VAD HÄNDE M ED SAL 28? SE SIDA 10 - Hagagymnasiet

Sida 3Mårten berättar omstudier i USAMårten Silvstam i NS2B var i USA förra åretoch gick på High School i staden Fallon, Nevada.I en spännande intervju med Haganyttberättar Mårten om sin vistelse i Staterna ochförklarar varför just du ska åka över Atlanten.– Mårten, varför ville du åka till USA ett år undergymnasietiden?– Jag ville helt enkelt ha ett avbrott från svenska skolanoch uppleva USA. Dessutom ville jag klara mig självoch vara självständig. Sedan blev jag inspirerad avkompisen Anna som stack över.– Vad är den största skillnaden mellan skolsystemeti USA och med Sverige?– Det är striktare regler – eleverna har mer respekt förlärarna och är mer disciplinerade, även om vi i Sverigehar mer personlig respekt för lärarna. I Amerika sägerman ”Mr och Mrs” till lärarna, aldrig förnamnen somi Sverige. Det är också fler aktiviteter kopplade tillskolan.– Vad gjorde du förutom att studera i Nevada?– Jag spelade amerikansk fotboll och var aktiv inommusiken, där jag lirade gitarr och sjöng. En dag åktevi till San Fransisco med kören och sjöng den amerikanskanationalsången inför 35 000 människor. Det varballt!– Vad har du fått ut av besöket?– Jag pratar mycket bättre engelska (flytande nu) ochhar vuxit som människa samt blivit mer ansvarsfull.Det är väl det bästa med mitt år i Nevada.– Kan du rekommendera elever att åka över Atlanten?– Ja absolut! Är man osäker på vad man ska göra iframtiden så är det perfekt, eftersom man får nya perspektivpå allt. Förutom att ha fått vänner för livet, ärdet grymt värdefullt att ha på sitt CV. Det väger tungtsen när man söker jobb. Jag har aldrig haft så roligt ihela mitt liv som i USA!FRÅGA:Skulle du kunna tänka digatt gå på high school i USA iett år?Tanya Massamba, NS2B- Ja, det skulle vara kul. Varförinte?Fredrik Hahne, NS1- Ja, lätt alltså! Det skulle varasjukt kul att se nya miljöer,träffa nya människor och bli enfena på engelska.Text: Magnus Ahlgren

Sida 4Global profil hadevisning på StadsmuseetDen 29:e januari blev Haganytt inbjudettill stadsmuseet av elever frånårskurs 3 som läser global profil. Enutställning var anordnad om gruppensresa till Gambia och Indien.Tidningen fick en exklusiv inblicki deras äventyr och erfarenheterfrån besöken i Afrika och Asien. Viintervjuade Marcus Lagebrant ochRichard Jonasson från N3 – Richardvar i Indien, och Marcus var i Gambia.Målet med projektet är att sprida kunskapom globala frågor och läget i utvecklingsländer.Gruppen vill få folk att förstå hurbra vi har det i Sverige och att många andramänniskor inte alls lever på sammalevnadsvillkor som vi i västerlandet. Undertvå veckor fick de t.ex. pröva på hur det äratt gå i skolan i Gambia respektive Indien,och en hel del kulturkrockar fick elevernauppleva. Bl. a. att människorna i Gambiahåller varandra i handen och har svårt attpassa tiderna!– Vi kände oss lite generade när folkkom fram och höll oss i handen. Att deinte kunde passa tiderna och kom försenttill lektionerna var oerhört frustrerande,säger Marcus till tidningen. Richardberättar vidare att kroppskontakt användesflitigt även i Indien. ”I Indien var detlikaså mycket kroppskontakt, och satt enmänniska ensam på en buss gjorde manpersonen sällskap. Det var häpnadsväckandeatt se med svenska ögon”Den absolut främsta skillnaden gällandeskolsystemet mellan Gambia och Indien,är att i Gambia finns det ingen laglig rättatt gå i skolan och det kostar mycket för

