halvarsbokslut 1987 - ericssonhistory.com
Share Embed Flag
Download ePaper

halvarsbokslut 1987 - ericssonhistory.com

halvarsbokslut 1987 - ericssonhistory.com halvarsbokslut 1987 - ericssonhistory.com

ericssonhistory.com
from ericssonhistory.com More from this publisher
13.07.2015 Views

ENAVOSSMöt Erik, 66en äktanätbyggareSISTA SIDANRapport frånExecutiveMeetingSIDAN 16—17HyllningfrånovanSIDAN 18TIDNING FOR ANSTÄLLDA INOM ERICSSON NUMMER 6 september 1987 Argäng 489 'Ett tufft målmen vi Ularardet!''Koncernchefen Björn Svedberg går rakt på sak i ledarenpå sidan två: årets första sex månader har i vissa avseendenvarit en besvikelse.Samtidigt konstaterar han att det blir ett tufft mål "attnå prognosen som talar om ett bättre resultat andra halvåretjämfört med det första:— Det kräver en stor kraftansträngning av samtligamedarbetare inom koncernen. Men jag känner mig övertygadom att vi kommer att klara det.Hans övertygelse grundar sig på flera tecken. Svedbergräknar bl a med att pågående projekt, precis som föregåendeår, ska ge full effekt under andra halvåret då vihar stora utleveranser. Dessutom konstaterar han attprioriteringen på "ökad affärsmässighet" är på väg att geresultat. SIDAN 2 • 4—7 • 8 • 13 • 14SAMARBETE ERICSSON—IBMINOM PUBLIK TELEKOMMUNIKATION— Framtidens moderna telenät kommer att ha centrala punkter, så kallade"feature nodes", där telekommunikationstekniken och datatekniken möts.Ericsson och IBM kan tillsammans erbjuda marknaden mycket slagkraftigalösningar inom detta område, säger Björn Svedberg i en kommentar till detsamarbetsavtal som Ericsson och IBM nyligen presenterade.Avtalet innebär att vi tillsammans med IBM ska utvärdera kombinationenav våra respektive specialområden för att därigenom få fram nya eller förbättradetjänster till abonnenter i de publika telenäten. Genom centrala kombineradelösningar kan kostnadssänkningar också uppnås.Avtalet blev mycket uppmärksammat såväl i svensk som internationellpress, eftersom det är det första i sitt slag. Dagens Industri gjorde jämförelsenmed turbo-funktionen. John Meurling, ansvarig för affärsstrategi vidEricsson Telecom och huvudförhandlare med IBM i detta ärende, framhöll idagspressintervjuer att nyttan av avtalet måste ses på lång sikt.Samma uppfattning framfördes av en finansanalytiker, som citerades i WallStreet Journal: "Det är positivt, men förmodligen ett långsiktigt projekt förbåda parter".En annan analytiker i London sa till samma tidning: "Avtalet kommer attstärka Ericsson genom att tvinga företaget att utveckla ett nytt område."FYRA SIDOR OMVÅRA KONVERTIBLERSIDAN 9—12Undersökning avslöjar svenshens syn på oss SIDAN 2

ENAVOSSMöt Erik, 66en äktanätbyggareSISTA SIDANRapport frånExecutiveMeetingSIDAN 16—17HyllningfrånovanSIDAN 18TIDNING FOR ANSTÄLLDA INOM ERICSSON NUMMER 6 september <strong>1987</strong> Argäng 489 'Ett tufft målmen vi Ularardet!''Koncernchefen Björn Svedberg går rakt på sak i ledarenpå sidan två: årets första sex månader har i vissa avseendenvarit en besvikelse.Samtidigt konstaterar han att det blir ett tufft mål "attnå prognosen som talar om ett bättre resultat andra halvåretjämfört med det första:— Det kräver en stor kraftansträngning av samtligamedarbetare inom koncernen. Men jag känner mig övertygadom att vi kommer att klara det.Hans övertygelse grundar sig på flera tecken. Svedbergräknar bl a med att pågående projekt, precis som föregåendeår, ska ge full effekt under andra halvåret då vihar stora utleveranser. Dessutom konstaterar han attprioriteringen på "ökad affärsmässighet" är på väg att geresultat. SIDAN 2 • 4—7 • 8 • 13 • 14SAMARBETE ERICSSON—IBMINOM PUBLIK TELEKOMMUNIKATION— Framtidens moderna telenät kommer att ha centrala punkter, så kallade"feature nodes", där telekommunikationstekniken och datatekniken möts.Ericsson och IBM kan tillsammans erbjuda marknaden mycket slagkraftigalösningar inom detta område, säger Björn Svedberg i en kommentar till detsamarbetsavtal som Ericsson och IBM nyligen presenterade.Avtalet innebär att vi tillsammans med IBM ska utvärdera kombinationenav våra respektive specialområden för att därigenom få fram nya eller förbättradetjänster till abonnenter i de publika telenäten. Genom centrala kombineradelösningar kan kostnadssänkningar också uppnås.Avtalet blev mycket uppmärksammat såväl i svensk som internationellpress, eftersom det är det första i sitt slag. Dagens Industri gjorde jämförelsenmed turbo-funktionen. John Meurling, ansvarig för affärsstrategi vidEricsson Tele<strong>com</strong> och huvudförhandlare med IBM i detta ärende, framhöll idagspressintervjuer att nyttan av avtalet måste ses på lång sikt.Samma uppfattning framfördes av en finansanalytiker, som citerades i WallStreet Journal: "Det är positivt, men förmodligen ett långsiktigt projekt förbåda parter".En annan analytiker i London sa till samma tidning: "Avtalet kommer attstärka Ericsson genom att tvinga företaget att utveckla ett nytt område."FYRA SIDOR OMVÅRA KONVERTIBLERSIDAN 9—12Undersökning avslöjar svenshens syn på oss SIDAN 2

2 Kontakten 6 • 87Totalt sett har årets förstasex månader ivissa aveenden varit enbesvikelse. Många enheterhar levt upp till sina planermen vi har också råkat utför en del missräkningar.Det gäller främst kabelsidani USA och de effektersom rörelsekapitalutvecklingeni Mexico med påföljandeomräkningsdifferenserhar förorsakat. Dessutomhar vi haft problemmed höga kostnader inomvissa projekt på försvarssidan.Men trots att resultatetsom helhet är svagt finnsdet ändå en hel del positivtatt peka på. Publik telekommunikationhar haft enrelativt god orderingång ivissa länder. Informtionssystemhar inom sin datadivisionoch sin kommunikationssystemdivisionkraftigtökat sin orderingång.Åtgärdsprogrammen inomInformationssystem ochPublik telekommunikation,som vi presenterade vidförra årets sexmånadersrapport,går enligt plan.Dessutom har vi med godmarginal följt våra planerpå AXE-sidan i USA.Dessa positiva inslag i sexmånadersrapporternbådargott för framtiden.Vissa av de order somhar tagits kan tas somett tecken på att prioriteringenav ökad AFFÄRS­MÄSSIGHET är på väg attge resultat. Jag räknarockså med att de satsningarsom gjorts på nya produkterinom Radiokommunikationska resultera igoda order vid kommandeproduktlanseringar.Det är andra året som vihar KAPITALHANTERINGsom ett prioriterat projekt.Vi förstärkte vår finansiellaställning kraftigt under slutetpå föregående år. Jagär inte helt nöjd med utvecklingenunder förstahalvåret i år, men jag räknarmed att pågåendeprojekt liksom föregåendeår ska ge full effekt underdet andra halvåret då vihar stora utleveranser.Vi har lämnat en prognosför helåret som pekarpå att vi ska nå ett bättreresultat andra halvåretän första halvåret. Dettabör kunna resultera i enförbättrad avkastning påsysselsatt kapital. Det ärfortfarande ett tufft mål.Detkräver en stor kraftansträngningav samtligamedarbetare inom koncernen.Men jag känner migövertygad om att vi kommeratt klara av det. Detfinns god potential till förbättringarinom samtligaaffärsområden!Björn SvedbergKoncernchefHALVÅRSBOKSLUT <strong>1987</strong>Siffrorna i sammandrag• • Faktureringen under periodenuppgick till 14 715 Mkr (15186 Mkr motsvarade period1986)Orderingången uppgick till 15218 Mkr (16 059).Utvecklingen av orderingångoch fakturering jämfört medförsta halvåret föregående århar påverkats negativt av sjunkandedollarkurs samt avyttringav vissa verksamheter.Vinsten före bokslutsdispositioneroch skatter uppgick till409 Mkr (461), varav 275 Mkr(163) utgör realisationsvinstervid försäljning av aktier och anläggningstillgångar.• • Vinst per aktie efter betaldaskatter var 6,32 kr (7,63). Efterbetalda och beräknade latentaskatter på bokslutsdisposititioneruppgick vinsten per aktietill 8,57 kr (6,62).• U Resultatet efter avskrivningarminskade med 6 procentjämfört med föregående år. Orsakenvar främst en kraftig försämringav telekabelmarknadeni USA, introduktionskostnaderför nya produkter inom Radiokommunikationsamt högaprojektkostnader inom Försvarsprodukter.Informationssystemförbättrade resultatetnågot.D • Koncernens finansnettopåverkades starkt av utvecklingeni det mexikanska dotterbolaget.Räntenettot förbättradesdäremot kraftigt.Koncernens utveckling i sammandragFakturering, MKrOrderingång, MkrOrderbestånd vid periodens slut, MkrVinst före bokslutsdispositioneroch skatter, MkrVinst efter skatteutgifter, 1) MKrVinst efter skatteutgifter och beräknadelatenta skatter på bokslutsdispositioner, MkrAntal aktier, miljonerVinst per aktie efter skatteutgifter, kronorVinst per aktie efter skatteutgifter ochberäknade latenta skatter på bokslutsdispositioner,kronor1) Periodens andel av för helåretberäknade skatteutgifter.Fakturering per affärsområde, MKRPublik TelekommunikationInformationsstystemKabelFörsvasprodukterRadiokommunikationNätbyggenKomponenterÖvrig verksamhetAvgår intern faktureringDen ekonomiska situationen iBrasilien har haft en negativ inverkanpå koncernens resultatutveckling.• • Avkastningen på sysselsattkapital förbättrades någotgenom effektivare kapitalhantering.• • Pågående stukturförändringarinom koncernen och fortsattaoffensiva satsningar på ettantal marknader har under förstahalvåret belastat resultatet.Andra halvåret förväntas ge ettbättre resultat än första.8,57 6,62 10,5914 715 15 186 16 458KOMMENTARER FRÅN AFFÄRSOMRÅDESCHEFERNA SIDORNA 4-8 13IMU undersöker företagens "identitet":Så uppfattas vi av svenskarna51% av svenska folket företagets samhällsansvar, hur avseende på storlek och ägarförhållanden.fram vilka kategorier som kän­På så sätt kan man alltså fåkänner till Ericsson ganskaeller mycket väl. Men kunskapsmätning av företags­vilka kategorier som präglar tyc­man uppfattas som arbetsgivareoch även i förekommande fall enner till mest om företagen ochhela 75% av svenska folkethar en huvudsakligen I andra steget mäter man vil­IMU har gjort 1010 intervjuer Man betraktar det som losymbol.över och underkandet om företaget.positiv inställning till ken bransch man befinner sig i, fördelat på hälften män och giskt att ett företag har en positioni image som stämmer välEricsson. Det betyder alltsåatt Ericsson har envilka produkter eller tjänster hälften kvinnor. Dessa 1010 har iman förknippas med, intresset sin tur plockats från en mängd överens med den kännedom somför det verksamhetsområde delgrupper t ex åldersgrupper, finns om företaget. Så är det t eximage/ett anseende som man arbetar inom, liksom företagetsallmänna struktur med segrupper/inflytandegrupper. och IBM. Men det finns flera fö­utbildningsgrupper och intres­med Scan, AGA, Atlas Copcoligger betydligt över självakunskapen om företaget.retag som ligger både under ochDessa fakta och mångaöver kunskapspositionen. Debästa exemplen på sådana somandra kan man få från enligger under är Bofors och Domänverketoch även Televerket.rapport som IMU — Institutetför marknadsundersökningar— publice­ställning. 76% känner till före­Här har Volvo en särklassigrade under försommaren.taget ganska eller mycket väl ochhela 87% är i huvudsak positivaDet Dagens Nyheter-ägdatill företaget.IMU gör sedan 1983 undersökningarav Corporate I mage (företagsidentitet).Hittills har sexundersökningar genomförts.Den senaste presenterades i junii år. Den här gången har man undersökt31 olika företag blandvilka kan nämnas Volvo, Ericsson,Televerket och Bofors.I första steget mäter man kunskapenom företaget, övergripandeattityd till företaget ochett stort antal detaljattityder t exinställning till företagets produkter,företagets information,Volvo intar en särklassig ställning. 76% känner till företaget ganska ellermycket väl och hela 87% är positiva till företaget. Ericsson kommersom god tvåa. Visserligen är det "bara" 51% som känner till oss väl,men å andra sidan är i huvudsak 75% positiva till vårt företag.Ericsson nr. 2Ericsson var det företag blandde undersökta som kom somnummer 2 i den här tabellen.75% var i huvudsak positiva tillföretaget trots att "bara" 51%kände till oss väl. Även SKF bedömdespå ett liknande sätt.Inom Ericsson kan vi alltsådra slutsatsen att svenska folketkänner till oss ganska bra ochhar en mycket positiv attityd tilloss.

