Floras Trädgård - Sollentuna kommun

FlorasTrädgårdHistorisktOdlingslandskapmellan Bög och Väsby

InledningFloras Trädgård ligger vid Väsby gård i naturreservatet Östra Järvafältet,Sollentuna kommun.Mellan Bögs gård och Väsby gård finns odlingslandskapets historiabevarad. Här har jordbruket präglat landskapet från bronsålder och ända ini nutid. Fossila åkrar visar var bronsålderns bönder tog upp de förstaodlingarna. Från järnåldern finns fornborgar, gravfält, stensträngar,boplatser och åkrar. Med hjälp av kartor från 1600-talet och 1800-talet servi gränsen mellan utmark och inägomark. De visar vad som förr var åker,slåttermark och betesmark. Här finns en bit levande landsbygd med rötterlångt tillbaka i forntiden.Floras Trädgård är ett uppskattat besöksmål med information och aktivitetersom levandegör det äldre odlingslandskapets innehåll.Välkommen till Floras Trädgård och ett historiskt odlingslandskap!InnehållInledning ___________________________________ 2Floras Trädgård _____________________________ 3Historiskt odlingslandskap mellan Bög och Väsby __ 4Ogräs i åkern _______________________________ 5Ängen och hagen _____________________________ 6Växter på berghällen__________________________ 7Buskar i landskapet___________________________ 7Växter vid vägkanten _________________________ 8Ogräs kring gården ___________________________ 9Floras Trädgård, översikt _____________________ 10Bondmorans växter __________________________ 12Växter vid järnvägen _________________________ 13Nyttoväxter förr och nu _______________________ 14Sollentuna sällsamheter ______________________ 16Fjärilarnas favoriter _________________________ 17Upptäck växterna i odlingslandskapet ___________ 182

Floras TrädgårdI Floras Trädgård visas växter som har funnits i människans närhet under olikatider, från forntid fram till idag. Trädgårdens omkring 200 växter är grupperadeefter växtmiljö. Vid trädgården finns också en allmogeåker med åkerns växterodlade i en 7-årig växtföljd och äldre grödor som odlades på åkern. Trädgården ären samlingsplats för informationen kring det historiska landskapet.I trädgården växer vilda och odlade växter som hör hemma i kulturlandskapet. Endel av växterna var vanliga förr men är idag ovanliga eller finns inte alls kvar iodlingslandskapet. En tidslinje i trädgården visar växter som har odlats under olikatidsperioder och när nya odlingsväxter har introducerats. Här kan man följautvecklingen från stenålderns enkla enkornsvete, bronsålderns spethavre, järnåldernsspånadslin, medeltidens humle fram till dagens energigröda. De vildaväxterna som samlades in till stenålderns grötfrukost växer i början av tidslinjen.Museer, kommunarkiv, föreningar med flera samlar gamla skrifter, kartor ochföremål som visar vår kulturhistoria. Hembygdsgårdar och kulturmiljövårdenbevarar byggnader och kulturhistoriskt intressanta miljöer. Floras Trädgård visar enviktig del i vårt kulturarv, de växter vi har haft i vår närhet genom historien ochsom är beroende av människans bruk av marken.Trädgården startades 1993 i ett samarbete med Naturskyddsföreningen ochSollentuna kommun. Idag drivs Floras Trädgård som en del i skötseln av dethistoriska odlingslandskapet mellan Bög och Väsby. Arbetet drivs med ekonomisktbidrag från bland annat Länsstyrelsens anslag för Lokala Naturvårdssatsningar.Varje år ordnas visningar i trädgården och de som är intresserade att lära sig merom odlingslandskapets växter är välkomna att delta i vissa delar av skötseln avodlingslandskapet och trädgården.Artsammansättningen i trädgården kan variera under åretoch mellan olika år.Syftet med Floras Trädgård är att:• Sprida kunskap om odlingslandskapets innehåll och värden.• Visa exempel på den flora som finns i odlingslandskapet och vägleda reservatetsbesökare ut på egna blomstervandringar.• Vara en lokal levande artbank med växter i odling och insamling av fröer.• Vara ett levande museum som kompletterar skrifter, kartor och föremål i arkiv.• Användas vid visningar och vandringar och i Naturskolans verksamhet.• Vara en samlingsplats för informationen kring det historiska landskapet.3

