Växtpressning – några synpunkter - Joakim Ekman & Björn-Axel Beier

8 Daphne 1998Växtpressning - några synpunkterJOAKIM EKMAN & BJÖRN-AXEL BEIEREtt viktigt skäl till att samla och pressaväxter som inventerare i projekt Upplandsflora är att det kan vara ett förnämligtsätt att bekräfta en bestämning. När mansamlar för att få en artbestämning bekräftadär det kanske inte helt nödvändigt med ettperfekt och vackert pressat fynd om alternativetär att inget alls blir pressat för att manupplever det för besvärligt. Det är dock heltnödvändigt med fullständiga exemplar, detvill säga hela plantan ska om det är praktisktmöjligt insamlas. Halva blad och lösa blomtopparduger oftast inte för en säker bestämning.En annat skäl till att samla växter är attdokumentera ett nytt fynd för trakten. Dettakan då läggas in i något av våra universitetsherbarier(till exempel Fytoteket iUppsala eller Naturhistoriska Riksmuseet iStockholm). Man bör då försöka få en välpressadkollekt, se till exempel anvisningarnai Ingvar Nordins artikel i detta nummer avDaphne. Ett tredje skäl kan vara att ha etteget referensherbarium på lite krångligareväxtgrupper som gräs, halvgräs och rosormm.Det bästa är naturligtvis att försöka få såbra pressade exemplar som möjligt. Det mandå inte nog kan understryka är vikten av attman gör det första gråpappersbytet så tidigtsom möjligt. Växter man lagt i pressen underdagen byter man på kvällen och de pressadepå kvällen efter dagens exkursion byts påmorgonen. Våta växter som exempelvisvattenväxter byts redan efter någon timme.Som lakanspapper där man lägger in växtenduger vanligt tidningspapper bra. Undvikhelst allt för färska tidningar med myckettrycksvärta så slipper du läsa annonserna ispegelskrift på dina pressade blad!Gråpapper är bäst för att suga upp fuktenmed men kan i nödfall ersättas av tid-ningspapper. Gråpapper torkar man lämpligeni solen men under regniga dagar är ettalternativ att breda ut dem på myggnätsfönsteroch låta luft från en värmefläkt torka demeller alternativt använda ett torkskåp om manhar tillgång till det. Se dock bara upp medbrandfaran!När det gäller etiketteringen så är denminst viktiga uppgiften namnet som man jukan komplettera med senare. Lokal, växtmiljö,datum och insamlare är däremot nödvändiga.När det gäller etiketteringen så har endel inventerare börjat använda dator för dettaändamål vilket kan spara en hel del tid. Omdu använder dator för att skriva etiketter tänkdå på att undvika bläckstråleskrivare vidutskrift eftersom bläcket oftast inte ärvattenfast.Viktigt att tänka påSuckulenta växter (fetknoppar Sedum till exempel)— problemet är att de fortsätter attleva i pressen. Man kan pröva att stoppain dem en kort stund i en mikrovågsugn.Dunörter (Epilobium) — var noga att få medbasala skott och utlöpare då dessa harbetydelse för bestämningen.Vattenväxter — kan vara svåra att pressa.Pröva att lägga dem i en balja med vatten,lägg i en skiva och lägg ett vanligt vittpapper på denna skiva. Låt växten flyta utpå papperet och drag sedan upp detlångsamt utefter skivan så fäster vattenväxtenförhoppningsvis i ett naturligt lägepå papperet. Man kan sedan lägga hushållspapperöver växten så att den intefastnar i tidningskonvolutet.Näckrosor (Nymphaea) — är inte så svåra attpressa som det kanske verkar. I Upplandfinns förutom de rena underarterna

9(1) Daphne 9Vid pressning av daggkåpor (Alchemilla sp.) är detviktigt att notera färgen på de basala bladslidorna.Bilden är hämtad ur C. A. M. Lindman 1922: BilderUr Nordens Flora. Stockholm.övergångsformer mellan nordnäckros ochvit näckros. För insamlingen behövs tvåblommor och ett blad. Det är viktigt att dekommer från samma planta, pröva att dra idem så att du ser att de utgår från sammaställe. Den ena blomman pressar du raktuppifrån så man ser alla ståndarna. Denandra blomman klyver du på längden ochman kan då se blombottnen igenomskärning. Det brukar finnas en delklibbigt sekret i blombottnen som kanfastna i tidningspappret. Lägg en liten bitav sådan plast som används som diskunderläggeller en tunn disktrasa så undvikerman det.Daggkåpor (Alchemilla) — notera färgen påde basala slidorna, om den är rödaktigeller blek. Tänk även på att samla fleraexemplar.Lökväxter — kraftigare lökar kan klyvas pålängden.Barrträd — hos vissa granar (släktet Picea)ramlar barren av. Det är inte mycket attgöra åt det. Man får samla ihop dem i ettlitet konvolut/kuvert.Rosor (Rosa) — helst både blommande skottoch nypon. Viktigast dock kvistar mednypon. Gärna även någon bit från nedredelen av stammen på årsskott.Björnbär (Rubus fruticosus coll. och R. corylifoliuscoll.) Dessa bör insamlas från ensolbelyst öppen plats. Dessutom måstebåde blommande skott och de unga ettårigaskotten samlas (se Aronsson 1994).Anteckna gärna också uppgifter om kronbladensoch märkenas färg.Skräppor (Rumex) och mållor (Chenopodium).Dessa bör samlas med mogna fröneftersom många arter annars inte är möjligaatt bestämma. Det är alltså viktigt attsamla skräppor och mållor sent på växtsäsongen.För landskapsinventerandet är det som sagtbättre att vi får in material än att detta ärperfekt pressat så låt dig inte avskräckas avalla tipsen.LitteraturAronsson, M. 1994: Björnbär i Uppland.Dapbne 5: 4-8.