4Kontakten 6 • 87Jan Stenberg* chef för affärsområdePublik telekommunikation:HALVÅRSBOKSLUT <strong>1987</strong>WFör Publik telekommunikation ökadeorderingången med tre procent ochfaktureringen med sex procent.En viss återhämtning har skett smal iindustriländer som i andra delar av världen. Marknadsandelarnaför AXE har ökat, framförallt iEuropa.Okad prispress och fortsatt höga utvecklingskostnaderhärpå kort sikt inte helt kunnat kompenserasgenom den effektivisering som sker inom såvälproduktion som administration, vilket givit minskademarginaler. Pågående åtgärdsprogramförväntas dock ge önskadpositiv effekt på lönsamhetenredan vid slutet av <strong>1987</strong>.9 ' Marknaden i flera länderhar gått vår väg''Under första halvårethar vi tydligt känt attmarknaden i flera ländergått vår väg. De flestaverkstäder fylls nu till kapacitetstaket.Ökningen iorderingång är ändå intemer än tre procent jämförtmed förra året, mendet sammanhänger medatt vi korrigerat ett fel iorderstocken. Det förutanskulle ökningen varit åtta.De största positiva avvikelsernamot budget harvi från marknadernaStorbritannien, Algeriet,Sverige, Schweiz och Thailand.Särskilt I-länderna,USA såväl som de i Europautvecklas väl.Faktureringen översteg 1986med sex procent. I några fall(Mexiko och Spanien) har kundenorsakat förseningar i leveransersom dock kommer att tasigen på helåret. Stora ökningarmot förra året har vi i Italien,Danmark, Holland och Spanien.EPA i Australien drabbadesoturligt av en strejk i slutet påjuni, som sänkte faktureringenbetydligt.Marginalen var lägre än 1986,men bör nu gradvis förbättrasunder resten av året. Avvikelsenmot 1986 beror främst på ensämre marginal hos EricssonTele<strong>com</strong>, som vi kände till redannär vi budgeterade. Detsammanhängde med vissa extraordinärtgynnsamma förhållanden1986. Likafullt har ETXnu en marginal som ligger drygten procent över budget. Generelltkan man dock konstateraatt vårt kostnadsläge är på tokför högt. Kraftfulla åtgärder ärav nöden och har satts in.Inte tillräckligtOmkostnader håller vi nubättre i schack än tidigare. Vi— Marginalen bör gradvis förbättras under resten av året. Men samtidigt kan konstateras att vårt kostnadsläge är på tok för högt, säger JanStenberg — här tillsammans med Lars Ekmark (t h) vid installationsavdelningen i Örnsberg i Stockholm.Foto: Bo Binatt*ligger under budget och under1986, men det är en nödvändighetoch måste kontinuerligtbevakas. Vi har också den pågåendeomstruktureringen av organisationensom inleddes förraåret och som nu drivs inom ramenför det s k nollbasprojektet.Som en summering kan mansäga att vi har gjort ett resultat inivå med förra året och det betyderatt vi inte nådde riktigt framtill budgetmålen. Resultatet ärinte tillräckligt, lika lite nu somförra året, men vår föresats äratt vi på helår skall uppnå budgetenoch bedömer det som realistisktatt det ska gå.På marknaden är konkurrensenfortsatt mycket hård med enbetydande prispress. Vår styrkamarkeras av att vi fortsätter ochvinner fler anbudstävlingar änvåra konkurrenter. Vår förmågaatt hävda oss tekniskt och kommersielltbevisades när vi tillsammansmed Matra i april toghem spelet om franska CGCT.En bra produkt, en konkurrenskraftigoffert, Ericssonsgoda renommé och mycketskickligt förhandlingsarbete avgjordesaken till vår fördel.Konsekvent strategiInbrytningen i Frankrike ärhelt i linje med vår strategi attförstärka våra positioner i storaI-länder.Köpet av minoritetens andel ivårt spanska dotterbolag Intelsaär en affär som inte är lika spektakulärsom den franska, menäven den är ett exempel på enkonsekvent strategi, ett medvetetsätt att utveckla vår närvaropå en intressant och lovandeeuropeisk marknad.Nederländerna, Italien ochSchweiz är andra europeiskamarknader där vi varit framgångsrikaunder förra året ochfortsätter att vara det under innevarandeår.England och British Tele<strong>com</strong>är nu vår största kund i Europa.Här arbetar vi med en mycketstor orderstock. Vår etablering iEngland markeras bl a av denutbyggnad av fabriken i Scunthorpesom invigdes i juli.Fullt arbeteUSA-marknaden, som ocksåhar hög prioritet, har utvecklatsplanenligt de första sex månaderna.Bl a tog vi den störstakommersiella ordern hittills genomkontraktet med US West.Kontraktet innebär bl a att 50elektromekaniska stationer iIdaho ska bytas ut mot AXEsystemet.Sammantaget har vi nu affärsrelationermed fyra av de sjuregionala Bellbolagen. Den avslutandefasen av Bellcores utvärderingav AXE-systemetslutförs under hösten och öppnarformellt vägen för en etableringav Ericsson som leverantörtill Bellbolagen. Bellcorestudienoch leveransprogrammetframöver innebär ett tufftarbete i höst.Totalt sett består intrycketfrån avstämningen av bokslutetför 1986; Vi är inget "krisföretag".Vi är på väg åt rätt håll,men har fortfarande många svårigheteratt brottas med. Alltjämtgäller att vi själva kan ochskall påverka utvecklingen genomatt attackera problemenmed kvalitet, leveransprecision,omkostnader, tillverkningskostnaderoch kapitalbindning.

6Kontakten 6 • 87HALVARSBOKSLUT <strong>1987</strong>Affärsområdet Radiokommunikationbestår i dag av ett stort antal foretag,som arbetar inom tre affärsenheter;mobiftelefoni (system och biltelefoner),landmobilradio och personsökning. Ca 65f/oav omsättningen ligger inom mobiltelefoniområdet.Därför är allt som händer där intimt förknippat medaffärsområdet» resultat På systemsidan fortsätterden positiva utvecklingen och Ericsson har underperioden ytterligare befäst sin världsledande position.Trots detta understiger såväl fakturering som resultatfjolårets siffror. Det senare främst beroendepå höga lanserings- och utvecklingskostnader förbiltelefoner. Dessutom har det nya mobiltelefonsystemet900 MHZ, som skulle avlasta NMT 450-systemet, inte utvecklats som förväntat, vilket inneburitlägre försäljning av 900-apparater än budgeterat.Detta gäller samtliga nordiska marknader.Landmobilradio har hittills i år följt budget, mendålig orderingång äventyrar resultatet för helåret.Glädjande är att konstatera att personsökarsystemvisar goda resultat och god orderingång.Nu gäller det att under resterande del av <strong>1987</strong>hitta sådana resultatförbättringsmöjligheter attårets budget kan realiseras. Nya produkter är underutveckling och intressanta samarbetsavtal har knutits.Detta skatt på längre sikt bäddaför en vidare lönsam expansionför affärsområdet.Åke Lundqvist, chef för affärsområde Radiokommunikation:Hård satsning geross tillfällig svackaEfter två år med mycketbra resultat så visar siffrornaför årets första sexmånader på ett någotsämre resultat.— Den främsta förklaringentill att vi inte kanvisa lika fina siffror i årsom förra året vid sammatidpunkt beror främst påatt vi har gjort stora satsningarpå mobiltelefonterminalerbåde vad gällerutveckling ocb marknadsföring.Det är en satsningsom kostat pengar ochännu inte hunnit ge någottillbaka. Men vi ser ändåpositivt på hösten och betraktarförsta halvåretsnedgång som en tillfälligsvacka, säger Åke Lundqvist,chef för affärsområdetRadiokommunikation.Har faktureringen kommitupp till budget?— Ja, det har den gjort menvi har haft högre kostnader än vibudgeterat och det beror på denstora satsningen på mobiltelefonterminaler.I Lund har vi inrättaten helt ny division för terminaleroch det har naturligtviskostat pengar. Under höstenkommer vi att presentera en ny,liten, bärbar telefon och utvecklingenav den har också kostat.Genom att satsa så hårt på terminalsidanhar vi nu tagit igendet försprång som våra konkurrentertidigare haft.— Vi har också lagt ned mycketpengar på HotLine-kampanjenoch introduktionen aven ny mobiltelefon för NMT900. Kampanjen är ännu inteslut, men den efterfrågan påNMT 900 som vi och andra mobiltelefontillverkarehoppas påhar inte kommit än. Däremothar vår kampanj gett större ef-— Vi har lagt ned mycket pengar på Hot Line-kampanjen, som ännu'inte är avslutad. Efterfrågan på NMT 900, som vi hoppats på, har inte kommitännu. Däremot har vår kampanj gett större efterfrågan på NMT 450-terminaler. Och speciellt roligt är det att vi nu är marknadsledande påmobiltelefoner, konstaterar Åke Lundqvist.Fota K-E Eklundterfrågan på terminaler tillNMT 450. Speciellt roligt är detatt vi nu är marknadsledande iSverige på mobiltelefoner. Detvar vi inte i fjol.— För mobiltelefonsystemengår det bra och den största utbyggnadensker i USA och England.Nu i somras fick vi ytterligareflera order i bl a Kalifornienoch Alaska. Ericsson haridag 40 procent av USA:s icke telefonbolagsägdamobiltelefonmarknad.Hur ser det ut för affärsområdetsövriga produkter?— Dit hör landmobilradio(LMR) och paging, dvs personsökareför lokala nät. LMRklarar sin budget men har litetunt med order när det gäller exportmarknaden.I Sverige ochNorden går det bra.— Någon brist på order ärdet däremot inte för personsökare.Här gäller det för fabrikeni Emmen i Holland att kunna leverera.Vad är det mest positiva somskett under första halvåret?— I slutet av januari slöt vi ettsamarbetsavtal med västtyskaSiemens, en mycket positiv ochviktig händelse. Det gäller utvecklingenav ett digitalt mobiltelefonsystemsom skall kunnaantas som europeisk standard. Ivåras bestämde sig de europeiskateleförvaltningarna för enstandard som bygger på en tekniksom är mycket lik vår, någotsom är mycket positivt för ERAoch visar vår höga tekniska nivå.— Även Ericssons köp avfranska CGCT är viktigt förERA. Utöver köpet omfattaröverenskommelsen ett industripaket,där en viktig del är samarbetemellan ERA och Matrainför det framtida europeiskadigitala mobiltelefonsystemet.Genom detta samarbete kommervi in på den franska marknaden.— En annan viktig händelse,visserligen mindre, men mycketpositiv inträffade tidigt i morsedå mobiltelefonsystemet i Auckland,Nya Zeeland invigdes.Från min bil i Stockholm var jagmed och ringde världens mestavlägsna samtal mellan två mobiltelefoneroch det med utmärktkvalitet.BRFakturering (MSEK)Antal anställdaKommer affärsområdet attklara årets budget?— Vår målsättning är att försökaklara budgeten men det ärtveksamt om det går.Hur ser framtiden ut på längresikt?— Framtiden är positiv ochden nuvarande nedgången tillfällig.Speciellt när det gällermobiltelefoni ser vi ljust påframtiden. Vi ligger i täten närdet gäller ett nytt digitalt mobiltelefonsystemsom skall introducerasi Europa.Gunilla Tamm30/619861305435530/6<strong>1987</strong>12174626

