Stockevik - Tjörns kommun

SKStockevikKulturmiljöunderlag inför detaljplanearbeteSamhällsbyggnadsförvaltningenPlan- & byggavdelningen 2012Hamnen i Stockevik 1960-tal - Bohusläns museumHandläggare: Daniel RutgerssonDatum: 2012-02-01Tjörn − Möjligheternas ö

InnehållInledning 3Bakgrund och syfte 3Kulturmiljövård i plan- & bygglagen 3Disposition 3Lägesbeskrivning och orientering 4Gällande planer och skydd 4Utveckling och historia 6Presentation av delområden 6Stockevik 6Duvedalen 6Goviken 6Jordreformer i Stockevik 7Bebyggelsemiljön 8Topografi & Bebyggelse 8Byggnadstyper 9Landskapsanalys 10Historisk kontinuitet 11Kulturhistoriskt värde 12Värdebärande karaktärsdrag av kulturhistoriskt värde 12Förhållningssätt för hantering av kulturmiljön vid planläggning 14Kulturmiljöunderlag och planprogram 15Avslutning 15Källförteckning 16Flygfoto från 1935.(Foto: Bohusläns museum)I förgrunden Flatholmen -I bakgrunden Goviken ochStockevik.

Lägesbeskrivning och orienteringStockevik är ett samhälle på Tjörns västsida med närhet till båderiksväg 721, kollektivtrafik, sportanläggningen ”Röavallen” samtSkärhamn som närmsta tätort.Planområdet innehåller mindre åtskilda grupperingar av bebyggelsendär den äldre delen i hamnen (samhället Stockevik) ochDuvedalens fritidsbebyggelse från 1900-talets senare hälft är exempelpå den bredd som finns bland bebyggelsen.Topografin karaktäriseras av en kuperad terräng med kala klippor,smala vägar, jordbruk, bebyggelse längs bergskanter och påövriga för jordbruket tydliga impediment.I samhället finns bebyggelse som går att relatera till både sjönäringensom jordbruket.NordevikHärönBö kileRöavallenSkärhamnRöaGovikenDuvedalenStockevikGoviksbergetVäg 721KlädesholmenSt. VrångsholmenStockevikHaleRönnängL. VrångsholmenHamnenÅstolDyrönGrimsholmenGällande planer och skyddÄldre detaljplan finns för den del av Duvedalen som rymmerfritidsbebyggelse- Byggnadsplan Duvedalen (14-STE-2455) från1962. I övrigt finns inga andra planer.En stor del av planområdet omfattas av strandskydd liksom enstor del av området är av riksintresse för fritidsändamål.I detaljplaneprogrammet för Duvedalen/Stockevik anges direktivför planarbetet gällande bebyggelsemiljön och planstrukturen.Programmet antogs av samhällsbyggnadsnämnden 2008-09-29.Denna påpekar betydelsen av att tillgodose ”[…] möjligheternaatt tillskapa en organisk bebyggelseutveckling, med utgångspunktfrån befintlig bebyggelse och samspelet mellan hus och vägar”.Samt ”[…] behovet av att införa speciella planbestämmelser anpassadetill den historiska byggnadsutformningen i området”. Måletatt uppnå ”En god bebyggd miljö” enligt miljömålen (miljöbalken)är utpekat i samma program.I gällande översiktsplan, ÖP03, från 2003 påpekas betydelsenav att se till förutsättningar och karaktärsdrag vid förätning ochutveckling. Det poängteras att ”de kulturhistoriska synpunkternages en stor roll vid planering av markutnyttjande på Tjörn. Omden värdefulla miljön, som finns på ön tas tillvara, kan nutidsmänniskanbättre förstå sin roll i utvecklingen och aktivt påverkahur hon vill ha den framtida miljön”. Kommunen tar därefter ettställningstagande i ”ny bebyggelse skall anpassas till bebyggelsetraditioneninom respektive delområde” samt genom att påpekaatt ”om- och tillbyggnader skall anpassas till omgivande bebyggelsemiljöoch till det egna huset”.Sida 4 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Slingrig väg genom Stockevik Västsvenskt dubbelhus Utsikt mot KlädesholmenTät bebyggelse