Del 2: Redovisning per nämnd - Norrköpings kommun

Gymnasienämndenom skillnader finns mellan skolorna. Det ökade antalelever har inneburit fler elever i grupperna. Vid kvalitetsarbetethar särskild vikt lagts vid att följa upp hursärskolans elever deltar i skolornas elevdemokratiskaarbete.FramtidenRiksdagen beslutade under 2004 om en reformeringav gymnasieskolan. Ett nytt individuellt program införsfrån och med läsåret 2006/07 där eleverna harrätt till heldagsstudier. Kommunen får ökat statsbidragtill denna verksamhet, men även ”Wärnerssonpengar”har anslagits för det individuella programmet.Gymnasieskolan i övrigt kommer att förändras på enrad områden från och med läsåret 2007/08. Blandannat satsas på en utveckling av de yrkesförberedandeprogrammen och framtagandet av en ny lärlingsutbildning.Dessutom kommer ämnesbetyg att införas.Inom Skolverket pågår arbete med kursplaneroch övrigt regelverk.Gymnasienämnden har tillsatt en särskild politiskledningsgrupp som arbetar med förberedelserna införreformen. Tyngdpunkten i arbetet ligger först motförändringarna i det individuella programmet. Extrasatsning på kompetensutveckling för gymnasieskolanspersonal de närmaste åren är mycket angelägenför att reformerna skall få avsedd effekt.Norrköpings kommun är starkt engagerat i utvecklingav ”Teknik-college”, ett samarbetsprojekt inomÖstergötland med mål att förstärka och vidareutvecklade tekniska utbildningarna. Utveckling av industriprogrammetkommer därför särskilt i focus. Ettliknande projekt pågår kring omvårdnadsprogrammet(”Vård-college”).Gymnasieskolan ska under 2006 arbeta för att demokratini skolan stärks genom ett breddat och fördjupatelevinflytande. Målet är att under 2006 kunnainföra styrelse med elevmajoritet på minst en gymnasieskola.Genom att avsätta särskilda medel även ibudget 2006 för att stödja demokratin i skolan tydliggörnämnden ytterligare att detta område är prioriterat.Den elevökning som väntas åren fram till 2008 krävernoggrann planering och framförhållning. År2008 beräknas knappt 600 fler elever gå i gymnasieskolanjämfört med 2005. Därefter börjar elevtaletsuccessivt att minska för att år 2014 vara cirka 1100elever färre jämfört med de högsta värdena år 2008.Både uppgång och nedgång i elevtalen kommer attkräva omfattande planeringsarbete, inte minst medhänsyn till både det stora antalet friskolor och detomfattande regionala samarbetet.Personalförsörjningen är en förändringsfaktor avmycket stor betydelse. Effekterna av pensionsavgångarbedöms dock inte vara oroväckande stora för gymnasieskolan.Problem kan dock uppkomma vid rekryteringav yrkeslärare.Det ökande antalet elever i gymnasiesärskolan gör atttvå nya inriktningar och program planeras inför höstterminen2006. Detta ger samtidigt ökade valmöjligheterför eleverna.Antalet elever som blir mottagna i särskolan under desenare årskurserna i grundskolan och inför gymnasietökar. Det är av största vikt att frågan, om en elevssvårigheter att uppnå grundskolans kunskapsmål kanbero på en utvecklingstörning, väcks så tidigt sommöjligt. Ungdomar har svårt att acceptera att de haren utvecklingstörning samtidigt som bedömningenär svår, då så många olika faktorer kan var orsaktill inlärningssvårigheterna. Dessa elever har ofta andrabehov än de, som gått längre tid i särskolan. Störreanpassningar till denna elevgrupps behov behövergöras i gymnasiesärskolan. Det nya individuellaprogrammets utbyggnad på Marielundsgymnasiet ärockså ett alternativ istället för särskola.En skolkvalitetsmätning för gymnasiesärskolan hararbetats fram och kommer att genomföras våren2006.Anpassningar för elever med fysikiska handikappbåde i särskolan och gymnasieskolan behöver förbättras.Rapporter och utredningar- Skolkvalitetsmätningen 2005 för gymnasieskolansår 2- ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingav gymnasieskolan”, regeringens proposition2003/04:140- Skolverkets arbete med gymnasieskolans utvecklingredovisas på www.skolverket.se under rubrikGymnasiet 07- ”För oss tillsammans, Om utbildning och utvecklingsstörning”,(SOU 2004:98).76 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2