Kontakten 6 • 87 7HALVÅRSBOKSLUT <strong>1987</strong>För en tillfällig betraktare ter sig affärsområdetsställning som någotmotsägelsefull vid "halvtid" -87; faktureringenöverträffar med råge motsvarandesiffra för -86 och ligger även över budgeten.Men trots tina omsättningssiffror finns det, åtminstonetillfälligt, faktorer som ger anledning tillmissnöje. Tyvärr så dras ER As H-di vision (ledningsochdatorsystem) med ett antal idag olönsammaprojekt, vars avvecklingskostnader kraftigt belastaraffärsområdets resultat, som därför är lägre änföregående år.Å andra sidan visar flera av försvarsdivisionernainom ERA och det italienska försvarsbolaget Fl ARgoda resultat, vilket dock inte hett kan kompenseraH-divisionens förluster.Affärsområdet har en betryggande orderstock attarbeta med de närmaste åren. Beläggningen i fabrikernaär god. Däremot kan nämnas att orderingångenförsta halvåret varit svag. Detta kan dock isin helhet hänföras till förseningar i upphandlingsärendensamt den höga orderingången i slutet av1986.<strong>1987</strong> får resultatmässigt ses som ett mellanårmen med förlustprojekten avvecklade och med nyaavancerade produkter färdiga förmarknadsföring finns anledningatt tro på framtida förbättringar.Ulf II Johansson, chef för affärsområde Försv årsprodukter:Fin omsättningmen olönsammaprojekt belastarresultatet"Rörelseresultatet för förstahalvåret ligger väsentligtunder budgeterat resultat.Detta har uppkommittrots att samtliga försvarsdivisioner,med undantagför divisionen för datorsystem(H-divisionen) haröverträffat både sina budgetaroch löpande prognoser.Det senare är mycketglädjande. Men det har endastdelvis kunnat kompenseraH-divisionens storaförlust.Orderingången på ERA:s försvarsverksamheterär inte så brasom vi hade hoppats på. Orsakernatill den svaga orderingångenär två. En del av de order somvar budgeterade i år kom redanföre årsskiftet. Många order harfördröjts och kommer först underhösten eller t o m senare. Ettexempel på detta är t ex H-divisionensförväntade order frånFMV på STRIL-systemet. Isamtal med FMV har vi kommitfram till att den ekonomiskt tillgängligaramen inte medger denlösning som vi föreslagit. Vimåste alltså under hösten omarbetaförslaget i samarbete medFMV.L-divisionens (divisionen förflygelektronik) eftersläpningberor på att vi själva ligger sent iett par projekt. Där väntar vi orderunder hösten.G-divisionen (divisionen förförsvarskommunikation), somhade sin stora orderingång förraåret, ligger i intensiva förhandlingarom nya order som kommeri höst.Divisionen för försvarselektronik(Y-divisionen) kommerstarkt med många nya radarvariantermen har för närvarandetrögt med orderavsluten.S-divisionens (divisionen förmikrovågskommunikation) storaorder från förra året, MINI-LINK FM 15, till amerikanskaarmén via GTE har utlöst optioni år. Det är en glädjande uppföljning.Har det hänt något specielltpositivt under första halvåret?— Det har i en svår tid varituppmuntrande att se hur allaställt upp för att kompenseraoch begränsa resultat bort fallet.Problemen på H får vi leva medett tag. De går inte att vändafrån en vecka till en annan. Nugäller det för oss alla att fortsättai samma goda anda och presterabästa möjliga för att i möjligastemån rädda årsresultatet,trots sorgebarnet H-divisionen.— Under tiden åtgärdar vikraftfullt det som hänt på H-divisionen. Detta sker genomorganisatoriska förändringar,personella förstärkningar, koncentrationav resurser till vissanyckelaktiviteter, omförhand-— Nu gäller det för oss alla att fortsätta i samma goda anda och prestera bästa möjliga för att i möjligastemån rädda årsresultatet, trots sorgebarnet H-divisionen, säger Ulf H Johansson. Foto: Kent EHassonlingar med kunder etc.Försvarsverksamheten inomERA i ett framtidsperspektiv?— Jag vill måla en framtidsbildav försiktig optimism. Detbetyder en balanserad positivutveckling med både möjligheteroch hot.Hur har försvarsbeslutet påverkatoss?— Generellt sett är försvarsbeslutetpositivt för oss. Våraområden prioriteras inom försvaretoch det finns all anledningatt tro att vi ska utvecklaspositivt. Men det finns orosmoln.Ekonomin inom försvaretär ett bekymmer. Pengarna räckerinte till både människor ochmateriel. Det betyder att upphandlingarsenareläggs eller ivärsta fall stryks helt enkelt helaprojekt.Är ERAs produkter för dyra?— Vi har och vi tillverkar väldigtbra system och produkteroch jämfört med våra konkurrenterär vi konkurrenskraftiga.Vår styrka ligger i att göra avanceradekomplicerade, kundanpassadeprodukter. Det är då våringenjörskonst kommer bäst tillsin rätt. Vi arbetar också kontinuerligtmed att försöka höja effektiviteteni produktframtagningsprocessen.Sen kan dethända att kunderna i en hårdekonomisk situation måste göraavkall på den prestanda vi varitvana vid.— ÖB antydde i våras att detär möjligt att svenska försvaretinte kommer att ha råd att köpadet bästa som finns, hur bra ochtekniskt avancerat det än är. Dåfår vi lära oss att även göra detnäst bästa.Maud Umearus

8 Kontakten 6 • 87HALVARSBOKSLUT <strong>1987</strong>Affärsområdet utvecklas i år resultatmässigtinom budget, vilket innebären väsentlig förbättring jämfört medföregående år.Under första halvåret ökade faktureringen såväl iförhållande till föregående år som i förhallande tillbudget. De ökande utleveranserna har klarats medbibehållen eller förbättrad leveransprecision. Ökningengäller samtliga affärsenheter.En kraftigt ökad aktivitet på komponentmarknadensåväl inom som utom koncernen har qett en orderingångsom ligger 30 % över nivån frän föregåendeår. Vi noterar en ökad efterfrågan på såvälstandardkomponenter som kundspecifika integreradekretsar och kraft.Resultatet efter finansiella kostnader första halvåret1087 är totalt sett bättre än första halvåret1986, men något under budget. Släp i mikroelektronikensproduktionsuppdragning liksom försening iC-divisionens rationaliseringsprogram samt frankrikeverksamhetenär huvudskälen.Arbetande kapital har reducerats snabbare änbudgeterat genom återhållna investeringar och aktivkapitalstyrning. Kassaflödet är väsentligt bättreän föregående år.Trots ökad aktivitet har personalstyrkan reduceratsmed ca 700 personer. Personalminskning harskett i Frankrike och Australien, samt på RIFAs C-division. Personal inom tillverkning av kraftutrustningi Söderhamn har reducerats. Därutöverhar kraftverksamheten i Mexicoförts över till annan enhetRonny Lejdemalm, chef för affärsområde Komponenter:Vi förutser fortsattstabil utvecklingAffärsområde Komponenterverkar inom enmarknad som kännetecknasav snabb teknisk utveckling,alit kortare livscyklerför produkterna,snabba förändringar imarknadsbilden och enkonkurrens som inte kännerav några gränser. Efteren period av omstruktureringoch koncentrationhar RIFA, som är det dominerandebolaget inomaffärsområdet, funnit enform där produkter ochtjänster väl motsvararmarknadens behov.Vi förutser en fortsattstabil utveckling. Snabbaförändringar i behovet avenskilda produkter kräverdock att vi har en hög beredskapi att möta förändringar.Affärsområdet betjänar enmarknad både inom och utomkoncernen. Drygt hälften avfaktureringen går till koncernbolagen.Verksamheten ärvärldsomspännande. Årligenfaktureras för mer än l miljonkronor per land till mer än 30länder.Komponentområdet, specielltmikroelektroniken, har alltidkännetecknats av en snabbteknisk utveckling, allt kortarelivscykler för produkterna,kraftig årlig expansion, och enhård konkurrens. Under senareår har till detta kommit genombrottför nollfelsfilosofin,"Zero-defeet", och krav på högleveransprecision "JIT — JustIn Time".Kraftig expansionFör RIFA, med sin traditioninom kundspecifika och marknadsanpassadeprodukter ochlösningar, har de nya kravenRIFAs resurser för tillverkning av integrerade kretsar har utökats med en ny kapslingslina. RIFAs VD RonnyLejdemalm (t h) tillsammans med Mats Söderström vid den helautomatiska bondningsmaskinen irenrummet för den nya kapslingslinan.inneburit nya möjligheter somyttrat sig i kraftig expansion,även under perioder då det allmännakonjunkturläget varitmindre gott.Det har också lett till att vikoncentrerat oss mot tillämpningsområdendär vi kan nåökad konkurrenskraft. Koncernensbehov har därvid stått icentrum. Vi har anpassat organisationernaför att effektivarekunna hantera det som tidigarevarit ett problem, nämligen attmed bibehållen lönsamhet kunnahantera snabba förändringari efterfrågan.RIFA har nu en organisationsom å ena sidan effektivt kanhantera den kommersiella verksamheteninom sina produktområden,mikroelektronik,kraftsystem samt kondensatoreroch standardprodukter. RIFAkan dessutom klara koncernenslångsiktiga behov av grundläggandeteknik inom vissa nyckelområden.KostnadskrävandeVi kan förvänta oss att affärsområdettotalt sett kommer attvisa upp en stabil, lönsam ochexpanderande verksamhet. Menenskilda produktgrupper kommeratt utsättas för starka behovsförändringar.Förutom attklara koncernens behov av vissaspecifika komponenter, kommeren fortsatt satsning på deninternationella marknaden attske.För Kraft har de senaste åreninneburit en mycket kostnadskrävandeomställning. Krav påeffektivare aggregat, distribueradkraft och förbättrad anpassninghar medfört att flera nyakonstruktioner måste tas fram.För närvarande pågår produktionsuppdragningav dessa nykonstruktioner.Många intressantakundprojekt inom ochutom koncernen bearbetas justnu.KoncernsamordningStandardproduktprogrammetinom produktområdet kondensatoreroch agenturprodukterär en väsentlig del av affärsområdet.I Sverige, exempelvis,är RIFA den största komponentdistributörenmed mångavärldsledande företag som leverantörer.En successiv förändringav produktprogrammetkommer efterhand att ske för attgarantera en god lönsamhet.Mikroelektroniken kommeratt få krav på ökad kretsintegration(mer komplexa kretsar) ochRonny Lejdemalm understrykervikten av att ha en hög beredskap.en fortsatt snabb förändringstakt.Kostnaderna för konstruktionshjälpmedeloch processutvecklingkommer att öka. Enkoncernsamordning förkonstruktionshjälpmedel, regleroch processer är därför nödvändig.Central rollRIFAs mikroelektronikverksamhetförväntas även i fortsättningenspela en central roll inomEricsson. Kompetens inommikroelektroniken är av intresseför en världsmarknad. Vi avseratt fortsätta vara ledande inomvissa tillämpningsområden,även utanför koncernen och internationellt.Ny teknik kräver allt större investeringarbåde i utvecklingoch i produktionsutrustning.För 90-talets halvledarteknik ärinvesteringsnivån flera miljarderkronor. Samtidigt krävs tekniki frontlinjen för att Ericssonskall kunna generera konkurrenskraftigaslutprodukter.NyckelområdenFör att säkerställa koncernenstillgång till modern teknik, utanatt behöva göra mycket stora investeringaroch ändå behållahandlingsfriheten, har Ericssonoch RIFA utvecklat en strategimed egen utveckling inom vissanyckelområden, kombineratmed tekniksamarbete med utomståendehalvledartillverkare.Under året har Ericsson gåttin i ett samarbete med Texas Instruments,som innebär att vikan vidareutveckla vår kunskapoch ligga kvar på en internationelltsett hög nivå. För att täckaalla aktuella teknikområdenkommer det att bli nödvändigtmed ytterligare avtal av liknandeslag.30/6 30/6^2 !?§É <strong>1987</strong>Fakturering (MSEK) 791 849Antal anställda | 4311 | 3617

Kontakten 6 • 87På bolagsstämman den 19 maj fattadesbeslutet att alla Ericssons anställdaskulle erbjudas konvertibla förlagsbevis,så kallade konvertibler, i företaget. Erbjudandetgäller under tiden 28 septembertill 16 oktober <strong>1987</strong>På de här sidorna kan du läsa mer omvad en konvertibel är, hur du gör för attköpa och vad det skulle innebära för dinekonomi.Jag hoppas du går medPå vår bolagsstämmaden 19 maj gav aktieägarnaDig som anställd inomEricsson-koncernen möjlighetatt teckna s k konvertiblaförlagsbevis i moderbolaget.Varför ska man varamed nu då?Ja, jag kan egentligenbara tala för mig själv. Jagtror starkt på den långsiktigautvecklingen av vårkoncern. Och konvertiblaförlagsbevis är en form avplacering som har mångafördelar.Risken att Du ska förloranågot är mycket liten.Går kursen på våra aktierupp blir Du delaktig ikursuppgången. Minskarvärdet på aktierna får Dutillbaka Dina pengar.Dessutom är det mycketstimulerande att vara engageraddirekt även pådetta sätt.Har Du några frågorpratar Du med kontaktpersonenpå Din arbetsplats.Sedan tar Du Ditteget beslut. Jag hoppas attDu går med.Det härhänderde närmastefem årenom du köperkonvertibler28 sept -16 oktkan du köpa konvertiblerEfter två år får du byta dinakonvertibler till aktier om du vill.Efter fem år byterdu dina konvertiblermot aktier, eller väljeratt få pengarna tillbaka.

