Idh, matematik 1Idh, matematik, NO 1Idh, svenska, SO 1Idh, naturkunskap 1Totalt 2911

TrivselAv alla som arbetar som lärare i idrott och hälsa idag är det bara en enda som inte trivs medarbetet. Resterande trivs med läraryrket. Av dem som inte arbetar som lärare i idrott och hälsaär det fjorton personer som tror att de skulle trivas att arbeta som det, men även fem som intetror att de skulle trivas.Arbeta som idrottslärare om fem årHela 27 personer (93 %) tror att de fortfarande kommer att arbeta som lärare i idrott och hälsaom fem år, medan två tror att de kommer att arbeta med något annat. Det är åtta personer sominte arbetar som lärare i idrott och hälsa idag som tror att de kommer att arbeta som det omfem år, men hela elva som inte tror att de kommer att börja med yrket.ArbetsplatsenUnder denna rubrik redovisar jag endast för de 29 personer som idag arbetar på en skola. Jagkommer att redovisa skolformen där de tjänstgör, vilken skola och var i landet den ligger,skolhuvudman, anställningsform, arbetade terminer samt ingångslön.SkolformI tabell 3 nedan kan man se att de flesta lärarna, tolv personer (41 %) återfinns i gymnasiet(GY) respektive tio personer (34 %) i grundskolans tidigare år (GT, skolår 1-5). Igrundskolans senare år (GS, skolår 6-9) arbetar tre personer. Två personer arbetar både medyngre och äldre elever, det vill säga en grundskola som omfattar skolår 1-9. Endast en personarbetar med både förskoleelever (FS) och yngre elever. En person arbetar med alla elever frånförskolan till år 9. Majoriteten, 59 procent, är anställda på grundskolan.Tabell 3. Den skolform respondenterna arbetar inom, n=29.SkolformAntalFS + GT + GS 1FS + GT 1GT 10GT + GS 2GS 3GY 12Totalt 2912

SkolanDe flesta av lärarna, 16 stycken (55 %), arbetar i Stor-Stockholm. De övriga är verksamma iGöteborg, Uddevalla respektive Mälardalen, det vill säga Håbo, Södertälje, Västerås,Eskilstuna, Katrineholm och Östertälje. I tabell 4 nedan framgår skolans namn, kommun samtskolhuvudman. Som man kan se i tabellen är det fler, sexton lärare, som arbetar på enkommunal skola (k) i förhållande till tretton lärare som arbetar på en privat skola/friskola (f).Tabell 4. Lärarna återfinns vid följande skolor och kommuner med respektive skolhuvudman,n=29.Skola Kommun SkolhuvudmanAlbatross Montessoriskola Lidingö fAndreas gymnasium Solna fBergbyskolan Göteborg kEdsbergsskolan Sollentuna kFjällenskolan Järfälla kFuturaskolan Lidingö fFuturumskolan Bålsta kHässelby villastadsskola Hässelby kHölöskolan Södertälje kJensen Västerås Västerås fJensen Västra Stockholm fJohn Bauer gymnasiet Uddevalla fJohn Bauer gymnasiet Eskilstuna fKopparlundsgymnasiet Västerås fLillegårdsskolan Partille kLidingö särskola Lidingö kMälarhöjdens skola Stockholm kMälarhöjdens skola Stockholm kMörby gymnasium Danderyd fNya Elementär Stockholm kNävertorpsskolan Katrineholm kSegeltorpsskolan Huddinge kSegeltorpsskolan Huddinge kSlagstaskolan Botkyrka fStockholms Idrottsgymnasium Stockholm fVittra Östertälje fYBC Nacka kYBC Nacka kYrkesplugget Stockholm f13