längs bergskanterBebyggelse i hamnenGovikenHamnen i Stockevik med badplats till höger i bild - magasin och bodar på andra sidan och bebyggelse in mot land.Senare tillkommen bebyggelse Ängsmark framför Goviken Dubbelhus med källare ovan markStor obebyggd yta som brukats under lång tid - Bebyggelsen är placerad i utkanten av denna, längs bergskanter och på impediment.Sida 5 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Utveckling och historiaPresentation av delområdenStockevikDe flesta byggnaderna i och kring Stockevik under den senarehälften av 1700-talet var salterier och trankokerier av vilka det idagsläget enbart finns lämningar kvar. Tran- och salterinäringenvar ett resultat av den stora sillperioden under 1700-talets senarehälft i vilken mängder av denna typ av byggnader uppfördeslängs Bohuskusten.Som storskiftes- samt enskifteskartan illustrerar så fanns bara engård i Stockevik under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet,undantaget är några mindre bostadshus längre norrut, i ochkring Duvedalen. De nämnda salterierna och trankokerierna varplacerade på öar utanför.Stockevik som samhälle kom att utvecklas och växa under denförsta hälften av 1800-talet och skillnaden i bostads- som bebyggelsebeståndmellan 1827 års enskifte och lagaskiftet som utfördestio år senare 1837 är talande – Stockevik som samhälle växteoch det snabbt.Med sillens bortfall och ett därpå effektiviserat jordbruk genomlagaskifte förändrades inkomstkällan – Jordbruk och fraktfartkom att spela en större roll för invånarna i Stockevik. Under börjanav 1800-talet började Stockevik användas för lossning ochlastning av den allt växande fraktfarten och i hamnen fanns ettantal magasin vilka användes för detta ändamål.1877 inföll nästa större sillperiod i Bohuslän. Genom ett förbättratfiskeri med bättre, havsgående och – till slut - motordrivnabåtar och effektiva metoder samt möjligheten att frakta sillensamt framställa tran kom denna sista sillperiod att ge Stockevik(och många andra samhällen längs Bohuskusten) ett ekonomisktuppsving. Under 1800-talets sista decennier fick Stockevik ettpostkontor och senare även ångbåtsförbindelse, pensionat ochvid skarven in mot 1900-talet fanns det ett sextiotal invånare isamhället.Stockeviks utveckling och expansion har ett flertal ekonomiskautgångspunkter: fiskeriet, jordbruket, fraktfarten samt servicetill boende och besökare. Förutsättningarna för samhällets utveckling.Duvedalen1962 antogs en byggnadsplan för Duvedalen vars namn härörtillbaka till 1600-talet. I Duvedalen byggdes enligt denna nyaplan fritidshus i anslutning till ett fåtal äldre bostadshus. Bebyggelseutvecklingenhär kan ses representera ett förändrat nationelltsamhällsklimat med tid för semester och fritid.GovikenI Goviken har det funnits ett antal äldre bostadshus men ingenav dem är kvar även om lämningar finns I dag används Govikensom tilläggsplats för småbåtar samt i huvudsak som rekreationsområde.Fornlämningar i och kring planområdetDet kan i planprocessen krävas arkeologiska undersökningari både Stockevik, Goviken och Duvedalen.Det är t.ex känt att det i Goviken finns fornlämningarsom ännu inte inventerats.Illustrationen visar vart fornlämningar finns i planområdet samt i närheten av detta - Denna visar tydligt hur det utanför Stockevikfunnits trankokerier och salterier på nästan varenda ö.Sida 6 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201För mer information om fornlämningarna gå till http://www.fmis.raa.se.

