Dynamik i arbetsgrupper.pdf - Rolf Lövgren

Tankar omgrupper och gruppdynamikProduktutveckling med formgivningKN3060, Mälardalens högskolaAv: Lejla KuduzovicHandledare: Rolf LövgrenRagnar Tengstrand

När det händer att individer arbetar i grupper, oftast tätt intill varandra, är saker somgruppdynamiken och teamarbete i en sådan grupp av oerhört stor vikt då detta i slutändanreflekteras på hela projektet och resultaten utav den. Gruppdynamiken påverkas bland annat utavgruppens uppbyggnad, vad de olika gruppmedlemmarna har för bakgrund och tidigareerfarenheter samt huruvida denna samling av individer fungerar bra tillsammans eller inte. Liktalla andra steg i ett projekt, som idégenerering, konceptframtagning, prototypframställningmarknadsundersökning, som man behandlar med uppsyn och ständigt kontrollering kan man påsamma sätt även betrakta ämnet gruppdynamik. Nyckelordet i detta fall är välfungerandekommunikation, bra och ömsesidigt förståelse samt en öppen dialog mellan gruppmedlemmarna.Denna essä ska ge en reflektion på vad gruppdynamik är, hur den eventuellt kan utvecklas till detbättre inom en grupp samt vilka konsekvenser det kan medföra, både positivt och negativt.

Mänsklighetens historia är fylld med berättelser och förgångna erfarenheter kring skapandet avantingen små eller stora grupper, samlingar etc. Det kan man fortfarande se även idag. Vart manän vänder sig blir man på ett eller annat sätt, både frivilligt men även omedvetet, utsatt förindelningar och klassificering i diverse samhälls- och arbetsgrupper. Gruppbildningar,segregation och indelning av individer beroende på hur de pratar, ser ut, beter sig, vad man harför bakgrund och vilka kvalifikationer man kan bidra med sker dagligen såväl som i arbetslivetsom i privatlivet. Man kan se spår av gruppindelningar redan så tidigt som på dagis, i sandlådan,på skolgårdar, under lunchrasterna, vid indelningen av ett projekt- eller skolarbete men även påarbetsplatser i form av vem man väljer att arbeta med, framför allt om det är fråga om ettgemensamt projekt. Det är en självklarhet att mycket av detta bygger på att individerna i enprojektgrupp vill känna sig trygga och äga en form av säkerhet då de är fullt medvetna om vemdet är de jobbar med, är denna person pålitlig i form av att hon/han kommer uträta sitt jobb på ettkorrekt och genomförbar sätt samt om man kan räkna med att uppgiften de tilldelas kommerverkställs på ett givande sätt. 1Under min utbildning här på Mälardalens högskola har man ofta hört föreläsare och professorerprata om kompetenser, kompetensutveckling samt stimulering av dessa hos individerna men ävenstött ett antal gånger på argumenten om att en framgångsrik och effektiv grupp är en sådan som ärskapad av individer med olika bakgrund, kunskaper och kvalifikationer. Det är viktigt att engrupp har en variation av kompetenser, en pool av olika kompetenser, som ska bidra till utförandeav ett projektuppdrag på alla möjliga sätt. Det kan hända att Ulrika är ett snille när det kommertill rapportskrivningen, Kalle är född till att marknadsföra en befintlig produkt, Sebastian är denbästa konstruktören och designer gruppen kunde få medan Sabina är produktionens svar påDonald Trump. När ett sådan (eller liknande) scenario inträffar är det viktigt att ta tillvara allagruppmedlemmarna egenskaper och det de har att erbjuda. Huvudsaken är att framhäva iställetför att förtrycka deltagarnas kompetens på bästa möjliga sätt samtidigt som man säkerställer attens grupp fungerar bättre än andras.Att bilda en bra och välfungerande grupp kan vara väldigt tidskrävande och ansträngande. Detkräver mycket eftertänksamhet, granskning av individernas bakgrund och erfarenhet hos den som1 http://www.cs.lth.se/EDA270/Djupstudier/Articles/2003/hjo-jst.pdf

