HÄLSOSAMMA SVERIGE - Moderaterna

HÄLSOSAMMA SVERIGEArbetsgruppens rapport till partistyrelsenFilippa Reinfeldt, OrdförandeSaila QuicklundInger RenéCarl-Johan SonessonJenny PeterssonRasmus TörnblomJohan Forssell

Inledning.................................................................................................................................... 4Arbetsgruppen ...................................................................................................................... 6Utgångspunkter för vårt arbete........................................................................................... 61. Utanförskapets betydelse för ohälsa ................................................................................. 81.1. Hälsoklyftor i Sverige idag ......................................................................................... 81.2. Utbildningens betydelse .............................................................................................. 81.3. Betydelsen av ett eget arbete ..................................................................................... 91.4. Förslag från arbetsgruppen:..................................................................................... 102. Balans mellan mat och rörelse......................................................................................... 102.1. Övervikt bland barn .................................................................................................. 112.2. Överviktens pris ......................................................................................................... 122.3. Stillasittande................................................................................................................ 122.4. Skolans roll ................................................................................................................. 132.5. Bunkefloprojektet........................................................................................................ 142.6. Fritids........................................................................................................................... 152.7. Ekonomiska styrmedel för att motverka övervikt och fetma .................................. 162.8. Förslag från arbetsgruppen:..................................................................................... 173. Psykisk ohälsa .................................................................................................................... 193.1. Unga och psykisk ohälsa.......................................................................................... 193.2. Självskadebeteende................................................................................................... 213.3. När maten blir kontrollverktyg ................................................................................. 213.4. Unga och valfriheten ................................................................................................. 223.5. Skolans roll ................................................................................................................. 233.6. Forma för framtiden................................................................................................... 233.7. Förslag från arbetsgruppen:..................................................................................... 244. Ett hållbart arbetsliv........................................................................................................... 254.1. Arbetsskador .............................................................................................................. 254.2. Företagshälsovård i Sverige idag............................................................................ 264.3. Fysiska belastningar i arbetslivet ............................................................................. 274.4. Sjukfrånvaro och sjukskrivning................................................................................. 274.5. Förutsättningar för ett hållbart arbetsliv................................................................... 284.6. Förslag från arbetsgruppen:..................................................................................... 295. Äldres hälsa ....................................................................................................................... 305.1. Äldres psykiska hälsa................................................................................................ 315.2. Mat är mer än mat..................................................................................................... 325.3. Förslag från arbetsgruppen:..................................................................................... 326. Alkohol, narkotika och tobak........................................................................................... 336.1. Alkohol ........................................................................................................................ 336.2. Motverka narkotika.................................................................................................... 346.3. Sverige och rökning................................................................................................... 356.4. Förslag från arbetsgruppen ...................................................................................... 367. Idrott, natur, kultur och friluftsliv....................................................................................... 367.1. Idrottsrörelsens betydelse för ett hälsosamt Sverige .............................................. 367.2. Fysisk aktivitet............................................................................................................. 362

7.3. Utbildning ................................................................................................................... 377.4. Gemenskap................................................................................................................. 377.5. Kulturens betydelse för hälsan.................................................................................. 377.6. Förslag från arbetsgruppen:..................................................................................... 398. Diskussion ........................................................................................................................... 408.1. Är det lätt att leva hälsosamt i din kommun? ......................................................... 413

Nya Moderaterna fortsätter att förnyas och utveckla politiken. Syftet är att se ochlösa samhällsproblem. Vi ska vara relevanta och kunna svara på väljarnas frågor. Vidriver en politik för hela Sverige med tydligt fokus på arbetslinjen och ordning ochreda i de offentliga finanserna.Inför valen 2014 ska vi möta människor i hela landet med en framåtsyftande agendaoch nya förslag om hur vi vill göra Sverige ännu bättre. Efter beslut av partistyrelsentillsattes våren 2012 fem arbetsgrupper för att förnya, förstärka och utvecklapolitiken. Gruppernas uppdrag är att inom områdena Ekonomi och arbetsmarknad,Skola och utbildning, Hälsa, Trygghet samt Klimat och miljö ta fram förslag på nymoderat politik.Arbetsgruppernas uppgift är att presentera förslag som ska kunna utgöra ettunderlag för partistyrelsen i arbetet med att ta fram propositioner till arbetsstämman2013, i Moderaternas nya handlingsprogram eller i andra centrala policydokument.Förslagen i rapporten är arbetsgruppens egna. Alla förslag är nu föremål för blandannat prövning vad gäller det utrymme som den ekonomiska utvecklingen och deoffentliga finanserna medger samt utifrån andra aspekter som t ex EU-rätt.InledningMånga människor i Sverige begränsas i dag av ohälsa. Det är utan tvivel ettsamhällsproblem att så många tvingas till ett socialt och ekonomiskt utanförskap pågrund av ohälsa. Varje politiskt parti som aspirerar på att ha svar på framtidensproblem och utmaningar behöver också finna moderna svar på frågan om hur viskapar det hälsosamma Sverige.Hälsan är individuell men samtidigt är människors ohälsa även en utmaning församhället. Vi som parti måste erkänna att den egna hälsan är ett personligt ansvarmen samtidigt också se att det finns människor som av olika anledningar och underkortare eller längre period inte klarar av att bära det ansvaret själv. Då behöverpolitiken stödja, fånga upp och underlätta ett hälsosamt liv.Det är angeläget att klara av att särskilja hälsa och sjukvård för att rätt reformer skamöta rätt samhällsproblem. Rapporten strävar inte efter att ytterligare utvecklasjukvårdspolitiken utan snarare beskriva ett modernt partis ambition med att hittalösningar för att stödja och ge fler människor verktygen att leva hälsosamt för att måbättre, motverka och om möjligt skjuta upp sjukdom.Forskning visar ett tätt samband mellan att vara i utanförskap och en ökad risk förohälsa. Det är därför centralt att vi utvecklar jobbpolitiken till att också omfatta hälsa.Varje satsning på arbete är också i förlängningen en satsning på en bättre hälsa. Ettparti utan lösningar för ett mer hälsosamt Sverige kan inte heller ha en fullständigpolitik för full sysselsättning.4

Ett annat angeläget perspektiv är att ohälsan i Sverige ser väldigt olika ut. Det finnsstora skillnader i hur bra eller mindre bra vi människor mår. För att stärka chansernatill ett hälsosamt liv för alla behövs det tydliga hälsosatsningar i de tidigavälfärdsverksamheterna såsom t ex mödravård, barnhälsovård, distriktssköterskansförebyggande arbete, förskola och skola inte minst. Samtidigt är hälsoutmaningarnabredare än så. Det handlar också om äldre som är ofrivilligt ensamma närinkluderande aktiviteter och trygghet saknas.Rapporten samlar flera frågeställningar om ohälsans påverkan på samhället ochenskilda människor. Den gör inte anspråk på att på något vis vara heltäckande menefter att ha mött många hundra människor och diskuterat frågorna, läst tusentals sidor iavhandlingar och rapporter har vi här försökt fånga de allra störstahälsoutmaningarna. Vi ger också några förslag på reformer för att möta en del avdessa utmaningar så att Sverige kan bli ett föregångsland också inom detförebyggande arbete - för hälsa.Stockholm i januari 2013Filippa Reinfeldt, ordförande5

ArbetsgruppenSom har bestått av: ordförande Filippa Reinfeldt, Saila Quicklund, Inger René, Carl-Johan Sonesson, Jenny Petersson, Rasmus Törnblom, Johan Forssell, Mikael Sandströmmed Stefan Dubois och Ida Karlbom som sekreterare har haft förmånen att få träffa,lyssna till och diskutera viktiga frågor och utmaningar med oerhört många intressantaoch engagerade människor under arbetets gång. Ingen är särskilt nämnd och ingen ärglömd. Vi vill här passa på att rikta ett varmt och stort tack till er för all den kunskap niså generöst har delat med er av.Utgångspunkter för vårt arbeteHälsa kan säkert definieras på lika många sätt som det finns människor att fråga.Hälsa kan betyda frånvaro av sjukdom, eller som WHO definierar hälsa, som fysiskt,psykiskt och socialt välbefinnande. Det betyder att arbetet med ett hälsosammareSverige i hög grad handlar om hur sjukdomar kan förebyggas och om hur vi stärkerdet fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Hälsa innebär inte att människor skaleva efter någon slags given mall, men ska ges bästa möjliga förutsättningar för etthälsosamt liv.Ohälsa riskerar att leda till sjukdom och sjukvård och då blir det allas vårtsamhälleliga ansvar. Vi tror att det är klokt att stödja människor före sjukvårdsbehovuppstår – om det är möjligt.Nya Moderaterna är ett parti som bygger på tanken om människors frihet och egenförmåga. Välfärden ska finansieras gemensamt utifrån att alla som har möjlighet ärmed och bidrar till att skapa bästa möjliga välfärdsverksamheter och stöd tillmänniskor i utsatta situationer.Moderaternas satsningar på arbetslinjen och rätten att fatta egna beslut har sattmänniskor framför system och skapat en välfärd anpassad efter dem den är avseddför. Människor har tack vare de senaste årens satsningar på jobb och välfärd kunnatvänja sig vid skatter på en lägre nivå tillsammans med bättre tillgänglighet och mervalfrihet i olika välfärdsverksamheter.Frågor om hälsa och välmående spelar en allt större roll i människors liv. Frågan harockså betydelse ur ett bredare perspektiv då utanförskap och ohälsa har stor påverkanpå samhället i stort. En grundläggande frågeställning är vad som är samhällets roll ochvad som är individens ansvar i ett hälsosamt Sverige.6

Sverige ses ofta som ett hälsosamt land som hamnar högt i EU:s hälsoranking och somtrots krisår klättrat i OECD:s välståndsliga. 1 Vi lever länge och har en relativt låg andelrökare. Vi har en gemensamt finansierad hälso- och sjukvård som håller hög kvalitetoch som är till för alla och ges efter behov. Men trots att Sverige ligger bra till ihälsotal jämfört med många andra länder finns flera hälsoutmaningar också här.Idag är uppemot hälften av alla män och ungefär fyra av tio kvinnor i Sverigeöverviktiga eller feta. 2 BMI - Body Mass Index över 25 klassas som övervikt och BMIöver 30 som fetma enligt WHO. Arbetsgruppens överväganden i denna del fokuserarpå förebyggande och tidiga insatser. Livsstil och hälsostatus grundas tidigt i livet.Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att övervikt och fetma bara är en del avohälsan i Sverige idag. Ohälsa är obalans i välbefinnande, sömn, mat och rörelse,men också ungas stress och ångest och ofrivillig ensamhet hos såväl unga som äldre.Ohälsa kan leda till utanförskap och utanförskap kan bidra till ohälsa. Utanförskap ärmer än att befinna sig utanför arbetsmarknaden eller att ha knappa ekonomiskaresurser. Utanförskap kan vara att på grund av rädsla och otrygghet inte våga gå ut isitt eget bostadsområde bara för att det har blivit mörkt eller att inte kunna påverka sinsituation på äldreboendet. Utanförskap är att bli mobbad eller utfryst i skolan eller attlämna skolan utan fullständiga betyg och därmed sakna de verktyg som behövs för attkunna gå vidare till arbete eller andra studier.Trots att det finns många stora hälsoutmaningar i Sverige så är det viktigt att kommaihåg att mycket också går åt rätt håll. Intresset för olika typer av krävandeidrottsaktiviteter ökar och allt fler deltar i både Vasalopp och Marathon som snabbtblir fulltecknade och nummerlapparna tar slut. Samtidigt finns det en annan verklighetmed klädproducenter som anpassar klädstorlekar utifrån butikernas geografiskaplacering i Sverige och människor som kanske inte orkar eller har möjlighet ellerkunskap att ställa om till en mer hälsosam livsstil. Vuxna människor kan i störreutsträckning göra medvetna val medan barn är beroende av föräldrarnas ochhemmiljöns kunskap, vanor och rutiner. Ohälsa tenderar allt för ofta att gå i arv varförtidiga och förebyggande insatser i välfärdsverksamheter som mödravård (MVC),barnhälsovård (BVC), förskola, skola och tandvård är bra utgångspunkter för att stärkaarbetet med att förebygga ohälsa hos barn i Sverige oavsett bakgrund eller hemmiljö.Politiken varken kan eller ska göra allt men politiken kan göra något. Politikens ansvarinom hälsoområdet är att underlätta hälsosamma val och göra det lätt att välja rätt.Livsstil påverkas tidigt i livet och det perspektivet präglar större delen av rapporten. Detär viktigt att alla barn, trots bakgrund eller hemförhållanden ges förutsättningar atttidigt motverka ohälsa och ges ökade chanser att leva ett hälsosamt liv.1http://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=PPPGDP2Professor Claude Marcus, Läkartidningen 2011-12-06http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=174247