Jordreformer i StockevikStockevik har genomgått alla de tre jordreformer som initieratsav Sveriges stadsapparat - stor-, en- och lagaskifte.Med början under den senare hälften av 1700-talet kom reformernaatt under lång tid initieras i landet och principen avskaffadesförst 1928.Av de olika skifterna i Stockevik var det först under lagaskiftet(1837) som någon av jordreformerna kom att ha direk påverkanpå den fysiska miljön. Bebyggelseutveckligen tog fart samtidigtsom skiftet pågick och jordreformen kom att ha inverkan på bebyggelsensutbredning och placering.Storskifteskarta - 1794På slutet av 1700-talet fanns bara en gård i Stockevik samt mindrebebyggelse längre norrut mot Duvedalen. Den mesta av bebyggelseni fanns på öarna utanför där ett flertal trankokerieroch salterier finns illustrerade på kartan.Storskiftet och därmed kartan är upprättat under den stora sillperiodenvilken pågick från, ungefär, mitten av 1700-talet till1800-talets början.Enskifteskarta - 1827Några decennier senare har det inte hänt så mycket mer gällandebebyggelsens utbredning i och kring Stockevik. Det är ett fåtalnya byggnader på Tjörnsidan men dock fler nytillskott på öarnautanför Stockevik.Lagaskifteskarta - 1837Bara tio år efter enskiftet genomfördes lagaskifte i Stockevik.Många fler gårdar har dykt upp i samhället och i hamnen har detbyggts magasin och vägarna ner till vattnet tydliggjorts. Centreringenav bebyggelsen i viken är tydlig.(Kartor: Lantmäteriet)Sida 7 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

BebyggelsemiljöTopografi och BebyggelseDet är tydligt att bebyggelsen i området i stor utsträckning tagithänsyn till de förutsättningar som funnits att utgå ifrån. Bebyggelsenär placerad längs bergkanter där grundförutsättningarnavarit de bästa samt där de i största möjliga mån ej tagit brukbarmark i anspråk. Bostadsbebyggelsen är i regel placerad längs vägarsom går genom samhället vilka även dem är anpassade tillgeografins förutsättningar.Bebyggelsens placering i topografin skiljer sig inom området.Kring Stockeviken är husen mer tätt placerade likt ett Bohuslänsktfiskeläger (1). Öst om detta är bebyggelsemiljön mer aven agrar karaktär med större jordbruksytor kring byggnadernasamt till jordbruket tillhörande byggnader så som ladugårdaroch uthus (2). Norr om detta återkommer ett område av agrarkaraktär med mer utspridd bebyggelse samt ett större inslag avsenare tillkommen sådan (3). Kompletterande bebyggelse följer idessa områden redan befintligt bebyggelsemönster.I Duvedalen tar en annan typ av bebyggelse vid – Fritidshus från1900-talets senare hälft, placerade på tidigare jordbruksmark (4).Inom området finns också äldre byggnader som förlorat delarav sitt sammanhang på grund av fritidsbebyggelsens spridning.1 2 3 4Tätt placerad bebyggelse avfiskelägerkaraktär.Bebyggelse av mer agrar typmed närhet till ängar ochbetesmark.Senare och äldre bebyggelsei en bebyggelsemiljö somanpassat sig till kringliggandeagrara landskapFritidshusbebyggelse på tidigarejordbruksmark.Övergripande sammanfattning av bebyggelsekaraktär inom planområdet1- Fiskelägeskaraktär2 - Agrar karaktär3 - Spridd bebyggelse4 - Fritidshus och äldre bebyggelseSida 8 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

ByggnadstyperDet är stor spridning av olika typer av byggnader inom planområdet.Det går dock att förenklat generalisera byggnadsbeståndetoch sammanfatta detta till tre olika byggnadstyper som alla representeraren byggnadstradition av betydelse för planområdet.Den första byggnadstypen som också är den som är mest karaktäriserandeför större delen av området är det västsvenskadubbelhuset (1). Detta återfinns inom hela området med störstakoncentration i Stockeviken samt i övergången mellan detta ochdet agrara jordbrukslandskapet öster om den samma.Det finns ett relativt stort byggnadsbestånd från mitten av1900-talet(2). Byggnader som inordnar sig i det äldre bebyggelselandskapet,längs äldre vägsträckningar samt i lägen som ejtagit jordbruksmark i direkt anspråk.Vad som är mest karaktäristiskt