ildar gruppen att tolka olika människor rätt för att ”matcha” de rätt. Man måste vara försiktig omman strävar efter att undvika personliga problem och konflikter inom gruppen, speciellt om dethandlar om att bilda en grupp där medlemmarna inte känner varandra sen innan. Jag skulleföredra en grupp där varje gruppmedlem har en känsla att han/hon har något speciellt att bidra tillprojektet, att ens färdigheter är eftertraktade av resten av gruppen. Samtidigt ska som man äveninneha känsla av att man tillhör en grupp olika individer som också är där att på olika sätt bidratill projektet och man inte är ensam om att uträtta uppdraget. D.v.s. det är viktigt att kännasjälvständigheten inom gruppen samtidigt som man agerar som en del av en helhet också att mankan bli kompletterad av andras kunskaper och erfarenheter på samma sätt som man kankomplettera andra. 2Som jag nämnde tidigare får man oftast ut det bästa resultatet av en välfungerande gruppdynamikom man lyckas blanda ihop och bilda en grupp som består av gruppmedlemmar med olikakompetenser och erfarenheter, där man lyckas komplettera varandra och t.o.m. uppmuntra till attgöra och uppnå bättre än den egna förmågan. För att på kunna klarar av detta på ett effektivt ochsnabb sätt, kan man prova på att använda sig av personlighetstester som varje gruppmedlemmåste genomgå innan gruppen är bildad. Varje individ bör testas på så sätt att resultatenreflekterar ens personlighet, hur var och en skulle reagera och uppträda i olika situationer ochfall, hur man skulle reagera vid stresstillfälle, brist på personal, brist på tid och andra resurser etc.På detta vis kan man medvetet skapa grupper bestående av olika teamroller som kompletterarvarandra i arbetet istället för att de kolliderar och riskerar att samarbetet inte fungerar.Händer det dock att det uppstår oklarheter inom gruppen, man kommer inte överens på ett ellerannat sätt, är det inte bara gruppsammansättningen som lider utav detta utan kan även komma attskada själva projektuppdraget. 3 Grupper där det finns risk att oklarheter uppstår är oftast sådanasom består av människor som eventuellt inte klara av att ta order från andra, alltid ska få sin viljafram eller helt enkelt inte bryr sig om synpunkter som kommer från andra gruppmedlemmar. Detär väldigt svårt att få en sådan grupp att fungera och ännu svårare att få de att komma fram till ettkonkret och gemensam beslut. Resultatet blir att det inte finns någon välfungerade gruppdynamikalls men det största problemet i slutändan är att själva uppdraget drabbas negativt. Besluttagandet2 http://www.cs.lth.se/EDA270/Djupstudier/Articles/2003/hjo-jst.pdf3 http://www.cs.lth.se/EDA270/Djupstudier/Articles/2003/hjo-jst.pdf

är bristfällig som leder till att man inte riktigt har tänkt igenom hur man ska lösauppdraget/uppgiften.Därför anser jag att det är en nödvändighet att man själv vet vad man är för person, hur man äroch funkar i olika situationer, både formellt och oformellt med sina arbetskamrater samt hur manfungerar ihop med olika typer av människor. Det är en självklarhet att man inte kan vara bästavän med alla, inte heller att man kommer överens med alla. Dock kan man lära sig att klara avdet. Personligen anser jag att besitta en sådan förmåga kan ibland vara mer givande än att haexamen både från Chalmers, KTH samt Lunds Universitet samtidigt. Folk brukar ha en tendensatt inte vilja expandera sina vyer, testa sig fram att arbeta med olika typer av människor medolika bakgrund, just för att man oftast är bekväm, van och säker i den gruppen man alltid harjobbat med, en sak som jag har märkt bland många studenter på skolan under mina år påMälardalens högskola. Sådana människor kan nästan betraktas som en flock, pluggartillsammans, äter lunch tillsammans kanske t.o.m. umgås utanför skolans lokaler, på deras fritid.Det här behöver inte betyda någonting negativt, dock anser jag att många som beter sig på dettavis går miste om mycket i längden. Först och främst förmågan att lära sig tolka människor, få enuppfattning om vad det finns för typer av personligheter och eventuellt om man skulle kunnajobba på samma arbetsplats som dessa. På samma sätt som man tar tillvara tiden under studiernaatt lära sig om det yrket man vill hålla på med i framtiden bör man även tänka på att detta är enchans för att se hur det kan vara i verkliga livet, att jobba med främlingar från olika bakgrunder,livserfarenheter men även olika kulturer än ens egen. Man kan bli förvånad över hur mycket mani sådana situationer lyckas lära sig om sin egen förmåga och vad man kan uträta genominteraktion med andra som inte är lik en själv.Oftast när man är i en grupp, oavsett om det handlar om en nybildad grupp på jobbet, i skolan etc.bör man komma in med inställningen att man först och främst är där för att uträtta jobbet man harblivit anställd för. Man är en del i en helhet, fyller ut en plats inom en samling människor somska genomföra ett uppdrag tillsammans. Det handlar om att agera professionellt och yrkesmässigtinom sitt arbete samt veta hur långt man skall gå och hur mycket man skall begränsa sig iställetför att krångla till all arbete med överarbetade argument och åsikter, detta då med försöket attöverglänsa den andra. Resultatet i sådana fall blir att man tappar fokus på det man från början vardär till för. Man ska inte vara rädd för att fråga efter hjälp men inte heller vara motvillig att hjälpa

