Seminariegrupp 5 PM - kap 7.pdf

Bilagor .................................................................................................................................................... 121. Konceptval ................................................................................................................................. 122. Konceptsållningsmatris ............................................................................................................. 123. Konceptviktningsmatris ............................................................................................................. 134. Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterier .................................................................................. 133

Sammanfattning av kapitel 7: KonceptvalFör att på ett metodiskt sätt sålla bland de framtagna koncepten finns det flera kriterier att ta hänsyntill. Dessa kriterier tas fram utefter vilken typ av produkt som ska tas fram. Exempel på kriterier är(beroende på koncept):• Underlätta hantering• Användarvänlighet• Hållbarhet• TillverkningBeroende på hur väl produkten överensstämmer med kriterierna desto större värde i konceptet. Endel frågeställningar dyker upp under den första delen av konceptvalet, vilka bland annat är:• Hur ska gruppen på bästa sätt välja koncept när designen fortfarande är abstrakt?• Hur ska beslut tas för att tillfredställa hela gruppen?• Hur ska de positiva funktionerna i ett annars mindre bra koncept utnyttjas?• Hur ska beslutsprocessen dokumenteras?KonceptvaletNär koncepten ska börja sållas är det bra att börja med att identifiera kundernas behov. Genom attanvända olika metoder för att ta fram de bästa koncepten får man till slut fram den optimalaprodukten. Konceptvalet är alltså en process där man utefter kundernas behov jämfört medproduktens styrkor och svagheter tar fram ett antal koncept för fortsatta kontroller och utveckling.Konceptvalsprocessen innebär att det dominanta och slutliga konceptet utvecklats från ett flertaltidigare koncept. Dessa tidigare koncept har tagits fram utefter olika idégenereringsmetoder somsedan genom olika sammanslagningar och förbättringar utvecklats till nya koncept.MetoderOavsett om konceptvalsprocessen är tydligt uttalad eller inte använder sig alla projektgrupper avolika metoder för att välja bland de existerande koncepten:• Externa beslut: Konceptvalet läggs på kunden eller en annan utomstående enhet.• Egna preferenser: Konceptet väljs av en del av projektgruppen utefter personligapreferenser.• Intuition: Konceptet väljs på känsla.• Röstning: Projektgruppen betygssätter varje koncept med en siffra. Konceptet med högstsammanlagda poäng väljs.• För‐ och nackdelar: Projektgruppen listar upp för‐ och nackdelar och väljer koncept därefter.• Prototyper och test: Prototyper byggs upp av alla koncepten och testas.• Beslutsmatris: Projektgruppen betygssätter varje koncept utefter preciserade kriterier somvägs mot varandra (Denna metod kommer förklaras vidare i detta kapitel).Vid konceptvalet kan man lägga fokus på olika faktorer för att lyckas med konceptvalet:• Kundfokuserad produkt: Produkten ska användas av kunden och bör därför till stor del läggaspå att kunder lockas av produkten.• Konkurrenskraftig design: Jämföra koncepten med konkurrenter (benchmarking).4