Hela denna sida är en annonsTRAFIKSKOLAN I NORRKÖPINGMED ELEVEN I CENTRUM

Sida 9I förra numret fick Per 8/10 rätt och kammade hem ett MVG. Den här gångenhar vi höjt ribban en bit och gjort lite svårare frågor. Håller Elisabeth måttet? Härnedan ser ni frågorna och resultatet.1. Vad heter den första fasen en grupp genomgårtillsammans?Elisabeth: Intialfasen (Rätt!)2. Nämn den allmänna definitionen förkonflikt.Elisabeth: Sammanstötning (Rätt!)3. Om man översätter ordet Feedback tillsvenska, vad betyder det?Elisabeth: Återkoppling/Återföring (Rätt!)4. Vem sa ”Jag är villig att medge att jaginte alltid har rätt, men jag har aldrig fel”?Elisabeth: Inte en suck (Fel! Rätt svar:Samuel Goldwyn)5. Vad står förkortningen ”FIRO” för gällandegrupptillhörlighet?Elisabeth: Fundamental International RelationshipOrientation. (Fel! Rätt svar:Fundamental Interpersonal Relationship Orientation)6/10 rätt. Inte alls illa!6. Hur ser kommunikationsmodellenut?Elisabeth: Sändare – Budskap – Mottagare(Rätt!)7. Vad menas med normer?Elisabeth: Oskrivna regler (Rätt!)8. Vem myntade första gången i historienbegreppet Psykologi 1590?Elisabeth: Pass (Fel! Rätt svar:Rudolph Goclenius)9. Nämn minst tre försvarsmekanismerhos människor!Elisabeth: Förträngning, Regression,Rationalisering och Projektion (Rätt!)10. Under 1940-talet utveckladeamerikanen Chester Barnard något.Vad?Elisabeth: Den var klurig! (Fel! Rättsvar: Jämnviktsläran)[VG]

Sida 11FRÅGA:Vad tycker du om att sal28 inte längre är endatasal?Johan Strid, NSSP3- (censur, censur, censur).Den som kom på idén kandra nåt gammalt över sig!fungerat länge. Tills nu. Vi vill attlärarna ska förstå att de har gjortfel att de inte har frågat oss eleverinnan, eftersom detta rör oss i allrahögsta grad. Vi undrar även lite hurde hade tänkt sig angående vårastudier; idag är det väldigt svårtatt få tag på en dator. Detta medbakgrunden att det alltid är fullteller bokat i datasalen.Hur har ni gått till väga i erkamp?En av de lappar somGS28 satt upp.- Vi började med att sprida vårt budskap så att vi var säkra påatt majoriteten känner likadant som vi gör.Hur har ni gjort för att sprida era ord?- Vi började med att sätta upp lappar på olika platser iskolan. Sedan har vi lyckats hacka oss in i skolans info-tv.Fortsättningsvis har även GS28-gruppen startat en mötesplatsonline där vi kan dela våra åsikter. På denna mötesplatts kanvi även se hur många som är medlemmar av GS28.Och hur många medlemmar är ni i nuläget?Idag har vi drygt 150 medlemmar.Johanna Jonsson, NS3- Det är taskigt! Vi tyckteju om sal 28, och sal 22 äralldeles för liten.Anton Brönnert, N2- Det är dåligt, eftersomdet har blivit färre platseratt sitta på.Idag finns det ju salar som inte används lika flitigt som sal28 gjorde, hur ser GS28 på det?- Vi är besvikna. Lärarna sa att det kom så plötsligt mednyanställda och personer som kommit tillbaka från mammaledighet.Men vi menar att man borde kunna hålla reda påhur många lärare det finns idag på skolan och hur många mananställer. Detta snack om att sal 28 togs som en nödlösninganser vi inte stämmer eller så har skolan gjort en rejäl tabbe.Man är för stolt för att erkänna sitt misstag.Lärarna har gått runt och frågat i klasser för att finna er.De säger att de vill ha ett möte så att ni båda parter skallkunna reda ut situationen och även kunna förstå varandra.Men som jag förstår så har ni inte deltagit i någrasamtal. Varför då?- GS28-gruppen vill absolut inte samarbeta med skolledningen.Text och foto: Adam Molander