för Duvedalen är fritidsbebyggelsen(3). Denna återfinns dock över hela planområdet men iDuvedalen är den representerad av enklare, låga byggnader medvarierad utformning på fastigheter vars gränsdragning är lätt atttyda.1 2 3Västsvenskt dubbelhus med källare ovanmarkFunkishusFritidshus i DuvedalenÄldre hus med hög stengrund Äldre byggnad som byggts om i omgångar Nytt bostadshus som ersatt äldre fritidshusÄldre tillbyggt enkelhus i DuvedalenNytt bostadshus med anspeglingar till enäldre byggnadstraditionFritidshus i Duvedalen i kuperad terrängSida 9 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

LandskapsanalysTopografin och den brukbara marken har givit direktiv på vartdet varit lämpligt att bygga hus och dra vägar. Det är tydligt hurbebyggelsen på ett medvetet sätt placerats längs bergskanter, påsluttningar, mot vattnet och därefter expanderat vidare kringredan befintlig bebyggelse med hänsyn till den relativt spriddaåker- och ängsmarken.Bergspartierna har varit besparade byggnation i relativt hög utsträckningoch det är i huvudsak senare tillkommen bebyggelsesom ligger på mer utsatta lägen. Övrig, äldre bebyggelse, somligger i bergsområden är placerad i dalgångar.Tydligt är att Duvedalens bebyggelse skiljer sig i sin utformningfrån övriga Stockevik - Bebyggelseområdets yta är mer bestämdi sin form och inte lika väl anpassad till berg och åkermark somäldre bebyggelsegrupperingar inom planområdet.BergBebyggelseÅker och ängsmarkUtsiktspunkter Noder VägsträckorStråkDet öppna landskapet, det tydliga förhållandet mellan odlingsmark, topografi och bebyggelse är avläsbart i stora delar av planområdetoch är av värde för upplevelsen av Stockevik som historisk miljö med rötter i både sjönäring som agrart nyttjande av mark.Förhållandevis stora delar av planområdetär naturmak - Mestadels åker, ängsmarksamt mindre skogspartier och berg.Från flera punker ges en klar sikt ut motväster, mot t.ex Klädesholmen.Vägsträckorna inom planområdet har ihuvudsak historisk kontinuitet.Sida 10 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Historisk kontinuitetBebyggelseDe mest centrala delarna av Stockevik har ett stort bestånd av äldre byggnader. Den relativt tätt placerade bebyggelsen (i jämförelsemed övriga Stockevik) och hur denna förhåller sig till hamnen och topografin har en historisk kontinuitet i sin ordning - betydandeför avläsbarheten av samhället Stockevik. Övriga byggnader inom området berättar om samhällets utveckling, om nyvunnen fritid,näringar som hotell och butiker som inte finns kvar, fiskeri och sjöfart och en agrar näring som format stora delar av området.(Foto: Bohusläns museum)MarkanvändningHamnen och havetOvanifrån är det tydligt hur topografin och odlingsytorna avgjortFörhållandet till hamnen har varit en förutsättning för etablering-hur och var det varit lämpligt att bygga: bebyggelsen ordnar en av samhället Stockevik. I jämförelse mot dagens Stockevik ärsig efter odlingsmark och impediment.det lite som skiljer från detta foto från 1924.(Flygfoto från 1960-talet - Foto: Bohusläns museum)(Hamnen i Stockevik 1924 - Foto: Bohusläns museum)VägarVägen som går från riksväg 721 ner genom Duvedalen till Stockevik har i stora delar kontinuitet från slutet av 1700-talet. Dragningenär tydligt avläsbar än i dag och många av övriga vägar härrör till 1800-talets första hälft. Den sammanfattande illustrationen redogörockså för vilka vägar som tillkommit senare. Vad som är tydligt och genomgående hos de alla är att de tar hänsyn till topografi ochmarkanvändandet samt nödvändigheten att kunna frakta saker på land från hamnen.1794 1827 1837 2011Sida 11 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Kulturhistoriskt värdeUtgångsläget för identifiering av kulturhistoriskt värde är att enbebyggelsemiljö, eller byggnad, som källa till kunskap beaktasur ett kulturhistoriskt perspektiv i relation till den period i samhällsutvecklingensom den uppförts inom.Kulturhistoriskt värde är materialiseringen av rådande ekonomiska,kulturella och sociala