• Bättre produktprocesskoordination: Genom att ta hänsyn till tillverkningen av produkten.• Minska tiden för produktintroduceringen: En strukturerad metod och gott samarbete mellaniblandade parter ökar effektiviteten.• Effektiva beslutmetoder: En strukturerad metod för att ta beslut baserad på objektivakriterier är till stor hjälp när beslut ska tas.• Dokumentation av beslutsprocessen: En noggrann och strukturerad dokumentation förenklarför nya gruppmedlemmar att ta sig in i projektgruppen, samt för en snabb förändring avprodukten vid ändrade kundbehov.Två steg i konceptvaletDet finns två uttalade steg i konceptvalet, konceptsållning och konceptviktning. Båda stegen gårut på att använda sig av en viss matris, vilken används av projektgruppen för att betygssätta,ranka och sedan välja vinnande koncept.Konceptsållning är en snabb och ungefärlig metod för att få fram ett antal koncept för vidarebearbetning. Konceptviktning är en mer noggrann analys av dessa relativt få kvarvarandekoncept med mål att välja slutligt vinnande koncept.Både konceptsållningen och konceptviktningen följer en sexstegsprocess som lederprojektgruppen genom konceptvalet. Dessa steg är:1. Förbered konceptvalsmatrisen2. Betygsätt koncepten3. Rangordna koncepten4. Kombinera och förbättra koncepten5. Välj ett eller flera koncept6. Reflektera över resultatet och processenKonceptsållningEn metod som används vid konceptsållning är ”Pughs konceptval”. Syftet med konceptsållning är attsnabbt begränsa och förbättra antalet koncept.Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisenKoncept förs in längs den övre raden av matrisen, se bilaga ”2. Konceptsållningsmatris” s.12. Dessaredovisas på samma detaljnivå för att underlätta en objektiv jämförelse. Koncepten presenterasgenom en skriftlig‐ och en illustrativ beskrivning. En enkel skiss av varje koncept förenklarförmedlingen av specifika kännetecken hos koncepten. Om en grupp har mer än tolv koncept bör en”multiröstning” äga rum för att snabbt ta fram de koncept som ska utvärderas i sållningsmatrisen.”Multiröstning” innebär att gruppmedlemmarna samtidigt röstar för tre till fem koncept genom atttilldela prickar. Koncepten med flest prickar väljs ut till konceptsållning.Urvalskriterier listas upp i matrisens vänstra spalt, se bilaga ”2. Konceptsållningsmatris” s.12.Urvalskriterierna är baserade på identifierade kundkrav och affärskrav liksom lågtillverkningskostnad. Urvalskriterierna ska väljas ut för att särskilja mellan koncepten. Gruppen skavara försiktig med att lista allt för många relativt oviktiga kriterier eftersom alla kriterier har tilldelatssamma vikt i matrisen. Gruppen riskerar annars att förlora skillnaderna bland koncepten medavseende på de viktigare kriterierna och på så sätt få ett missvisande resultat.5

Gruppen ska efter noggrant övervägande välja referenskoncept, dvs. ett koncept som ska fungerasom en referenspunkt som alla andra koncept kommer jämföras med. Referenskonceptet är i vanligafall antingen en industriell standard eller ett okomplicerat koncept som alla gruppmedlemmar ärvälbekanta med. Det är viktigt att referenspunkten för varje kriterium är väl förstått för attunderlätta jämförelse.Steg 2: Betygsätt konceptenBetygen ”bättre än” (+), ”lika som” (0) eller ”sämre än” (‐) placeras i varje matriscell för att visa hurvarje koncept förhåller sig till referenskonceptet ur olika urvalskriterier, se bilaga ”2.Konceptsållningsmatris” s.12. Det rekommenderas att alla koncept betygsätts efter etturvalskriterium i taget innan gruppen går vidare med nästa. Vid ett stort antal koncept bör man göratvärtom, dvs. att ta ett koncept åtgången och gå igenom alla urvalskriterier innan man fortsätter mednästa koncept.Steg 3: Rangordna konceptenEfter att ha gett betyg åt alla koncept summeras alla ”bättre än”, ”lika som” och ”sämre än” ochsumman av varje betygkategori förs in i matrisens nedre rader. Ett slutresultat kan redovisas genomatt subtrahera antalet ”sämre än” från antalet ”bättre än”. Koncepten rangordnas eftersummeringen genom att ge koncepten med mer plus och mindre minus en högre rankning. Gruppenkan nu identifiera de kriterier som särskiljt koncepten.Steg 4: Kombinera och förbättra konceptenGruppen ska kontrollera att resultatet verkar rimligt för att sedan överväga sätt att kombinera ochförbättra vissa av koncepten. Det finns frågor som måste övervägas:• Finns det något generellt bra koncept som avslås på grund av ett dåligt kännetecken? Kan enmindre förändring förbättra konceptet i sin helhet och ändå särskilja sig från de andrakoncepten?• Kan man kombinera två koncept för att bevara ”bättre än”‐kvalitéerna och tillintetgöra de”sämre än”‐kvalitéerna?Kombinerade och förbättrade koncept läggs till i matrisen för att betygsättas och rangordnas medoriginal koncepten.Steg 5: Välj ett eller flera konceptBaserat på tidigare steg kan gruppen se vilka koncept som är de mest lovande. Antalet koncept somplockas ut för vidareutveckling och analysering grundas på gruppens resurser. Gruppen måsteklargöra vilka detaljer som måste undersökas ytterligare innan det slutgiltiga valet genomförs. Ominte sållningsmatrisen är tillräcklig för att gruppen ska kunna göra det slutgiltiga valet bör enkonceptviktningsmatris användas för att väga urvalskriterierna och ge en mer detaljeradrangordning.Steg 6: Reflektera över resultatet och processenAlla gruppmedlemmar ska känna sig väl tillmods då det gäller resultatet. Om någon i gruppenmisstycker kan kanske något viktigt kriterium saknas eller något annat fel inträffat vidbetygsättningen. En utvärdering över om resultatet verkar rimligt ger gruppen möjligheten attundvika misstag och försäkra sig om att hela gruppen kommer att vara engagerad under följandesteg i PU‐processen.6

