Medeltidsmästarnas färgval - Riksantikvarieämbetet

Medeltidsmästarnas färgval 57Gips har i denna studie bl.a. påträffats i målningar i följande kyrkor: Täby (vanligt), Tensta,Vendel, Anga, Bunge och Vä. (På några brädor från Dalhems gamla kyrka har gips använtssom ett vitt pigment). En förklaring till att gips är så vanligt i Täby kyrka har givits avkonservator Lars Göthberg (cf. Nord et al. 1996) med följande hypotes: Tiden mellanvalvslagningen i denna kyrka, med efterföljande överputsning med kalkbruk, och målningav Albertus Pictor är minst 30 år. Ytterligare ett kalkskikt har påförts strax före målningen,men vidhäftningen till putsen blev dålig. Det kan således ha funnits skäl till en förstärkningav ytskiktet.Det var även vanligt, att organiska ämnen tillsattes kalkslammet för att ge en bättrevidhäftning. Enligt gamla hävder har man lagt i döda smådjur i kalken. Vid våra tidigarestudier (Nord, Tronner, Nisbeth & Göthberg 1996) valdes några prover ut för analys. Då viinte själva hade tillgång till GC-MS (gaskromatografi med en masspektrometer somdetektor), lämnades prover från Härkeberga och Täby kyrkor till två externa laboratorier:Danska Nationalmuseets Bevaringsavdelning i Brede (Dr Jens Glastrup) samt tillNaturwissenschaftliche Beratung bei der Erhaltung von Kunst und Kulturgut i Bornheim(Prof. Karl-Ludwig Dasser, Dr Erhard Jägers). Bland annat påvisades kasein (ett proteinsom finns i mjölk) och erucasyra (C 21 H 41 COOH; finns bl.a. i raps och rovor). Proverna frånHärkeberga och Täby kyrkor visade även innehåll av en torkande olja (linolja?). Iföreliggande studie har vi själva med hjälp av avdelningens nya IR-spektroskop (Perkin-Elmer FTIR Spectrum One) identifierat kasein i Täby kyrka och i Vendels kyrka. Spår avkväve i Garde-målningarna kan antyda närvaron av ett protein. Brädorna från Dalhemsgamla kyrka har målats med användning av ett bindemedel. Vi har funnit spår av ettproteinlim, osäkert vad det har för ursprung. Inom det byzantinska ikonmåleriet användesföreträdesvis äggula som bindemedel (Vasilyueva 2009), men Lagerlöf (1999) anser attäven vegetabiliska limfärger har använts inom det gotländska måleriet på trä.SlutsatserDenna undersökning har framför allt eftersträvat att undersöka vilka pigment som användesav medeltidsmästarna till de kyrkliga muralmålningar som studerats. Färgvalet beror tillstor del på när målningen är utförd. De äldsta muralmålningarna i denna undersökning(1100-tal) uppvisar naturliga och vanliga pigment som sot (kol), järn(III)oxid, ockrafärger,grönjord och gips. Mer ovanliga pigment under denna period är cinnober, massicot, mönja,plattnerit (oxiderat blypigment), malakit, atakamit, ultramarin och metacinnabarit (svart