AnställningsformInom skolans värld finns olika former av anställning: tillsvidareanställning, vikariat ochprovanställning. De allra flesta, sjutton personer (59 %), har vid intervjutillfällettillsvidareanställning, en person har provanställning och resterande elva arbetar som vikarier.Majoriteten, 22 personer (76 %), arbetar heltid (100 %) medan sju personer har reduceradanställningsform, från 50 till 90 procent.Arbetade terminerFemton personer har sedan utbildningens avslut varit verksamma vid en och samma skola. Enhar precis avslutat sina studier och fått en tjänst som börjar nu på vårterminen 2010. De övrigatretton har tjänstgjort vid minst två olika skolor.Tolv personer är inne på sin andra termin som lärare i idrott och hälsa. En har arbetat tioterminer och tio andra har arbetat tre respektive fyra terminer. Fem andra har endast arbetat entermin och som man kan se ovan har en person har inte hunnit börja sin anställning ännu dådenna precis har tagit sin examen.Om vi ser på den skolan där lärarna är nu, så har en person varit på samma ställe i sjuterminer. Tre andra har varit på samma ställe i tre terminer. Resterande 24 personer har varitpå samma ställe i två (12 stycken) respektive tre terminer (12 stycken). Som det står ovan haren inte varit på någon skola alls ännu.IngångslönMedelingångslönen var på 23 672 kronor. Den högsta ingångslönen låg på 28 000 kr och denlägsta på 19 500 kr. Ingen skillnad framträder mellan ingångslön vid anställning på friskola ijämförelse med kommunal skola, utan de som har fått de högsta ingångslönerna har tidigareerfarenhet från skolområdet. En viss tendens till de lägre ingångslönerna återfinns utanförStor-Stockholmsområdet. Inga stora skillnader framträder mellan kvinnliga och manligaingångslöner.14

Lärarutbildningen vid GIHUnder denna rubrik kommer jag att redogöra för vilken nytta respondenterna anser sig ha avlärarutbildningen vid GIH, vad de saknar i utbildningen, det bästa och sämsta medutbildningen, om de trivs som lärare samt om de skulle rekommendera GIH-utbildningen tillandra. Samtliga 48 intervjuade har besvarat nedanstående frågor.Nytta av utbildningenAv alla som har gått delvis eller hela utbildningen tycker alla utom en person att de har haftanvändning av lärarutbildningen på GIH. Det spelar ingen roll ifall de arbetar med någontingannat i dagens läge eller är verksamma som lärare, utan alla verkar på ett eller annat sätt tyckaatt de har haft nytta av utbildningen. Det som de särskilt ville framhålla som de tycker att dehar haft nytta av redovisas inom olika teman nedan.Allmänt – allsidighet, bred utbildning, stipendier.Kurser – barnets utveckling, betygskursen, styrdokumentsupplägg, folkhälsa, gruppsykologi,gruppövningar, ledarskap, lektionsupplägg, miljökursen, genuskursen, nivåanpassning,näringslära, träningslära, pedagogiken, samarbete, specialpedagogik, vfu, vetenskapligtskrivande.Lärarna – erfararna.Personlig utveckling – egenutveckling, utbytet med kurskamrater.FörbereddAv dem som arbetar som idrottslärare idag är det 26 personer som kände sig förberedda närde kom ut och skulle börja arbeta som lärare i idrott och hälsa. Dock kände sig tre personerinte förberedda när de kom ut på fältet då de menar att de lär sig nya saker hela tiden påskolan de arbetar på.Många av lärarna som är verksamma framhåller att när de väl kom ut på skolan och ansvaradeför en egen klass och egna elever upptäckte de flera delar som de inte varit förberedda på,exempelvis allt arbete runtomkring som åtgärdsprogram, konflikthantering och15