omständigheter vilket ses representeratiden för dess tillkomst. Tillika ses förändringar rymmainformation gällande förmedlandet av omständigheter i enbyggnad eller bebyggelses utveckling - Tillkomst och förändringarförmedlar kunskap i form av karaktärsdrag i den befintligamiljön.Förutsättningarna för att Stockevik och hela planområdets historiaskall fortsätta vara avläsbart är att de karaktärsbärande egenskapersom definierar bebyggelsemiljöns ursprung bevaras ochintegreras i den framtida utvecklingen. Med karaktärsbärandeegenskaper följer här en förklaring till dem genom analytiska redogörelsermed utgångspunkt i rapportens tidigare avsnitt.Analysen konkretiseras av efterföljande förhållningssätt.Värdebärande karaktärsdrag av kulturhistoriskt värdeTopografi och bebyggelseBebyggelsen i Stockevik anpassar sig i hög utsträckning till topografiskaförhållanden: placerade i bergssluttningar, bergskanteroch i dalar. Bebyggelsens ordnande berättar parallellt om entagen hänsyn och respekt för jordbrukets behov av mark: byggnaderhar i stor utsträckning placerats på impediment.Samhället StockevikKring hamnen och vad som kan ses vara de mest tätbebyggdadelarna av Stockevik återfinns den mest karaktäristiska bebyggelsen.Det bohuslänska fiskelägret möter det agrara där hav iväst byts ut mot åker och äng i öst; sjöbodar på ena sidan ochladugårdar på andra. Den samlade bostadsbebyggelsen i ochkring denna centrala del för samhället berättar om ett varieratnyttjande av resurser.ByggnaderInom planområdet finns en bredd gällande arkitektonisk utformning– Från det väl representerade och uttrycksfulla västsvenskadubbelhuset till senare villor, fritidshus, äldre enkelstugor,sjöbodar, uthus och ladugårdar. Byggnaderna representerarett uttryck för tiden för dess uppförande – även senare tillkommenbebyggelse berättar sin historia i sammanhanget.VägarVägsträckan som löper genom samhället har lång historiskkontinuitet. Likt byggnaderna är vägen anpassad till topografindär den slingrar sig fram längs bergskanter och undviker i storutsträckning den så viktiga jordbruksmarken. Vägsträckan förstärkeroch samverkar med upplevelsen av samhället som helhet.Ängar, åkrar och bergDen brukbara mark som finns i området är inklämd mellan bergoch är relativt liten (i jämförelse med områdets omfattning).Den odlingsbara mark som funnits har behandlats med respektvid både nybyggnation, förtätning och dragning av vägar - Detagrara nyttjandet har verkat som kultursocialt impediment förnyexploatering av bostadsbebyggelse. Respekten mellan bebyggelseoch natur är tydligt avläsbar, medvetet avgränsad och karaktäristiskför upplevelsen av Stockevik som kulturmiljö.Sida 12 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Flygfoto 1964 (Foto: Bohusläns museum)Sida 13 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Förhållningssätt för hantering av kulturmiljön vid planläggningDen kulturhistoria som finns i planområdet kommer till uttryck genom de karaktärsdrag underlaget syftat till att identifiera och definiera.Det är nödvändigt att på ett varsamt sätt förhålla sig till miljön som helhet för att säkerställa en långsiktig och hållbar förvaltningav planområdet.Följande förhållningssätt är riktlinjer för en utveckling av Stockevik där hänsyn tas till planområdets nuläge och förutsättningar.Inga nya byggnader direkt på större öppna ytorNy bebyggelse förhåller sig till helhetsmiljön genom att ej placerasdirekt på större öppna ytor vilket kan påverka områdetsöppna karaktär, det vill säga större sammanhållna grönytor.Ny bebyggelse skall förhålla sig till naturmiljön på så sätt att denbefintliga ordningen mellan bebyggelse och naturmark bibehålls.Ingen byggnation på höga höjderIngen nybyggnation tillåts på höjder där detta kan ses dominerande.Bebyggelsen tillåts på högre höjder enbart i undantagsfall:i anslutning till redan befintlig bebyggelsestruktur men aldriggenom en markerande placering.Ny bebyggelse visar hänsyn till befintlig bebyggelsekaraktärKompletterande bebyggelse skall ta hänsyn till befintlig i sin utformningdär denna har tydlig karaktärBefintlig bebyggelse hanteras varsamtByggnader inom planområdet hanteras varsamt utifrån individuellauttryck: I form av hänsyn till värdebärande individuellakaraktärsdrag som färgsättning, volym och detaljer i fasad.Tillbyggnader inordnar sig genom ett varsamt förhållande tillberörd byggnad samt kringliggande bebyggelse.Relationen mellan vägar och bebyggelse respekterasNy vägdragning förhåller sig till naturmark och bebyggelse på ettsätt som respekterar den befintliga miljöns karaktärsdrag.Sida 14 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