1. Utanförskapets betydelse för ohälsaAtt befinna sig i ett utanförskap är mer än att vara utanför arbetsmarknaden eller haknappa ekonomiska resurser. Att befinna sig i ett utanförskap ökar också risken förfysisk och psykisk ohälsa.1.1. Hälsoklyftor i Sverige idagMedellivslängden i Sverige har stigit nästan oavbrutet de senaste hundrafemtio åren.Medellivslängden för kvinnor år 2010 var 83,5 år och 79,5 år för män. Skillnaderna imedellivslängd mellan kvinnor och män har minskat, bland annat tack vare bättreöverlevnad i hjärt- och kärlsjukdomar som sannolikt hänger ihop med bland annatminskad rökning.Däremot finns skillnader beroende på utbildningsnivå och regionala skillnader i detsom kallas återstående förväntad medellivslängd. Förenklat kan man säga attmänniskor i södra delen av landet lever ett år längre än människor i norra Sverige mendet finns också både regionala och lokala skillnader i medellivslängd.1.2. Utbildningens betydelseDet finns ett starkt samband mellan utbildningslängd och hälsa. Värk i rygg, nacke ochleder och oro och ångestrelaterade besvär är vanligare bland personer med kortutbildning än bland personer med längre utbildning. Störst är skillnaderna mellanpersoner med enbart förgymnasial utbildning jämfört med personer medeftergymnasial utbildning. 3 Utbildning påverkar hälsan på flera sätt, till exempelgenom att längre utbildning leder till lägre hälso- och skaderisker i arbetslivet menockså till högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och den stress som kankomma av känslan att inte ha råd. Därför skulle man kunna säga att satsningar påutbildning i förlängningen är satsningar på hälsa, men också att satsningar somskattesänkningar som gett större ekonomiskt utrymme och satsningar på ett hållbartarbetsliv är satsningar på hälsa.3SCB 20038

1.3. Betydelsen av ett eget arbeteAtt ha ett arbete innebär inte enbart en egen inkomst, egen försörjning och möjlighetenatt styra över sitt eget liv, det innebär också en delaktighet i den gemenskap somarbetsplatsen utgör. Riskerna för ohälsa minskar också. Förutom att arbetslöshetpåverkar människor ekonomiskt och socialt så ökar också arbetslöshet risken förpsykisk ohälsa och kan till och med öka risken för förtida död. Det finns också studiersom visar ökad risk för alkoholrelaterade sjukhusinläggningar och tobaksrökning hosmänniskor som befinner sig i arbetslöshet. 4Frågan om utanförskapets betydelse för ohälsa är komplex och många olika faktorersamverkar. Samtidigt går det inte att bortse ifrån de tydliga skillnader i hälsa ochförväntad livslängd som råder mellan olika människor. Det finns ett starkt sambandmellan ohälsa och olika typer av utanförskap. Satsningar på kunskap och jobb ärsatsningar på minskat utanförskap och ett hälsosammare Sverige. Moderaterna skadärför fortsätta arbetet med att bryta utanförskapet genom tidiga insatser i skolan såatt så många barn som möjligt klarar skolans kunskapskrav och kan gå vidare i livet tillstudier och arbete. Generella insatser såsom satsning på ett lönsamt arbetsliv och attgöra det attraktivt att anställa är viktigt för en fortsatt ansvarsfull ekonomi och ökadsysselsättning. Moderaternas fokus måste därför vara att fortsätta kampen mot att brytautanförskapet inom alla politikområden och på alla politiska nivåer.4Eliason & Storrie, 2009b, Hammarström et al., 20119

1.4. Förslag från arbetsgruppen:• Fokus på förebyggande arbeteFörebyggande arbete är centralt för att minska risken för ohälsa. Tidiga insatser föratt mota ohälsa är både mindre kostsamma och mer effektiva exempelvis när detgäller att motverka övervikt och fetma, som är ohälsotillstånd som riskerar att blikroniska och kopplade till sjukvårdsbehov.Mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård, förskola och skola är naturligaplattformar för det förebyggande arbetet och för att tidigt och snabbt fånga uppbarn i med risk att hamna i olika typer av utanförskap. Insatser från förskola, skolaoch skolhälsovård kan vara avgörande för att motverka bland annat övervikt ochfetma eller psykisk ohälsa både direkt och senare i livet. Skolan kan därför fungerasom kunskapsbas för att alla barn ska ges ökade förutsättningar att växa upp meden hälsosam livsstil.Trots att investeringar som görs på lokal eller regional nivå är svåra att bedömavärdet eller se slutgiltiga resultat av så är det ett viktigt fokus för moderataförtroendevalda att skapa en skola och övriga välfärdsverksamheter som tidigt kanförmedla kunskap och stöd och arbeta förebyggande för att motverka ohälsa.2. Balans mellan mat och rörelseIntresset för mat och motion är stort. Tidningar, Internetsidor och böcker med råd ochnyheter vad gäller mat och motion avlöser varandra med olika recept, dieter,träningsmetoder och uppmaningar. Det är lätt att känna förvirring då kostråd som enadagen lyfts fram som föredömen förkastas dagen efter. Debatten är tidvis högljudd ochpåträngande. Många upplever att det i princip omöjligt att veta vad som är rätt. Riskenär att denna splittrade bild av sanningar skapar en uppgivenhet och riskerar attmänniskor struntar i att ta till sig av fakta som kan bidra till ett hälsosammare liv. Härspelar berörda myndigheter en viktig roll i att noggrant följa forskning och utvecklarekommendationer som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Myndigheterska inte ägna sig åt trendmässig opinionsbildning utan människor ska kunna lita på attde rekommendationer som kommuniceras från myndigheter som har i uppdrag attbidra till stärkt hälsa också vilar på vetenskaplig grund.Precis som många andra länder står Sverige inför flera utmaningar på grund avövervikt och fetma. Övervikt och fetma är förenat med hälsorisker som ökad risk för attdrabbas av exempelvis högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Detfinns också ett starkt samband mellan övervikt och ett antal cancerdiagnoser. Psykiska10

esvär som depression är också vanliga hos personer med fetma elleröverviktsproblematik. 5Övervikt förekommer oavsett utbildningsnivå medan fetma är vanligare bland personersom har kortare utbildningsbakgrund än bland personer som har längre utbildning.Skillnaderna vid fetma och övervikt är också större mellan människor i tätort respektivelandsbygd än vad den är mellan människor med olika utbildningsnivå.Fler definieras som överviktiga eller feta idag jämfört med för tre decennier sedan.Idag är ca hälften av alla män och ungefär fyra av tio kvinnor i Sverige överviktigaeller feta. Efter en uppgång under 1980- och 1990-talen verkar nivån ha stabiliserats,men andelen med fetma har fördubblats från 5 till drygt 10 procent och andelenöverviktiga har ökat från 31 till drygt 44 procent.2.1. Övervikt bland barnÄven om utvecklingen av övervikt och fetma bland barn också tycks ha stannat av såuppstår tyvärr problemen med fetma och övervikt allt tidigare i livet. Andelenöverviktiga barn har så mycket som fördubblats under de senaste två decennierna.Motsvarande för feta barn har ökat fyrfaldigt och vi vet att fetma när det väl är ettfaktum är svårt att bli av med. Fokus måste därför inriktas på att i så stor utsträckningsom det är möjligt att motverka att barn hamnar i övervikts- eller fetmaproblematik överhuvud taget. Hela 80 procent av de barn som var överviktiga i 6–7-årsåldern ärfortsatt överviktiga i de sena tonåren. Det visar tydligt att förebyggande insatser måstebörja redan innan skoltiden.Problemen med övervikt och fetma bland barn är inte jämnt fördelade över landet,tvärtom finns mycket stora skillnader mellan barn i olika delar av Sverige. När mansom förälder vill ha råd och stöd för barn med övervikt eller fetma kan man vända sigtill barnavårdscentralen, vårdcentralen och skolhälsovården. Därifrån remitteras barnettill en barnläkarmottagning om det har tydliga besvär. På barnläkarmottagningen finnsbarnläkare som kan bedöma barnets tillväxt och hälsa, och ofta finns det tillgång tilldietist. Ofta beror övervikt och fetma hos barn och deras föräldrar också på att mansom familjemedlemmarna har liknande vanor kring kost och motion. Som förälder tillett barn med viktproblem kan man inte göra något åt sitt arvsanlag, men om man harett ohälsosamt sätt att leva som lett till stora besvär går det att ändra och stöd för detfinns inom primärvården.5Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 201211

2.2. Överviktens prisKonsekvenserna av övervikt och fetma drabbar oss människor på olika sätt och allrastörst är förstås kostnaden i form av ett kortare liv eller ett liv med sjukdom.Barn kanske inte kan delta i skolidrotten som sina klasskompisar eller hittar kläder sompassar. Självklart finns också stora samhällsekonomiska konsekvenser i form av ökatbehov och ökade kostnader för sjukvården, inte minst då övervikten i dagsläget ärutbredd till nästan halva den vuxna befolkningen.Ohälsan har en hög prislapp. En beräkning för 2003 visar att bara övervikt och fetmakostar samhället 3,6 miljarder kronor varje år, bara i direkta kostnader för sjukvård.Indirekta kostnader i form av sjukskrivning, psykisk ohälsa och minskad produktivitetpå arbetsmarknaden beräknas uppgå till 12,4 miljarder kronor. 6Orsakerna till fetmans utbredning är många. I ett historiskt perspektiv harmänsklighetens utmaning varit att lyckas hitta tillräckligt med mat för att undvika svält.Idag är det problemet – i alla fall i vår del av världen – avhjälpt. Bristen på mat harsnarare bytts mot det motsatta, alltså mycket god tillgång till mat, ofta med ett högtenergiinnehåll. Maten finns tillgänglig dygnet runt och kaloriintensiv mat har blivitbilligare.Övervikt och fetma utvecklas genom en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv.När det gäller livsstilsfrågorna är det främst matvanor och fysisk aktivitet som äravgörande för utvecklingen av övervikt och fetma. Därför spelar föräldrars agerandeoch möjligheter och familjens rutiner stor roll. Matvanor och fysisk aktivitet är en del aven människas livsstilsmönster som grundläggs tidigt i livet.2.3. StillasittandeVåra livsstilsrelaterade hälsoutmaningar handlar inte bara om hur mycket vi äter utanockså om hur mycket energi som förbrukas. I det perspektivet är en stillasittande livsstili sig ett hälsoproblem oavsett ålder. En stillasittande fritid kan innebära aktiviteter somläsning, TV, bio, datorer eller andra aktiviteter som inte kräver att vi rör på oss. Detfinns forskning som visar att stillasittande leder till ökad risk för att drabbas av blandannat bröstcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar, osteoporos (benskörhet),Parkinsons sjukdom och diabetes.Forskning visar att vi rör på oss mindre än vad vi borde göra och att få når upp tillrekommendationerna. En undersökning visade att endast 1 procent av de studerade6Kalorier kostar, en ESO-rapport om vikten av vikt12