Historiskt odlingslandskap mellanBög och VäsbyOmrådet kring gårdarna Bög och Väsby har genom människans bruk underårtusenden formats till ett varierat landskap. Här finns än idag odlingslandskapetshistoria väl bevarad. Genom att vi använder äldre skötselmetoder hålls gammalbondekunskap levande. Många av dagens hotade växter och djur är beroende avdet gamla odlingslandskapet. Här går naturvård och kulturmiljövård hand i hand.Odlingsmarken mellan gårdarna har fått tillbaka ett utseende som stämmer välöverens med de gamla lantmäterikartorna från 1600-talet och 1800-talet. De gamlagränserna mellan åker, slåttermark och betesmark på inägomarken är åter synliga.Inägomarken kring gårdarna finns beskriven i en egen skrift ”Historiskt odlingslandskapmellan Bög och Väsby”. På inägomarken bedriver vi traditionelltängsbruk med lieslåtter på gammal slåttermark och på en åker som förr brukats itvåsäde har åkerbruket återupptagits med hästdragna redskap. I allmogeåkern vidVäsby gård visas en 7-årig växtföljd från slutet av 1800-talet med gamla grödoroch åkerogräs. I hagarna går får, kor och hästar på bete. Flera träd hamlas för attsom förr ge lövfoder till gårdens djur.I arbetet med att restaurera ”Utmarken kring Väsby”har vi studerat gamla kartor och annat källmaterial iEdsbergsarkivet. Tillsammans med kunskap omhistorisk markanvändning har delar av den äldreutmarken återskapats. Bondens skog intill den gamlabyplatsen brukas på gammalt sätt och byns torpplatserhar röjts fram ur skogen. På en torpplats har de gamlaängs- och åkermarkerna åter tagits i bruk och enträgärdesgård har satts upp i rätt historiskt läge.Upplev en lantlig atmosfär i storstadens närhet! Åretsaktiviteter med visningar, temavandringar ochskötselträffar presenteras i ett program som anslås iområdet och på kommunens hemsida,www.sollentuna.se/natur. Välkommen att delta i denhistoriska skötseln!4

Ogräs i åkernMånga av åkerns ogräs harminskat starkt under 1900-talettill följd av effektivare utsädeskontroll,markbearbetning och besprutning.Förr följde ogräsfrön med utsädet ut på åkern igen och markberedningen fickinte bort alla ogräs. I dagens jordbruksmarker är åkerkanter, åkerholmar, vägrenaroch andra småmiljöer viktiga tillflyktsorter för många åkerogräs.Andra arter kan endast leva kvar i åkerbruket, de klara inte av konkurrensen omfröna hamnar utanför åkern. Landskapet runt Bög och Väsby har kvar mycket avde hotade miljöerna i och kring åkrarna. Några åkrar brukas på gammalt sätt.Baldersbrå – TripleurospermumperforatumBlåklint – Centaurea cyanusFliknäva – Geranium dissectumFårtunga – Anchusa arvensisGängel – Galinsoga parvifloraHästhov – Tussilago farfaraJordrök – Fumaria officinalisKalvnos – Misopates orontiumKamomill – Matricaria recutitaKlätt – Agrostemma githagoKnölsyska – Stachys palustrisKornvallmo – Papaver rhoeasLindådra – Camelina alyssumLuddvicker – Vicia villosaNattglim – Silene noctifloraNattskatta – Solanum nigrumOljedådra – Camelina sativaPenningört – Thlaspi arvensePukvete – Melampyrum arvensePurrhavre – Avena strigosaRevormstörel – Euphorbia helioscopiaRiddarsporre – Consolida regalisRåglosta – Bromus secalinusRågvallmo – Papaver dubiumRödmire – Anagallis arvensisRödtoppa – Odontites vulgarisRölleka – Achillea millefoliumSkatnäva – Erodium cicutariumSminkrot – Lithospermum arvenseStillfrö – Descurainia sophiaÅkerfräken – Equisetum arvenseÅkerkårel – Erysimum cheiranthoidesÅkerkösa – Apera spica-ventiÅkermynta – Mentha arvensisÅkerpilört – Persicaria maculosaÅkerranukel – Ranunculus arvensisÅkerrättika – Raphanus raphanistrumÅkertistel – Cirsium arvenseÅkerviol – Viola arvensisRåglosta Blåklint Klätt5