Fjorton viktiga frågorkring EricssonskonvertiblerVad är en konvertibel?Konvertibel, eller som du kanske hört det benämnas"konvertibelt förlagsbevis", är en värdehandling somvisar att du lånat ut en viss summa pengar till företaget.Precis som när banken lånar ut, får du ränta på dinakonvertibler. Hur mycket du får bestäms av hur mycketdu lånat ut.Den kallas för konvertibel, därför att du efter två årkan byta — eller konvertera — den till aktier i Ericsson.Väljer du att behålla konvertibeln hela lånetiden ut,dvs fem år måste du vid det femte årets slut välja omdu ska byta till aktier, eller om du hellre vill ha tillbakapengarna du lånade ut. Väljer du att byta dina konvertiblertill aktier kan man säga att Ericsson betalar tillbakasitt lån med aktier.Idag kan man inte veta vad kursen ( = priset på aktien)på Ericssons aktie kommer att vara när du får bytain din konvertibel. Säg att du köper en konvertibel för100 kronor och fem år senare byter den mot en aktiesom har en kurs på 200 kronor. Då är du alltså 100 kronorrikare. Pengarna får du den dag du väljer att säljaaktien.C H Ros:"Därför tänkerjag gå med"Vad är en aktie?En aktie är en värdehandling som visar att du äger endel i företaget. För närvarande finns det över 38 miljoneraktier i Ericsson. Istället för ränta som du får på dinkonvertibel, ger aktier utdelning. Utdelningen sker varjeår och hur stor utdelningen är bestäms av hur bra dethar gått för företaget. Utdelningen är din del i vinsten.Hur blir det med länet?Du får låna till hela det belopp du tänker köpa konvertiblerför och konvertiblerna fungerar då som säkerhetför lånet. Lånet får du i Handelsbanken eller S-E-Banken. Varje år amorterar du 6% av det belopp dulånat.Det kan låta dyrt att låna, men kom då ihåg att du fårränta på de konvertibler du köpt. Du betalar alltså baraskillnaden mellan räntan på konvertiblerna och räntanpå lånet, vilket kommer att bli ca 2%.Tror du att det kan bli svårt att betala amorteringarna,finns ett lån du kan få av Ericsson som hjälper digmed betalningarna. Det lånet behöver inte amorterasmen ska betalas tillbaka om du säljer konvertiblerna ellersäljer dina aktier efter konvertering. En speciell anmälningstalongfår du hem i din brevlåda.Som du vet påverkar räntorna din skatt. Du måste betalaskatt på räntan från konvertiblerna och du får göraavdrag på skatten för den ränta du betalar till banken. Ipraktiken innebär det att den mellanskillnad du betalarför att få vara med och äga konvertibler minskas ytterligare.Vem far köpa konvertibler?Alla som den 16 oktober är tillsvidareanställda inomEricsson-koncernen.Vad kostar konvertiblerna?Priset för konvertibeln bestäms av aktiekursen. Den18 september bekräftar styrelsen priset och du kommeratt få information hemskickad.Hur mänga far jag köpa?Du får köpa max 1000 konvertibler. Skulle intressetvara så stort att antalet konvertibler inte skulle räcka,delas de rättvist mellan alla som anmält sig. Oavsett vadsom händer är du garanterad att få köpa 50 konvertibler.Varför får chefer köpa mer?Som du säkert hört får högre chefer teckna fler än1000 konvertibler. Anledningen är att cheferna är personeri vår organisation som har ett stort ansvar för attverksamheten bedrivs effektivt, och som ofta understor press måste fatta viktiga beslut. Därför borde detnästan vara ett krav från det övriga företaget att chefernai så stor utsträckning som möjligt tar en aktiv del iägandet. Det egna engagemanget är den bästa garantinför ett långsiktigt lönsamhetstänkande.Behöver jag lämna säkerhetför länen?Konvertiblerna är den enda säkerhet du behöver lämna.När du byter dina konvertibler till aktier, blir iställetaktierna säkerhet för lånet.När bör jag byta mina konvertiblertill aktier?Du måste ha konvertiblerna i minst två år. Oftast lönardet sig att behålla konvertibeln så länge som möjligt,då räntan på konvertibeln är högre än utdelningenpå aktien. Om utdelningen på aktien skulle stiga överräntan på konvertibeln och aktien är mer värd än konvertibeln,bör du däremot byta.Måste jag byta till aktier om fem aräven om kursen är lag?Nej, du kan istället välja att få dina pengar tillbaka.Vad händer om jag slutar paEricsson?Ingenting. Du får behålla både dina konvertibler ochdina lån.Måste jag betala skatt när jag byterkonvertiblerna till aktier?Nej, du skattar inte för någon vinst förrän du sålt aktierna.Vad riskerar jag att förlora?— Om vi bortser från det osannolika att Ericssonskulle gå i konkurs, då hela det belopp som du satsat gårförlorat, beror din risk helt på om du lånat eller inte.Har du inte lånat riskerar du inte att förlora någonting,eftersom Ericsson löser in konvertibeln till fullt värde.Har du lånat kan du förlora skillnaden mellan den räntadu betalat under tiden och den ränta som du under tidenhar fått på konvertiblerna. Du riskerar alltså bara skillnadenmellan låneräntan och konvertibelräntan.Hur tjänar jag sedan pengar pä minEricssonaktie?Om du väljer att byta din konvertibel mot en aktie behöverdu ju inte sälja aktien direkt. Många gånger kandet vara fördelaktigt att vänta med försäljningen tillsaktien har ett så högt värde som möjligt.Du tjänar pengar genom att köpa en aktie billigt, närkursen är låg, och sälja när kursen är hög. Aktiekursenkan gå upp och ner varje dag. Aktierna köps och säljspå Stockholms Fondbörs. Det är också på börsen somaktiens värde bestäms. Om det är många som tror attdet kommer att gå bra för Ericsson, är det också mångasom vill vara med och äga en del i företaget. Det blir dåsvårare att få tag i Ericsson-aktier och priset stiger. Ärft få som tror att det kommer att gå bra för Ericsson sådet också få som vill vara med och äga del i företaget.Då blir det lättare att få tag på Ericsson-aktier och prislktsjunker.Du kan se i tidningen varje dag hur mycket som harbetalats för aktien, dvs aktiens kurs, och utifrån detbestämma om du vill sälja eller inte.Det svåra är naturligtvis att veta om aktiens kurskommer att stiga eller om den kommer att sjunka. Ingenkan helt säkert förutse kursens utveckling i framtiden.Risken med aktier är att kursen börjar sjunka ochdu måste sälja till ett lägre pris än vad du köpt för. Ävenom kursen stiger är det svårt att veta om du skall väntamed att sälja och hoppas att kursen fortsätter stiga, ellerom du skall sälja och ta hem vinsten direkt.Som du ser finns det tre olika Ericssonaktier. Denförsta aktien som står nämnd är Ericsson A bundna. Abetyder att aktien ger en hel röst på bolagsstämman ochbundna att den bara kan ägas av svenska medborgare.Den andra aktien heter A fria och har också en hel röst,men kan ägas av både svenska och utländska medborgare,därav namnet fria. Den tredje aktien heter B fria.B betyder att aktien ger en tusendels röst bolagsstämman.Denna aktie kan också ägas av både svenska ochutländska medborgare.D:o står för Dito, vilket betyder samma som ovan.Din aktie benämns alltså D:o B fr.Efter aktien står en siffra med ett plus eller minusframför som visar hur mycket aktien stigit eller sjunkitjämfört med dagen innan.När du vill sälja din aktie kan du gå till en bank ellermäklare som hjälper dig hitta en köpare.— När det handlar om konvertibler gäller det att se framåt,säger C W Ros.Visst ser det lite dystert ut om viblickar bakåt och studerarEricssons resultat under senareår. Men när det handlar om konvertiblergäller det att se framåtPersonligen upplever jag att det på kortsikt återstår en hel del att göra för att lösakoncernens problem och få upp lönsamheten.Till syvende och sist är ju dettadet bästa sättet att påverka börskurseroch därmed tjäna en slant på våra konvertibler.Konvertiblerna byts ju till aktier om tvåtill fem år. Vid den tiden skulle det medtanke på allt vi redan gjort och vår inneboendekraft vara märkligt om vi inte nåttända fram. Det vill säga att bli ettlönsamt och starkt Ericsson.Därför tänker jag gå med.CWRosVice VD och ansvarig förEkonomi och Finans

12 Kontakten 6 • 87SÅ TYCKER DE ANSTÄLLDAAnn-Marie Gustavsson,Mölndal:— Jag tycker det är bra attvi anställda vår första chansenatt teckna konvertibler,det visar en omsorg från företagetssida. Jag tror också attdet här med konvertibler geren extra känsla för företaget,inte så att man äger det, menman kanske blir mer intresserad.Konvertiblernas prisoch räntan på lånetfastställs av styrelsen.Säkert kan du läsa i olikatidningar om reaktionernapå det satta priset.Stian Kvastad, LME-anställdasaktieägarförening:— Rent personligt kan jaginte vara mer än nöjd just nu.Jag har kämpat i många årför att alia vi anställda ska fådenna möjlighet och nu hardet äntligen blivit en realitet.Det finns egentligen bara tvåanledningar till att inte köpa:dels om man av princip intevill äga aktier, dels om manhar fått för lite information.Det viktiga nu är att budskapetverkligen når ut till alla.Just konvertibler är ju ocksåett relativt säkert sätt att fåvara med och dela på en eventuellframtida vinst. Konvertiblerär inte bara för proffs.Gösta Ed, Karlskrona:— Eftersom skattemyndigheternaredan har reageratmåste det ju vara ett förmånligterbjudande, nejskämt åsido, visst är det etterbjudande som man bör tavara på. Jag tror också att detger en naturlig koppling tillföretaget.^-OBroschyr om erbjudandetskickas hem tillalla anställda. Då får duockså en anmälningsblankett.VAD SAGER FACKET?Erik Andersson,fors:— Av vad jag har sett hittillsverkar det inte alls negativt.Vi har väl inte funderatså mycket över det ännu, menvisst verkar det som ett vettigterbjudande.Teckningstid, den tiddå du kan anmäla dittintresse för att köpakonvertibler och lämnain anmälningsblanketten.SIFPaul Kvamme:— 1 princip är det bra attEricssons anställda blir delaktigai företaget mer än barasom anställda. Jag tror attkonvertiblerna kommer attge oss en bättre känsla för vårarbetsplats. Det fina är attäven vanliga människorinom ramen för sin privatekonomikan vara med ochspara i aktier.MetallThor Nordmyr:— Det finns inga tveksamheterfrån vår sida vad gällerdelägande i konvertibler. Viser det som ett mer riskfrittsätt att spara i aktier.VAD SÄGER PROFFSEMats Hörding, placeringsrådgivare:— Att köpa konvertiblerär i princip alltid en säker ochbra affär. Man får hela tidenränta på de pengar man satsar,så risken är minimal. Ochjust när det handlar om erbjudandentill de egna anställdabrukar villkoren varaextra förmånliga. Det svårastebrukar vara att få tag i såmånga konvertibler som manvill ha.— När det gäller Ericssonhar aktien alla möjligheteratt stiga. Allt fler stora placeraresom pensionsfonder ochallemansfonder agerar påmarknaden, vilket gör storföretagensaktier mer intressanta.Stora investerare väljerstora företag att investera i.— Till alla som nu köperkonvertibler i Ericsson villjag säga att där finns ingenanledning att oroa sig överkursutvecklingen. Ericssonaktier,och i ännu högre gradkonvertibler, är nog en av deila Björkman, Visby:- Konvertibler tycker jagär en väldigt bra idé. Det geross anställda möjlighet att fåvara med i företaget på ettnytt sätt. Vår ombudsmanhar berättat och svarat påfrågor, men jag tror inte självatt jag är intresserad. Intejust nu i alla fall.' fler stora placerare agerarpå marknaden, vilket gynnar storföretagen."mest stabila investeringar jagkan tänka mig.Tilldelningen av konvertiblerbestäms ochinformation om hurmånga konvertibler dufår köpa sänds ut. Skulleintresset vara så stortatt antalet konvertiblerinte räcker, delas derättvist mellan alla somanmält intresse.Sista betalningsdagför konvertiblerna.

