Anvisningar examensarbete avancerad nivå 30 hp - Lärarutbildning ...

Anmälan av uppsatsämneNär studenten gör sitt sista val inom utbildningen ska det avslutande examensarbetetinom allmänt utbildningsområde anges i valwebben. Studenten anger härönskat intresseområde och om möjligt en rubrik. Studenter som vill skrivatillsammans ska ange samma intresseområde och om möjligt rubrik i valwebb.Sedan studenterna valt intresseområde/ examensarbete i ValWeb lämnasuppgifter till samordningsansvarig institution.Examensarbetet i lärarutbildningenExamensarbetet utgör en viktig del i utvecklingen av ett vetenskapligt förhållningssättoch kursen skall möjliggöra för studenterna att fördjupa tidigareförvärvade kunskaper och förmågor. Examensordningens mål är att lärarutbildningskall leda till att studenten kritiskt och självständigt kan ”tillvarata ochsystematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat…”.1 Dessa förmågor skall komma till uttryck i examensarbetet.Högskolelagen beskriver de generella mål som gäller för högskoleutbildning. Påavancerad nivå ska studenten fördjupa de mål som anges på grundnivå. Detinnebär bland annat att inom vetenskapliga ramar självständigt och kritiskt sökaoch värdera kunskap. För avancerad nivå gäller även att ”självständigt integreraoch använda kunskaper” samt ”hantera komplexa företeelser, frågeställningaroch situationer” 2 .Syftet med examensarbetet är tvåfaldigt, dels och framför allt ska det förberedastudenterna för den kommande yrkesverksamheten, dels ska det förbereda för enframtida forskarutbildning. Det problem som ska behandlas i examensarbetetska ha en utbildningsvetenskaplig hemvist.Ett utbildningsvetenskapligt problemområdeUtbildningsvetenskap definieras av Vetenskapsrådet som ”forskning ombildning, utbildning, undervisning och lärande”, vilket bland annat innebär ”attbelysa aktuella och grundläggande frågor i den pedagogiska praktiken ochlärares yrkesutövning”. 3 Utbildningsvetenskap omfattar forskning om processerpå individ-, grupp- och strukturell nivå, inom verksamheter som förskola, skola,fritidshem, vuxenutbildning samt universitet. Utbildningsvetenskap är därmedett samlingsbegrepp för olika forskningsinriktningar som berör läraresprofessionella verksamhetsområde.Det är lärarkompetensen - de kunskaper och förmågor som en verksam lärarebehöver utöver ämneskunskaper - som ska fördjupas och breddas genomexamensarbetet. Lärarkompetensen betraktas som en helhet bestående av många1 http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskoleforordningen/hogskoleforordningen_b2.shtml (s 64)2 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm (se bilaga)3 http://www.vr.se/huvudmeny/sokabidrag/vetenskapsradetsutlysningar/utlysningsvy.4.aad30e310abcb9735780004381.html?resourceId=-1948&languageId=11

delar som var för sig kan fördjupa och/eller bredda denna helhet. Examensarbetetkan således även vara kopplat till ett undervisningsämne. Ettexamensarbete på avancerad nivå innebär att fördjupa och utveckla vetandetinom ett bestämt problemområde av betydelse för lärar-professionen. Genuinaforskningsproblem kännetecknas av komplexitet. Uppgiften är att hanterakomplexiteten genom att utreda, granska och sammanlänka flera aspekter avproblemet.I examensarbetet skall således den studerande formulera och behandla ettavgränsat problem med anknytning till det framtida yrket. En plattform förvetenskaplig kunskapsbildning är tidigare forskning inom området. För att ringain det utbildningsvetenskapliga sammanhang som problemet är en del av krävsen gedigen forskningsgenomgång. Uppsatsarbetet innebär vidare att samlarelevant empiriskt material, bearbeta, analysera, tolka och redovisa det i enlighetmed vetenskaplig praxis.Den utbildning i vetenskapligt arbetssätt som pågår under examensarbetetöppnar möjligheter för studenten att i sin kommande yrkesutövning:• söka och använda tidigare forskning vid utvärdering och utvecklingen avyrkesverksamheten• problematisera och kritiskt granska den egna undervisningen• använda vetenskaplig metod och teoretiska analysverktyg• kommunicera väl underbyggda analyser och argument till såväl elever,professionella yrkesgrupper som beslutsfattare och allmänhetDagens lärarprofession innebär även att studenten ska kunna ”orientera sig om,analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelseroch förändringar i omvärlden”, i enlighet med examensbeskrivningen. 