Ängenoch hagenÄngen gav djurensvinterfoder. Med lie slogbonden ängens gräs ochörter på sensommaren.Lieslåttern gav en artriksammansättning av växter. Mångfalden av blommor skapade goda förutsättningarför ett rikt djurliv. Ängen var det gamla jordbrukslandskapets värdefullaste ochvackraste plats. Ängsmarkerna är idag nästan helt försvunna och många av ängensväxter är starkt hotade. I det historiska odlingslandskapet mellan Bög och Väsbyfinns flera artrika ängar kvar som brukas på gammalt sätt.I småhagarna nära byn gick några av gårdens djur på bete. Betet skapade öppnamarker där speciella växter klarade sig. Hagen var liksom ängen ett artrikt område.Axveronika – Veronica spicataBackklöver – Trifolium montanumBacknejlika – Dianthus deltoidesBacksippa – Pulsatilla vulgarisBacksmultron – Fragaria viridisBlodnäva – Geranium sanguineumBacksippaBlåklocka – Campanula rotundifoliaBrudbröd – Filipendula vulgarisDarrgräs – Briza mediaGullviva – Primula verisGulmåra – Galium verumKattfot – Antennaria dioicaKrissla – Inula salicinaLuddlosta – Bromus hordeaceusMandelblomma – Saxifraga granulataOrmrot – Bistorta viviparaPrästkrage – Leucanthemum vulgareRödkämpar – Plantago mediaSlåtterfibbla – Hypochoeris maculataSolvända – Helianthemum nummulariumSommarfibbla – Leontodon hispidusSpåtistel – Carlina vulgarisStagg – Nardus strictaStor blåklocka – Campanula persicifoliaSvinrot – Scorzonera humilisTjärblomster – Viscaria vulgarisÄkta johnnesört – Hypericum perforatumÄngsskära – Serratula tinctoriaBrudbröd6

Växter påberghällenKring åker och äng finns berghällarmed tunt jordtäcke som snabbt torkarut. Här växer riktiga specialister. Detgäller för växterna, som texfetbladsväxter, att hushålla medvatten för att bli framgångsrika. Några avberghällens växter blommar tidigt på våren när fuktfortfarande finns kvar i marken. De torra backarna användes oftast som betesmark.Backtimjan – Thymus serpyllumBergven – Agrostis vinealisBlek fetknopp – Sedum hispanicumCirkelfetblad – HylotelephiumanacampserosGul fetknopp – Sedum acreGyllenfetblad – Phedimus aizoonHarmynta – Satureja acinosKantig fetknopp – Sedum sexangulareKaukasiskt fetblad – Phedimus spuriusLiten fetknopp – Sedum annuumLydisk fetknopp – Sedum lydiumNagelört – Erophila vernaSibiriskt fetblad – Phedimus hybridusStor fetknopp – Sedum reflexumTaklök – Sempervivum tectorumVanlig kärleksört – HylotelephiumtelephiumVit fetknopp – Sedum albumVårspergel – Spergula morisoniiBuskar i landskapetBuskar i odlingslandskapet växte på platserdär de inte stod i vägen för åkerbruk ellerängsskötsel. Odlingsrösen, berghällar ochskogsbryn är miljöer som kan innehålla enmångfald av buskar. De buskar som klarade sig i betesmarkerna hade taggar ellertornar så att djuren undvek att äta dem. Buskarna bidrog med nyttigheter både tillmänniskor och djur. Bonden kunde hämta virke till diverse redskap. Frukter ochbär gav också ett tillskott till hushållet och husdjuren.Berberis – Berberis vulgarisEn – Juniperus communisGetapel – Rhamnus catharticaKrusbär – Ribes uva-crispaMåbär – Ribes alpinumOlvon – Viburnum opulus7