Sida 12FramtidsyrketI förra numret av Haganytt berättadevi om SACO-mässan och hur detär att plugga juridik. Den här gångenkommer vi att beskriva ett heltannat yrke: civilekonom. Följ medhär så får du veta vad som krävs föratt komma in, vilka intagningspoängdet är och vilka studieorter det finnsatt välja bland. Tidningens högskoleexpert,Magnus Ahlgren, guidardig igenom yrket.Som civilekonom har du stora möjligheteratt arbeta var som helst, oavsett om det gällerföretag eller inom landsting och kommunalaverksamheter, organisationer eller utomlands.Ekonomer finns inom alla branscherpå arbetsmarknaden och arbetsuppgifternakan se olika ut beroende på inriktning. Detkan handla om allt från att marknadsföra enprodukt till att granska redovisningen i ettföretag. Oavsett inriktning är förmågan ochintresset för att analysera komplexa ekonomiskasammanhang viktig. Titeln civilekonomär inte skyddad, men den allmänt vedertagnadefinitionen är att man uppfyllerCivilekonomernas medlemskriterier, somär utbildningsrelaterade. Titeln anger ingenspecifik yrkesinriktning.Ekonomisk styrning, finansiering ochmarknadsföring är typiska arbetsområdenför ekonomer. Många ekonomer arbetarmed redovisning och revision och sammanställerbudgetar, vilket betyder att man görbedömningar av hur inkomster och utgifterkommer att utvecklas under en period.Några vanliga yrken för civilekonomer ärbl.a. revisor, controller och marknadsförare.Att fatta beslut hör till arbetet för mångamånga ekonomer, liksom att ge råd ochförhandla.UtbildningCivilekonomprogrammet är 4-årigt ochleder till civilekonomexamen, som är enyrkesexamen. Exempel på kurser man läserär nationalekonomi, entreprenörskap ochaffärsutveckling. En civil-ekonomexamenkan du endast få genom att studera vid universiteteni Lund, Göteborg, Stockholm,Linköping, Umeå eller Växjö.Text: Magnus AhlgrenFAKTA CIVILEKONOM-PROGRAMMETBehörighetskrav: Grundbehörighetsamt Ma C, Eng B och Sh A *Intagningspoäng: 15.50 – 20.00 **Arbetsmarknad: Är fortsatt godHögskolepoäng: 240Bra att ha i åtanke: Datakunskaper ochgoda språkkunskaper, främst i engelska,är värdefulla för samtliga ekonomer.* På Handelshögskolan i Stockholm krävs även SvB, Ma D, Hi A och Moderna språk steg 3** Lägst i Umeå, högst på Handelshögskolan iStockholm

Teske tycker tillom uteställenSida 13Det är fredag eftermiddag och vi avnjuter våra sista minuter i skolanssalar. Kvällen smyger sig på och alla undrar: Vad kommer att ske dennaframgångsrika helg? Vi har i detta nummer fått hjälp av Christofer Teskemed att kartlägga en lyckad utekväll.Till vilka ställen brukar du gå på helgerna?- Efter ett par kalla brukar vi börja kvällen på Hotell President eller Teaterbaren. HotellPresident är ett lite lugnare ställe där stämningen är behaglig. Musiken är väldigt varieradoch utbudet är stort. Möjligheten till att önska låtar finns också, vilket är väldigt bra. Jagskulle vilja påstå att kostnaderna ligger väl i samma klass som på krogen. Klockan börjarticka halv 1 och HP stänger om en halvtimme. Efter Ottens renovering anser jag att detär det bästa stället att gå till. Musiken är extremt bra då möjligheterna att välja dansgolvfinns. Svenska Klassiker Golvet är att föredra då stämningen alltid är på topp. Otten harblivit renligare och möjligheterna till en underbar kväll är enorm.På somrarna då, vart går man då?Jo, det är väl i princip samma ställen. Dock så har jag enpersonlig favorit och det är Trädgården. Fördelen medTrädgården är att det är beläget utomhus och under denvarma sommarkvällen är det ett väldigt populärt ställe.Människorna är både äldre och yngre och musiken är ävendär varierad. Det finns många bord som man kan sitta ochumgås vid och det är alltid mycket folk.Men om du fick välja själv då, hur ser en perfektutekväll ut?Trädgården från 8-23.30, President till 01.00, Otten till03.00, rundar av medMax till stängning.Text: Adam MolanderTeske visar vägen.HÄNT PÅ HAGAEnligt gratistidningen ExtraÖstergötland är Hagagymnasietden populärastegymnasieskolan i Östergötland!Tisdagen den 20:e januarivar det Provapådag förelever i årskurs 9 på skolan.Ivriga och glada guider fråndiv. klasser guidade 9:ornagenom skolans olika salaroch berättade hur det är attplugga på Hagagymnasiet.Onsdagen den 4 mars arrangeradesden traditionellamå bra-dagen. Mankunde bl.a. välja att åkaskidor i Romme.