4 Dettakräver utbildningsvetenskapliga kunskaper, systematiska iakttagelser ochanalyser samt en vilja att pröva nya handlingsalternativ. I lärarprofessionen ärdet viktigt att förstå och hantera en ständigt föränderlig yrkesverksamhet ochomvärld.Det vetenskapliga förhållningssättet i examensarbetet liksom i yrkesverksamhetenrepresenterar därmed en kunskapssyn som inte är normativ ellerföreskrivande, utan analytisk.En praxisnära forskningsansats som syftar till kunskapsutveckling kan då bidratill att minska det kritiserade glappet mellan vetenskap och profession genom attvisa på hur studenter och lärare kan förena dem.4 http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskoleforordningen/hogskoleforordningen_b2.shtml (s 64)2

Centrala inslag i ett examensarbete på avancerad nivåUnder sin utbildning har studenter på lärarprogrammet, inom såväl Allmännautbildningsområdet som i inriktningskurser, genomfört ett antal mindre studiersom tränat problemformulering, datainsamling, analys och redovisning. Underde inledande forskningsmetodiska seminarierna kommer dessa delar avforskningsprocessen att aktualiseras och utvecklas.Ett examensarbete kan disponeras på många olika sätt. Några centrala inslagberörs nedan. För mer utförliga genomgångar av hur en uppsats kan disponerashänvisas till den stora floran av forskningsmetodisk litteratur. När det gällerexamensarbetets omfattning är det viktigt att påpeka att innehållets kvalitet ärdet centrala, ett riktmärke i antalet sidor kan dock vara ca 40-55 sidor beroendepå om det är en eller två författare.Ett vetenskapligt språkbrukDet är inte ovanligt att människor utanför vetenskapssamhället uppfattar detvetenskapliga språkbruket som abstrakt och onödigt komplicerat. Inomvetenskapssamhället fyller det dock flera funktioner. En vetenskaplig text krävermer än andra saklighet och precision. En strävan är att minska tvetydigheten ochöka kommunicerbarheten genom att använda en överenskommen språkligbegreppsapparat. Det vetenskapliga språkbruket ska göra det skrivna trovärdigtsom vetenskaplig rapportering. Det gäller att vara observant på att vardagsbegreppkan ha en annan betydelse än de har i ett vetenskapligt sammanhang.Detta gäller exempelvis begreppet problem, som inom vetenskapen har enannan innebörd än den vardagliga betydelsen.Det vetenskapliga språkbruket har också en funktion när det gäller att i positivbemärkelse distansera sig och lämna sina personliga erfarenheter ochvärderingar till förmån för vetenskaplig systematik, tolkning och analys. Ettvetenskapligt arbetssätt innebär att försöka undvika snedvridning och inta ettprövande förhållningssätt gentemot traditionella ”sanningar”. För att svara uppmot denna ambition undviks exempelvis kulturellt eller ideologisktvärdeladdade ord. Personliga åsikter passar heller inte in i detta sammanhang.Syfte/problemformuleringEn ytterst central del i forskningsprocessen är att avgränsa och formulera denproblemställning som ska vägleda uppsatsarbetets alla faser. Formuleringar kanvisserligen finslipas under processens gång, men det är viktigt att tidigt börjafundera över, diskutera, formulera och därmed ringa in och fördjupa förståelsenför problemets omfattning och avgränsning. Problemställningen ska leda till etttydligt uttryckt syfte med ett antal preciserade forskningsfrågor. Dennaavgränsning av forskningsproblemet vägleder såväl forskningsgenomgång, sommetodval, resultat-redovisning studiens slutsatser.ForskningsgenomgångI uppsatsen är det viktigt att ta sin utgångspunkt i den samlade kunskap, somfinns inom problemområdet, såväl nationellt som internationellt. Forskningsarbetetbörjar med att via databaser och med hjälp av relevanta sökord ringa in3

tidigare forskning och teorier inom området. Detta är en tidskrävande och centraldel av uppsatsarbetet. Vid granskning av tidigare forskning bör uppmärksamhetriktas mot det kunskapsintresse som olika studier representerar. Om det ärlärande som studenten planerar att ha i fokus för kunskapsutvecklingen finns detflera möjliga teoretiska utgångspunkter, till exempel sociologisk, psykologiskeller pedagogisk teoribildning. Valet av utgångspunkt får effekter för de olikadelmoment som ingår i studien. Om studentens problemområde exempelvis rörelevers uppfattningar om vad lärande innebär är inte ämnesdidaktiska ellerämnesteoretisk forskning av direkt relevans. Omvänt, om studien avserämnesdidaktiska frågor kan