13.07.2015 Views

PROFINET Systembeskrivning 2009 - Profibus

PROFINET Systembeskrivning 2009 - Profibus

PROFINET Systembeskrivning 2009 - Profibus

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

15. <strong>PROFINET</strong> CBAInom ramen för <strong>PROFINET</strong> är<strong>PROFINET</strong> CBA (ComponentBased Automation) ett automationskonceptför implementering avapplikationer med distribueradintelligens. Förutom det enklaingångs-/utgångsbaserade datautbytetmed <strong>PROFINET</strong> IO går trendeni automatisering inom vissabranscher mot att skapa processtrukturersom representerar ettstörre produktionssystem uppdelati intelligenta och logiska delar iform av styrsekvenser. Ett automationssystemsom ser komplext utvid en första anblick, kan på dettasätt organiseras i hanterbara gruppereller delar. Varje del utföroberoende självständiga produktionssteg.Dessa logiska funktionsenheterbildar var och enteknologisk systemmodul som kanåteranvändas i olika system iidentisk eller modifierad form somen så kallad <strong>PROFINET</strong> komponent.En <strong>PROFINET</strong> komponent äringet annat än en standardiseraddel av ett automationssystem. Anläggningarsom konfigureras pådetta sätt är betydligt lättare atthantera.Ett mycket enkelt exempel på ensådan anläggningsstruktur är etttransportband på vilket olika sekvenserutförs i motsvarande arbetsstationer.Varje följande steg utgårifrån att arbetet i föregåendestation är korrekt utfört. I modernaproduktionslinjer är sådana sekvenser(anläggningsdelar) automatiserade.Bild 15.1 visar en delav en sådan produktionlinje i ettbryggeri.De olika anläggningsdelarna (maskinerna)kan byggas, testas och tasi drift av en eller flera tillverkare.Maskin 1Maskin 2Nu behöver bara de ingångs- ochutgångssignaler, vilka behövs fördatautbytet mellan parterna, definierasi styrsekvensen. Den egentligaprocessen sköts sedan inomde respektive teknologimodulerna(maskin 1, 2 och 3). Processeninom de teknologiska modulerna ärunder produktionscykeln osynlig föranläggningens operatörer. Utanförde teknologiska modulerna är detbara interfacet som är intressantoch det kan i många fall reducerastill några få styr- och statussignaler.Sådana system är väsentligt meraFyllningekonomiska att bygga och underhållai hela deras livscykel.I liknande industriella branschersom bryggeri, biltillverkning osv. ärsekvenserna mycket lika från anläggningtill anläggning. Därmedkan anläggningsdelar i många fallpassa in med endast några mindremodifikationer eller i bästa fall heltutan ändringar.Klart definierade teknologiska modulerfrämjar tydligt planlagda anläggningaroch bidrar till en kostnadseffektivproduktion tack vareen hög grad av återanvändning.15.1 Teknologiska moduler ien anläggning<strong>PROFINET</strong>'s synsätt utgår ifrån attfunktionen för tillverkningsprocessenför produkter i en automatiseradanläggning eller maskin bestårav en definierad interaktion mellanmekanik, elektrisk/elektronisk utrustningoch styrsystemets logikoch mjukvara. Av den anledningenbestår <strong>PROFINET</strong>'s definition avfunktionerna i en logiskt produktionsstegav:MekanikIntelligentafältenheterStyrprogramBild 15.2: Teknologiska moduler består av mekanik, elektronik ochprogram.Maskin 3• mekanik,• elektrisk-/elektronisk utrustning• styrlogik/-program,som en sammanhållen enhet – denteknologiska modulen. En teknologiskmodul representerar därmeden anläggningsspecifik del av detmekaniska systemet, elektronikenoch styrprogrammet.När de teknologiska modulernadefinieras måste man mera i detaljgranska deras återanvändbarhet,kostnad och tillgänglighet. I denprocessen kan anläggningsbyggaren/maskintillverkarenläggasamman en eller flera mjukvaror-/elektronikkomponenter för att skapaen maskin (teknologimodul).Målet är alltid att skapa individuellakomponenter enligt en modulärdesign så att de kan kombineraspå ett så flexibelt sätt som möjligt.Tvätt Fyllning FörslutningPacketeringBild 15.1: Exempel på en styrsekvens i produktionen.<strong>PROFINET</strong> <strong>Systembeskrivning</strong>, Version April <strong>2009</strong> 31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!