Ogräs kringgårdenKring gårdens byggnader varmånga växter framgångsrika.I blomsterrabatterna ochgrönsakslanden rensades dekanske bort. Men utmedladugårdens väggar, på stallbacken, ikanten av gödselstacken och kring vedboden lyckades de slå rot. Till och med ihönsgården kunde vissa växter bli kvar. Miljöerna var ofta näringsrika och deutsattes för slitage och tramp. Det var snabbväxande, tåliga arter med godspridningsförmåga, t ex mållor och nässlor, som utnyttjade dessa miljöer.Blåmålla – Chenopodium glaucumBosyska – Ballota nigraBrunört – Prunella vulgarisBrännässla – Urtica dioicaDårört – Scopolia carniolicaFlenört – Scrophularia nodosaFörgätmigej – Myosotis sylvaticaGråbo – Artemisia vulgarisGårdsskräppa – Rumex longifoliusGåsört – Argentina anserinaHjärtstilla – Leonurus cardiacaJordreva – Glechoma hederaceaKattmynta – Nepeta catariaKirskål – Aegopodium podagrariaKnölklocka – Campanula rapunculoidesLungrot – Chenopodium bonus-henricusLöktrav – Alliaria petiolataMyskmalva – Malva moschataMästerrot – Peucedanum ostruthiumNejlikrot – Geum urbanumNorsk fingerört – Potentilla norvegicaNässelsnärja – Cuscuta europaeaPaddfot – Asperugo procumbensParksmultron – Fragaria moschataPepparrot – Armoracia rusticanaRevsmörblomma – Ranunculus repensSkelört – Chelidonium majusSkär kattost – Malva neglectaStrandfräne – Rorippa sylvestrisUppländsk vallört – Symphytum uplandicumVit kattost – Malva pusillaVitplister – Lamium albumVägmålla – Atriplex patulaÄngshaverrot – Tragopogon pratensisLungrot9

FLORAS TEMPELVÄXTER VID VÄGKANTENVÄXTER VID JÄRNVÄGENSOLLENTUNA SÄLLSAMHETERNYTTO-VÄXTERFÖRROCH NUOGRÄS I ÅKERNOGRÄS I ÅKERN10

FJÄRILARNASFAVORITEROdlingsgrupper iFloras TrädgårdÄNGENOCHHAGENÄNGENOCHHAGENOGRÄS KRING GÅRDENBOND-MORANSVÄXTERBUSKAR ILANDSKAPETVÄXTER PÅBERGHÄLLENKOMPOSTNYTTOVÄXTER FÖRR OCH NU11