tidigare forskning av övergripande strukturellkaraktär vara av mindre intresse. Det är med andra ord viktigt att identifiera denegna studiens kunskapsintresse redan vid forskningsgenomgången.Den teoretiska förankringen har betydelse för vilka begrepp som blir centrala istudien. Teorier innehåller också antaganden om människan och avgör vilkenkunskap som kan komma fram av studien. Utbildningssociologisk forskning kantill exempel fokusera på att förstå människan som ett aktivt lärande subjektbegränsad av samhälleliga omständigheter, medan renodlad behavioristiskforskning skulle inriktas mot att finna orsakssamband som förklarar mänskligtbeteende i termer av stimuli och respons. Detta kan innebära att den tidigareforskning studenten finner i sin sökning av litteratur för det aktuellaproblemområdet, kan ha oförenliga teoretiska utgångspunkter. Forskningsresultatär därför inte alltid generaliserbara till nya sammanhang. I denredovisning av tidigare forskning som görs ska examensarbetets kunskapsintressekommuniceras till läsaren. Redovisningen är en del i beskrivningen avden process som ska landa i att läsaren förstår problemområdet så som det valdakunskapsintresset anger.Hur kan värdet av litteratur om problemområdet bedömas? För att besvara denfrågan får man ta källkritiken till hjälp. I uppsatser inom akademin är det främstvetenskapliga skrifter som är aktuella, men det kan också handla om läroböcker,artiklar i dagspress och styrdokument. Källor måste dock behandlas medutgångspunkt i det värde de har i det vetenskapliga sammanhanget och det ärdärför viktigt att redovisa vilken typ av källa det rör sig om. Thurén anger fyrakällkritiska principer, äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. 5 Utifråndessa kriterier anges kunskapens ursprung och klargörs källans värde.Forskningsgenomgången består av två delar, å ena sidan de resultat som tidigareforskning kommit fram till, å andra sidan den teori/de teorier studenten valt föratt belysa det aktuella forskningsproblemet. I inledningen av uppsatsarbetetfyller genomgången av tidigare forskning och teori/teorier funktionen attprecisera forskningsproblemet och att se vad den egna studien kan bidra med. Islutskedet används de teoretiska verktygen för att analysera, tolka, förstå ochförklara de empiriska resultat studien lett till.MetodForskningsproblemet är det som styr metodvalet och studenten skall medhänvisning till syfte och forskningsfrågor kunna motivera och argumentera för5 Se vidare Thurén, T. (1997). Källkritik. Stockholm. Almqvist & Wiksell.4

datainsamlingsmetod/er, urval/undersökningsgrupp och analysmetod/er. Deolika ställningstaganden som görs skall underbyggas med och stödjas avhänvisningar till relevant metodlitteratur. På samma sätt hanteras frågor omstudiens validitet och reliabilitet. Samtliga studier skall också diskuteras medutgångspunkt i de etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet och Etikprövningsnämndenangett. 6I en redogörelse för forskningsprocessen ställs höga krav på noggrannhet.Som läsare ska det vara möjligt att följa hela proceduren från metodval tilltolkning av data. Exempelvis ska intervjufrågornas relevans motiveras ochtolkningarnas giltighet kunna påvisas. En fullödig beskrivning skall ges föratt möjliggöra för en läsare att ha kritiska synpunkter på genomförandet, dvsför att värna kritiserbarheten.Omfattningen av det empiriska underlaget har att göra med studiens syfte ochvilka kunskapsanspråk studenten har. I ett längre examensarbete som sträcker sigöver en hel termin (30 hp) finns möjlighet att belysa problemet med flera olikametoder och också att ha ett mer omfattande empiriskt underlag. Insamling avbåde kvalitativa och kvantitativa data kan vara aktuellt. Om kunskapsintresset äratt studera uppfattningar eller handlingsmönster blir det i första hand fråga omatt inhämta kvalitativa data (vanligen intervju eller observation). För att kunnafånga och beskriva en variation mellan tex elevers uppfattningar krävs ett relativtomfattande empiriskt underlag. När den kvalitativa analysen genomförts kan detockså vara av intresse att redovisa den kvantitativa fördelningen av olikauppfattningar. Kvalitativa och kvantitativa redovisningar kan i det här falletkomplettera varandra och ge ett fullödigare tolkningsunderlag. Att starta medkvantitativa data skulle kunna vara aktuellt om man redan känner till variationenav uppfattningar och