Kontakten 6 • 87 13HALVARSBOKSLUT <strong>1987</strong>Affärsområde Kabels försäljning ochresultat har påverkats negativt avden drastiska nedgången i optoka b elmarknadeni USA, särskilt vid jämförelsemed det mycket starka första halvåret 1986.Omstrukturering pågår för att anpassa USAkostymentitt den lägre efterfrågan. Den andra väsontiigaförklaringen till den lägre faktureringen åratt den brasilianska kabelfabriken from 1986-07-01 inte längre ingår i affärsområdetAffärsområdets övriga enheter iSverige och Latinamerika harsammantaget utvecklats positivtLars Berg, chef för affärsområde Kabel:'' Planerade målet bör nåstrots förlorat USA-år"Att den brasilianska kabelverksamhetenintelängre ingår i affärsområdetsfakturering var naturligtvisförutsett i vårbudget för <strong>1987</strong>.Däremot har effekternaav optokabelmarknadensnedgång i USA blivit störreän planerat. Priskrigethar varit förödande förlönsamheten och dessvärreäven spridit sig till andradelar av kabelmarknaden,där alla tillverkaresökt kompensera sina förlusteri optokabelvolym.Vi har därför tvingats in i ettomfattande omstruktureringsarbete,som går ut på att anpassaEricsson Inc:s försäljning, produktionoch administration tillstorleken på den marknad somkan förväntas i USA de närmasteåren.I Latinamerika kan vi noteraen fortsatt positiv utveckling förvåra kabelbolag i Columbia ochArgentina. Som vanligt är förutsägelsersvåra att göra på dennakontinent där plötsliga devalveringarav valutan kan kullkastalönsamheten i svenska kronor.Risken för sådana överraskningarhar dock reducerats genomvår minskade andel i kabelbolageni Mexico och Brasilien underdet senaste året.Splittrad bildDe svenska enheterna visar ennågot splittrad bild. ECA harhaft ett mycket bra första halvårmed hög beläggning, vilket innebarproduktion under halvasemestern i Hudiksvall t ex.Möjligheter till ytterligare förbättringi höst finns inom områdenamaterialanvändning ochskrotnivåer.Töcksfors Verkstads AB(TVAB) har under första halv-året haft svårigheter till följd avförra höstens modellbyte ochvolymuppdragning från Volvos— De svenska enheterna visar en något splittrad bild, konstaterarLars Berg (lilla bilden). Men han ser ändå möjlighetertill ytterligare förbättringar i höst — bl a inom områdena materialanvändningoch skrotnivåer. Stora bilden visar fiberdragningpå Opto i Hudiksvall.BC 30/6 30/61986 <strong>1987</strong>Försäljning (MSEK) 2123 1674Antal anställda 6017 4797sida. Kostnaderna för introduktion,utbildning och omskolningav personal har varit alltför storaoch produktionen har blivitför låg. I höst gäller det att rejältfå upp effektiviteten i produktionenigen, så att vi kan fortsättaatt vara konkurrenskraftiga pådenna prispressade marknad.'Baksmälla"Efter att ha visat fina resultatsedan starten 1985 har EricssonFiber Optics (EFO) i vår drabbatsav en viss "baksmälla" dåfibersvetsförsäljningen gåttned, och samtidigt resultaten avsatsningen på nätverkskonceptet"Ericsson Cabling Systems"dröjer. Vi är emellertid övertygadeom att denna inriktning ärden rätta och definitivt representerarEFO:s framtid. En ytterligareförstärkt samordningmed våra distributörer och säljkanalerinom BN och Bl måstedärför äga rum under hösten.Pite Partner är nu i slutfasenav sin avveckling. Den l:a aprilöverfördes all kablagetillverkningliksom även ECA:s telefonsnöreproduktiontill en nybildadPiteådivision inomTVAB. Målsättningen är här attsom egen resultatenhet inomTVAB uppnå en god och varaktiglönsamhet med huvudinriktningpå elektronik- och specialkablage.För att denna verksamhetinte skulle belastas med tungafasta kostnader, har vår fabriksfastigheti Öjebyn sålts tillPiteå kommun.'Bör nå målen"Selga å sin sida har på en fortsattsvag elgrossmarknad hållitsitt resultat väl uppe och ökatförsäljningen med ca 8%. Signalerom ökat bostadsbyggandeoch ökande industriinvesteringarkan tyda på en förbättradgrossistmarknad i höst, inteminst då för kabeldelen i sortimentet.Med de förutsättningar jagpekat på ovan bör BC-områdetutom USA kunna uppnå sinaplanerade mål för <strong>1987</strong>. I USAär däremot <strong>1987</strong> ett förlorat åroch insatserna måste syfta tillatt från 1988 och framåt uppnåen acceptabel lönsamhet.

14 Kontakten 6 • 87HALVARSBOKSLUT <strong>1987</strong>WDen andra delen av Affärsområde Nätbyggnad,Signalsystem, har kraftigtstarkt min ställning på den nordiskatrafiksignalmarknaden genom köpetav OY Fiskare trafiksignalverksamhet.Härigenom har vi fart en tillräckligt stor bas för attmöjliggöra framtida satsningar på export ochteknikutveckling.I Australien tog Ericsson Signal Systems IM undervåren en order avseende leverans av ATC (AutomaticTrain Control) till Queensland Railways. Beställningeninnebär ett systemval och öppnar möjlighetertill fortsatta leveranser. Horska Statsbanerhar gjort ett systemval förErilock 850 (ställverk), vilket beräknasge ENR order för ett antalår framöver.Biörn Linton* chef för affärsområdeNätbimunad:"Förväntar oss klara budgeten"Affärsområde Nätbyggnadredovisar en oförändradfakturering och en ökningav orderingångenmed 14 procent. Genomen stor order i Thailand ibörjan av året har Ericssonbefäst sin ställning pånätbyggnadsmarknaden iSydostasien.Köpet av finska OY FiskarsAB trafikverksamhethar medfört att Ericssonstärkt sina positionerytterligare på den nordiskatrafiksignalmarknaden.Affärsområde Nätbyggnadhar nått ett hyfsat resultat förstahalvåret, och vi förväntar ossklara årets budget. Samtligabolag utom Ericsson Network,ENS, har utvecklats positivtunder de första sex månaderna.ENS' dåliga halvårsreslutatberor främst på att flera storaorder som vi räknat med att tahar skjutits framåt i tiden. Vihar alltså inte förlorat någrabetydelsefulla order, men de harförsenats. Vi är förvissade omatt under andra halvåret ta igenen del av det vi tappat underårets första hälft.Antal åtgärderPå grund av det dåliga ekonomiskaläget i ENS har vi vidtagitett antal åtgärder för att reducerakostnaderna. Detta kommervi att fortsätta med också underandra halvåret.På övriga huvudmarknader,Sydostasien och Italien, harverksamheten utvecklats gynnsamt.I Sydostasien har vi befästvår ställning genom att i myckethård konkurrens ta en stor nätbyggnadsorderi Thailand i börjanav året. Vi håller också på attetablera oss i Brunei, där vi hartagit en smärre order och sergodaöver.affärsmöjligheterLåg nivåI Malaysia har vi ytterligaredragit ner verksamheten pågrund av det besvärliga ekonomiskaläget i landet. Men vi harklara uttalanden från myndigheternai landet om att nätbyggnadsprojektetskall fullföljas.Vår avsikt är att stanna i landet,och vi arbetar för att finna nyaaffärsmöjligheter i Malaysia.I Italien har produktivitetenfortsatt att stiga som resultat avtidigare gjorda rationaliseringar.Det största problem vi har iItalien är att den redan tidigarelåga prisnivån har pressats ytterligare.Trots detta har Sielte ochaffärsområdets övriga italienskabolag nått god lönsamhet.Vi har bildat ett bolag på Sicilienför tillverkning av kanalisation(plaströr) för nätbyggnadsverksamheteni Italien.— Samtligabolag utomEricssonNetwork,ENS, har utvecklatspositivtunderde första sexmånaderna,konstaterarBjörn Linton.Foto: Bo Binette.

Kontakten 6 • 87 15Gävle-trio under ett takVann i bowling-VM:En ny Ericsson-filial förårs förberedelser och förhandlingarkom man så fram till denUlf tartre olika Ericsson-företag,invigdes den 1 augusti igemensamma lösningen.Det nya kontoret ligger i en tidigaremellanstadieskola. Närkål påGävle. Det skedde i sambandmed SM 87 i friidrottpå Gavlestadion, somgubbmytelevunderlaget blev för litet ficksponsrades av Ericsson lokalt.600 särskilt inbjudnakunder kom till filialensnya lokaler på Kaserngatan111 i stadsdelen Brynas.Här samsas nu Ericsson InformationSystems Sverige AB(EIV), Ericsson Network EngineeringAB (ENS) och EricssonRadio Systems Sverige AB(ERS), vilka beslutat att bedrivasin verksamhet från en gemensambas. De har sammanlagt ca60 medarbetare i sin Gävleorganisationjämnt fördelade påde tre företagen.— På det här sättet underlättarvi framför allt för kundernaatt hitta rätt, säger Örjan Edlund,anläggningsledare vidENS. Tidigare hade vi ett egetkontor, ERS ett eget kontor ochEIV hade sin service uppdeladpå två adresser. Dessutom får vilägre kostnader för gemensammatjänster som telefonväxeloch reception. Det är lätt attslussa kunderna rätt.Landets största— Den här byggnaden passaross som handsken, säger LarsHallström från ERS, som tillsammansmed Örjan Edlundtog initiativet till att skapa dengemensamma Ericsson-plattformeni Gävle. Här har vi nubl a landets största serviceverkstadför mobilradio och mobiltelefoner.Vid Gävle-filialen har EIVAlfaskop- och bankservice samtDefickbästaavkastningenVinnande lag i EricssonManagement Tournamenthemlighölls —även för vinnaren —fram till själva prisutdelningen.Vid en ceremoni underEricsson Executive Meeting isomras (se sid. 16—17) utropadeslag 112, Deadline Inc.från ERA Sverige som segra-Nu behöver kunderna bara hålla reda på en enda adress i Gävle föratt hitta till de tre Ericsson-företagen .På bilden syns Agneta Eriksson,K-Konsult i Gävle, och Åke Lindström, ENS försäljningschef i Norrland.persondator- och kontorsmaskinservice.ENS bygger tele- och datanätsamt har ett komplett utbud avförsäljning, projektering, serviceoch anläggning av telesystemprodukter.ERS har service och installationav mobiltelefoner och mobilradiosamt "Tredje Parts Service".Inom en snar framtid fårbåde EIV och ERS dessutomsäljare som blir knutna tillGävle-filialen.Årslång planeringNär ERA-fabriken i Gävle behövdeexpandera blev ERS, somtidigare fanns där, tvungna attsöka nya lokaler. Samtidigt behövdeENS nya och bättre lokaleroch EIV ville sammanförasin verksamhet. Efter drygt ettEricsson syntes väl i vimlet underSM-dagarna som lockade sammanlagt14 000 besökare.Ericsson möjlighet att hyra avkommunen.Kunder påGavlestadionDet var ingen tillfällighet attinvigninsen skedde i sambandmed SM i friidrott. De treEricsson-företagen sponsradelokalt detta evenemang. Någotsom varje tittare på Sportnytt iTV inte kunde undgå. Ericssondominerade TV-rutan med skyltar,dekaler, jackor m m.Till invigningen fick de 600kunderna först en guidning runti lokalerna. Därefter bjöds pålätt förtäring. ReceptionisternaGudrun Grönberg (ERS) ochCarina Sandmark (ENS) deladesedan ut fribiljetter till tävlingarnai friidrott. Det var ett uppskattatinslag av kunderna, somsnabbt fyllde de speciellt förEricsson reserverade läktarnapå Gavlestadion.Text och foto:Thord AnderssonBjörn Svedberg överlämnar priset till lagledaren Me Persson. Till vänster om honom Anders Norin,Mats Halvorsen och Mario Orsucci.re. Björn Svedberg delade utförstapriset — en Orreforsglasskulptur — till laget.Varje lagmedlem fick enmindre kopia av skulpturen.Vinnande lag utgjordes avÅke Persson, Anders Norin,Mats Halvorsen och MarioOrsucci.Lagets genomsnittliga avkastningpå sysselsatt kapitalvar 45,1 procent. På andråplats kom lag 85, Kings BendCorporation från RIFA i Sverigemed en genomsnittlig avkastningpå 43,1 procent.Lag 105, Manutech Inc.från Argentina, kom på tredjeplats med 42,5 procent.Ingenting särskilt— Det är faktiskt ingentingsärskilt vi har gjort föratt vinna detta prestigefylldapris, sade Åke Persson, lagledareför vinnande lag 112.Jag tror att vi gjorde det somvi alltid gör i vårt dagliga arbete.Jag tror vi har lärt ossmycket, men jag tror ocksåman kan lära sig ännu mer påmiddle-management-nivån.Jag hoppas att denna turneringpå något sätt kan användasi middle-managementutbildningen.Ulf Hämnas,EricssonkillemeddubblaVMtecken.Vem sa att bowling ären gubbsport?Påståendet hade kanskefog för sig en gång itiden, men absolut intenu längre.En Ericsson-ynglingsom definitivt tar kål påmyten är Ulf Hämnas,20. Han kan nämligen titulerasig dubbel världsmästare,dels i tvåmannalag,dels i femmannalag.Kontakten vill på detta sätt(bättre sent än aldrig...)framföra sina gratulationertill Uffe för hans dubbla VMtitlari Helsingfors på försommaren.Till vardags jobbar Ulf påTVAB.s (Töcksfors VerkstadsAB) fabrik i Koppom,nordväst om Arvika.Sin ringa ålder till trots harUlf Hämnas bowlat i tio åroch satsat rejält åtminstonede sista fem av dessa. Uffespappa var hängiven bowlareliksom han storasyster. Detvar med andra ord ganskanaturligt för honom att börjamed bowling.I tennis och vissa andralukrativa sporter kan man blimiljonär utan allt för märkvärdigaprestationer. I bowlingblir man det inte ens somvärldsmästare. Tvärtom räknasbowling till de sista idealisternasgrenar.Också enprestationUlf Hämnas tillhör denframgångsrika Arvika-klubbenBK Jösse, ny för året ibowlarnas elitserie. Dessutomtillhör han vårt seniorlandslagoch har så gjort senhan uppnådde senioråldernför två år sen. Att bokstavligenslå sej in i det svenska bowlinglandslagetär med tankepå den enorma konkurrensenen kanske minst lika storprestation som att lyckas väl iett VM.I sin bästa serie underHelsingfors-VM gjorde UlfHämnas 297 poäng, alltså trefrån full pott. Han inleddemed 11 strikar och avslutademed en "förarglig" sjua. Detvar i tvåmannatävlingen. Iden individuella tävlingenslutade han f ö på 14:e plats.Hans nästa stora mål ärVM i Singapore 1991.Kåbe Liden