Sida 14Fikaföreningen -föreningen som fikarUnder deras första år på Hagagymnasietansåg dessa elever att det intefanns tillräckligt med möjligheter fören trevlig fika för skolans elever. Alltbörjade med en enkel kaffebryggarei ett av de studerandes skåp, en kaffebryggaresom användes flitigt pårasterna, och gav en väldigt mysigkänsla över platsen.Under slutet av första året började idéernaatt nyutvecklas om hur man skulle ta allt tillen helt ny nivå, vilket dessa elever har lyckatsmed. Idag har fikaföreningen fått tillgångtill en egen sal, där de har sina fikastunder.I denna sal finns det en kaffebryggare,bakgrejor till favoriten chokladbollar och,sist men inte minst, en sockervaddsmaskinsom har köpts in. Efter denna investeringhar fikaföreningens medlemmar har ökat iantal.Jag har fått den äran att vara med på ett fikamöte,där jag fick träffa grundarna tillföreningen.Det bjöds på en härlig doftande kopp kaffeoch hemmagjord sockervadd. Det var näraatt det blev storbak, där chokladbollar stodpå menyn, men tyvärr så fanns inte alla ingredienservid just det tillfället och vi varför lata för att gå och handla.Varför bytte ni från era egna skåp till ensal?- Vi ansåg om vi skulle lyckas att bli enseriös förening, så behövdes det ett hjärtatill föreningen, någonstans där man kändesig hemma.Hur lyckades ni få tillgång till denna sal?- Vi bad om en sal av Patrik, han påstod attdet var bättre att vi var för oss själva, än attvi suktade andra.Hur ser den perfekta fikan ut?- Svart kaffe, hemmagjorda chokladbollar,och när det är riktig fest, så ingår sockervadd.Hur många var med och startadeföreningen?- Vi var fyra stycken. Marcus, Mathias,Erik och Louise.Hur många är medlemmar idag?- Ungefär 15.Marcus, en av grundarna i fikaföreningen,smakar av dagens sockervaddsskörd.Får vem som helst vara med i föreningen?- Ja visst, vem som helst, det spelar ingenroll vilken klass man går i eller om mangår första eller sista året. Alla är välkomna!Text och foto: Adam Molander

Sida 15HÄNT PÅ HAGAEn ny webbtidning för floristerhar kommit och finnsnu på danska. Den kommerinom kort att finnas på flerspråk, meddelar floristerna.Politiker besökerHagagymnasietNyinköpta böcker finns i biblioteket,alla köpta under ht2008. För mer info, kontaktaPer i biblioteket.Elever från NVNS1 träffadeskolans kontaktpolitiker,Teresa Carvalho(s) ochMarianne Wiegert(m), förekommunfullmäktigemötetden 26 januari. De berättadebland annat om hur det är attvara fritidspolitiker och hurroligt det är att engagera sig.HÄNDER PÅ HAGAI maj åker ettorna på basketgymnasietiväg till Turkietför att spela skolbasket-VM.Vi hoppas att de gör bra ifrånsig och önskar dem lyckatill! I nästa nummer kommervi ha med ett reportage frånresan.Torsdagen den 11 juni kl16.00 springer 3:orna ut ochtar studenten. Missa inte dettatillfälle, då det kommer blivärldens bästa fest!Ledamöter ur gymnasienämnden i Norrköpings kommun.Mannen i mitten heter Morgan Eklund (s) och är 1:eviceordförande.Onsdagen den 28:e januari var Gymnasienämndenpå besök. Gymnasienämnden ansvarar förverksamheten inom gymnasieskolorna i NorrköpingsKommun och särskoleverksamheteninom denna skolform, samt för uppföljningeninom dessa områden. Politiska ledamöter frånbåde höger och vänster ville höra om skolansför- och nackdelar av elevrepresentanter frånårskurs tre. Med på mötet fanns NS3`s representantTherese Malmström.– Jag tycker mötet var viktigt eftersom man fick eninblick i vilka som faktiskt bestämmer över gymnasieskolan.Det är alltid lättare att förstå beslut ochvarför saker är som de är, när man har ett ansikte påpersonerna bakom och ser vilka de egentligen är.– Dessutom kändes mötet givande då vi fick yttra våraåsikter om skolan, och det kändes faktiskt som att delyssnade och tog till sig vad vi sa, t.ex. påpekandet attmatsalen är för liten, konstaterar en nöjd Therese Malmströmpå väg ut från sal 14 där mötet hölls.Text och foto: Magnus Ahlgren