Planprogram och kulturmiljöunderlagDetaljplaneprogrammet för Duvedalen/Stockevik godkändes avsamhällsbyggnadsnämnden 2008-09-29.I programmet presenteras ett antal skisser för markanvändning;exempel på hur en eventuell utbyggnad skulle kunna tänkas seut. Avsnittet har som syfte att granska dessa alterantiv utifrån tagenhänsyn till de kulturhistoriskt värdebärande karaktärsdragsom kulturmiljöunderlaget haft som syfte att identifiera.Vissa alternativ går emot vad kulturmiljöunderlaget identifieratsom nödvändigt att ta hänsyn till vid planläggning. Alt. ”A” somföreslår nybyggnation på de öppna ytorna öster som samhälletStockevik. Det ges även förslag för nybyggnation på berg ochhöga höjder vilken inte bedöms lämpligt med hänsyn till landskapsbildenoch befintligt bebyggelsemönster. Alt. ”B” föreslåren ännu högre exploateringsgrad med stora intrång i landskapsbilden.Den höga exploateringen i norra delen av planområdet,kring Duvedalen, är dock godtagbar genom att ansluta till befintligbebyggelse och väg. Detta förslag återfinns även i Alt. ”C”.Där föreslås en exploatering av delar av åkermarken som ävenden tar för stor yta i anspråk. Alt. ”D” föreslår en exploatering idalgångar som går i linje med föreslagna förhållningssätt i kulturmiljöunderlaget– Dock föreslås även här att stora öppna ytortas i anspråk för exploatering.Det sista alternativet, Alt. ”F”, som är det som beslutas som förslagför markanvändning är det som i största mån tagit hänsyntill planområdets förutsättningar enligt kulturmiljöunderlaget.Större öppna ytor lämnas obebyggda, bebyggelsen ansluter tillbergskanter, inordnas i dalgångar, undviker höga höjder och pådessa sätt visas hänsyn till befintligt bebyggelsemönster.Alt. ”F” - Föreslagen exploateringförhåller sigväl till befinlig struktur,tar hänsyn till landskapetoch planområdetsförutsättningar.AvslutningKulturmiljöunderlaget redogör för historiken, analyserar nulägetoch på så vis identifieras värdebärande karaktärsdrag med betydelseför avläsbarheten av planområdets kulturhistoria. Genomatt analysera dessa utifrån definitionen av kulturhistoriskt värdeär det möjligt att presentera förhållningssätt för en planläggningmed hänsyn till planområdets förutsättningar.Eftersom kulturmiljöunderlaget har som syfte att verka som vägledandevid planläggningen av både Stockevik och Goviken relaterasunderlagets resultat både till planarbetets syfte samt detredan framtagna planprogrammet.I alt. ”F” ges utrymme att ta hänsyn till planområdets karaktärsdrag.Utifrån kulturmiljöunderlagets resultat rekommenderas ettfortsatt arbete utifrån detta alternativ.Sida 15 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201

KällförteckningLitteratur- Bohusläns museum Kulturhistorisk utredning, Skärhamns centrum - Tubberöd. 1980- Översiktplan ÖP03, Tjörns kommun, 2003- Tjörn - Framtid med tradition/Kulturminnesvårdsprogram för Tjörns kommun, Tjörns kommun 1988- Detaljplaneprogram för Duvedalen/Stockevik, Tjörns kommun 2002 och 2008- Tjörns hembygdsförening, Frusna ögonblick del två - Fler bilder från ett svunnet Tjörn. Uddevalla 2006- Stockevik, Tidigare en betydande ort på Tjörn - Idag ett samhälle inför förändring. Red. Berdenius Reidun och Jan Olof. Beograd,2003Foton, Kartor & IllustrationerOm ej annat anges utförda av författare, planarkitekt Elisabet Ejeborn eller hämtade från Tjörns kommun.Sida 16 (16)Kulturmiljöunderlag Stockevik, Plan- och byggavdelningen, 20120201