föräldrakontakt. Men de kände sig förberedda för att börja undervisa. De som inte kände sigförberedda menade att de saknade konflikthantering och pedagogik kopplat till idrott ochhälsaämnet. En reflekterade över att man hade behövt ha ”fler vfu-timmar där man skullehålla lektioner” och en annan ”insåg sent att det var det här det var att vara lärare”.Av dem som gick klart hela utbildningen men som inte arbetar som lärare i idrott och hälsaidag menar nästan alla tretton personer utom en att de kände sig förberedda för att komma utatt arbeta som idrott och hälsalärare. Av dem som tog studieuppehåll anser fyra att de varförberedda för att börja arbeta som lärare i idrott och hälsa, medan två inte anser sigförberedda.Vad respondenterna saknade i utbildningenDet var många som nämnde att de hade velat ha mer utbildning i konflikthantering och mångahade även velat vara mer beredda för allt det administrativa arbetet som är runtomkringförutom själva undervisningen. Många tog upp att de upptäckt att det inte bara handlar om attundervisa utan mycket av arbetet läggs på föräldrakontakt, rapportskrivning, varningaretcetera. Nedan kan man se vad respondenterna tyckte vad det som det känner nu i efterhandatt de saknade i utbildningen och svaren är uppdelade i olika temaområden.Praktiska kurser - fokuserar för mycket på idrott istället för hälsa; idrottskurserna borde havarit mer kopplade till kursmålen, exempel hur använder vi fotboll som medel för att uppnåmålen?; mer näringslivsinriktat, typ gym; tänka i helt nya banor, om det inte finns trettiobollar eller om man inte har någon hall, vad gör man då?; mer specialpedagogik; arbeta mermed betygsbedömning av våra lektioner som vi håller på GIH; praktiska upplägg utomhus;lite väl mycket boll, mer motorik.Teoretiska kurser – retorik; sista terminen borde ha varit dubbelt så lång; teoretiska bitarnavar lite för slappa, gör det tuffare för att höja nivån; många olika uppgifter i en kurs somskulle hinnas med; mer fördjupning kring träningslära och metoder.Uppdrag utanför ämnet – föräldrakontakt, konflikthantering; förbereda studenterna att det ärmycket saker runtomkring lektionerna; utvecklingssamtal, hur man skriver IUP; mentorskap;öva på den sociala biten, man är skolpolis för att alla ska sköta sig, motivera ungdomar; detadministrativa, IG-varningar, rapportering.16

Utbildningen – ordningen på utbildningen, insåg sent att det var det här det var att vara lärare;ha intervjuer innan man börjar på GIH för att se hur man är som person; det var inte såmycket valbart.Vfu:n - få ut mer av vfu:n, mer tillfällen att hålla lektioner; begränsade praktikplatser, ännumer kontakt med näringslivet; mer vfu och på alla stadier.Det bästa med utbildningenDet som många respondenter framhöll som det allra bästa med utbildningen varfriluftslivskurserna samt att många tyckte att det var väldigt roligt och mycket brasammanhållning samt att de ansåg att lärarna var kompetenta och duktiga. Här nedanframhålls det som respondenterna menade var det bästa med utbildningen, vilka redovisas iolika temaområden.Lärarna - bra lärare som kändes aktuella; lärarnas engagemang; nära kontakt med lärare, litenhögskola.Praktiska kurser – hälsobiten; friluftskurserna, dock varierar nyttan av det i skolans miljöberoende på var skolans är placerad; variation, saker man inte gjort annars, typ rullstolsbasket;numera positivt inställd till orientering och lärt mig att göra så att eleverna tycker att det ärroligt; allt det praktiska höll en hög nivå; mycket praktik; progression i inlärning, hur anpassagruppen efter ålder och nivå; mycket praktik, man får erfara mycket.Högskolan – så himla kul på högskolan och i kurserna; GIH-andan; kamratskapen, vänner,kontakter; klassammanhållningen, inlärningen kommer med en konstruktiv och kreativ miljö;går med samma klasskamrater och kan då diskutera mycket eftersom man lär känna varandra;familjär känsla, ingen särbehandling, inga grupperingar, alla kände sig lika välkomna.Teoretiska kurser – uppsatserna; att skriva lokala kursplaner inklusive betygskonkretisering.Utbildningen – omfattande men ändå på djupet, meningsfullt; väldigt roligt; gemenskapen,jättebra gruppsammanhållning tack vare praktiska moment; mycket lärarledda timmar, mångalektioner; variation och mångsidighet i utbildningen.17