Hela denna sida är en annons

NÖJEREBUSAR1. Vad är en muslimsk kvinna som blirsedd när hon badar?2. Hur många indianer får plats i ettträd?3. Vad har emos och färgen rosa tillsammans?Sida 17Lös tidningens gåtor och rebusar.Svaren hittar du på sista sidan.VÅRENS FRÅGA:Vad gjorde du på sportlovet?4. Vilken stad: väskpappa?ROLIGA HISTORIERIgår åkte jag in till stan för att betala en massa skattpå systembolaget. Jag var där inne i ca 10 minuter.När jag kommer ut står en polis rätt utanför ingångenoch skriver en parkeringsbot! Jag går fram tillhonom och säger:- Kom igen nu, var lite schysst och riv lappen!? Snälla,har du inget viktigare att göra en fredagseftermiddag?Han ignorerade mig totalt och fortsatte skriva. Jagkallade honom för skrivbordsryttare och sa att hansäkert var bög också! Han gav mig en blick och skrevoberört ut en ny bot för att bilen hade slitna däck!?Då kallade jag honom för din lilla jävla svinskit! Hanskrev klart den andra boten och satte den tillsammansmed den första på vindrutan och började på entredje!! Det här höll på i ungefär 10 minuter... ju merjag skrek åt honom, desto fler böter skrev han utanatt säga ett enda ord. Därefter gick jag vidare till minbil, som stod i parkeringshuset 200 meter därifrån.Katja Nilsson, S3- Jag har tränat teknik i golfen,gymmat, simmat, ridit och umgåttsmed vänner.Christian Oppelt, lärare- Åkt skridskor med familjen, hålltpå med huset och börjat med beachträningen(gym).Hon: Det går inte.Han: Jo, försök!Hon: Det går i alla fall inte!Han: Joo, sug bara!Hon: Suga?Han: Ja, men sära på benen först.Hon: Mmm.. Gott, men lite kladdigt.Han: Jaa, sug mer!Hon: Nej, jag orkar inte, det var så drygt och kladdigt.Han: Ja men det är så man äter kräftor.Olov Fredriksson, NS3- Jag var i Frankrike, Serre Chevalieroch åkt skidor med grabbarna.Skoj som tusan hade vi!Text och foto: Adam Molander och Magnus Ahlgren