andra i gruppen. Istället bör man se på situationen som om man bär upp varandra, faller en bitbort eller råder det brist i en del av gruppen riskerar man hela projektet. Försök att se påuppbyggnaden av en grupp och därmed dess dynamik som en monteringsstäcka. Blir det stopnågonstans i sträckan, stannas hela produktionen och man kan inte driva vidare om felet interättas till. Därför kan man säga att samarbete, förståelse samt känsla att man kan vara öppengentemot sina arbetskollegor är nyckelordet för en framgångsrik gruppdynamik. Det viktigaste äratt alla inom gruppen strävar efter samma mål och är villiga att bortse vissa saker som kankomma att störa de, allt detta för att få bästa möjliga resultat och i slutändan möjligtvist nöjda ochglada kunder. Man ska kunna fungera gemensamt där all arbete grundas på en öppen och ärligdialog. Dock händer det att vid sådana fall kan ibland vissa personer ha svårt att skilja mellanpersonlig kritik och kritik för det utförda arbetet. Det är en självklarhet att man ska känna ensäkerhet och trygghet på sin egen arbetsplats eller dylik, dock ska man fortfarande försöka hållaen distans och se helheten. Man bör inte känna sig utnyttjad av sin arbetsgivare ifall denne tyckeratt man ska hoppa fram och tillbaka från ett projekt till annan, därmed från en grupp till en annan.Detta bör inte antagas som något personligt i den benämningen att man känner sig ej accepteradav de andra gruppmedlemmarna man jobbar med och därför blir man hela tiden förflyttande inomföretaget. Har man inställningen att reagera personligt på en sådan situation, tycker jag att manistället bör se det som att både ens arbetsgivaren och gruppkamrater är nöjda med ens prestanda,att arbetsgivaren är belåten med ens arbete och därmed anser att ens egna färdigheter kan ävenbidra i andra avdelningar av företaget, samma sak gäller ens arbetskamrater.Avslutningsvis…Grunden för en välfungerande gruppdynamik är att alla som ingår i gruppen känner sigavslappnade, inte är rädda att säga vad de tycker och tänker men också visar förståelse för sinamedarbetare. Det måste även råda en gemensam förståelse för vad det är för mål som gruppen harframför sig, att man strävar efter detta mål tillsammans som en helhet, färdas i samma riktninggenom projekts gång istället för att köra in i varandra. Också att ha förmågan att vara anpassbarär oerhört viktigt, d.v.s. se bortom de egna vinningarna samt göra och se saker som endast är tillnytta för gruppen och grupparbetet och dess resultat. Detta leder att även den enskilda individengynnas i slutändan. Det funkar inte om man hela tiden ska kräva från andra i gruppen att det råderen bra arbetsmiljö, att gruppen fungerar smidigt och att problem och viktiga frågor behandlas

inom gruppen. För att uppnå detta måste man själv anstränga sig och bidra på sitt egna lilla sättom det ska fungera. Det handlar att vara nöjd med tillvaro på sin arbetsplats samtidigt som mantillfredställer sina arbetskamraters behov och deras förväntningar av en. Den enskilda individenska känna att man är erbjuden den säkerhet och frihet han/hon behöver för att kunna känna sigtrygg att ha möjlighet att framföra sina åsikter och tankar utan att bli utpekad, eventuellt utskratta.InspirationskällorUtgångspunken för denna essä har framförallt varit reflektioner ur både egna erfarenheter samtfrån uppsökt litteratur:• Kjell Åhslund, Tankar om grupper och gruppdynamik, 1982, Orstadius Boktryckeri AB,Göteborg ISBN 91-24-15992-1• Kjell Granström, Dynamik i arbetsgrupper – Om grupprocesser på arbetet, 2006 ISBN 91-44-00852-X• Klaus Antons, Gruppdynamik i teori ochpraktik – Övningar och kommentarer, 1979 ISBN91-44-16041-0• http://www.cs.lth.se/EDA270/Djupstudier/Articles/2003/hjo-jst.pdf