KonceptviktningEn metod som används vid utvärdering av koncept med mer detaljerade kriterier för att avgöra detbästa konceptet.Steg 1: Förbered konceptvalsmatrisenI detta steg förbereder projektgruppen en matris och identifierar ett referenskoncept. Som bilaga ”3.Konceptviktningsmatris” s.13 visar skrivs valda koncept för utvärdering in på den övre raden avmatrisen. I jämförelse med konceptsållningen beskrivs koncepten i detta steg mer i detalj, därför ärdet även vanligt att kriterievalen i denna matris är mer detaljerade. Ett sätt att gå till väga ifall förstaförklaringen av kriteriet inte räcker till för att utvärdera koncepten i matrisen är att använda sig avhierarkiska relationer, ett exempel visas i bilaga ”4. Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterier” s.13. Ettkriterium bryts ned i tre mindre delar. När projektgruppen satt kriterierna utvärderas dessa genomatt bestämma en vikt (ett värde) mellan 1 till 5, alternativt fördela 100 procentandelar mellan dem.Steg 2: Betygsätt konceptenI detta steg är det oftast enklast att betygsätta alla koncept med avseende på ett kriterium i tagetmed en rekommenderad skala från 1 till 5, där en gemensam referenspunkt används för att jämförabedömningarna.Steg 3: Rangordna konceptenNär värderingen av varje koncept utförts, beräknas viktad summa genom att multiplicera rankningenmed viktat kriterium, se ”Tabell 1: Beräkning av viktning” s.7.De totala poängen för varje koncept, som listas i nedre delen Tabell 1: Beräkning av viktningav matrisen, är summan av dess viktade summa. Varjekoncept ges tillsist en rang beroende på dess totala poäng,denna rang listas under totala poäng. I matrisens nedersta radvisas om konceptet går vidare eller inte.Steg 4: Kombinera och förbättra konceptenI arbetet med konceptsvalsprocessen upptäckerprojektgruppen produktkonceptens styrkor och svagheter,därmed kan kreativa justeringarna och kombinationerutvecklas för att förbättra koncepten.Steg 5: Välj ett eller flera konceptDet slutliga urvalet handlar inte bara om att välja det koncept med högsta rankningen utanprojektgruppen bör kontrollera denna första utvärdering. Projektgruppen kan variera vikter ochbetyg för att bestämma påverkan på rangordningen, dvs. projektgruppen ska bedöma osäkerhetenom ett visst betyg har en stor inverkan på deras val. I vissa fall kan de välja ett koncept med lägrepoängresultat och liten ovisshet istället för ett koncept med högt poängresultat som visas varaomöjligt eller mindre önskvärt desto mer de fördjupar sig i konceptet. Baserat på urvalsmatrisenbeslutar projektgruppen att välja två eller flera koncept. Dessa koncept kan utvecklas vidare, genomprototyper och tester för att få återkoppling från kunden. Projektgruppen kan också skapa två ellerfler viktningsmatriser med olika vikter för att rangordna koncept för olika marknadssegment medolika kunders preferenser. Det kan vara så att ett koncept är dominerande i flera segment. Gruppenbör också noga överväga betydelsen av skillnader i konceptens betyg.7

LitteraturförteckningUlrich T. Karl, E. D. (2003). Productdesign and development ‐ 3rd ed. New york: The McGraw‐HillCompanies Inc.http://www.creocon.se/Konceptval.htm (2010‐02‐04)Bilagor1. Konceptval(Ulrich T. Karl, 2003, s. 128)2. Konceptsållningsmatris(Ulrich T. Karl, 2003, s. 130)12

3. Konceptviktningsmatris(Ulrich T. Karl, 2003, s. 134)4. Hierarkisk nedbrytning av urvalskriterierEase of InjectionEASE OF USEEase of CleaningEase of Loading(Ulrich T. Karl, 2003, s. 135)13