Det sämsta med utbildningenDet som många tog upp som de tyckte var det sämsta med utbildningen var att det var mångasmåuppgifter i varje kursmoment istället för en stor eller fördjupande och att det var mycketupprepning speciellt för dem som läste folhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet. Härnedan framkommer vad respondenterna tyckte var det sämsta med utbildningen, vilkaredovisas i olika temaområden.Lärarna – svårt att kunna påverka, lyssnar inte alltid på studenterna; vissa lärare var insnöadepå prestation, vissa lärares bristande engagemang.Praktiska kurser – endast fokus på svenska sporter; för mycket fokus på idrottsutövandet;saknar förklaring till varför, varför dansar vi?, inte alltid skolanpassat, mer för personen i sig;kallt i simbassängen.Teoretiska kurser – kurser som man ej kunde koppla till läraryrket; idrottshistoriakursen varhelt ointressant; låga krav, kunde lämna in vad som helst, låg standard på teorikurserna; genusvar samma sak i andra kursen; enstaka kurser som var onödiga; några kurser som inte var sågivande; glad att ha genomfört a, b och c uppsatser, men för mycket tid till detta, den tidenvill jag ha till mer relevanta och ämnesanknytande saker; blev upprepning, framför alltfolkhälsan, först avancerat och sen grund; genusperspektiv jätteviktigt, men blev för mycketfokus på att det inte fanns skillnader mellan könen; hälsa och miljökursen, svårt med tydligkoppling.Utbildningen – även om man inte tycker det är rätt grej så fortsätter man trots att man kanskeinte vill bli lärare; stora ändringar i kurserna, kursavsnitt förändrades från ursprung; mycketschemalagt, tufft att ha barn och plugga; många småuppgifter istället för en stor ordentliguppgift; tidiga mornar; för låg ambitionsnivå hos lärare och elever, för lätt; läste mycketdubbelt när jag läste folkhälsa, höja tempot och dra ner på vissa delar; förstod för sent att detvar det här det är att vara lärare; jobbigt ibland att en termin bara var praktisk och en annanteoretisk; otroligt många små moment, många små inlämningsuppgifter; onödigt lång, kundekortat ner, har gjort många saker flera gånger; stoppade in väldigt mycket i varjefempoängskurs, många lärare, läsa allas avhandling, mycket schemalagd tid, ohållbart med18

två barn; många småuppgifter, blev lite hattigt, bättre med större uppgift; kaka på kaka i vissakurser på grund av folkhälsan.Vfu:n - längre vfu-perioder; bättre vfu, att hålla många lektioner per dag; mer vfu.Rekommendera GIH till andraSamtliga personer som jag har intervjuat, förutom en person, skulle rekommendera GIH tillandra personer och vissa har redan gjort det.Sammanfattning och några kommentarerInsamlade data ger en tydlig bild av vad den före detta lärarstudenten vid GIH sysselsätter sigmed, hur den trivs samt vad den tyckte om utbildningen. Hur har det då gått föridrottslärarstudenten vid GIH? Av alla som en gång startade sin utbildning på GIH hösten2004 och är med i studien (48 studenter) så är det totalt 39 (81 %) som har genomgått helautbildningen på tre och ett halvt respektive fyra och ett halvt år. De andra nio avbröt sinastudier eller studerar fortfarande till lärare i idrott och hälsa. Av de 39 studenterna så är dettotalt 29 personer (60 %) som arbetar som lärare i idrott och hälsa idag. De andra tio har valthelt andra yrken eller studerar till något helt annat eller läser vidare inom det akademiskaämnet idrott.Det är många av dem som har genomgått lärarutbildningen, 31 personer, som har behörighet iett eller flera andra ämnen. Hela 23 personer undervisar även i ett eller flera andra ämnenutöver idrott och hälsaämnet. Alla utom en trivs med yrket som lärare i idrott och hälsa och 27personer tror att de kommer att fortsätta arbeta som lärare om fem år. De allra flesta, 17personer (59 %), arbetar på grundskolan, där majoriteten har de yngre barnen i grundskolanstidigare år (skolår 1-5). Det är även tolv personer som arbetar på gymnasiet. De flesta har sinarbetsplats i Stor-Stockholm och det är några fler, sexton personer, som arbetar på enkommunal skola i förhållande till en friskola, tretton personer. Sjutton personer hartillsvidareanställning medan elva har vikariat och en person har provanställning. Majoritetenarbetar heltid (100 %), medan några har reducerad anställning. Det är hela femton personersom har varit verksamma vid en och samma skola sedan de tog examen, medan resterande harvarit vid minst två olika skolor. Medelingångslönen var på 23 673 kr.19