BondmoransväxterDe växter somfanns i rabatterna vid boningshusetvar tåliga och lättskötta arter. De flesta var perenner som klarade klimatet braoch som kunde bli gamla. Några av arterna kan leva kvar länge vid en ödegårdeller ett gammalt torp. En del ettåriga växter och lökväxter odlades också.Akleja – Aquilegia vulgarisBlågull – Polemonium caeruleumBondpion – Paeonia festivaBorstnejlika – Dianthus barbatusBrunröd daglilja – Hemerocallis fulvaFingerborgsblomma – Digitalis purpureaFänrikshjärta – Dicentra formosaHöstflox – Phlox paniculataHöstkärleksört – Hylotelephiumspectabile x telephiumJulros – Helleborus nigerKokardblomma – Gaillardia grandifloraKrollilja – Lilium martagonLuktpion – Paeonia lactifloraLuktärt – Lathyrus odoratusLöjtnantshjärta – LamprocapnosspectabilisOrientvallmo – Papaver orientalePingstlilja – Narcissus poeticusPlymspirea – Aruncus dioicusRingblomma – Calendula officinalisRosenskära – Cosmos bipinnatusRöd hundrova – Bryonia dioicaSibirisk vallmo – Papaver croceumStor riddarsporre – Delphinium elatumStudentnejlika – Lychnis chalcedonicaTrädgårdsiris – Iris germanicaTrädgårdsstormhatt – AconitumstoerkianumÅbrodd – Artemisia abrotanumLöjtnantshjärta12

Växter vidjärnvägenDen gamla banvallen var en torr ochljus växtplats. Här trivdes växter som kundeklara den torra och näringsfattiga sanden påbanvallen. Växternas frön spreds långa sträckorutmed banvallen när tågen passerade. Idag har sandenersatts av grovt stenkross. Många av växterna har inteklarat förändringen.Bankrassing – Lepidium densiflorumBlomsterlupin – Lupinus polyphyllusEkorrkorn – Hordeum jubatumFoderlosta – Bromopsis inermisFältkrassing – Lepidium campestreFältmalört – Artemisia campestrisGråbinka – Erigeron acerGulreseda – Reseda luteaGulsporre – Linaria vulgarisHundtunga – Cynoglossum officinaleKlofibbla – Crepis tectorumKvastfibbla – Pilosella cymosaMjölkört – Epilobium angustifoliumPiggfrö – Lappula squarrosaPricknattljus – Oenothera rubricaulisRödfibbla – Pilosella aurantiacaSandvita – Berteroa incanaSkavfräken – Equisetum hyemaleStrimsporrre – Linaria repensTaklosta – Anisantha tectorumVäddklint – Centaurea scabiosaSkavfräkenPricknattljus13

Nyttoväxter förr och nuVäxterna bildar en tidslinje som visar vilka växter som varit viktiga under olikaperioder eller när de har introducerats i odling. Lokala variationer förekom. Härfinns de vilda växterna som ingick i stenålderns grötfrukost. Utvecklingen av devanliga sädesslagen visas med flera olika sorter av vete och korn. Här växer ocksågamla sorter av rovor, bönor och humle. Kännetecknande för de äldre odlingarnavar att det fanns många olika sorter med lokal anpassning och historik. Idag är detett fåtal sorter som dominerar. I tvåsädesåkern vid Bög, allmogeåkern vid Väsbyoch i torparens åker vid Väsby båtsmanstorp odlas gamla sorter av grödor.Stenåldern:Hassel – Corylus avellanaLomme – Capsella bursa-pastorisGroblad – Plantago majorSvinmålla – Chenopodium albumBrännässla – Urtica dioicaLudet kubbvete – Triticum compactumEnkornsvete – Triticum monococcumEmmervete – Triticum turgidum ssp.dicocconNaketkorn – Hordeum vulgare vulgare springGrobladEnkornsveteJärnåldern:Spånadslin – Linum usitatissimumRåg – Secale cerealeSpethavreBronsåldern:Speltvete – Triticum speltaSpethavre – Avena sativaSkalkorn – Hordeum vulgareRågSpånadslin14