vuxna deltagarna uppnådde 30 minuters måttlig fysisk aktivitet varje dag, vilketutgjordes av ett minst tio minuters sammanhängande träningspass. Övriga uppnåddeantingen inte riktvärdet på totalt 30 minuters sammanlagd tid eller hade den uppdeladpå perioder så korta som någon eller några enstaka minuter. 7 Även i en historiskjämförelse finns anledning till oro. Konditionsvärde som uppmätts hos svenska 16-åringar visar tydliga försämringar mellan åren 1987 och 2007.Enligt Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets årsrapport för 2012 har andelen vuxnamed en stillasittande fritid varit i princip oförändrad sedan mätningarnas början år2004. Inga skillnader syns heller mellan kvinnor och män. Det är däremot någotvanligare med en stillasittande fritid bland äldre kvinnor (65–84 år) än bland kvinnor iandra åldersgrupper. Stillasittande är också vanligare bland personer med kortutbildning än bland personer med lång utbildning.I ett modernt samhälle ställs mindre krav än tidigare på att röra på sig i vardagen.Många människor har stillasittande jobb vid skrivbord på kontor. Andra jobb somtidigare krävt kroppsarbete är mer automatiserade och kräver inte samma fysiskainsatser. Men också rulltrappor, hissar och bilåkning gör det lättare att transportera sigutan egen rörelse. Barns vardagliga motionsaktivitet minskas också genom rutiner somatt föräldrar skjutsar barn med bilen kortare sträckor. Det kan vara till skolan,idrottsträningen eller till kompisen. Anledningarna till detta kan vara flera, mengrundläggande för att promenad eller cykeltur ska vara ett alternativ för transport tillskola, arbete och andra aktiviteter är att det finns trygga och säkra vägar att färdaspå. Här spelar kommunens arbete med bl a stadsplanering, trygghetsskapandeåtgärder såsom säkra övergångsställen, trafikljus, överblickbarhet i parker,borttagande av klotter och nedskräpning, belysning mm stor roll.2.4. Skolans rollSkolan är barnens arbetsplats och en möjlig plats att stärka barns livschanser oavsettfamiljeförhållanden och uppväxtmiljö. Skolan erbjuder också en möjlighet att upptäckamissförhållanden i barnens omgivning, vilket innebär att skolan i praktiken får ett störresamhällsansvar än enbart ansvaret för utbildning.Idrott ingår i läroplanen för att erbjuda alla barn att lära sig om och prova på idrott iolika former som barnen kanske inte kommer i kontakt med annars. Skolidrotten fyllerpå så sätt en viktig pedagogisk funktion, förutom att barnen får möjlighet att röra påsig. Fysisk rörelse bidrar till en rad olika positiva processer i kroppen, som stärktbenstomme, förbättrad koordination, fysik, balans och uthållighet. Dessutom kan fysiskaktivitet innebära minskad risk för ångest och depression.7Hagströmer et al MSSE 200713

Problemet med barns- och ungas övervikt och fetma har många orsaker men handlarofta om en kombination av för lite rörelse, dåliga matvanor och den övriga familjensrutiner. Överviktiga barn och ungdomar har ofta föräldrar med samma problem.Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är allvarligt, inte minst för att etableradfetma är svår att komma till rätta med. Det finns inte en enkel åtgärd för att minskaproblemet med övervikt och fetma. Det finns forskning som visar att insatser tillskolbarn kan påverka och till och med vända en negativ utveckling när det gällerandelen överviktiga och feta barn. 8 Det är alltså främst en kombination av för mycketkalorier och för lite rörelse som skapar övervikt och fetma och som i sin tur kan geallvarliga följdsjukdomar. Att öka den fysiska aktiviteten för barn och ungdomar är ettsätt att möta problemet.2.5. BunkefloprojektetDet finns kommuner och skolor runt om i Sverige som har goda ansatser och gör finainsatser för att söka motverka ohälsa hos barn och ungdomar. Ett sådant ärBunkefloprojektet som startade hösten 1999 på Ängslättskolan i Bunkeflostrand utanförMalmö, dit några av gruppens deltagare åkte på besök för att lära mer.Bunkefloprojektet är ett samverkansprojekt mellan skolan och den lokalaidrottsföreningen, Bunkeflo Idrottsförening. Idén bygger på att göra idrott och hälsa tillen naturlig del av vardagen för skolans elever. Projektet är också unikt på så sätt attdet följts vetenskapligt sedan starten, av flera vetenskapliga institutioner vidUniversitetssjukhuset MAS (Nuvarande Skånes universitetssjukhus) och Malmöhögskola. Rörelse (idrott och hälsa) blev ett dagligt obligatoriskt kärnämne på skolanoch betraktas som lika viktigt som att läsa, skriva och räkna. Alla barn på skolan haren daglig timme med idrott och hälsa.Inom Bunkeflomodellen uppmuntras idrottsrörelsen, skolan och olika företag att arbetaaktivt med hälsofrågorna. Tävling och prestationsmätning lämnas utanför och fokusligger i stället på rörelsens betydelse för välbefinnande och hälsa. Forskningsresultatfrån Bunkefloprojektet visar bland annat på ökad hållfasthet i skelett hos flickor, tätarebenmassa hos barn och större andel behöriga elever till gymnasiet. 9I en avhandling från Malmö högskola konstateras att 96 procent av eleverna somingick i studien och fick en timmes rörelse per dag var behöriga till gymnasiet, jämförtmed 89 procent i jämförelsegruppen. Skillnaden mellan grupperna är hela sjuprocentenheter och är rensade från andra faktorer då eleverna kommer från sammaområde och har förutom en timmes rörelse per dag haft både samma undervisning och8Kalorier kostar, en ESO-rapport om vikten av vikt9www.bunkeflomodellen.com14

lärare som kontrollgruppen. 10 Med mer rörelse i skolan har i Bunkeflomodellen alltsåvisat sig kunna minska utanförskap i form av att färre barn går ut skolan utanfullständiga betyg. Fler har möjlighet att gå vidare till gymnasieskolan och stå starkareför att kunna möta ett framtida arbetsliv eller högre utbildning. Risken för ett framtidautanförskap minskar således.En timme rörelse per dag har gett fantastiska resultat för barnen i Bunkefloprojektet ochdet är möjligt att modellen eller liknande upplägg kan leda till motsvarande resultatockså på andra håll i landet. Det finns också fler framgångsrika exempel på rörelsensbetydelse för hälsan förutom Bunkeflomodellen.2.6. FritidsUngefär 347 000 barn går på fritidshem (fritids) runtom i Sverige och det motsvarar80 procent av alla barn i åldern 6-9 år och 13 procent av alla barn mellan 10-12 år.Majoriteten av barnen är på fritids 1-15 timmar per vecka och en femtedel deltar hela16-25 timmar per vecka. Andelen inskriva barn ökar för varje år.Trots att fritidshemmen ska tillämpa en läroplan (samma som för grundskolan ochförskoleklassen) och att verksamheten kostar 11 miljarder kronor per år konstaterarSkolinspektionen (2010) att svenska fritidshem inte når upp till sin fulla potential.Kritiken rör bland annat att det tas för lite hänsyn till barnens varierande åldrar ochdärmed behov och att lokalerna många gånger är dåligt anpassade till verksamhetenoch att fritidshemmen inte serverar mat, trots att barnen deltar både tidigt påmorgonen och under sena eftermiddagar. 11Läroplanen för fritids och fritidsverksamheten i sig utgör en stor potential för att arbetaförebyggande för barns- och ungas hälsa och välmående. Bland annat skulle en timmerörelse om dagen kunna ske på fritids i stället för av skolan. En mer hälsoinriktadsysselsättning på fritids skulle förhoppningsvis också locka ännu fler barn- och unga attdelta i fritidshemmets aktiviteter.10Ericsson, Ingegerd, Karlsson, Magnus (2012) "Motor skills and school performance in children withdaily physical education in school – a 9-year intervention study"11Kvalitet i fritidshem 2010:3, Skolinspektionen15

2.7. Ekonomiska styrmedel för att motverka övervikt ochfetmaEtt återkommande förslag i debatten för att möta utmaningarna med övervikt och fetmaär att införa punktbeskattning på fett och/eller socker. Den bakomliggande idén ärgöra onyttiga produkter mindre attraktiva genom höja priset på kaloririka varor.Flera debattörer för också fram idéer om att införa en så kallad söt skatteväxling, detvill säga använda intäkter från fett- och sockerskatter till att samtidigt sänka priset påtill exempel frukt och grönt.Kaloririk mat med högt sockerinnehåll är ofta billig och det kan vara dyrt att laganäringsriktigt bra mat. Samtidigt finns flera problem med denna typ av beskattning.Det är redan idag billigare att köpa flertalet råvaror än halvfabrikat och skillnaden ipris mellan exempelvis läsk och vatten talar för sig själv. Det handlar snarare omtidsbesparing, rutiner och matvanor än att hälsosam mat är dyr och ohälsosam matgenerellt sätt är billigare. En punktskatt på fett och/eller socker skulle dock sannoliktfungera som en stark signal från statens sida, motsvarande andra punktskatter somexempelvis dem för tobak och alkohol. Tobaks- och alkoholbeskattning är dock intehelt jämförbara eftersom de präglas av flera avgörande skillnader som begränsarmöjligheten att använda samma modell på beskattning av mat.Vårt grannland Danmark har provat att införa fettskatt samt haft planer på ensockerskatt men stötte på en rad negativa bieffekter och gränsdragningsproblem,varför planerna på en sockerskatt nu slopats. Ökad gränshandel i Tyskland ochomfattande administrativt merarbete för danska företag med höga kostnader som följdär bara några av de konsekvenser som uppkommit. Dessutom uppstod en debatt omolovligt statligt stöd till särskilda matproducenter, eftersom vissa produkter undantogsfrån fettskatten.Vi ska fortsätta följa utvecklingen i de länder som använder sig av den här typen avpunktskatter för att påverka konsumtionen av livsmedel och i förlängningen människorshälsa. I dagsläget anser vi dock att nackdelarna överskrider fördelarna och ser därföringen anledning till att föreslå sådana förändringar i Sverige.16

2.8. Förslag från arbetsgruppen:• En timme rörelse om dagen i skolan eller på fritidsMer rörelse i skolan eller på fritids kan förutom att bidra till bättre hälsa ocksåbidra till att fler barn klarar skolans kunskapskrav och kan gå vidare till gymnasiet.Moderaterna bör därför verka för att fler skolor hittar samarbetsformer för attarbeta enligt Bunkeflomodellen eller liknande projekt för att främja mer rörelse iskolan eller på fritids. Undervisningen i idrott och hälsa har en viktig funktioneftersom den genom skolplikten når alla barn och unga, vilket är särskilt viktigt motbakgrund av att det finns unga som annars sällan eller aldrig rör på sig.I en internationell jämförelse har svenska elever förhållandevis lite undervisningstid iämnet. Rörelse behöver inte nödvändigtvis bestå av ombyte, idrottslärare och tid iidrottshallar, utan kan också bestå av gemensamma aktiviteter utomhus som tillexempel en rask skogspromenad, fotboll, brännboll, hoppa hopprep eller liknande.Det finns flera projekt med forskning som visar på att en timmes extra rörelse perdag inte bara stärker elevers benstomme och motorik utan även bidrar till att enstörre andel av barnen klarar kunskapskraven.En timmes extra idrott eller rörelse per dag kommer inte ensamt att lösa problemetmed övervikt och fetma bland barn och ungdomar, men är ett stort steg framåt förett mer hälsosamt Sverige. Att genom fritids/skola bidra till att göra rörelse till ennaturlig del av vardagen ökar chanserna för att en hälsosam livsstil följer medlängre fram i livet. Ju färre unga vuxna som kliver in i vuxenlivet med övervikt ellerfetma, ju färre kommer senare i livet att lida av övervikt och fetma och dessallvarliga konsekvenser längre upp i åldrarna.• Tätare hälsosamtal upp till 18 års ålderSkolan har en viktig uppgift i att både förmedla kunskap om hälsa samt tidigt fångaupp elever i olika typer av riskzoner för att motverka ohälsa och utanförskap. Enligt2010 års skollag ska hälsobesök erbjudas alla elever i grundskolan i förskoleklass,årskurs 4, årskurs 7 eller 8 samt i gymnasiet årskurs 1. Under totalt 13 år skerhälsosamtalen vid fyra tillfällen trots att mycket händer på kort tid i en ungmänniskas liv. Tätare hälsosamtal i skolan kan fånga upp unga människorsohälsoproblematik tidigt. Hälsosamtalen bör därför erbjudas oftare, förslagsvisvartannat år, det vill säga en fördubbling jämfört med idag.• Motprestation för kommunala bidrag till idrottsföreningarIdrottsföreningar i Sverige med ideella krafter i form av ledare och övrigaengagerade gör ovärderliga insatser för svensk idrott, dessutom ofta på sin fritid.Staten bidrar varje år med ca 1,7 miljarder kronor till Riksidrottsförbundet somfördelas till idrotten. Den största delen av pengarna går till idrottsföreningarna somlokalt aktivitetsstöd. Dessutom går en stor del till Idrottslyftet varav huvuddelen17