vill (vanligen med enkät och fasta svarsalternativ) ta redapå fördelningen mellan olika uppfattningar i en viss grupp.För bearbetning av intervjusvar, observationer och enkätsvar finns idag en stormängd forskningsmetodisk litteratur. Vilken typ av datainsamlingsmetodstudenten valt avgör hur empirin kan bearbetas och analyseras.Sammanfattningsvis kan sägas att den tid som det tar att samla in ett fylligtempiriskt underlag ofta är väl använd tid eftersom teori och empiri då kanbefrukta varandra och leda till nya insikter och kunskaper. Det empiriskaunderlagets omfattning (antalet intervjuer, observationer eller enkäter) är enfråga som måste diskuteras och avgöras inom ansvarig institution ochkommuniceras mellan examinator, handledare och student.ResultatredovisningPresentationen av resultaten görs beskrivande och jämförande. Kvalitativa ochkvantitativa data redovisas på olika sätt. Den tolkning som gjorts av kvalitativadata kan ofta beskrivas och redovisas med hjälp av ett antal kvalitativakategorier eller mönster. Resultat av kvantitativ karaktär presenteras ofta i6 http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdfhttp://www.epn.se/start/startsida.aspx5

tabeller och/eller figurer. I analysprocessen ingår även att göra jämförelsermellan olika delar av det empiriska materialet, mellan olika typer av data ocholika undersökningsgrupper. Den sistnämnda delen av processen, att ”vrida ochvända” på resultaten är ytterst viktig för att nå fram till ny kunskap och få ettgediget underlag för resultatanalys och slutsatser.Presentationen av resultaten ska vara utförlig och transparent så att läsaren kanfölja och värdera framställningen.Resultatanalys, slutsatser och diskussionResultatanalysen innehåller tre centrala delar som är ett led i processen fram tillstudiens slutsatser och diskussion. För det första handlar det om att förståresultaten utifrån de teorier och begrepp som utgör studiens referensram. Vadbetyder resultaten i ljuset av teorin och omvänt, hur kan resultaten belysa teorin?Vilka nya frågor väcks genom att systematiskt föra samman teori och empiriskaresultat? För det andra handlar det om att jämföra studiens resultat med vadforskningen tidigare kommit fram till. Vilka mönster framträder när jämförelsergörs och hur kan de förstås? För det tredje handlar det om att problematiseralärarprofessionen utifrån vunna resultat. Vilka implikationer får resultaten förhur lärande och undervisning kan förstås, utvecklas och förändras?Det är i detta avslutande avsnitt som examensarbetet knyts ihop och studentenvisar på kritiskt förhållningssätt, kreativ förmåga och vetenskaplighantverksskicklighet.SeminarierKursen Examensarbete, 30 hp, inleds med fyra obligatoriska seminarier sombehandlar utbildningsvetenskapliga metodfrågor. Minst tre obligatoriskahandledningsseminarier följer, innan det examinerande slutseminariet.Metodseminarier1. Det första seminariet behandlar vad ett utbildningsvetenskapligt forskningsproblemär. Innebörden av områdets mångvetenskapliga karaktär diskuterasutifrån de möjligheter detta ger till att belysa varierande och outforskadeproblemområden inom praktiken. De av studenterna valda problemområdenakan här i kreativ anda problematiseras och sättas in i ett utbildningsvetenskapligtsammanhang.2. Det andra seminariet riktas mot tidigare forskning och teorier inom deutbildningsvetenskapliga delområden som studenterna valt för sitt examensarbete.Seminariet ska behandla olika nätbaserade sökmöjligheter och vikten avatt göra en gedigen forskningsgenomgång. I denna process kan också olikastudiers och teoriers kunskapsintressen och syn på människan uppmärksammas.Källkritik är vidare centralt under detta seminarium.3. Det tredje seminariet behandlar olika metoder för datainsamling samt etiskafrågor i samband med studiens genomförande. Fokus riktas mot relationenmellan forskningsproblem och val av metod/er. Metodlitteraturens betydelse för6