Illustration: S. OlssonMedeltid:Bondböna – Vicia fabaHumle – Humulus lupulusRova – Brassica rapa ssp. rapaBovete – Fagopyrum esculentumRovaBondbönaPotatis1600-talet:2 radigt korn – Hordeumvulgare distichonBrunböna – Phaseolus vulgaris1700-talet:Potatis – Solanum tuberosumJordärtskocka – Helianthus tuberosusRödklöver – Trifolium pratenseTimotej – Phleum pratense1800-talet:Vete – Triticum aestivumHavre – Avena sativaRybs – Brassica rapa ssp. oleiferaKlöverVete1900-talet och 2000-talet:Energiskog – Salix sp.Rågvete – Triticosecale rimpauii15

Sollentuna sällsamheterHär odlas några växter med lite speciell historik i Sollentuna.Brinklosta – Bromus commutatusBrinklostan upptäcktes när Bygdevägsbron skulle byggas. Den hade här sin endakända växtplats i Sollentuna och en av de få växtplatserna i landet. För att räddakvar arten i Sollentuna väcktes idén med Floras Trädgård.Humlesuga – Stachys officinalisHumlesugan är mycket sällsynt och finns på några få platseri landet, främst i Skåne. I skogsbrynet sydost om Ravalenfinns ett större bestånd. Hur den har hamnat här ärosäkert. Den upptäcktes 1869 och kan ha spridits hitsom läkeväxt eller på naturligt sätt från söder.Lindmalva – Abutilon theophrastiFågelfröblandningar kan innehålla olika fröer somsprids ut i naturen. Lindmalvan växte några år kringår 2000 i markerna kring Väsby gård och hartroligen kommit med i någon fågelfröblandning.Lindmalvan är en spånadsväxt som ursprungligenhör hemma i Asien.Strandråg – Leymus arenariusStrandråg växer naturligt i sanddyner vid havet. VidHäggviksleden har den nyligen planterats. Den tålsaltet från vägen och bildar en blågrön slänt.Svedjenäva – Geranium bohemicumSvedjenävan är sällsynt och fröna kan ligga vilandei marken under långa tider. Efter en störning imarken eller skogsbrand vaknar de till liv och gror.Vid Tors backe fanns under några år en rikligförekomst av svedjenäva.Vitfryle – Luzula luzuloidesSkånefibbla – Crepis biennisVitrapunkel – Phyteuma spicatumVissa växter har spridits ut i naturen med gräsfröblandningar.I parkområdet kring Tegelhagens gård,som anlades i slutet av 1800-talet, finns än idagnågra arter kvar. Alla tre arterna är sällsynta i landet.BrinklostaÅlandsrot – Inula heleniumNere i sluttningen söder om Överby kvarn växer ålandsroten. Den är en gammalmedicinalväxt som nu finns spridd till platser ute i naturen.16

Fjärilarnas favoriterHär växer olika växter som lockar till sig fjärilar och andra insekter. En brafjärilsblomma skyltar sin krona, har en stark färg, är lätt att landa på och är rikpå nektar. Fjärilens sugsnabel kan komma åt nektar som finns samlad iblommas separata sporrar eller rör.I din egen trädgård väljer du växter så att fjärilarna kan hitta mat från vår tillhöst. Plantera växterna i klungor så hittar fjärilarna lättare dit.Anisisop – Agastache foeniculumBowles mynta – Mentha villosaCitronmeliss – Melissa officinalisGurkört – Borago officinalisIsop – Hyssopus officinalisJättevädd – Cephalaria giganteaKardvädd – Dipsacus fullonumKryddsalvia – Salvia officinalisKungsmynta – Origanum vulgareLavendel – Lavandula angustifoliaLupinväppling – Thermopsis montanaRöd solhatt – Echinacea purpureaStjärnflocka – Astrantia majorStortimjan – Thymus pulegioidesSyrenbuddleja – Buddleja davidiiTemynta – Monarda didymaMyntaLavendel17