också går till den lokala barn- och ungdomsverksamheten ochspecialidrottsförbunden. Utöver bidragen från staten delar kommunerna ut ungefär1 miljard kronor direkt till idrottsföreningarna. Dessutom subventionerarkommunerna uthyrningen av och ger bidrag till olika idrottsanläggningar.Kommunala bidrag och subventioner av hyror till träningshallar kan vara mycketbra investeringar för ett hälsosammare Sverige, då människor ges möjlighet tillidrott och rörelse. Kommunala bidrag tenderar dock att gå till sporter, föreningaroch därmed individer som redan är fysiskt aktiva i mycket hög utsträckning, vilketgör att det inte påverkar människors hälsa brett och generellt, utan tenderar iblandatt bli elitinriktat. För att våra gemensamma skattepengar ska användas till att såmånga som möjligt mår bättre och håller sig friska är ett rimligt motkrav till deidrottsföreningar som tar emot kommunala bidrag att föreningen också bidrar tillbreddidrotten, det vill säga exempelvis också motionsinritad idrott i stället förenbart tävlingsinriktad idrott. Det kan också handla om att föreningarna bistår medträning för barn eller ungdomar med särskilda behov eller prova-på-dagar där enbredare krets med barn eller för den delen vuxna bjuds in att prova på föreningensaktiviteter. Det är viktigt att idrottsföreningarna tar sig till skolorna då det finnsmånga barn som av olika skäl saknar kännedom om eller förmåga att ta sig tillolika idrottsanläggningar för att prova på att delta i någon föreningsverksamhet. Ettutökat samarbete mellan skola och idrottsföreningar skulle sannolikt gynna bådaparter då barnen får kännedom om föreningslivet och idrottsföreningarna kanbredda basen för att rekrytera fler barn och unga till svensk idrott.• Livsstilsförändring på receptFysisk aktivitet på recept inom sjukvården har ökat rejält de senaste åren. Allt flerläkare skriver i dag ut fysisk aktivitet på recept i stället för läkemedel. EnligtVästerbottens läns landsting visar flera studier att mellan 50-68 procent avpatienterna följer ordinationen om fysisk aktivitet på recept. Andra studier visarliknande resultat vilket tyder på att patienter tar recept med fysisk aktivitet på allvar.Det finns också många framgångsrika exempel på hur kultur på recept bidrar till atthjälpa människor i rehabilitering från sjukdom och annat utanförskap.Detta koncept skulle kunna vidgas till viktminskning på recept eller kanskeännu hellre livsstilsförändring på recept för att förstärka betydelsen av enohälsosam livsstils konsekvenser för hälsan och för att göra fler människor benägnaatt ändra rutiner för ett mer hälsosamt liv.18

3. Psykisk ohälsaPsykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män och har dessvärre ökat blandyngre de senaste tjugo åren. 12 Också inläggningar i psykiatrisk slutenvård har ökatbland unga.Självmorden har minskat generellt i befolkningen, men tyvärr inte bland unga.Självmord är vanligast bland äldre män och det är också bland dem som minskningenvarit snabbast.SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden har visat att besvär av ängslan, oro,ångest och sömnbesvär ökat, framför allt bland unga under 1990-talet och början av2000-talet. En av fyra kvinnor rapporterade besvär av ängslan, oro eller ångest ochvar tredje kvinna uppgav sömnbesvär år 2010. Motsvarande siffror bland män var 15procent med ängslan, oro eller ångest och 22 procent med sömnbesvär.Kvinnor rapporterar alltså mer psykisk ohälsa än män och de största ökningarna desenaste 20 åren har skett bland ungdomar och unga vuxna, medan nivåerna i denäldre befolkningen varit i allt väsentligt oförändrade.3.1. Unga och psykisk ohälsaÖverlag verkar de flesta barn i Sverige trivas ganska bra med livet. Åtta av tio ungaser ljust på framtiden och de flesta är nöjda med sin hälsa. 13 Samtidigt har denpsykiska hälsan bland unga som sagt försämrats under senare år. Enligt uppgifter frånbarn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom Stockholms läns landsting har 15–20 procentav barn och unga under 18 år nedsatt psykisk hälsa som innebär sänkt livskvalitet. Devanligaste diagnoserna är ångeststörningar och nedstämdhet och depression. Devanligaste psykosociala påfrestningar som barnen upplever är relationsproblem mellanföräldrarna, andra relationsproblem i familjen och svårigheter med vänner.En undersökning som ofta refereras till är ”Skolbarns hälsovanor” somVärldshälsoorganisationen (WHO) samordnar sedan 1985. I undersökningen utfrågasett slumpmässigt urval av 11-, 13- och 15-åringar om sina levnadsvanor, hälsa ochmiljö i skola och hemmet. Om man följer barnens svar och hur de har förändrats övertid dyker ett oroväckande mönster upp. Andelen barn och ungdomar som anger att deär mycket friska minskar med åldern. Med åldern ökar också skillnaderna mellankönen, till flickornas nackdel. Samtidigt ökar de självupplevda psykiska besvären.12Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 201213Ung idag 2011, Ungdomsstyrelsen19

Nedanstående kurva visar andelen flickor och pojkar som säger sig trivas mycket bramed livet i tre åldersgrupper. Först 11-åringarna, därefter 13-åringarna och slutligen15-åringarna. Svaren redovisas från mätningen 85/86 fram till den senaste mätningen09/10.Källa: Skolbarns hälsovanor, 2010Bilden visar att andelen flickor som uppger att de trivs mycket bra med livet sjunkerfrån knappt 70 procent i 11-årsåldern till 30 procent i femtonårsåldern. Mönstret gårigen alla mätserier, men skillnaderna ökar för varje mätning. Om detta är ett uttryckför allmän tonårsångest, varför var då motsvarande siffra för femtonåriga flickorungefär 50 procent det vill säga 20 procent högre, när mätningarna startade pååttiotalet?Det finns fler oroväckande siffror i undersökningen. Drygt 20 procent av alla 11-årigaflickor tycker att de är för tjocka. När flickorna har fyllt femton har andelen ökat tillknappt 50 procent. Mer än två tredjedelar av alla femtonåriga flickor har ätit medicinmot huvudvärk minst en gång i månaden och knappt hälften av dessa flickor har ävenätit medicin mot magont under samma period.Nedanstående figur visar hur stor andel i olika åldersgrupper som har ätit medicin mot huvudvärk densenaste månaden (till vänster) och andelen som har ätit medicin mot magont (till höger).20

3.2. SjälvskadebeteendeEnligt Karolinska Institutets folkhälsoakademi har antalet unga människor (15-25 årgamla) som tagits in på sjukhus på grund av att de avsiktligt skadat sig själva ökatmarkant de senaste tio åren. Dessutom ökar det empiriska stödet för attskolprestationernas kvalitet har ett viktigt inflytande i sammanhanget. Lågaskolprestationer bör ses som en varningssignal för ökad risk för självskadebeteendebland ungdomar. Sjukhusvård för självskadebeteende är betydligt vanligare blandunga än i andra åldersgrupper och är vanligare bland kvinnor än bland män.Självskadebeteende per 100 000 invånare i Sverige. Antal personer som skrivits ut från sluten vård.Källa: Karolinska Institutets folkhälsoakademi3.3. När maten blir kontrollverktygÄtstörningar är en form av självskadebeteende. Det finns flera olika typer avätstörningar och det är svårt att göra en helhetsbedömning av exakt hur vanligt det ärmed anorexia, bulimia nervosa och övriga självskadebeteenden i form av ätstörningar.Attityden till sjukdomen, vården och förebyggande insatser ser också väldigt olika utruntom i landet. Från en tro om att det handlar om fåfänga och smala ideal och att detväl bara är att ”skärpa sig” och börja äta till en god vård anpassad efter patienten,präglad av kunskap och insikt. Att det ofta handlar om ett gravt självförakt och enobefintlig självkänsla. Goda kontaktmöjligheter till frivilligorganisationer ochanhörigföreningar innebär ofta också ett stort stöd för den drabbade och dessanhöriga. Sjukdomar av det här slaget är komplexa eftersom det finns studier somvisar att information om exempelvis anorexia till unga riskerar att ”lära ut” ettdestruktivt beteende och kan få till följd att fler insjuknar. Samtidigt är förebyggandearbete mot ätstörningar viktigt, men då framförallt genom att stärka ungas självkänsla,självförtroende och förmåga att fatta egna beslut. Tidig upptäckt och tidig behandling21

är helt centralt för möjligheten att vända den negativa utvecklingen och här upplevermånga drabbade att det saknas kunskap inom primärvården.3.4. Unga och valfrihetenUnga lever idag i större utsträckning än tidigare i ett 24-timmarssamhälle med till synesenorma möjligheter att förverkliga sina drömmar. Unga står inför en gigantiskmöjlighetshorisont gällande alltifrån utbildning till fritidsaktiviteter. Möjligheter som kanvara uppskattade av vissa, men som också kan skapa stress, ångest och en rädsla föratt välja fel hos andra. Ungdomsstyrelsen uttrycker det som att den individuellaidentiteten och livet blir ett projekt som ska presenteras, visas upp och bedömas vilketskapar en stor press bland unga och en rädsla för att misslyckas. Individen bär självansvaret för sina val, men alla har inte förmågan eller stödet omkring sig för att välja.Den moderata valfrihetstanken med start i 80-talets kamp för en friare skola har slagitigenom inom allt fler områden och har gett människor mycket mer frihet och möjlighetatt påverka mer i sin egen vardag.Samtidigt så kan man uttrycka det som att valfrihetspolitiken inte har vårdats, följtsupp och utvecklats i tillräcklig omfattning. När politiken genom lagstiftning skapatökade möjligheter för människor att välja har ibland valfriheten betraktats somfullbordad. Men då har valfrihetsresan egentligen bara börjat. Politiken måste stå starkockså då det gäller att följa upp, mäta kvalitet, ställa krav på verksamheter men ocksåatt inte enbart informera om alla de olika valen utan också bli mer medvetna om attdet finns människor som tycker att mycket att välja mellan skapar en otrygghet eller enstress i sig.Alla som börjat gymnasiet under 2000-talet vet att det inte är informationen det är felpå. Redan ett år innan gymnasievalet börjar brevlådan att fyllas med reklam ochinformation om skolor och olika erbjudanden. Brist på information är sällananledningen till att människor känner sig ofria eller har svårt att välja.Klump i magen, utanförskap och dålig självkänsla riskerar att göra valfriheten tillofrihet. När behoven handlar om vägledning, stöd och förmågan att tro på sig självblir valfrihetspolitiken och massiv information lätt ytterligare en börda. Lösningen fåraldrig vara att skapa ofrihet för dem som känner sig fria i valfriheten, men nästanaturliga steg i valfrihetsresan måste riktas mot ökat stöd och rådgivning och dels ökatfokus på att alla välfärdsverksamheter håller hög kvalitet oavsett val, eller ickeval.Det är vår uppgift som folkvalda företrädare att ställa höga krav och genomföranoggrann uppföljning av våra skattefinansierade välfärdsverksamheter. Vi ska se till att22