16 Kontakten 6 • 87Omkring 340 personerdeltog i två omgångar iEricsson Executive Meeting,som anordnadesför första gången den29—30 juni och 1—2 julii år. Över 160 personer ichefspositioner, därav65 personer från 32 länderutanför Sverige, deltogi olika programpunkter.Dessutom återfanns administrativ-,service- och stabspersonalbland deltagarna.Representanter för Ericssonfrån fem kontinenter — Europa,Nord- och Sydamerika,Asien och Australien — hadesamlats. Med den svenskasommaren som inramningfick deltagarna nyheter frånkoncernhögkvarteret och utbytainformationer om företagshändelserrunt om i världen.Deltagarna på Ericssonsförsta Executive Meeting informeradesav företrädareför koncernstab och affärsområden,serverades grillrättertill middag och underhöllsmed svensk musik. Annantid gick åt till planeradeoch improviserade mötenbland deltagarna.— Vi kallar evenemangetett internationellt möte medsvensk accent, säger utbildningschefHans Holmqvist,som ansvarade för arrangemangen.Enligt Hans Holmqvist ärliknande möten av avgörandebetydelse i den decentraliseradeorganisation som harutvecklats inom Ericsson, sedankoncernens struktur förändrades1982. Det var dåsom Ericsson inledde förvandlingenfrån ett centraltstyrt företag till ett decentraliserat.— Trots att jag aldrighade mött de flestaav deltagarna som komtill Executive Meeting,så kändes det som omjag träffade gamla vänner,säger Yvonne Silén.Sedan januari i år harstörsta delen av Yvonnes arbetstidägnats åt att se till attdeltagarna på ExecutiveMeeting skulle få ut så mycketsom möjligt av evenemanget.Hon valde dekorationeroch menyer och samarbetadenära med resebyrånför att lägga upp sightseeing iStockholm. Under självamötet såg Yvonne och fyramedhjälpare till att deltagarnafick den service de behövde.Så ser vi ut i framtidenKostnadsminskningarinom alla enheter är ett absolutkrav om Ericssonskall uppnå en tillfredsställandevinstnivå. Det varkoncernchefens BjörnSvedbergs budskap till deltagarnavid Executive Meeting.Koncernchefendefinieradekostnader som "alla kostnadersom vi har genom hela kedjanfram till slutgiltlig leverans hoskunden". Han betonade ocksåatt en "enhet kan vara en produkttillverkad i fabrik likvälsom en mjukvara utvecklad påett kontor".Som en avslutning på sitt anförande,som berörde koncernensproblem, framgångar ochutmaningar, målade BjörnSvedberg en livfull och skarp definieradbild av "det Ericssonsom vi vill se i framtiden".Ett starkare Ericsson— Jag ser framför mig ettstarkare Ericsson — med bibehållenledande ställning inomvåra nyckelteknologier och integreradorganisation, sadeBjörn Svedberg.— Jag ser också ett Ericssonsom inser sina begränsningaroch som har lärt sig att samarbetaproduktivt med andra.— Jag ser ett välskött, progressivtEricsson som har ökat istorlek bland världens ledandeföretag.— Jag ser en blandning avsjälvsäker styrka och läroriködmjukhet.CWRos:Björn Svedberg målade upp en skarp bild av det "Ericsson vi vill se i framtiden— Jag ser en marknad medstora möjligheter till blandningav kunder inom både privat ochoffentlig sektor. Jag ser en storpotential för fast och rörligkommuniktion via olika systemdär mobil telefoni erbjuder avanceraderörliga terminaler.— Som ett resultat av dennautveckling ser jag stora fördelari samarbete mellan våra olika affärsområden,men också nyakrav på dessa områden.— Jag ser en marknad somrör sig snabbare och i allt ökadutsträckning är mer flyktig. Detinnebär att också vi måste röraoss snabbare och bli mer effektiva.— Jag ser en växande marknad,som vi till viss del måste fådel i genom företagsköp.För att framgångsrikt kunnaexpandera på nya marknadermåste Ericsson öka förtjänst ikombination med effektiv kapitalhantering,fortsatte Svedberg.Led i strategin— Det innebär i korthet att viskall koncentrera våra ansträngningarpå telekommunikationoch elektroniska försvarssystem,expandera på de europeiskaoch amerikanska marknadernaoch vidmakthålla vårstarka position i andra områdenav världen.Som ett led i denna strategi"kommer vi att bibehålla ochförädla våra starka sidor: vårt"Tre sätt att minskavåra kostnader"Chefens ansvar för avdelningensresultat och kravetatt snabbt sänka kostnadernaöver hela linjen varde två teman som Carl WilhelmRos, vice VD, berördei sitt anförande under ExecutiveMeeting.Trots den uppmuntrandeframgången som förra årets förstärktabalansräkning innebar,står Ericsson ännu inför problemetatt nå tillfredsställande avkastningpå eget kapital ochminska politisk, kommersielloch valutamässig riskexponering.— Förbättrad avkastning påeget kapital är nödvändig för attfinansiera tillväxt och utveckling,som i sin tur ger en tillfredsställandeavkastning peraktie, sade C W Ros.TresättC W Ros påpekade att kostnadsminskningarkan uppnåspå tre sätt:1) Ökad effektivitet i organisationenoch ledningsutveckling,2) Affärsmässighet3) KapitalstyrningDen sista faktorn ansåg C WRos skall ha den högsta prioritetenbland Ericssons chefer. Detär den viktigaste uppgiften förvarje chef att vidta åtgärder attförbättra betalströmmarna påegen avdelning och öka avkastningenpå eget kapital.En viktig målsättning förEricsson-koncernen är att hållaandelen arbetande kapital för<strong>1987</strong> på samma nivå som 1986,trots en förväntad ökning avförsäljningsnettot under dettaår.Två målC W Ros pekade på två långsiktigamål för koncernen:— Vi skall begränsa det konsolideradearbetande kapitalettill 40 procent av försäljningsnetto.Det totala värdet av tillgångarnamåste vara mindre ändet totala konsoliderade försäljningsnettot.C W Ros presenterade ocksåfyra strategier att förstärka deoperativa enheterna:— Det är viktigt att vidareutvecklaFinansiell planering ochkontrollsystem. Dessa systemmåste vara vinstanpassade ochkunna tillämpas i speciellasituationer inom affärsområdena.Kostnadseffektiv extern finansieringkan också tillämpassom ett alternativ till att användakoncernens egna finansieringsfonder,menade C W Ros.Risker kan minskasHan påpekade också att valutariskerkan minskas genom attbl a låna i lokala valutor. Hanföreslog också att kundernaskulle kunna erbjudas olika finansieringsmöjligheternär kassaflödetär begränsat.C W Ros pekade på tendenseni ett antal balansräkningar försystemkunnande, vår erfarenhetav att verka internationellt, vårakundrelationer och vår flexibilitet",sade koncernchefen.Ericsson måste koncentrerasig på marknader, kunder ochteknologier "där vi är tillräckligtstora och framgångsrika föratt nå den vinst som är nödvändigför fortsatt tillväxt", fortsatteSvedberg.Denna nödvändiga koncentrationoch krav på tillväxt somgaranterar fortsatt god vinstställer krav på samarbete och alliansermed andra företag.— Vi behöver sådant samarbetför att få tillgång till ny teknologioch/eller nya marknader:var Björn Svedbergs budskap.CWRosunderströkvikten avbl a affärsmässighet.att illustrera Ericssons finansiellaförbättring sedan 1984. Andeleneget kapital steg från 27,0till 30,5 procent.Skuldsättningsgraden minskadefrån 1,5-1 till 1,1-1.Arbetande kapitalnetto — iprocent av försäljningsnetto —minskade från 58 till 46 procent,vilket dock fortfarande är förmycket i förhållande till målsättningen.Viktiga faktorerC W Ros visade också på enmärkbar ökning av Ericssonskapitalomsättning, från 0,79 till0,92 förra året. De närvarandegästerna påmindes dock om attmotsvarande siffra för NorthernTele<strong>com</strong> under 1986 ocksåvar 0.92.Förbättrat finansiellt resultat,ökade marknadsandelar ochbättre marginaler kan vara viktigafaktorer när det gäller attutveckla och vidmakthålla godakundrelationer, sammanfattadeC W Ros.