Alla intervjuade utom en person anser att de har haft nytta av utbildningen på GIH på ett ellerannat sätt oavsett vad de sysselsätter sig med idag. I stort sett alla som genomgått helalärarutbildningen kände sig förberedda för att komma ut och arbeta som lärare. Dock var detmånga som ansåg att de saknade vissa delar i utbildningen nu såhär i efterhand. Det var blandannat allt arbete som förekommer runtomkring själva undervisningen, såsomkonflikthantering, föräldrakontakt och allt administrativt arbete. Det som de allra flestarespondenterna tog upp som var det bästa i utbildningen var friluftslivskurserna samt att detyckte att utbildningen var rolig och att det var mycket bra sammanhållning. Många nämndeockså att de tyckte att lärarna på GIH var kompetenta och duktiga. De som de flesta upplevdesom det sämsta med utbildningen var att det var för många småuppgifter i varje kursmomentistället för att fokusera på en större fördjupad uppgift. Många av dem som läste tillfolkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet ansåg även att det blev mycket upprepning ikurserna. Alla de intervjuade utom en person skulle definitivt rekommendera GIH till andrapersoner och många hade redan gjort det.Fortsatt arbeteDenna rapport ser jag som en början av kartläggningen av de studenter som avslutar sinastudier och tar examen. Det är viktigt att fortsätta studera och regelbundet undersökaavgångsstudenterna för att utveckla och förbättra lärarutbildningen vid GIH. Det vore ävenintressant att efter ett antal år, fem eller tio, och ännu en gång kontakta dennarespondentgrupp för att undersöka deras uppfattningar och åsikter om läraryrket, vilka somfinns kvar i lärarprofessionen och sina erfarenheter i relation till GIH-utbildningen.20

EpilogJag vill i några efterord tacka alla de intervjupersoner som jag har pratat med under dennaperiod och som har hjälp mig att genomföra denna rapport. Utan era kloka svar hade dettaprojekt inte varit möjligt. Jag tycker själv att det har framkommit många bra och genomtänktakommentarer som verkligen visar på vad respondenterna tycker. Och jag hoppas och tror attGIH kommer att ha nytta av de uppgifter som framkommit i denna rapport. Jag vill ocksåtacka mina handledare från GIH för stöd under arbetets gång. Slutligen vill jag även tacka minsambo Tony Gibbs för att han har stått ut med mitt telefonpratande och skrivande under dessatre månader. Jag hoppas även att ni fick en spännande läsning!21

KällförteckningElektroniska källorBender, German, Åtta av tio nyexaminerade har jobb 18 månader efter examen, 2009-11-12 (Acc. 2009-12-29).Meckbach, Jane & Wedman, Ingemar, Idrottslärarstudenten vid GIH, 2007-01-31(Acc. 2009-12-29).Ösgård, Ingela, Lärarförbundet, Färre får jobb efter lärarexamen, 2009-11-12 (Acc. 2009-12-29).Tryckta källorHemström, Örjan, Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2005/2006, 2009:28 R(Stockholm: Högskoleverket, 2009).Meckbach, Jane, Wahlgren, Lina & Wedman, Ingemar, ”Attityder, kunskaper och färdigheterhos den framtida läraren i idrott och hälsa”, i SVEBI:s årsbok 2006, red. Patriksson, Göran(Lund: Lunds Universitet, 2006), s. 191-211.Utbildningsplan: Lärarprogrammet 210-330 hp, rev. 20090610 (Stockholm: Gymnastik- ochidrottshögskolan, 2009).22