den välfärd som bedrivs genom våra gemensamma resurser i form av skattepengarhåller en så hög kvalitet så att ingen behöver känna osäkerhet vad gäller kvalitet införsitt val eller ickeval. Ambitionen måste vara att också vara ”bäst i klassen” på attmäta, följa upp, kvalitetsgranska och att ställa krav.I ett samhälle där fler mår bra, tror på sig själva och vågar gå sin egen väg kommerfler människor också att kunna förverkliga sina drömmar.3.5. Skolans rollSkolan har en viktig roll i arbetet med att minska ungas psykiska ohälsa.I skolan kan arbetet både ske förebyggande och reaktivt. Studie- och yrkesvägledningär en resurs som kan användas bättre. Elever som väljer ”fel” gymnasieprogramhamnar ofta i en brant uppförsbacke som innebär mer av skolarbete och ofta extra år iskolan.Med en tydligare vägledning under hela studietiden skulle fler unga få bra verktyg attkunna välja ”rätt” från början.Förutom att vara en plats för lärande och personlig utveckling är skolan också en platsdär elever formas socialt i samspel med andra. Samtidigt kantas vardagen i skolan föralldeles för många av ohälsa, mobbning och sviktande självkänsla.Skolans arbete med hälsa och framtidsvägledning måste utvecklas i takt med attsamhällets utveckling går allt snabbare. Mobbning måste inte längre enbart bekämpaspå skolgården, fotbollsplanen eller stallet utan förekommer också öppet eller anonymtpå Internet.3.6. Forma för framtidenFärre än tidigare stannar idag hela livet inom samma yrke eller bransch. Det ställerkrav på att redan i skolan förbereda för större flexibilitet och vidareutbildning senare ilivet. Det bästa sättet att förbereda för en framtid som innehåller fler möjligheter ochstörre förändringar än tidigare är att konsekvent genom skolan arbeta med att läraeleverna förmågan att planera och fatta egna beslut. På samma sätt som att elevervarje termin har utvecklingssamtal med sin lärare eller mentor om resultaten ipågående kurser behövs oftare och tätare hälsosamtal med skolsyster och annanhälsopersonal på skolan än vad som erbjuds idag.Skolans arbete med att förbereda eleverna för framtida jobb eller studier kanförtydligas. Studie- och yrkesvägledningens närvaro i elevernas vardag behöverstärkas. Vad elever vill göra efter skolan och vilka möjligheter som finns är inte ett23

eslut som ska tänkas på enbart under sista terminen eller när eleven själv uppsökerstudie- och yrkesvägledningen. Att låta skolan via exempelvis studie- ochyrkesvägledningen redan från första terminen på gymnasiet jobba med individuellaframtidsplaner skulle kunna vara ett sätt. Ett annat sätt skulle kunna vara att ökasamarbetet mellan högskolan och de teoretiska programmen.Allt för många lämnar gymnasiet utan att ha haft samtal med vuxna om sin framtid.Detta i kombination med att för många lämnar utan fullständiga betyg bidrar till attunga kommer ut på arbetsmarknaden utan rätt förutsättningar för vidare studier eller ettarbetsliv med allt högre krav.3.7. Förslag från arbetsgruppen:• Tätare hälsosamtal upp till 18 års ålderSkolan har en viktig uppgift i att både förmedla kunskap om hälsa samt tidigt fångaupp elever i olika typer av riskzoner för att motverka ohälsa och utanförskap. Enligt2010 års skollag ska hälsobesök erbjudas alla elever i grundskolan i förskoleklass,åk 4, åk 7 eller 8 samt i gymnasiet åk 1. Under totalt 13 år sker hälsosamtalen vidfyra tillfällen trots att mycket händer på kort tid i en ung människas liv. Tätarehälsosamtal i skolan kan exempelvis bidra till att förstå varför unga kvinnorssjälvkänsla förändras drastiskt mellan åldern 11 till 15 år och tidigare fånga uppunga människors ohälsoproblematik. Elevhälsan bör ges större utrymme i skolan änidag genom att hälsosamtal erbjudas oftare, förslagsvis vartannat år, det vill sägaen fördubbling jämfört med idag.• Stärkt studie- och yrkesvägledning i högstadiet och gymnasietInför gymnasievalet fylls brevlådan med information. Redan under sjätte klass kanbetyg börja jämföras och framtida gymnasieskola diskuteras. Väl inne pågymnasiet blir tid för sig själv, resor, pluggtrötthet, jobba lite extra ochdatorspelande ofta anledning till att ta ett eller två sabbatsår efter studenten. Förelever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg eller med liten eller ingenarbetslivserfarenhet blir sabbatsåren lätt början på ett tidigt utanförskap ochohälsa. Med ett tydligare uppdrag till skolan att genom studie- och yrkesvägledningoch förberedelser för en tid efter studierna som såväl arbetstagare i offentlig ochprivat sektor som egen företagare skulle glappet mellan gymnasiet, vidare studieroch arbete kunna minskas. Ungas stress och oro för att välja fel skulle kunnaminskas och alla unga oavsett bakgrund eller hemförhållanden ges stöd ochvägledning i de många alternativ och möjligheter som finns att välja bland förunga idag.24

• Åtgärder mot mobbning i skolanEn obligatorisk evidensbaserad åtgärdsplan gällande mobbning ska finnas i skolanmed syfte att ge riktlinjer om hur elever och lärare kan gå tillväga om deuppmärksammar mobbning.• Åtgärder mot mobbning på nätetNär mobbningen flyttar ut på nätet måste samhällets hjälpinsatser för den som blirutsatt för mobbning flytta med. Ett samarbete mellan t ex polis, psykiatri ochsocialtjänst bör därför ha en dygnet runt-bemanning på Internet så ungdomar lättkan komma i kontakt med någon som kan fungera som stöd och ge vägledning isvåra situationer.4. Ett hållbart arbetslivAnsvar för människors hälsa ligger framförallt på människor själva men för den somarbetar har naturligtvis också arbetsmiljön och arbetsgivarens förebyggande arbetestor betydelse för hälsan. Arbetsgivaransvaret för arbetstagares hälsa är långtgående,vilket är positivt eftersom det bara är arbetsgivaren som har möjlighet att påverkaarbetsplatsen på ett sätt som förebygger skador, olyckor och andra arbetsmiljö- ochohälsoproblem.Det är viktigt att det finns drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa och att hittavägar tillbaka till arbete för människor som genom arbetet drabbats av sjukdom ellerohälsa som påverkat arbetsförmågan. Samtidigt är det viktigt att arbetsgivaransvaretför arbetstagarnas hälsa inte innebär eller upplevs som så omfattande så att det utgörett hinder för viljan att anställa eller expandera.Stora delar av arbetsmarknaden inser idag värdet av förebyggande satsningar påarbetstagarnas hälsa. Det finns stora ekonomiska incitament för organisationer attsatsa på ett hållbart arbetsliv. Det är en konkurrensfördel, skapar nöjda anställda ochkan påverka både produktiviteten positivt och minska kostnader för sjukskrivning. Detfinns dock stora skillnader i olika organisationers insatser och förebyggande arbete förarbetstagarnas hälsa.4.1. ArbetsskadorEnligt Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2012 så har så mycket somvar femte person av alla som jobbar i Sverige har under det senaste året upplevtnågon form av besvär som går att koppla till arbetet. Besvären är både av fysisk och25

av psykisk karaktär även om det oftast handlar om kroppsliga besvär. Var fjärdekvinna med arbetsorsakade besvär har också varit sjukskriven på grund av dessa.Nivån är något lägre men ungefär densamma för män. Av dem som varit sjukskrivnahar en stor majoritet varit sjukfrånvarande på heltid.Av samtliga sysselsatta i Sverige så har alltså ungefär var tjugonde person varitsjukskriven på grund av arbetsrelaterade besvär. Det motsvarar totalt ungefär 230 000personer, bara under 2012.Arbetsolyckor är det vanligaste skälet till sjukfrånvaro på grund av arbetet. Det ärvanligare med arbetsorsakade besvär bland kvinnor än bland män. Även om mångadrabbas varje år har kroppsliga besvär på grund av arbete minskat igen efter entidigare ökning mellan åren 1998 och 2003. För kvinnor är den vanligaste orsaken tillbesvär stress eller andra psykiska påfrestningar, därefter påfrestande arbetsställningar.Bland män är den vanligaste orsaken till besvär påfrestande arbetsställningar ochstress och andra psykiska påfrestningar. 14Av alla som i Arbetsmiljöverkets undersökning för 2012 drabbats av besvär orsakadeav arbetet svarar endast 12 procent att skadorna eller besvären anmälts tillFörsäkringskassan. Arbetsgivare är skyldiga att anmäla arbetsskador eller allvarligatillbud. Det är i första hand arbetsgivaren som ska anmäla skadan eller besvären tillFörsäkringskassan, men det är arbetstagarens uppgift att informera sin arbetsgivare.En del av de drabbade (13 procent) vet inte att skador ska anmälas tillFörsäkringskassan och ungefär lika stor andel tycker inte heller att det lönar sigeftersom det ändå inte ger någon ersättning. Ungefär var tredje drabbad har inte tycktatt besvären varit så allvarliga så att en anmälan känts motiverad. Två procent har inteanmält på grund av rädsla för att stöta sig med arbetsgivaren och andra drabbadepersoner avstår av andra skäl.Endast var tredje drabbad person uppger att åtgärder har vidtagits på arbetsplatsenså att besvären inte ska förvärras, återkomma eller drabba andra.4.2. Företagshälsovård i Sverige idagFöretagshälsovården har varit en viktig del av svensk arbetsmarknad sedan lång tidtillbaka och har utvecklats genom lagstiftning och branschavtal från enbart fokus påskaderisker till att också omfatta förebyggande arbete.Företagshälsovårdens uppgift är dels att vara en resurs i förebyggandearbetsmiljöarbete, dels delta i arbetsanpassning och rehabilitering och dels att bidratill att upprätthålla och förbättra anställdas hälsa och arbetsförmåga.14Arbetsorsakade besvär 2012, Arbetsmiljöverket26