Sida 18Taborsberg - baraen kiosk?Varje dag går många elever till kioskensnett över gatan och köpernågot att äta eller dricka. Menvad vet vi egentligen om den härskolkära kiosken? Eller om mannensom sitter i kassan? Haganyttsreporter Magnus Ahlgren rapporteraroch avslöjar fakta om Taborsbergsom ingen tidigare har gjort.Text och foto: Magnus AhlgrenDet är tisdag eftermiddag och snön har slutatatt falla när jag går in genom entrén. Peter Kagevikmöter mig och vi sätter oss ner för attbörja intervjun. Peter, som annars kanske ärmest drivande i kiosken, berättar att Taborsbergär ett familjeföretag. Med en lite bredsöderdialekt berättar han att pappa Rolandstartade affären 1967 och att företaget idagär ett aktiebolag. Med andra ord är butikenöver 40 år gammal. Oerhört imponerande!Förutom att sälja diverse godsaker somchips och nötter, säljer Taborsberg ävenandra livsmedel. Allt från charkprodukter tillägg och kaffe finns att köpa, och trots den lillaytan är butiken fullpackad med alla sortersmat. När jag ställer frågan om vilken vara somsäljer bäst blir Peter tveksam. ”Det är jättesvårtatt säga rakt av. Ungdomar köper mest läsk ochgodis, men rent generellt kan man konstatera attmejeriprodukter säljer bäst. Exempelvis mjölkoch smör säljer vi mycket av.”När Roland drog igång butiken första gångeni slutet på 60-talet var det endast en charkuteributik.Sedan blev affären en ICA kiosk innanden slutligen blev Nära Dej.Det Peter Kagervik älskar mest med sitt jobbär den sociala biten. Att träffa människor ochbabbla lite med alla är väldigt stimulerande.Dessutom är det glädjande att kunna hjälpakunderna att hitta de varor de letar efter och attvara kundvänlig. För service och positiv andaär något som alla på Taborsberg arbetar för ochalltid strävar efter.5 snabba om Peter Kagervik1. Potatis / Ris2. Semla / Wienerbröd3. Läsk / Öl4. Snickers / Twix5. Köttbullar / Falukorv

Sida 19Dr Cais krönikaFjäsknojanIbland har jag klasser som jag får hämta in i klassrummet från korridoren. Ingen villgå in först i klassrummet, eftersom det kan betraktas som fjäsk! Elever som går in ochsätter sig några minuter före alla andra blir trakasserade som “smörare”. Sätter de sigdessutom längst fram vid katedern, så ligger de riktigt illa till hos sina klasskamrater.Att småprata med mig före och efter en lektion går naturligtvis heller inte för sig. Detär att “smöra”. I vissa klasser har det t o m förekommit att man kallat handuppräckningunder läxförhör för fjäsk.Genom att stämpla mer eller mindre alla informella kontakter med läraren som“fjäsk”, omöjliggör man ju ett normalt, avspänt förhållande mellan lärare och elever.Vad får vi för trivsel på skolan då? Jag skall väl medge att mer extrema varianter avfjäsknojan inte är i har blivit sällsyntare, och allteftersom man lär känna sina klasser,så avtar också det här egendomliga reaktionssättet. Men tendenser finns fortfarandekvar. Förmodligen är de tydligare när jag som lärare närheten.Jag skulle tro att ett avgörande skäl till problemet är att många elever inte riktigt litarpå vår professionalitet som lärare. De tvivlar på vår förmåga att sätta rättvisa betygoch värna om vår integritet. De misstänker att ovidkommande faktorer kan påverkabedömningen av deras skolinsatser. Det är ju uppenbart att vissa elever tror att mankan prata till sig eller förhandla sig till ett visst betyg, åtminstone för vissa lärare, varsintegritet bedöms som svag.Lösningen på problemet ligger därför i att vi som lärare undviker “kompisköret”,behåller en viss professionell distans, och klarare och mer konsekvent tydliggör vårabetygssättningsprinciper. Dessutom bör vi som mentorer aktualisera frågan på mentorsträffarna,kanske i samband med att vi diskuterar betygssystemet.Distans och integritet utesluter inte närmare informella kontakter med eleverna. Jagtror dessutom att vissa mål i läroplanen näppeligen kan uppnås, om vi inte lyckas fåtill stånd ett normalt, avspänt socialt umgänge med våra elever. Låt oss därför göranågot åt fjäsknojan!Dr Cai

Vi vill tacka våra sponsorer:Norrköpings tryckeriNorrköping DolphinsBRIGHT of SwedenNära dej TaborgsbergHagagymnasietHaga TrafikskolaEva Ahlgren, överläkareForema Bil...och vår gästskribent:Nathalie Kemppainen, NS3...och redigering:Jakob Arnell, N3TaborgsbergFACIT TILL NÖJESSIDAN1. Avslöjad 2. En hel stam. 3. Båda skär sig 4. Bagdad