Kontakten 6 • 87 :Lars Ramqvist:Vi får aldrigglömma samspeletOm teknologi betydervinst så betyder dålig teknologidålig vinst. Det varutgångspunkten i LarsRamqvists anförande omspjutspetsteknologi (Cuttingegde technologies)som kommer att ledaEricsson in i nästa årtionde.Ramqvists resa i framtidenstartade dock i historien.— Vilket är det bästa informationssystemsom någonsinskapats? Svaret är enkelt — detär kommunikation ansikte motansikte, förstärkt med denmänskliga hjärnan, förklaradeLars Ramqvist.— Det måste vara vår ledstjärnanär vi går vidare. Vi kanutveckla sofistikerade datasystemmed den absolut bästamjukvaran, men vi får aldrigglömma samspelet människamaskin.Ramqvist förutspådde att utvecklingeninom mikroelektroniken— som t ex 4-16-64 megabitDRAM-tekniken — driverindustrin framåt och gör att prisernapå både terminaler ochsystem sjunker. Fiberoptikenkommer att spela en avgöranderoll inom Ericsson under 90-talet, och det kommer att görasframsteg inom områdena artificiellintelligens och trådlösa telefoner.Hela konceptLars Ramqvist påminde lyssnarskaranom att det avgörandeför framtidens kommunikationsnät(telenät) inte är enskildakomponenter utan hela koncept.— Kunderna — privata somoffentliga — kommer att betraktaett system som en enhet,sade han. Ericssons strategi äratt vi skall kunna erbjuda gränslösasystem med många alternativamöjligheter.— Gränslös affärskommunikationöver hela världen är merän en uppgift. Begreppet angerdet vägval som koncernen gjortför framtiden, och som vi kommeratt presentera på Tele<strong>com</strong>'87, sade Ramqvist.— Vi kan utveckla sofistikerade datasystem, men vi får aldrig glömmasamspelet människa-maskin, påpekade Lars Ramqvist.Kvalitet går hand i hand medgod teknologi. Därför deladeRamqvist ut boken "Quality —The Ericsson Approach" till allanärvarande, och påpekade attden var obligatorisk läsning.FärsköverenskommelseKostnaderna för satsningenpå spjutspetsteknologi är höga.Lars Ramqvist betonade i sittanförande att Ericsson samarbetarexternt för att hålla kostnadernanere, och pekade somNils Ingvar Lundin om informationens betydelse:LYFT FRAM ETTENAT ERICSSONFör att vi ska kunnasälja våra produkter ochsystem idag, måste Ericssonvara känt för "nästanalla", sa Nils Ingvar Lundin,chef för koncernstabInformation, vid ExecutiveMeeting.— Idag räcker det inte att viär kända för våra tidigare kunder,för våra nya och potentiellakunder, för alla beslutsfattandepolitiker utan vi måste ocksåvara kända för alla de som stöderpolitikerna.— Medan Ericsson är vidakänt och respekterat av teknikerrunt om i världen, är förvaltningscheferna"som brukadevara våra enda viktiga kunder!'nu mer och mer beroende av politikernavid förvärvsbeslut,framhöll Lundin.Måste lyssna— Politikerna måste lyssnatill folkopinionen om de skauppfattas som kloka beslutsfattare,förklarade han vidare.Han menade att franska statensbeslut att sälja CGCT tilldet konsortium som leddes avEricsson inte hade varit "politiskt"möjligt om inte franskapressen accepterat Ericsson somen kvalificerad konkurrent.— Franska reportrar hade tidigarevarit skeptiska till företagetsförutsättningar, och det togtid och möda att utveckla en riktigprofil i Frankrike, sade hanbl a.Ericssons informationspolicytäcker fem specifika områden:anställda, press, investerare,marknad och samhälle.Nils Ingvar Lundin berättadeatt policyn styrs av följandegrundprinciper:1. SaklighetAll information måste varasaklig, precis och inte missledande.Vi ska aldrig ljuga. Lögnerkan skada vår image.2. ÖppenhetVi ska alltid informera, omdet inte finns speciella anledningaratt inte gå ut med information.Reportrar förstår oftastatt viss information inte kan gesut av konkurrensskäl. Men deförstår inte undanhållandet avinformation om vi inte talar omvarför den undanhålls.3. Snabbhet.Vi bör ta första initiativet tillatt direkt informera om våraegna aktiviteter. Det första reportagetsätter väldigt ofta tonenför fortsatta rapporter. Vikan inte förändra sättet vilketjournalister arbetar på, men vikan lära oss hur de arbetar, ochanpassa våra rutiner för att försäkrakorrekt täckning av Ericsson.4. Förutseende.Vi måste förutse och räknamed informationsaspekterna avallt beslutsfattande. Hur kanman tänka sig att händelser sombaseras på våra beslut behandlasi media?5. EtikVi bör respektera alla etiskaregler som en bas för att krävarespekt för våra policies, regleroch överenskommelser.DecentraliseratNils Ingvar Lundin underströkatt informationsfunktioneninom Ericsson är decentraliserad.I varje affärsområde är eninformationschef ansvarig atthålla personalen informeradoch att arbeta med media i affärsområdesfrågor,i samarbetemed Koncernstab Information.Affärsområdets informationschefär också ansvarig för innehålleti programmen förmarknadskommunikation.— All investerarinformationär samordnad på koncernnivå,underströk Lundin. Dessa aktiviteterär viktiga för att säkerställaen realistisk utvärderingav företaget och dess ställning iden internationella affärsvärlden.Kunder och potentiellaett exempel på detta på den färskaöverenskommelsen medTexas Instrument."— Vi måste samarbeta merinom koncernen för att skapa sågod vinst som möjligt, sade LarsRamqvist och påminde omEricsson's Core Business Conceptsom en sammanfattning avsitt anförande.— Jag återkommer till Ericssons"evangelium" om kostnadsminskningaröver hela linjen.För att nå dit behöver vi intebara förbättra ledningen utanockså förbättra teknologin.— All information måste varasaklig, precis och inte missledande,betonade Nils Ingvar Lundin.kunder studerar också finansanalytikersrapporter om Ericsson.MottagligI överensstämmelse medEricssons policy, har personalenrätt att bli informerad innan nyheternagått ut externt, i den utsträckningdetta kan göras utanatt bryta mot börsregler eller andrareger.Lundin konstaterade attmånga av deltagarna i ExecutiveMeeting var utnämnda tilllandskoordinatörer.— Ni är våra internationellatalesmän för koncernen sadehan, och försäkrade sina lyssnareom totalt stöd "vilken tid pådygnet som helst — dag ellernatt"."Juristenar affärsvärldensegeningenjör"— Det är trevligt attha en hink full medpengar, men det ärännu trevligare när detinte är några hål i hinken,sade Ericssonschefsjurist LennartGrabe till deltagarna påExecutive Meeting:— Ett sätt att täppatill — eller förhindra —hål är att använda sigav koncernens juridiskaexpertis.Lennart Grabe visade attföretag varje år förlorarpengar på att betala skadeståndsom skulle kunna undvikas,ersättning för skadoroch dåligt genomarbetadeöverenskommelser och kontrakt.Han menade att många avdessa förluster hade kunnatminimeras eller undvikas omjuridisk expertis hade använts.— Jurister är affärsvärldensingenjörer, sade Grabe.De utformar och bygger broarnasom är grundläggandeför att träffa korrekta kommersiella överenskommelser.Men om man ger juristernafel specifikationer så får manen felaktig bro konstruerad,varnade han.Kan undvikasLennart Grabe nämndefem prioriterade områdendär "hål i hinken" kan undvikasgenom korrekt användningav juridisk expertis:• Samarbetsavtal, närdet särskilt gäller kunskapsöverföringoch definitionerav rättigheter på marknaden.• Förvärv och avyttringar.• Kontrakt som inkluderarutvecklingsåtaganden.• Skydd av mjukvara,särskilt copyright, dokumentationav utvecklingsarbeteoch patentfrågor.• Affärer i USA och affärermed amerikanska företag.Företagsledare har betaltför att fatta affärsbeslut somgrundar sig på professionellriskbedömning, sade Grabe.— Att fatta ett beslut utanatt bedöma risken på ett professionelltsätt är att spelahögt. Det är OK om Du vinner,men om Du förlorar kanDu inte förvänta dig att bliursäktad, avslutade LennartGrabe.

18 Kontakten 6 • 87Björn Svedbergs 50-årskalas:Brittisk invigningDen 9 juli invigde Thorn Ericsson den utbyggda fabriken i Scunthorpei England. Med en investering på nära 150 MSEK har nuproduktionsytorna fördubblats. På bilden fr v Sir George Jefferson,ordförande i British Tele<strong>com</strong>, produktionschefen A Jokubaitis,Denis Keedle, borgmästare i Scunthorpe och Jan Stenberg, chefför affärsområde Publik telekommunikation.Nytt ont NamnVår VD Björn Svedbergpassade på att fylla 50 ården 4 juli. Det var en i fleraavseenden perfekt inprickaddag. 1. Det varlördag. 2. Det var förstadagen av sommarledighetenför många. 3. Mångagamla Ericssonvännerfrån hela världen fanns iStockholm efter att ha varitmed på Ericsson ExecutiveMeeting som slutadedagen innan. 4. Det ärUSA:s nationaldag —passande med tanke påvåra satsningar i USA.Det blev minst av allt någonledig dag för jubilaren. Aktiviteternaavlöste varandra från tidigmorgon till den privata avslutningsmiddagenpå Grand Hotel.Under några eftermiddagstimmarhade Björn Svedbergmottagning ute på Telemuseum.Omkring 400 gratulanter köadeför att hylla och presenta födelsedagsbarnet.En synnerligen originell ochoriginellt levererad present fickBjörn ute på Gärdet strax innanmottagningen började inne påTelemuseum. Några fallskärmshoppareur Ericsson Flygklubblandade då strax intill Björnmed följe. Presenten överlämnadesi ett kuvert. Det var en nybörjarkursi fallskärmshoppning.Björn kunde inte direkt säganär (eller om) han skulle startakursen.Förvånade och gladaPå många avdelningar och enheterinom Ericsson gick detrunt sedvanliga insamlingslistorinför Björn Svedbergs 50-årsdag.Men pengarna som samladesin användes inte på sedvanligtsätt. Istället blev det så attsex förvånade och glada Ericssonungdomarfick besked omatt dom skulle få åka på en studieresatill den stora utställning-Grattis, Björn!Du ska börjahoppa fallskärm!HansWerthén skrattari kapp medBjörn över denoriginella presenten.Björn Svedberg på Telemuseum omgiven av de sex vinnande 25-åringarna. Fr v Anders Isaksson, Åtvidaberg, Stefan Lager, Norrköping,Bo Andersson, Helsingborg, Marianne Eriksson, Norrköping,Annelie Nikelski, Katrineholm och Niclas Reuterfelt, Stockholm.Visstsyns detatt jubilarenärvan attsvängamed dirigentpinnenäventill vardags...Foto:Åke SandinBjörn och GunnelSvedbergspanar mot skyn.Jomenvisst ärdet fallskärmshopparemedEricssons flaggasom närmar sigModer Jord.en Tele<strong>com</strong> 87 i Geneve i oktoberi år.Björn Svedberg började påEricsson 1962, när han var 25 år.Omkring 900 anställda inom Ericssoni Sverige är födda 1962,och är alltså nu 25 år. Dessa varsig själva ovetande med i utlottningenav sex deltagare tillstudieresan. De fick vara med påmottagningen på Telemuseumoch ta emot den skriftliga bekräftelsenpå resan från BjörnSvedberg.m MicheleSchmidtBjörnJönssonIngvarRhedigMichele Schmidt har tillträttden vakanta befattningensom ansvarig förchefsinformation på koncernstabInformation, DI.Kent Larsson har utsettstill försäljningschef vid EricssonCables division iKungsbacka. Han kommerfrån Igelfors Bruk, där hanhade motsvarande befattning.Under augusti/septembersker en hel del förändringarpå chefsposternainom Affärsområde BX utlandsorganisation:Bo Zaine efterträderKjell Björk som chef förTeléfonos Ericsson C A(TEE) i Ecuador.Kjell Björk efterträderRolf Bäckström som chefför Ericsson de ColombiaS A (EDC).Bengt Kellgren (BX/UX) efterträder BjörnJönsson som chef för EricssonTele<strong>com</strong>municatieBengtKellgrenKentLarssonGunnarWranneB V (ETM) i Nederländerna.Björn Jönsson efterträderSven Lönnström (avgårmed pension den sista september)som chef för C iaArgentina de Teléfonos S A(CAT).Ingvar Rhedig (M/YC)har åtagit sig uppdragetsom koordinator för detfortsatta bedrivandet avnollbasplaneringen påETX-nivå. Han kommerbland annat att svara församordningen mot divisionersoch enheters processansvariga,vidareutvecklingav manualer, blanketteroch datorstöd, samtkopplingen till 1988 årsbudgetprocess och andraplaneringssystem.Gunnar Wranne (TT/SN) blir den 1 septemberchef för Ericsson Tele<strong>com</strong>savdelning för abonnentnätsprodukter(TT/SC) efterGunnar Bjurel, somövergår till utlandstjänst.