I Sverige har ca 65 procent av alla anställda tillgång till företagshälsovård. 15 Andelenanslutna varierar kraftigt mellan olika branscher och mellan stora och små företag,men också i variationen av tjänster som företagen köper. I ett internationellt perspektivär den svenska anslutningsgraden till företagshälsovård hög men i exempelvis Finlandoch Holland där lagstödet för företagshälsovård är starkare är anslutningsgraden avnaturliga skäl högre.Anslutningsgraden till företagshälsovård är högst i statlig sektor och i storföretag.Ungefär en miljon anställda i Sverige saknar företagshälsovård helt och hållet och avdessa arbetar ungefär 750 000 personer i företag med mindre än 50 anställda.Skillnaden är också stor i vilken typ av tjänster som köps in. Många företag och andraorganisationer väljer att endast köpa in regelbundna hälsokontroller. Företag ochorganisationer investerar i genomsnitt ca 1 300 kronor per anställd och år i tjänstersom företagshälsovården kan erbjuda. Branschens omsättning låg 2010 på cirka fyramiljarder kronor.Fler företag inser vikten av att medarbetarna är friska och arbetsföra och satsar därförpå förebyggande arbete. Dagens arbetsliv innebär att andelen äldre anställda är alltfler medan yngre personer kommer ut allt senare i arbetslivet. Att fler vill fortsättaarbeta är positivt och nödvändigt för att möta den demografiska utvecklingen, menställer också krav på ett hållbart arbetsliv.4.3. Fysiska belastningar i arbetslivetDet finns studier som visar att arbeten och arbetsplatser som utformas utifrånergonomiska principer bidrar till ökad prestationsförmåga på arbetet. 16 Fysiskabelastningar, buller, vibrationer och klimat påverkar på olika sätt arbetslivet och i olikagrad hälsan hos arbetstagarna. Trots att det finns många bra exempel på vadförebyggande arbete och företagshälsovårdens tjänster kan bidra med ekonomisktväljer många företag och organisationer att inte anlita dessa tjänster .4.4. Sjukfrånvaro och sjukskrivningVariationen är stor mellan personer med lägst respektive högst sjukfrånvaro bådemellan branscher men också inom samma branscher eller yrken. Detsamma gällerförekomsten av arbetsskador. I vissa yrkesgrupper är yrkesskador så vanliga så att denästan ses som ett oundvikligt inslag. Bland dessa yrken återfinns bland annatträindustrin och städbranschen. Tyvärr är hot mot socialsekreterare också vanligt. En15Företagshälsovårdens utveckling och nuläge, SOU 2011:6316Företagshälsovårdens utveckling och nuläge, SOU 2011:6327

del yrkesgrupper är mer utsatta än andra och vissa organisationer har avvikande högsjukfrånvaro och personalomsättning i jämförelse med andra organisationer i sammabransch.En framgångsrik företagshälsovård och ett hållbart arbetsliv kan förutom att bidra tillförebyggande hälsa också minska kostnader för sjukfrånvaro. Lönsamheten i en godarbetsmiljö handlar dock inte enbart om minskade kostnader för sjukskrivning utanockså om att det kan leda till ökad produktivitet och bättre kvalitet, vilket i flera fall kanvara mycket mer värt ekonomiskt än minskade kostnader för sjukskrivning.4.5. Förutsättningar för ett hållbart arbetslivI en studie utförd av Kommunal 2007 om medlemmarnas fysiska status jämfördesresultaten med en rimlig fysisk nivå för att klara jobbet. Resultatet visade att hela 80procent av medarbetarna var i för dålig form för att klara sitt jobb. I spåren av dettaföljer sjukskrivningar på grund av förslitningsskador och i förlängningen ettutanförskap. Det är både en rättvisefråga och en konkurrensfråga att erbjudamänniskor med fysiskt krävande arbete liknande möjligheter att skapa de fysiskaförutsättningar som krävs för arbetet oavsett vilken bransch det gäller.Poliser har enligt överenskommelse ofta rätt till en så kallad ”fystimme”, en timmesträning per vecka på arbetstid. För brandmän är träning på arbetstid en självklarhet,då yrkesrollen kräver hård fysisk belastning. Trots att detsamma gäller för mångakvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis undersköterskor inom vård ochomsorg och trots att den totala mängden lyft på årsbasis kanske till och med överstigerbrandmännens, så erbjuds träning på arbetstid inom kvinnodominerade branscherlångt ifrån i samma utsträckning. Träning på arbetstid är kanske också särskilt viktigtför kvinnor eftersom kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för sysslor utanför arbetstidoch av den anledningen har mindre fritid att använda till träning.Moderaterna ska som arbetsgivare i stat, kommun och landsting ligga i framkant vadgäller satsningar på medarbetares hälsa, i synnerhet i arbeten med tunga fysiskainslag. Det finns enligt Riksdagens utredningstjänst ingen samlad information om ivilken utsträckning dessa yrkesgrupper erbjuds träning på arbetstid redan idag, vilketgör det svårt att uppskatta vad en sådan förändring skulle innebära kostnadsmässigtför offentlig sektor i Sverige. Vi vet att det sker i ett antal kommuner och landstingredan idag, men att långt ifrån alla offentliganställda inom tunga yrken som vård ochomsorg omfattas.Ett projekt som genomfördes i Stockholm år 2005 visar tydliga effekter på vad träningpå arbetstid kan åstadkomma i form av förbättrad hälsa och minskadesjukskrivningstal. Vid två kliniker inom Folktandvården förkortades arbetstiden från 4028

till 37,5 timmar per vecka och vid två andra kliniker fick de anställda i stället för attminska arbetstiden träna 2,5 timmar i veckan på arbetstid. Ytterligare två klinikerundersöktes men gjorde inga förändringar i verksamheten.Resultat av studien visar att kostnaderna för sjukfrånvaron minskade med 21 procentpå klinikerna som fick 2,5 timmar träning på arbetstid. Motsvarande siffra förklinikerna där arbetstiden kortades var 11 procent. På de kliniker där ingentingförändrats ökade i stället sjukskrivningskostnaderna med 11 procent.Ingen av klinikerna minskade sina intäkter under försöken. Produktiviteten påverkadesinte negativt, utan förbättrades snarare. Denna lilla studie visar att träning på arbetstidinte enbart gör medarbetarna friskare utan dessutom kan leda till ekonomiskafördelar. 17Träning på arbetstid är både en konkurrensfördel för offentliga arbetsgivare, menframförallt en satsning som kommer att underlätta arbetet, stärka den individuellahälsan och minska risken för sjukskrivningar för vårdens och omsorgens medarbetare.4.6. Förslag från arbetsgruppen:• Frisk i vårdenTrots att flera kvinnodominerade yrken inom både vård och omsorg dagligeninnefattar hårt fysiskt arbete och tunga lyft är det inte självklart att dessamedarbetare är i fysisk form att klara uppgiften. Inom flera mansdomineradeyrkesgrupper som exempelvis polis eller brandkår är det en självklarhet att erbjudamedarbetarna träning på arbetstid. Detta erbjuds inte i samma utsträckning förkvinnodominerade branscher som inom vård och omsorg.Moderaterna bör arbeta för att yrken med fysiskt krävande arbetsuppgifter och därkommun, landsting eller stat är arbetsgivare erbjuder fysisk träning på arbetstid isyfte att stärka kroppen att klara av den tunga arbetsbelastningen. Detta kan blandannat ske genom stimulansbidrag till kommuner och landsting som väljer att satsapå träning på arbetstid för yrkesgrupper med tunga lyft.Brandmän tränar ofta dagligen för att alltid vara beredda att behöva lyfta, menkvinnor inom omsorgen lyfter dagligen för att kanske sällan eller aldrig få möjlighetatt träna. Anställda inom vård och omsorg bör erbjudas träning på arbetstid imotsvarande utsträckning. Frågan om fysiska krav och träning på arbetstid är enjämställdhetsfråga.• Lex damnum – anmälningsplikt för skador och besvär i arbetslivet17https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/September/Med-traning-pa-arbetstid-blevarbetet-effektivare-/29

Damnum är latin och betyder skada. Att var femte sysselsatt person i Sverige varjeår drabbas av skador eller besvär på grund av arbetet är problematiskt ochorsakar både mänskligt lidande och höga kostnader för sjukskrivning. Detta skullekunna motverkas genom att synliggöra och uppmärksamma skador för att motverkaatt de upprepas, förvärras eller drabbar andra.Arbetsgivare är redan idag skyldiga att anmäla arbetsskada eller allvarliga tillbudtill Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Vi vill att skyldigheten ska breddas tillatt också omfatta besvär. Genom att göra arbetsgivares ansvar att anmäla skadoroch besvär till Arbetsmiljöverket ännu tydligare ökar medvetandet både hosarbetsgivare och hos Försäkringskassan. Idag ska endast olyckor och allvarligatillbud anmälas. Ansvaret får inte innebära ett betungande administrativt merarbeteför arbetsgivaren utan ska snarare ses som ett konstruktivt verktyg för att förbättraarbetsmiljön. Redan i dag finns en tjänst för anmälan av arbetsskador påwww.anmalarbetsskada.se som eventuellt skulle kunna utvidgas. Detta kan leda tillbättre kunskap, mindre framtida besvär och sänkta kostnader i form avsjukskrivning också för arbetsgivaren.Eftersom över 200 000 människor i Sverige drabbas av arbetsrelaterade skadoreller besvär bara under 2012 och att en stor del av dessa leder till långvarigsjukskrivning finns anledning att öka fokus på uppföljning av arbetsskador ochbesvär som orsakas av arbetsmiljön. Genom att synliggöra, förstå och följa upp deskador och besvär som orsakats av arbete går det att lära av misstagen ochanpassa arbetsmiljön så att liknande besvär undviks framöver. Det kan i sin tur ledatill både mindre lidande bland enskilda människor och i förlängningen skapa ettmer hållbart arbetsliv.5. Äldres hälsaI takt med att vi blir äldre kan det uppstå hinder som gör det svårt att behålla tidigarelivsstil, intressen och fritidssysselsättningar.Det ligger både i enskilda människors och i samhällets intresse att fler äldre lever ettgott liv på äldre dagar med fysisk aktivitet, social samvaro och en hälsosam livsstil. Attpå olika sätt uppmuntra fler äldre till fysisk träning och en hälsosam livsstil kan hjälpafler att behålla det friska friskt.Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i en rapport från 2006 kartlagt vilkafysiska, sociala och kulturella aktiviteter som finns för äldre. Slutsatsen var att det finnsett rikt utbud, men att det ofta saknas information och samordning kring detta. Här30

finns alltså ett utrymme för ett mer strukturerat samarbete mellan kommuner och ideellaorganisationer för att skapa bättre förutsättningar för fler människor att leva aktiva liv.Många frivilligverksamheter såsom olika former av upparbetade telefonkedjor ochpensionärsorganisationer av olika slag erhåller föreningsbidrag eller annat stöd i formav ekonomiskt bidrag eller hjälp med möteslokaler från kommunens håll. Kommunenskulle kunna koppla bidragen med allas våra gemensamma skattemedel till att ocksåställa motprestationskrav på föreningarnas arbete att också beröra och söka få med,aktivera och ”söka upp” äldre som inte redan idag är organiserade eller aktiverade iföreningslivet.Många äldre lever idag i en ofrivillig ensamhet och det är en situation som för mångaär mycket olycklig och kan leda till isolering och i värsta fall ökadläkemedelsbehandling och depressioner.5.1. Äldres psykiska hälsaI en rapport från Socialstyrelsen 18 uppskattas att 12–15 procent av befolkningen över65 år lider av depression. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för helabefolkningen, som ligger på mellan 4–10 procent. Enligt rapporten är också olikaångestsjukdomar vanliga hos äldre där 5–10 procent beräknas lida av ångestproblem.Detta visar sig även när man tittar på siffror om läkemedelsanvändning mot olikapsykiska problem. Äldre personer medicinerar generellt sett mer än yngre.Nedanstående tabell visar andelen personer i olika åldersgrupper som under 2010hämtat ut läkemedel minst tre gånger inom vissa läkemedelsgrupper som är relateradetill psykisk ohälsa.Andel (%) i respektive åldersgrupp som under 2010 hämtat ut psykofarmakaminst tre gånger inom en läkemedelsgrupp.Källa: Socialstyrelsen 201218 Socialstyrelsen, Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd, 201231

