Seminariegrupp 5 PM - kap 7.pdf

More documents

Recommendations

Info

$Essaer vt 2009\SR-Ergonomi.pdf$

$Essaer vt 2010\EL-Miljoanpassad.pdf - Rolf Lövgren$

$Essaer vt 2009\LE-Grupper och team.pdf$

$KursPM ht 2010\AS_Baddmadrasser.pdf - Rolf Lövgren$

$Essaer vt 2009\MJ-Ledarskap.pdf - Rolf Lövgren$

$Essaer vt 2009\SA-Optimal projektledare i en PU ... - Rolf Lövgren$

$KursPM ht 2010\MP_Trabearbetning.pdf$

Gruppen ska efter noggrant övervägande välja referenskoncept, dvs. ett koncept som ska fungerasom en referenspunkt som alla andra koncept kommer jämföras med. Referenskonceptet är i vanligafall antingen en industriell standard eller ett okomplicerat koncept som alla gruppmedlemmar ärvälbekanta med. Det är viktigt att referenspunkten för varje kriterium är väl förstått för attunderlätta jämförelse.Steg 2: Betygsätt konceptenBetygen ”bättre än” (+), ”lika som” (0) eller ”sämre än” (‐) placeras i varje matriscell för att visa hurvarje koncept förhåller sig till referenskonceptet ur olika urvalskriterier, se bilaga ”2.Konceptsållningsmatris” s.12. Det rekommenderas att alla koncept betygsätts efter etturvalskriterium i taget innan gruppen går vidare med nästa. Vid ett stort antal koncept bör man göratvärtom, dvs. att ta ett koncept åtgången och gå igenom alla urvalskriterier innan man fortsätter mednästa koncept.Steg 3: Rangordna konceptenEfter att ha gett betyg åt alla koncept summeras alla ”bättre än”, ”lika som” och ”sämre än” ochsumman av varje betygkategori förs in i matrisens nedre rader. Ett slutresultat kan redovisas genomatt subtrahera antalet ”sämre än” från antalet ”bättre än”. Koncepten rangordnas eftersummeringen genom att ge koncepten med mer plus och mindre minus en högre rankning. Gruppenkan nu identifiera de kriterier som särskiljt koncepten.Steg 4: Kombinera och förbättra konceptenGruppen ska kontrollera att resultatet verkar rimligt för att sedan överväga sätt att kombinera ochförbättra vissa av koncepten. Det finns frågor som måste övervägas:• Finns det något generellt bra koncept som avslås på grund av ett dåligt kännetecken? Kan enmindre förändring förbättra konceptet i sin helhet och ändå särskilja sig från de andrakoncepten?• Kan man kombinera två koncept för att bevara ”bättre än”‐kvalitéerna och tillintetgöra de”sämre än”‐kvalitéerna?Kombinerade och förbättrade koncept läggs till i matrisen för att betygsättas och rangordnas medoriginal koncepten.Steg 5: Välj ett eller flera konceptBaserat på tidigare steg kan gruppen se vilka koncept som är de mest lovande. Antalet koncept somplockas ut för vidareutveckling och analysering grundas på gruppens resurser. Gruppen måsteklargöra vilka detaljer som måste undersökas ytterligare innan det slutgiltiga valet genomförs. Ominte sållningsmatrisen är tillräcklig för att gruppen ska kunna göra det slutgiltiga valet bör enkonceptviktningsmatris användas för att väga urvalskriterierna och ge en mer detaljeradrangordning.Steg 6: Reflektera över resultatet och processenAlla gruppmedlemmar ska känna sig väl tillmods då det gäller resultatet. Om någon i gruppenmisstycker kan kanske något viktigt kriterium saknas eller något annat fel inträffat vidbetygsättningen. En utvärdering över om resultatet verkar rimligt ger gruppen möjligheten attundvika misstag och försäkra sig om att hela gruppen kommer att vara engagerad under följandesteg i PU‐processen.6
KonceptviktningEn metod som används vid utvärdering av koncept med mer detaljerade kriterier för att avgöra detbästa konceptet.Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisenI detta steg förbereder projektgruppen en matris och identifierar ett referenskoncept. Som bilaga ”3.Konceptviktningsmatris” s.13 visar skrivs valda koncept för utvärdering in på den övre raden avmatrisen. I jämförelse med konceptsållningen beskrivs koncepten i detta steg mer i detalj, därför ärdet även vanligt att kriterievalen i denna matris är mer detaljerade. Ett sätt att gå till väga ifall förstaförklaringen av kriteriet inte räcker till för att utvärdera koncepten i matrisen är att använda sig avhierarkiska relationer, ett exempel visas i bilaga ”4. Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterier” s.13. Ettkriterium bryts ned i tre mindre delar. När projektgruppen satt kriterierna utvärderas dessa genomatt bestämma en vikt (ett värde) mellan 1 till 5, alternativt fördela 100 procentandelar mellan dem.Steg 2: Betygsätt konceptenI detta steg är det oftast enklast att betygsätta alla koncept med avseende på ett kriterium i tagetmed en rekommenderad skala från 1 till 5, där en gemensam referenspunkt används för att jämförabedömningarna.Steg 3: Rangordna konceptenNär värderingen av varje koncept utförts, beräknas viktad summa genom att multiplicera rankningenmed viktat kriterium, se ”Tabell 1: Beräkning av viktning” s.7.De totala poängen för varje koncept, som listas i nedre delen Tabell 1: Beräkning av viktningav matrisen, är summan av dess viktade summa. Varjekoncept ges tillsist en rang beroende på dess totala poäng,denna rang listas under totala poäng. I matrisens nedersta radvisas om konceptet går vidare eller inte.Steg 4: Kombinera och förbättra konceptenI arbetet med konceptsvalsprocessen upptäckerprojektgruppen produktkonceptens styrkor och svagheter,därmed kan kreativa justeringarna och kombinationerutvecklas för att förbättra koncepten.Steg 5: Välj ett eller flera konceptDet slutliga urvalet handlar inte bara om att välja det koncept med högsta rankningen utanprojektgruppen bör kontrollera denna första utvärdering. Projektgruppen kan variera vikter ochbetyg för att bestämma påverkan på rangordningen, dvs. projektgruppen ska bedöma osäkerhetenom ett visst betyg har en stor inverkan på deras val. I vissa fall kan de välja ett koncept med lägrepoängresultat och liten ovisshet istället för ett koncept med högt poängresultat som visas varaomöjligt eller mindre önskvärt desto mer de fördjupar sig i konceptet. Baserat på urvalsmatrisenbeslutar projektgruppen att välja två eller flera koncept. Dessa koncept kan utvecklas vidare, genomprototyper och tester för att få återkoppling från kunden. Projektgruppen kan också s<strong>kap</strong>a två ellerfler viktningsmatriser med olika vikter för att rangordna koncept för olika marknadssegment medolika kunders preferenser. Det kan vara så att ett koncept är dominerande i flera segment. Gruppenbör också noga överväga betydelsen av skillnader i konceptens betyg.7
Page 3 and 4: Bilagor ...........................
Page 5: • Bättre produktprocesskoordinat
Page 13: 3. Konceptviktningsmatris(Ulrich T.

Seminariegrupp 5 PM - kap 7.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?