Kontakten 6 • 87 19Portugalpremiärför MD 110Det portugisiska teleochpostverket (CTT) harslutit ett 10-årigt avtal medoss om formerna för upphandlingav kommunikationssystemetMD 110 i privatanätverk.Den första ordern inomavtalets ram omfattar ettsystem för telefon- och datakommunikationsomsammanbinder sex byggnaderi centrala Lissabon,bland annat för tele- ochpostadministrationens ledningsfunktioner.Ordervärdet ligger runt13,5 miljoner kronor. Affärengick till Ericsson InformationSystems i konkurrensmed alla övriga leverantörerav informationssystem.Staten med ochutvecklar systemEricsson Data Service(EDS) bibliotekssystemErilib kommer att utvecklasmed Statskontoret sompartner. Systemet Erilib IIska följa UNIX-standardoch är tänkt att användas istatsförvaltningens bibliotek.Statskontoret finansierardelvis projektet. EDSska betala tillbaka utvecklingspengarnai den taktsom systemet säljs. Ett rekommenderatpris är cirka85 000 kronor styck.Bjuder in tillgevärsskytteEricsson Skytteklubb iMölndal inbjuder till koncernmästerskapi gevärsskytte,300 meter. Tid: lördagenden 26 september<strong>1987</strong> på Kvibergs skjutbana,Göteborg.Skjutningen omfattarklasstävlan, individuelltmästerskap samt tävlanmellan föranmälda 5-mannalag.Lagtävling och individuelltmästerskap är öppet föranställda vid Ericssonföretagi Sverige. I klasstävlingenfår även anhöriga deltaga.Samtliga klasser, Bl—B66, skjuter på 300 metersavstånd.Anmälan, som kan görasskriftligt eller per telefon,skall vara tävlingssekreterarentillhanda senast 14september.MÖ/ERA/PM/FTMRolf BengtssonEricsson Radio SystemsABBox 1001431 26 MölndalTel. 031-67 22 75 direkt031-67 10 00 vx031-91 86 02 bost.Nytt Ericssonbolagi SydostasienEricsson Network Engineering(ENS) har bildatett dotterbolag i Brunei,som ligger på norra Borneå.Det är en självständigstat (1984) efter att tidigarevarit en brittisk koloni.Det nya bolagets förstabeställning utgörs av ettuppdrag att planera utbyggnadenav telenätet iBrunei.RUNDGÅNGEIS bildar nyttNorge-bolagEricsson InformationSystems försäljningsbolag iNorge (EIO) bildade tillsammansmed ElektriskBureau (EB) den 1 juli ettgemensamt bolag förmarknadsföring av privatainformationssystem ilandet.Företaget, EB-EricssonInformation Systems,kommer nästa år att ha enomsättning på drygt 700miljoner svenska kronor.EIOs VD William Svedbergsvarar även för chefsskapeti det nya bolaget.Genom sammanslagningenskapas möjlighet attinom ett företag marknadsföraalla ingående delar iett integrerat informationssystemför tal och data i privatanätverk.Tidigare har EIO marknadsförtterminaler ochdatorsystem och EB MD110 bland annat som huvudleverantörtill norskateleverket.Ny VD i EricssonData Services AB (EDS)Den 1 september tillträddeBernt Malmkvist postensom verkställande direktöri Ericsson Data ServicesAB (EDS) efter BjörnBoldt-Christmas, som gårtill SAS och dess ledningsgrupp.Bernt Malmkvist är 46 åroch uppvuxen i Eskilstuna.Han kommer närmast frånComputer Resource ServicesAB (CRS), där hanvarit VD under ett flertalår. CRS, majoritetsägt avCarnegiekoncernen, är ettav landets största dataservicebolag.BerntMalmkvistÖver 200 sökteLundvalls stipendiumIntresset för BjörnLundvalls stipendium förstudie- och kontaktresorinom Ericssonkoncernenfortsätter att öka. Antaletsökande till <strong>1987</strong> års stipendiumuppgick till 237, vilketär 50 fler än i fjol.Följande sexton stipendiater,varav sex från enheteri Sverige, delar på cirka200 000 kronor:Gunilla Furehed (LME/K/P), Anita Castenfelt(LME/DRS), Agne Damgaard(ETX/Kristianstad),Olof Berglund (ETX/Visby) och Patricia Jungstedt(RIFA/Kista) reser tillUSA. Ben Wikman (EIS/Linköping) beger sig tillSpanien.Noeline Henrious (EPA/Australien), Josée Peters(EIC/Holland), Maria deF A Jollembeck (EDB/Brasilien), Herminda Torres(EDC/Colombia),Eduardo Gonzales Torres(TIM/Mexico), Cesar GarziaHernandez (ITS/Spanien),Martin Carpio Gasoales(ENF/Spanien) ochSandra L Johnson (EUS/USA) reser till Sverige.Australien är målet förRoger Smyth (HNZ/NewZealand) och Mexico förEduardo Santos Musetti(CEU/Uruguay).Meddelande om nästaårs stipendier lämnas i januari1988.Nya patentinom koncernenNya patent inom koncernenFörteckningen angeruppfinnarens namn, tjänsteställeoch uppfinningenstitel.Hans Andersson (RIF/KOLC), Kjell Rundkvist(ETX/TT/KGKC) ochPer-Edward Samsioe (RIF/KTC).Elektronisk säkring ingåendei ett distributionssystemför likström.Ingemar Nilsson (ETX/TT/KTK).Skåp för exempelviselektrisk utrustning.Torbjörn Olsson (ETX/TT/GC) och Hans Andersson(ETX/TX/RJ).Jordning av skåp.Dan Redin (ERA/H/TPB).Anordning för att i ettdatorstyrt presentationssystemgenerera bilder i rasterpå en bildskärm.Universitet i Kalifornienvalde MD 110Ericsson InformationSystems (EIS) digitalakommunikationssystemför tal och data, MD 110,har beställts av CaliforniaState University i San Diego.Ordervärde runt 50 miljonerkronor.MD 110 ska ge ett effektivtinformationsutbytemellan universitetets administration,medicinska enheteroch studentbostäder,som finns utspridda överett stort område.I takt med att antalet stu-"denter ökar kommer kommunikationsssystemetattbyggas ut till att omfattaöver 11 000 linjer.USA-bank satsarpå vårt banksystem"lst Nationwide Bank",som är en av de större sparbankernai USA, har tecknaten order med EricssonInformation Systems (EIS)om installation av datoriseradebanksystem. Dessaomfattar såväl terminalerför kassaarbetet som datorstödtill administrativarutiner.När installationerna genomförtsi början av nästaår kommer 300 bankkontori nio delstater att varautrustade med EIS system.RIFA säljerelmätarverksamhetenUnder augusti överlätsRIFAs elmätarverksamhetmed tillhörande kunskapsöverföringtill Billman-Landis & Gyr AB.Försäljningen gäller enny och helt elektronisk elmätare,konstruerad hosRIFA, som håller reda påårstider, dagar och tid pådygnet.I fortsättningen kommerRIFA att leverera komponenterför elmätaren till EricssonTele<strong>com</strong> i Söderhamn.Mätaren kommeratt produceras där på uppdragav Landis & Gyr.Tillbaka igen efter en sommar som imånga avseenden inte förtjänade att kallassommar. Tillbaka igen till en verklighet medgemenskapen på jobbet och stora krav påEricsson och alla oss som jobbar här.Vi har just passerat måndagen den 24 augustidå Ericssons sex-månadersrapport presenterades.Spänningen var stor på mångahåll inför den här dagen. Utanför Ericsson .undrade man hur resultatet skulle bli. Deinom Ericsson som satt inne med svaret undradehur reaktionen på resultatet skulle bliutanför Ericsson.Björn Svedberg hade vid halvårsskiftet offentligtsagt att resultatförbättringen gicklångsammare än väntat.Det blev alltså ett sämre resultat än motsvarandeperiod förra året och reaktionenblev därefter. Trots förhandsbeskedet taladetidningsrubriker om besvikelse och förluster.Ericssonaktien sjönk på börsen.Men inom Ericssons ledning så ser manpositivt på den långsiktiga resultatutvecklingen.Där har man uppenbarligen stöd frånhela svenska folket! Den slutsatsen kan mani alla fall dra om man studerar denIMU-undersökning som vi presenterar i dethär numret på sid 2.Undersökningen visar helt klart att svenskafolket har en mycket positiv inställningtill de stora svenska exportföretagen typVolvo, Ericsson och SKF.Det är t o m så när det gäller Ericsson attsvenska folket "bara" känner till oss "ganskabra". Kunskapen om vår storlek, våra huvudprodukteroch marknader är inte specielltimponerande. Men inställningen till ossden är trots detta "mycket positiv". Den påverkastydligen knappast alls av minskat resultatoch att kursen går ner några kronor.Det är skönt att känna att vi har ett rejältstöd på hemmaplan när vi ska försöka fåbättre resultat i vår kamp på den världsomspännandetelearenan.KontaktenBox 32073126 11 STOCKHOLMI redaktionen:Bengt Plomgren, redaktör ochansvarig utgivare, 08-719 98 68Bert Ekstrand, 08-719 20 48Layout:Henrik Koiga, BNL InformationSättning & montering:SatsoBildTryck:Svenska Tryckcentralen, SthlmRedaktionen förbehåller sig rättenatt redigera insänt material. Redaktionelltmaterial får citeras motangivande av källa.Kontakten utkommer med 10 nrper år.Adress- och distributionsärendensköts av respektive personalfunktion.

Kontakten 6 • 87POSTTIDNINGISSN 0345-6471Projektledaren Erik Löfstedt, ENS, och Televerkets kontrollant Jan Åke Amnell (tv) konfererar över sjökortet hur kabeln skall läggas. Vid det härstället är Angermanälven nära två kilometer bred. I bakgrunden syns Televerkets kabelläggningsfartyg M/S Wartena. Foto: HETER STEENErik Löfstedt, 66;Nätbyggaren som vägrar lägga aEN AV OSSHan är 66 år gammal ochvital som en tonåring. Hanälskar sitt jobb mer än alltannat efter 45 år inomEricssonkoncernen.Vi talar om Erik Löfstedt,legendarisk nätbyggareinom Ericsson NetworkEngineering AB (ENS),som för en tid sedan ficksilverplakett för lång anställningstidinom Ericssonkoncernen.— Egentligen gick jag i pensioni juni i år, berättar Erik överen sprakande mobiltelefonering,när vi får tag i honom utanförKramfors i Norrland. Mendom låter mig inte lämna Ericssonså lätt, säger han. Just nujobbar jag som projektledareför Kramfors/Ullånger-projektet.Här lägger avdelningenNätbyggnad-Projekt inomENS' Sverigedivision optokabelför Televerkets räkning på.ensträcka av 30 kilometer.— Den 20 augusti lade vi sjökabelöver Ångermanälven därden har en bredd på 1600 meter.För att klara detta hade vi hjälpav Televerkets kabelläggningsfartygM/S Wartena, berättarErik.Kabelskarvare— Det är ett mycket intressantoch spännande projekt,fortsätter han. Kabeln som vilägger är speciellt gjord för sjöförläggning.Den kommer frånEricsson Cables i Hudiksvalloch innehåller tolv singlemodfibrer med en kapacitet på 8000samtal per fiberpar.Erik Löfstedt började i koncernenredan 1937, i fabriken påTulegatan i Stockholm.— Där justerade jag samtalsmätare,berättar han. 1939 börjadejag som kabelskarvare vidNätavdelningen. Det rörde sigmest om jobb för Statens Järnvägarrunt om i Sverige. Det hölljag på med fram till 1948. Dågick jag över till SJ.Erik kom tillbaka till Ericsson1951 och har därefter blivit kvarinom koncernen och hela tidenjobbat vid nätbyggnadssektorn.Varit överallt— Efter några år som kabelskarvarefick jag 1953 chansenatt komma ut i världen. Colombiablev det första landet. Därvar jag arbetsledare för nätarbeteni staden Baranquilla. Sedandess har jag mest jobbat i Sydamerika,en del av världen därjag trivs mycket bra. Jag harvarit överallt utom i Paraguay,säger Erik.Längsta uppdraget var somteknisk rådgivare vid telefonförvaltningeni Equador (IETEL).Där stannade Erik i åtta år.I våras var Erik utsänd på enresa till Guatemala, Costa Rica,Salvador och Equador.— Där har vi på prov installeratenheter ur det nya ERINETprogrammet— ett helt nytt systemför nätmateriel. Våra möjligheteratt sälja dessa produkteri Sydamerika bedömer jagsom mycket goda, säger Erik.Pensionen får vänta— Erik han gick i pension ijuni. Då fick han tid över till favoritsysselsättningen— att spelagolf.— När jag sedan fick en förfråganom att ta jobbet somprojektledare för Kramfors/Ullånger-projektet, tvekade jaginte ett ögonblick. Det här uppdragetkommer att räcka till enbit in i oktober. Sedan får vi sevad det blir. Kanske någonting iSydamerika igen, skrattar Erik,som gillar Curt Nicolins förslagom flexibel pensionsålder.T»»onl Andersson

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!