motivering och argumentation uppmärksammas. Omfattning av det empiriskaunderlaget såväl som kunskapsanspråk diskuteras.4. Det fjärde seminariet riktas mot den del i det vetenskapliga arbetet som utgörsav bearbetning och analys av det empiriska materialet. Här kopplas med fördeltillbaka till det andra seminariet då tidigare forskning och teori behandlades. Hurempirin analyseras hänger samman med kunskapsintresse och teori för området.Under seminariet behandlas och diskuteras olika metoder för tolkning och analyssamt skriftspråkets betydelse för kommunikation med läsaren.HandledningsseminarierMinst tre handledningsseminarier är obligatoriska och syftar till att breddastudentens förståelse för den vetenskapliga forskningsprocessen genom attmedverka i grupphandledning. Studenten förutsätts delta aktivt i diskussioner avgruppmedlemmarnas forskningsproblem och frågor. Till varje seminarietillfälleska studenten förbereda sig genom att tänka igenom vilka frågeställningar sombehöver diskuteras för den egna studien.Ett inledande seminarium anordnas tidigt för att behandla forskningsplaner ochklargöra syfte och forskningsfrågor. Under efterföljande seminarier diskuterasmetod- och analysfrågor samt utformning av examensarbetet. Före detexaminerande seminariet skall det ligga ett seminarium där studenten harmöjlighet att presentera uppsatsen i sin helhet och få konstruktiv kritik för attslutföra den. Handledaren går också igenom oppositionsförfarandet.Handledaren gör efter detta seminarium en bedömning av om examensarbetetkan läggas fram för examination. Examinator är alltid en annan än handledaren.Examinerande seminariumSyftet med examinationsseminariet är att föra en engagerad vetenskapligdiskussion kring olika teoretiska och metodologiska frågor. Den idealiskaoppositionen förmår engagera hela seminariegruppen genom att medutgångspunkt i ett specifikt examensarbete diskutera mer allmänna teoretiska,metodiska och empiriska problem. Vid seminariet där examinator fungerar somordförande genomför studenterna oppositionen på varandras arbeten.Examinator bedömer studenternas opposition och tar här särskild hänsyn tillstudentens förmåga att lyfta fram och diskutera teoretiska och metodiska frågorsom är avgörande för den vetenskapliga kvaliteten. Respondentens förmåga attutveckla och motivera sina olika ställningstaganden är också föremål förexaminators bedömning. Examinator gör den slutgiltiga bedömningen avkursbetyg.Exempel på frågor att reflektera över både under det egna arbetet och vidgranskning av andras examensarbeten:• ProblemetHur har du formulerat ditt problem? Vilken grad av originalitet har du iproblembeskrivningen? Hur väl lyckas du utifrån den pedagogiska praktikenoch utifrån forskningslitteraturen visa att problemområdet är värt attundersökas? Har du kunnat avgränsa ditt problemområde så att dinundersökning har bredd, djup och giltighet? Vilket är ditt syfte och har du7

kunnat formulera ditt faktiska problem så precist att det går att kontrolleraom du uppnår ditt syfte?• Teori, material och metodVilka angreppssätt och metoder har du valt för de problem som du angett?Hur har du beskrivit och motiverat ditt val av teori/er och begrepp förundersökningen? Vilken anknytning till forskning, undersökningar, termeroch begrepp redovisar du? Hur beskriver och motiverar du ditt val avanvänd metod/er och empiri? Hur fruktbar är teori/er och metod för attfördjupa förståelsen för problemområdet? Hur relevant och hållbar ärempirin?• RapporteringHur motiverar du strukturen på examensarbetet? Vilken betydelse harläsaren för din text? Kan läsaren följa och värdera den? Använder du en förvetenskapligt skrivande överenskommen språklig begreppsapparat? Hurframträder den vetenskapliga systematiken i uppsatsen? Är resultatredovisningenutförlig och transparent? Hur förhåller sig syfte, forskningsfrågor,teori, begrepp, empiri, resultat, analys och diskussion till varandra? Hurframträder forskningsetiska överväganden och källkritik? Vad utmärkerexamensarbetets kunskapssyn och kritiska perspektiv?• Formella aspekterHur redovisar du dina källor? Är referensteknik och källförteckningkonsekvent utifrån ett vedertaget system? Vad kan opponent ochseminariedeltagare säga om din allmänna språkbehandling? Finns detoklarheter i examensarbetet? Vilken teknisk och språklig kvalitet har dinuppsats?Studentens, handledarens och examinators rollUppsatsen och handledningen planeras tillsammans med handledaren. Infördatainsamling skall studenten rådgöra med handledaren om metod, etik ochinformation till berörda. Studenten ansvarar för att hålla kontinuerlig kontaktmed handledaren och vara väl förberedd vid handledningstillfällena. Studentenska vara aktivt deltagande vid alla seminarietillfällen. Den studerande skasjälvständigt svara för uppsatsen vid slutseminariet. Studenter som skriver i parär i lika hög grad ansvariga för hela arbetet. Båda