Upptäck växterna i odlingslandskapet!Kring Bögs gård och Väsby gård finns ett av Stockholmstraktens bäst bevaradeäldre jordbrukslandskap. Här kan du hitta flera av växterna som hör hemma iodlingslandskapet.I kanten av åkrarna kan det löna sig att titta efter åkerogräs. Det är svårt att påförhand tala om var ogräsen växer upp. De senaste åren har riddarsporre, blåklint,nattglim, råglosta och korndådra blommat i åkrarna. Vanliga ogräs i åkern äråkertistel, kamomill och åkerviol. I tvåsädesåkern söder om Bögs gård och itorparens åker vid Väsby båtsmanstorp odlas gamla sorter av råg. Här kan ocksåovanliga ogräs dyka upp.I åkerholmarna som ligger som öar ute i åkrarna växer pukvete. Här finns ocksårödklint, åkervädd, säfferot och bockrot. Åkerholmarna hölls i det gamla jordbrukslandskapetöppna genom bete och slåtter. Kring odlingsrösena på åkerholmar brukarbuskar som krusbär och måbär växa, ibland också vildapel och fågelbär.Några ängar kring Väsby gård slås varje år med lie. Slåttermarkerna är en av deartrikaste naturtyperna. Här kan man möta en blomprakt bestående av gullviva,prästkrage, blåklocka, mandelblom, backnejlika, gulmåra, ängsvädd och johannesört.På olika platser i reservatet finns flera ovanliga slåtterväxter, som fältgentiana,låsbräken, hartmansstarr, svinrot, älväxing och darrgräs.DEABCCC18A. Floras TrädgårdB. AllmogeåkernC. SlåttermarkerD. BondeskogenE. Väsby båtmanstorpF. Tvåsädesåkern

Längs vägkanterna blommar många av betes- och slåttermarkens växter. Renfana,gulmåra, johannesört, färgkulla, oxtunga och ängsvädd växer i kanten av grusvägenmellan Bög och Väsby gård. Stallörten har en riklig förekomst utmed vägennedanför Hällens torpplats.Torrbackarna i hagarna mellan Bög och Väsby har en intressant flora. Tidigt påvåren blommar nagelört, vårveronika och vårförgätmigej. Här blommar ocksåsommarens arter tidigt när det fortfarande finns fukt kvar i marken. Mandelblom,harklöver, backnejlika, brudbröd, flentimotej och kantig fetknopp är exempel påväxter du kan se på torrbacken i beteshagen strax efter Bögs gård eller vid backen ihagen norr om Väsby gård. Nypon, hagtorn, måbär och getapel är exempel påbuskar som växer i hagarna.Kring gårdarna hittar andra växter sina favoritmiljöer. Mållorna tycker omnäringsrik mark och kan ses kring ladugårdarna. I hagen framför visningsgårdenväxer den ståtliga mållan lungrot. I gruset trycker trampörten hårt mot marken.Intill gödselstacken trivs brännässlorna.Den nyligen återskapade bondens skog intill den gamla byplatsen vid Väsbybrukas på gammalt sätt och här kommer på sikt de växter som trivs i en gles betadskog att få bra livsmiljöer, tex blåsuga, blåklocka och ängsvädd.I kanten av den öppna betesmarken vid Ravalens sydöstra strand växer humlesugasom bara finns på några få platser i Sverige.RavalenF19

HistorisktOdlingslandskapmellan Bög och VäsbyVälkommen till Floras Trädgård i naturreservatet Östra Järvafältet!I trädgården visas växter som har funnits i människansnärhet under olika tider, från forntid fram till idag.Har du frågor kan du kontakta:Sollentuna kommun/Naturvård tel 08 - 96 43 70Mer information finns på: www.sollentuna.se/naturKnistahammarenFlorasTrädgård0 500meterTEXT: RIKARD DAHLÉN, OLOF LUNDKVISTILLUSTRATIONER OCH LAYOUT: MONICA ERIKSSON, ILLUMETRYCK: SOLLENTUNA OFFSET, AUGUSTI 2007