Det är svårt att veta hur vi idag ska hitta eller uppfinna vår tids kyrka. En plats attmötas, finna ro och gemenskap, trygghet eller bara att få i lugn och ro någon att pratamed eller vara. Många människor såväl yngre som äldre i ofrivillig ensamhet beskriveratt de saknar någon form av gemenskap med andra. Men lösningen kan inte vara attmöta den ofrivilliga ensamheten med läkemedelsbehandlingar utan snarare att sökafinna lokala lösningar på ett inkluderande samhälle, boendeformer,fritidssysselsättningar och andra idéer som leder till att fler får och kan – varadelaktiga.5.2. Mat är mer än matFrågan om mat och hälsa är viktig av flera skäl och är ofta en betydelsefull del aväldres tillvaro. Egentligen är frågeställningen mycket bredare än enbart en fråga omäldreomsorg, men gruppen har valt att fokusera på två områden. Mat som serverasgenom hemtjänsten och mat som serveras i särskilt boende. Detta då hemtjänst ochboende i särskilda boenden ingår i äldreomsorgen och därför utgör en naturlig del avkommunens ansvar.Smaken är olika och precis som hos alla andra finns både önskemål om mat somkänns igen och en vilja att pröva nya rätter. Självklart gäller detta oavsett ålder ochomsorgsbehov. Fler äldre måste därför ges möjlighet att själva välja mat och tidpunktför måltider. Att välja mat är sedan länge en självklarhet i många skolor. Förmänniskor boende på olika former av omsorgsboende kan tänkas att maten blir ännuviktigare, kanske till och med dagens höjdpunkt. Maten på vård- och omsorgsboendenför äldre är därmed en fråga som måste prioriteras högre så att fler får möjlighet attpåverka själva. Att bli äldre och bosatt inom kommunal omsorg ska inte betyda attman aldrig mer får äta sin favoriträtt.Bestämda tider för måltider kan vara ett problem. Beroende på tidigare livserfarenhetäter människor vid olika tider och känner hunger olika utefter hur dagen ser ut.Måltiden är så mycket mer än vad som finns på tallriken, det handlar om hur viktigt detär med ett ordentligt näringsinnehåll, om smaker, dofter, minnen, en delaktighet ochinte minst ett socialt sammanhang. Matupplevelser är dessutom väldigt individuella ochdärför behövs mer kunskap vid planeringen av mat för äldre i en upphandling.Utgångspunkten måste alltid vara människors individuella behov och önskemål.5.3. Förslag från arbetsgruppen:Det är viktigt att hitta fler vägar till kontaktskapande och aktiverande verksamheter föräldre som är ensamma, detta för att ge ökade möjligheter att skapa eller upprätthållasociala kontakter och att kunna fortsätta med sina fritidsintressen. Valfriheten och32

möjligheten att påverka sitt eget liv borde gälla även i denna grundläggande del avtillvaron. Det finns olika alternativ, kanske kan man inkludera fler tjänster inom RUTavdraget,kanske kan kommunerna bli mer generösa angående de äldres möjligheteratt bestämma över en del av hemtjänstens innehåll, kanske kan motprestationskravriktas till de föreningar som erhåller kommunala föreningsbidrag och lokaler att ocksåarbeta med någon form av uppsökande verksamhet.• Mat och måltidssituationenDoftar det mer mat på en bensinstation än på svenska äldreboenden? Det finnsfantastiskt många fina exempel där stort engagemang och kraft läggs ner påmatupplevelsen för våra äldre. Men många vittnar också om motsatsen.Boendeformer där personalen lagar mat tillsammans med de äldre eller låteranhöriga komma åt köket har många gånger friskare äldre. Den sociala tillvaron isamband med måltiden är viktig ur många perspektiv. Det är lättare och roligareatt äta tillsammans och den sociala aspekten kan i sin tur bidra till bättre hälsa.Äldre som bor kvar hemma men har svårt att kunna laga mat själv kan få hjälpmed matleveranser, ofta sker det i form av fasta portionsstorlekar från storkök.Några kommuner låter äldre själva välja mat och leverantör medan själva måltidenofta äts i ensamhet.Här finns ett utrymme för moderata kommunpolitiker att lyfta frågan om mat ochmåltidssituationer och upphandlingar. Arbetsgruppen vill inte formulera konkretaförslag eftersom stort utrymme måste lämnas till olika kommuner att arbeta utifrånsina förutsättningar, men frågan bör prioriteras lokalt och inkluderas i det lokalakvalitetsarbetet så att måltiden för äldre i hemtjänsten eller särskilda boendenförutom att vara näringsriktig och god också kan bidra till en trevlig upplevelse ochkanske till och med bli dagens höjdpunkt.6. Alkohol, narkotika och tobak6.1. AlkoholTrots en realt sett sänkt alkoholskatt så har alkoholkonsumtionen i Sverige minskat densenaste tioårsperioden. Försäljningen av sprit har också minskat till förmån förförsäljning av vin och starköl. Glädjande nog kan också konstateras att ungdomar33

dricker mindre alkohol nu än tidigare. Minskning av alkoholkonsumtionen gäller dockinte alla utan har i stället ökat i gruppen kvinnor 65-80 år. 19Den moderata alkoholpolitiken bygger på en kombination av människors eget ansvaroch samhällets nödvändiga insatser för att motverka alkoholens skadliga effekter.Vi har i Sverige sedan länge haft en alkoholpolitik som bygger på punktbeskattningoch detaljhandelsmonopol som haft som målsättning att begränsa totalkonsumtionenav alkohol. Syftet är att hålla den totala konsumtionen av alkohol i samhället på en lågnivå för att minska riskerna för att individer fastnar i missbruk eller skadligalkoholkonsumtion.Det är viktigt att göra skillnad mellan konsumtion, överkonsumtion och missbruk avalkohol. Det är framförallt missbruket som är skadligt och som det är viktigt att kommatill rätta med. Systembolagsmodellen innebär en begränsning för människor att behövaanpassa sig till Systembolagets geografiska placeringar och öppettider. Därför är detviktigt att Systembolaget har en positionering med ett brett sortiment och urval och flermöjligheter för människor att handla på i alla delar av landet genom bland annatombud eller hemförsäljning. Det ska kännas tillgängligt, inte krångligt att köpa enflaska vin eller några öl till helgen.Det finns ett viktigt och tydligt hälsoperspektiv i alkoholfrågan. Det är viktigt attsamhället och skolan tidigt går ut med saklig information till unga om alkoholens faroroch risker. Det är också viktigt att sätta in stödåtgärder mot tendenser till missbruk.Skolan fyller här en mycket viktig roll när det gäller att upptäcka och hjälpa deungdomar som är på väg att hamna i en skadlig alkoholkonsumtion men ocksåidrottsrörelsen som aktiverar många unga och därigenom bidrar till både informationom alkohol och droger och utgör alternativa aktiviteter. Framförallt har föräldrar ettstort ansvar över sina barn och ungdomar.6.2. Motverka narkotikaNya Moderaterna står bakom en restriktiv narkotikapolitik och målet är ettnarkotikafritt samhälle. Genom lagstiftning, opinionsbildning, förebyggande arbeteoch insatser från polis och tull strävar vi efter att begränsa tillgången till narkotiskapreparat. Narkotika bidrar till så mycket elände såsom till exempel grav ohälsa, död,våld och kriminalitet varför narkotikamissbruk i alla dess former bör motverkas. Precissom många andra ohälsoproblem är missbruk när det väl är ett faktum svårt att brytaoch att fokus därför bör riktas främst på förebyggande insatser. Det förebyggandearbetet kan minska efterfrågan genom att medvetandegöra riskerna med narkotika ochminska nyrekryteringen till missbruk.19Alkoholkonsumtionen i Sverige, Systembolaget 201234

Sammantaget har Sverige en bättre narkotikasituation än övriga Europa. Samtidigtåterstår mycket att göra. Tiotusentals personer använder narkotika regelbundet ochhundratals dör varje år av narkotikarelaterade orsaker. Kriminaliteten som är koppladtill missbruket är omfattande. Den som befinner sig i ett narkotikamissbruk löper myckethög risk för att drabbas av allvarlig sjukdom, smitta och förtidig död. Inte sällanbefinner sig den som fastnat i ett narkotikaberoende även i ett mycket djuptutanförskap.Bilden av hur många narkotikamissbrukare som finns i Sverige är vare sig entydig ellerexakt utan bygger på skattningar. De senast tillgängliga uppgifterna somMissbruksutredningen (SOU 2011:35) redovisar, är en uppskattning, gjord avSocialstyrelsen, som bedömer att det år 2007 fanns ca 29 500 personer medproblematisk narkotikaanvändning eller tungt narkotikamissbruk, varav ca 10 000 varberoende av heroin och andra opiater.I de drogvaneundersökningar som genomförs av Centralförbundet för alkohol- ochnarkotikaupplysning (CAN) årligen framgår att 21 procent av pojkarna och 14procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet använt narkotika någon gång.Narkotikaerfarenheten utgörs mest av cannabis.Sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser har minskat i befolkningen generellt menhar tyvärr ökat bland unga. Vård för narkotikarelaterade diagnoser ökar i fleraåldersgrupper, men också den är snabbast bland de unga.6.3. Sverige och rökningUngefär 16 procent av befolkningen i Sverige röker och kvinnor röker mer än män.Trots att andelen rökare i Sverige är lägst inom EU så får rökningen stora konsekvenserockså här.Hela 30 procent av alla cancerfall har koppling till olika typer av livsstilsfaktorer. Avdessa delvis undvikbara cancerfall står rökningen för en stor del. Lungcancer är dencancerform som orsakar flest dödsfall per år och under 2010 dog över 3 500personer i Sverige till följd av lungcancer. Det är mycket oroande att trots den kunskapvi har idag om rökningens tydliga koppling till ohälsa så röker fortsatt 16 procent avbefolkningen. Allra mest oroande är förstås att unga börjar röka. 20Det pågår arbete internationellt om att motverka nyrekrytering av tobaksanvändareframförallt när det gäller rökning. Men det är också viktigt att vi fortsätter att informeraunga människor om de skadeverkningar och sjukdomar som kan följa i tobakens spår.20Cancerfondsrapporten 2012, Cancerfonden35

6.4. Förslag från arbetsgruppen• Arbetet mot narkotika i skolanMissbruket av främst cannabis riskerar bita sig fast i stora ungdomsgrupper. Dettamåste motverkas och gruppen menar att det arbetet måste fokuseras till skolan. Allaskolor ska ha ett väl upparbetat samarbete med vård och välfärdsgrannar såsom tillexempel socialtjänsten, polis, BUP, ha en åtgärdsplan för motverkande avnarkotika. Alla skolor ska ha ett samarbetsavtal med polisen, alla skolor ska ha enplan för hur man agerar med socialtjänsten om man upptäcker missbruk på skolan.Narkotikaanvändningen bland våra unga ska motarbetas med alla till budsstående medel.7. Idrott, natur, kultur och friluftsliv7.1. Idrottsrörelsens betydelse för ett hälsosamt SverigeÄven om det är lätt att tänka på fysisk aktivitet när det gäller idrottsrörelsens betydelseför folkhälsan så handlar det om betydligt mer än så. De ideella föreningarna, oavsettom de sysslar med idrott eller något annat, erbjuder både gemenskap och delaktighetsom bidrar till att människor mår bättre.Gruppen har frågat Sveriges specialidrottsförbund och friluftsorganisationer omidrottsrörelsens roll och hur idrottsrörelsen och politiken kan bidra till ett hälsosammareSverige. Idrottsrörelsens roll sträcker sig hela vägen från grundläggande delar somfysisk aktivitet och utbildningssatsningar till en viktig aktör för gemenskap och samvarobland kanske framförallt barn och unga.7.2. Fysisk aktivitetRegelbunden fysisk aktivitet är givetvis ett av idrottsrörelsens stora bidrag till en bättrehälsa. Att vara fysisk aktiv i ett tidigt stadium i livet är viktigt för att också känna sigbekväm och trygg med sin kropp senare i livet. Förbunden själva understryker sin rollsom samlingspunkt för barn och ungdomar för att stimulera till ett livslångt idrottande.Trots att många idrottsförbund självklart satsar på elitnivå finns också ett stort36

engagemang och ett ansvar för rörelse hela livet. Att idrott och fysisk ansträngning blirnaturliga inslag i vardagen bidrar både till den fysiska styrkan och har många andrahälsohöjande effekter. Den psykiska hälsan kan också stärkas genom en bättresjälvkänsla. Här utgör idrottsverksamheten ett viktigt inslag.7.3. UtbildningFörutom den fysiska aktiviteten bistår många specialidrottsförbund ochfriluftsorganisationer även med utbildning på flera områden. Beroende på förbundutgörs detta av alltifrån rent teoretiska utbildningar till utbildningar baserade påutövandet av sporten. Många förbund riktar fokus mot barn och ungdomars särskildanytta av utbildning såväl inom sporten som ur ett allmänt hälsoperspektiv. Utbildningarom hälsoeffekterna av riktig kosthållning, alkohol och droger förekommer till exempelinom Svenska Ishockeyförbundet. Ökad medvetenhet kring hälsovinsterna i sambandmed idrott framhålls också som ett stort bidrag från idrotten till ett hälsosammareSverige.7.4. GemenskapIdrott och föreningsliv kan också bidra till en social aspekt och en känsla avgemenskap och delaktighet. För barn och ungdomar är det viktigt att tidigt lära sigagera i ett lag och ta ansvar för sig själv och andra. Utöver det kan idrottsaktiviteternaleda till en social stimulans som i nästa led skapar trivsel och trygghet, framför allt hosbarn och ungdomar. Enkätundersökningen till idrottsföreningarna visar att många avförbunden ser den sociala aspekten som en fundamental byggsten som idrott ochfriluftsaktiviteter bidrar med i tidig ålder och som barn och ungdomar kan ta med sigoch ha nytta av senare i livet. Många gånger bidrar det också till en bättresjälvkänsla, bland annat genom utbytet med andra individer.7.5. Kulturens betydelse för hälsanKultur eller snarare kulturuttryck i form av till exempel sång, dans, musik, konst, teater,film eller besök på museum tar olika stor plats i människors liv. Olika typer av kulturfinns nästan överallt, på arbetsplatser, skolor och i offentliga miljöer, ofta för attstimulera våra sinnen, inspirera och bidra till en ökad livskvalitet.37

