Pauline Lindstedt - IT - Lunds universitet

Pauline LindstedtHur påverkas småkrypen i en å av utsläppen från ett pappersbruk?Papperstillverkning har förekommit i Sverige sedan mitten av 1500-talet. Tillverkningen ochvilka kemikalier som används har naturligtvis förändrats sedan dess. Tidigare förkom oftakemikalier som var direkt dödliga för till exempel småkryp i vattendrag. I dag är denvanligaste miljöpåverkan av utsläppen en övergödningseffekt. Denna undersökning gjordesför att studera hur utsläppen från Lessebo pappers- och massabruk påverkar småkrypen iLesseboån. För att kunna se vilka förändringar som pappersbruket orsakar genomfördesundersökningen i en sträcka av ån i direkt anslutning till brukets utsläpp där ingen föroreningförutom den från bruket förekommer och där inga tillflöden från andra vattendrag späder utföroreningen. Småkrypsfällor sattes ut både uppströms och nedströms brukets utsläpp.Fällorna består av masonitplattor som sitter med varierande mellanrum på en genomgåendebult och de placerades på åns botten så att småkrypen kunde bosätta sig i dem. Efter drygt femveckor togs fällorna upp och småkrypen artbestämdes och räknades. För att kunna dra någonslutsats om vad som orsakar eventuella skillnader togs också vattenprover på samma lokalersom fällorna sattes ut på. Proverna analyserades för ett flertal kemiska parametrar.Fler än 42 000 småkryp fångades i fällorna och antalet var mycket högre nedströms utsläppet.Ett diversitetsindex och ett index som beskriver hur toleranta småkrypen är mot föroreningarberäknades. Båda index var lägre nedströms vilket betyder att faunan där var artfattigare ochbestod av grupper som är mer tåliga mot föroreningar. De grupper som dominerade nedströmsvar fåborstmaskar och fjädermygglarver. Båda dessa grupper har hemoglobin i kroppsvätskanoch kan därför leva i vatten med låg syrehalt. På grund av de skiftningar som sker iartsammansättningen förändras också fördelningen av de funktionella grupperna, som baseraspå vad småkrypen äter. Oftast används fem funktionella grupper; rovdjur, betare,grovdetritusätare som äter och sönderdelar löv, grässtrån m.m., findetritusätare som ätermindre delar av samma material som grovdetritusätarna samt filtrerare som med hjälp avnågon sorts filtreringsorgan, till exempel spunna nät, fångar små partiklar i vattnet. Uppströmsförekom alla de fem grupperna och största andel utgjorde filtrerare som stod för 34 %.Nedströms utsläppet fanns inte grovdetritusätare alls och findetritusätare utgjorde hela 92 %.Med vattenproverna kunde påvisas att utsläppen till ån innehöll stora mängder fina partiklar.När partiklarna bryts ner av mikroorganismer i ån förbrukas syre och syrehalterna var lägrenedströms utsläppet jämfört med uppströms. En förbättring av vattenkvaliteten förväntadesske ju längre nedströms från bruket som provet var taget men resultaten i studien kunde intevisa att det var så. I undersökningen kan däremot tydligt visas att utsläppen från Lessebo Brukpåverkar småkrypen i Lesseboån. Den troligaste förklaringen till de förändringar som sker äratt utsläppen av fina partiklar leder till låga syrehalter i vattnet. Vid höga halter av finapartiklar kan filtrerare påverkas negativt genom att partiklarna täpper till filtreringsorganetvilket till slut leder till att djuret dör. Då partiklarna sjunker till bottnen påverkar de ocksåsmåkrypen genom att täcka hela bottnen som ett mjukt täcke vilket är negativt för arter somlever på hård botten. Nedbrytningen av tjocka lager partiklar gör också att bottnen lätt blirsyrefri med bildande av giftigt svavelväte som följd. Få arter trivs i en sådan miljö.Handledare: Per NyströmExamensarbete 20 p i Vattenvård vt 2006Ekologiska institutionen, Limnologiska avdelningen, Lunds universitet

Effekter av utsläpp från ett pappers- och massabruk på bottenfaunan i en å– en fallstudie i LesseboånPauline LindstedtExamensarbete i vattenvård, 20 pEkologiska institutionen, Limnologiska avdelningen,Lunds universitet, 2006Handledare:Per Nyström, Ekologiska institutionen, Lunds universitet.AbstractThe effects of effluent from a pulp and paper mill on the invertebrate fauna of a stream were examined.Modified Hester-Dendy multiple-plate artificial substrate samplers were used to sample the fauna bothupstream and downstream the effluent of Lessebo pulp and paper mill for 38 days in the fall of 2005.More than 42 000 individuals were indentified to 16 species and 24 families. The most conspiciouschange in fauna composition was the loss of pollution intolerant species, mainly in the ordersEphemeroptera, Plecoptera and Trichoptera. Moreover Oligochaeta and Chironomidae, organismsthat are tolerant to both low oxygen levels and pollution, dominated downstream the effluent. A shift inthe functional feeding groups was also detected with all five groups represented upstream and no groupconstituting more than 35 %. Downstream shredders were absent and gathering collectors constituted92 %. Water samples were taken on eight fauna sample locations on three occations during the faunasampling period. The water chemistry upstream showed levels indicating no, or mild, organic pollutionor oxygen depletion. Generally BOD, COD, temperature and conductivity increased the furtherdownstream the effluent the sample was taken while oxygen and pH decreased. No evident trend wasseen for the levels of suspended solids. The most probable cause of the observed changes in fauna isthe substantial amount of suspended matter that is released with the effluents and the decrease indissolved oxygen due to it.