författarna ska också kunnaredogöra för de mått och steg som de tillsammans tagit under arbetets gång. Deförväntas vara lika aktiva vid slutseminariet och kunna försvara hela arbetet,dock kan huvudansvaret för diskussionen av olika delar av uppsatsen fördelas,inför seminariet.Handledaren ansvarar för de obligatoriska seminarierna, dvs såväl för deinledande metodseminarierna som för de senare handledningsseminarierna. Hurseminarierna organiseras/samordnas avgörs av kursansvarig institution. Utöverde i kursplanen angivna obligatoriska seminarierna kan ytterligare seminarierarrangeras och också enskild handledning ges. Handledaren skall vidare i sinkontakt med studenten kunna följa arbetsprocessen och är skyldig att meddelaexaminator om kontakten varit så sparsam att det är risk för att studenten inte8

själv skrivit arbetet. Om två studenter skriver tillsammans gör handledaren enbedömning av hur aktiva de båda författarna har varit. Handledaren sätter intebetyg, det gör examinator. I de fall stora skillnader föreligger vad gäller nedlagtarbete meddelar handledaren examinator som har möjlighet att sätta olika betygpå de båda studenternas insatser.Teknisk utformning och tillstånd till spridningExamensarbetet är en offentlig handling som måste arkiveras och tillhandahållasav handledande institution om någon frågar efter det. Den kursansvarigainstitutionen ansvarar för att studenten erbjuds möjligheten att publicera sittarbete på webben i universitetsbibliotekets databas (DIVA/Det digitalavetenskapliga biblioteket). Anvisningar kan hämtas frånhttp://www.ub.umu.se/infosok/E-publicering/Exjobb_studupps_reg_090206.htmReferenslitteraturBackman, Jarl (2008, 2a uppdaterade [och utök.] uppl). Rapporter ochuppsatser. Lund: Studentlitteratur.Bell, Judith (2006, 4., [uppdaterade] uppl.). Introduktion tillforskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.Dalen, Monica (2009). Intervju som metod. Gleerups.Eriksson, Martin (2009). Referera reflekterande: konsten att referera ochcitera i beteendevetenskaperna. Studentlitteratur.Kvale, Steinar (2009). Interviews: learning the craft of qualitativeinterviewing. Los Angeles: Sage Publications.Repstad, Pål (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder isamhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.Sandin, Bengt & Säljö, Roger (red) (2006). Utbildningsvetenskap- ettkunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons förlag.Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006, 4 uppl). Examensarbetet ilärarutbildninge: undersökningsmetoder och språklig utformning.Uppsala: Kunskapsföretaget.Kullberg, Birgitta (2004, 2 [rev.] uppl). Etnografi i klassrummet. Lund:Studentlitteratur.Merriam, B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:Studentlitteratur.Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskap till fältstudier.Stockholm. Liber.Språkrådet (2008, 3., [utök.] utg.). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.Thomassen, Magdalene (2009). Vetenskap, kunskap och praxis. Gleerups.Thurén, Torsten (1997). Källkritik. Stockholm. Almqvist & Wiksell.Trost, Jan (2007, 3., [rev och utök. ] uppl.). Enkätboken. Lund:Studentlitteratur.Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: Forskningsprocess,människa, samhälle. Malmö: Gleerups.9

BilagaUtdrag ur Högskolelagen1 kap. 8 § Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskapersom eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolaneller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när detgäller konstnärlig utbildning.~~~Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.~~~Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaperoch färdigheter, utveckla förmåga att- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,- följa kunskapsutvecklingen, och- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.(SFS 2006:173).9 § Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper somstudenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.~~~Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper,färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå,- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera ochanvända kunskaper,- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser,frågeställningar och situationer, och- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer storakrav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (SFS2006:173).10