Det är vetenskapligt bevisat att kultur påverkar kroppen på flera olika sätt, både fysisktoch psykiskt. En studie som undersökt hur kultur påverkar hälsan visar att människorsom tidigare inte kommit i kontakt med kultur i särskilt stor utsträckning både fick lägreblodtryck och minskade halter av stresshormoner i kroppen som följd av aktiviteter somteaterbesök och konserter en gång i veckan. En annan grupp i undersökningenaktiverades i stället med lättare motion, vilket i blodprov visade på en ökning av HDLnivån(det goda kolesterolet) och en sänkning av det dåliga kolesterolet. 21 En annan,empirisk studie av bland andra Töres Theorell som är professor vid Institutet förpsykosocial miljömedicin på Karolinska Institutet har studerat effekten avsångundervisning och visar att sånglektioner både främjar välmående och minskarstress. Effekten är större bland amatörsångare än hos professionella även om detvisade sig att båda grupperna kände sig mer energiska och avspända och hade enökad koncentration av oxytocin i blodet (ett slags lugnande hormon). 22 I körsång ochandra gruppaktiviteter kan också gemenskapen i gruppen och känslan av att fylla enfunktion spela roll för välbefinnandet.En annan studie visar på minskade stressnivåer hos barn som under ett års tidundervisats i musik en extra timme per vecka. I studien fick en jämförelsegrupp i ställeten extra timme dataundervisning och ytterligare en grupp gick efter ordinarie schemaoch där sågs ingen förändring i stressnivåer. Enligt intervjuade lärare gynnades ocksåarbetsro, gruppdynamik och kamratanda mest i musikgruppen.Det finns alltså en rad olika exempel på studier som visar på att kultur kan bidra tillbåde hälsa och välbefinnande. Även om sambanden mellan kultur och hälsa kan varasvåra att definiera så finns många intressanta resultat både i Sverige ochinternationellt.Trots att det kan vara svårt att överblicka eller beräkna det mänskliga eller långsiktigavärdet av att människor tar del av kultur så kan kultur många gånger få människor attmå bättre. Kulturen ger också utrymme för andra uttryckssätt än tal och skrift vilket kanvara ett stöd för många människor. När förmågan att röra sig eller samtala avtar kanexempelvis musik eller konst bli ett sätt att fylla ett tomrum och kunna njuta av tillvaron.Inom flera av våra gemensamt finansierade välfärdsverksamheter som förskola, skola,hemtjänst och äldreomsorg tillbringar många människor hela eller större delen avdagen. Precis som att det är vanligt att arbetsplatser pryds med konst och musik så ärdärför viktigt att kulturen får ta plats också där. Kulturen uppfattas givetvis olika menger utrymme för avkoppling, inspiration, engagemang och välbefinnande.21Konlaan BB, Björby N, Bygren LO, Weisslas G, Karlsson LG, Widmark M. Attendance at cultural events andphysical exercise and health. A ramdomized controlled study. Public Health 2000:114:316-9.22Grape C, Sandgren M, Hansson L-O, Ericson M, Theorell T. Does singing promote well-being? An empirical studyof professional and amateur singers during a singing lesson. Integrative Physiological & Behaviourial ScienceJanuary-March 2003;38(!):65-7438

Deltagandet i kulturlivet ser också olika ut mellan olika människor. Det är därför viktigtatt arbeta för att göra kultur tillgängligt för så många som möjligt. Ett exempel ärprojektet Skapande skola, som syftar till att stärka samarbetet mellan skolan och detprofessionella kulturlivet. Målet är att fler barn ska få kontakt med kulturen och självadelta i kulturskapande.Kultur används också när det gäller olika rehabiliteringsinsatser för människor medhotande eller pågående sjukskrivning. Kultur på recept pågår bland annat iHelsingborg där delar av arbetsgruppen gjort ett besök. Kulturaktiviteter genomfördestvå till tre gånger i veckan under tio veckor. Samtliga deltagare var långtidssjukskrivnapå grund av lätta och medelsvåra depressioner, stress, ångest, långvarig smärta inacke, axel, rygg samt generaliserad smärta. Aktiviteterna har enligt deltagarnaskapat samvaro och sammanhang och riktat fokus från sjukdom eller ohälsa tillgemensamma aktiviteter och en meningsfull sysselsättning.7.6. Förslag från arbetsgruppen:• IdrottslyftetFör att öppna dörrarna för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna skaidrottsrörelsen arbeta med att utveckla förbund och föreningar, öka tillgänglighetentill anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare, och att samverkamed skolan i syfte att nå fler barn och unga.Idrottslyftet har varit en mycket uppskattad satsning från specialidrottsförbundenssida. För att skapa ytterligare drivkrafter för idrottsföreningarna att satsa på andraåldergrupper vill Moderaterna göra en översyn av möjligheterna att utvecklaIdrottslyftet. Ett livslångt idrottande lägger en grund för ett fortsatt folkhälsoarbeteoch bör därför prioriteras.I dag riktar sig idrottslyftet gentemot idrottsföreningarna vilket kan försvåra förfriluftsorganisationerna att ta del av satsningen. Vi vill göra en översikt avIdrottslyftet för att se över förutsättningarna att inkludera en större bredd avaktiviteter i satsningen, till exempel friluftsaktiviteter och att Idrottslyftet utvärderasför att eventuellt kunna omfatta fler målgrupper, till exempel äldre.• Det personliga hälsokontotDet finns förslag om att lansera ett personligt hälsokonto på internet. Kontot ska gevarje person möjlighet att öka patientinflytandet och underlätta kontakter medhälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Varje person kan på ett enklare sättfölja sin hälsosituation och få en överblick över relevant information, behandlingaroch vaccinationer med mera. Målgruppsanpassad information ochspecialanpassade webbtjänster är ett komplement till generell information. Det är39

upp till varje person om och vilka uppgifter som ska finnas på det personligahälsokontot.Arbetsgruppen ser en potential i att fortsätta utvecklingen av hälsokontot till attinnehålla information om friskvårdsaktiviteter i personens närliggande område. Tillexempel bör kommuner ges möjligheten att redogöra för vilka idrotts- ochfriluftsföreningar som finns inom kommunen, samt förmedla andra viktigahälsokontakter för att underlätta för människor att ta del av.• Bättre samverkan mellan aktörerNya Moderaterna bör verka för att kommuner i samarbete med andra aktörer börarbeta för att öka tillgänglighet och drift av anläggningar där skolor, klubbar,organisationer och allmänheten ska kunna bedriva idrotts- och friluftsaktiviteter.Nya Moderaterna bör verka för att se över möjligheten till högre krav på ytor föridrott, motion och rekreation i Plan- och bygglagen i samband med projektering avnya bostadsområden.8. DiskussionInriktningen för framtidens hälsopolitik bygger på att människor har möjlighet att görahälsosamma livsstilsval och delta i fysiska aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar.Den här rapporten utgör en del i Nya Moderaternas arbete för ett hälsosammareSverige med fokus på tidiga insatser och förebyggande arbete. Satsningar för etthälsosammare Sverige ska göras för att motverka och skjuta upp sjukdom, för attmänniskor ska må bra och känna delaktighet och meningsfullhet.Flera tidiga och förebyggande insatser kan göras på kommunal nivå, trots att frukternaav dessa satsningar, som mindre ohälsa och sjukdom och färre människor iutanförskap kanske inte bara eller framförallt gynnar kommunen utan snarare landstingoch statskassan i form av mindre kostnader för arbetslöshet och sjukskrivning. Vi måstedock komma ihåg vad den största vinsten är i att tidigt investera i ett hälsosamt Sverigeoch det är att fler människor får möjlighet att leva hälsosamma liv och kännadelaktighet och meningsfullhet oavsett bakgrund eller familjeförhållanden. Vi vet attvanor, rutiner och livsstil sätts tidigt varför det är viktigt att välfärdsverksamheter sommödravård, barnhälsovård, förskola, tandvård och skola arbetar förebyggande för attge barn och ungdomar förutsättningar för en hälsosam livsstil och undvika sjukdomsenare i livet.40

8.1. Är det lätt att leva hälsosamt i din kommun?En god hälsa förbättrar både enskilda människors livssituation och har positiva effekterför samhället i stort. Goda förutsättningar för att leva ett aktivt och hälsosamt liv kan istor utsträckning hjälpa till att förebygga skador och sjukdomar och på så sätt bidrabåde till mindre ohälsa och sjukdom och minskade kostnader för samhället.I ett modernt samhälle är möjligheten att enkelt, tryggt och säkert kunna cykla ellerpromenera till förskola, skola och arbete en självklarhet. Gångbanor, cykelvägar,utomhuslekparker och motionsspår bör vara en självklar del i planläggandet av nyabostadsområden i alla kommuner och moderat styrda kommuner bör varaföregångare. För att människor tryggt ska kunna vistas utomhus också på vinterhalvåretär investeringar i utomhusbelysning en viktig del.För att underlätta för förtroendevalda moderater att lokalt ta ledningen i utvecklingenav hälsoarbetet avslutar vi med några frågor som var och en kan arbeta med i sinkommun. De kan tjäna som inspiration till ett lokalt förbättringsarbete och iförlängningen ett hälsosammare Sverige.• Kan barnen i din kommun promenera eller cykla till skolan?• Ger skolgårdarna i din kommun plats för lek och rörelse för barnen?• Hur ofta serveras godis eller andra sötsaker på förskolorna i din kommun?• Finns det läsk- och godisautomater på skolan?• Hur samarbetar kommunen med andra aktörer för att öka tillgänglighet och driftav anläggningar där skolor, klubbar, organisationer och allmänheten ska kunnabedriva idrotts- och friluftsaktiviteter?• Hur arbetar kommunen med att stödja ofrivilligt ensamma ur sin situation?• Hur arbetar kommunen med förutsättningarna att låta fler människor bidra medsina resurser till frivilligverksamhet?• Hur arbetar kommunen med frågor om mat och måltidssituationen för äldre?• Hur arbetar kommunen med arbetsmiljöfrågor för medarbetarna inomvård/omsorg?• Erbjuds träning på arbetstid för anställda?• Hur ser arbetet mot alkohol, narkotika och tobak bland barn och unga ut i erkommun?• Hur ser samarbetet i ANT-frågor ut mellan socialtjänst, skola och polis?• Hur arbetar ni inom kommunen med frågor om mobbning på skola och påInternet och hur ser samarbetet i dessa frågor ut mellan skola, socialtjänst,psykiatri och polis?41