Del 2: Redovisning per nämnd - Norrköpings kommun

årsredovisning2005Del 2: Redovisning per nämndÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 1

INNEHÅLLKommunrevisionen .............................................. 4Kommunfullmäktige ............................................ 7Kommunstyrelsen .............................................. 10Personalkontoret........................................... 13Näringsliv och marknadsföring ...................... 15Utskottet för välfärd och hållbar utveckling ... 20Teknik och service ......................................... 24Symfoniorkestern ............................................... 26Valnämnden ...................................................... 30Överförmyndaren ............................................... 31Stadsplaneringsnämnden ................................... 33Lokalförsörjningsenheten .............................. 34Enheten för geografisk information .............. 37Mark- och exploateringsenheten ................... 38Planenheten ................................................. 39Administrativa enheten ................................. 40Tekniska nämnden ............................................. 41Kollektivtrafiknämnden ...................................... 46Byggnads- och miljöskyddsnämnden .................. 51Brandförsvaret .............................................. 52Byggnadsnämndskontoret ............................ 55Lantmäterikontoret ....................................... 58Miljö- och hälsoskyddskontoret ..................... 59Bakteriologiska laboratoriet .......................... 62Barn- och ungdomsnämnden ............................. 63Gymnasienämnden ............................................ 73Kultur- och fritidsnämnden ................................ 77Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämnden ................................. 79Arbetsmarknadskontoret .............................. 80Utbildningskontoret-vuxenutbildningen ........ 82Flykting- och invandrarkontoret .................... 86Försörjningsstödskontoret ............................. 87Vård- och omsorgsnämnden .............................. 90Socialnämnden .................................................. 97Pågående investeringsprojekt ........................... 102Revisionsberättelse ........................................... 106Omslagsfoto:Foto: Jeppe Gustavsson2 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

NORRKÖPINGSKOMMUNÅRSREDOVISNING 2005DEL 2 - nämndernas bokslutÅrsredovisningen är framtagenav kommunstyrelsens kontor.Kontorets kontaktpersoner förårsredovisningen ärGöran Lindgren (koncernen)Yvonne Nyström (kommunen)Claes-Göran Magnell (kommunen)Produktion:InformationskontoretNorrköpings kommun 2006Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 3

KommunrevisionenAnsvarsområdeKommunrevisionen har kommunfullmäktigesuppdrag att granska,främja och pröva hela den kommunalaverksamheten enligt god revisionssed.Den kommunala verksamheten genomförsav styrelser, nämnder, beredningaroch företag. Den samladebenämningen för de förtroendevaldarevisorerna, lekmannarevisorernaoch revisionskontoret ärkommunrevisionen.Kommunrevisionen granskar föratt främja verksamheten och för attpröva om verksamheten sköts påett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställandesätt, om räkenskaperna är rättvisandeoch om den kontroll som görsinom nämnderna är tillräcklig.Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter ............................................................167 178Verksamhetens kostnader ................................................... -4 202 -3 900Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ..........................0 0Verksamhetens nettokostnad ......................................... -4 035 -3 722Budget ................................................................................4 143 3 961Årets resultat .........................................................................108 239Nettoinvesteringar ....................................................................0 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ...................................................................4,0 4,0Antal anställda ..........................................................................4 4PersonalkostnaderLöner ...................................................................................1 830 1 571- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................353 340- varav löner till arbetstagare .................................................1 421 1 140- varav semesterlön ....................................................................57 77- varav sjuklön ..............................................................................0 14Särskild sjukförsäkringsavgift ...................................................0 0Sociala avgifter ......................................................................782 669Ekonomiskt resultatResultaträkningen för år 2005uppvisar ett överskott på 108 tkr.Det goda ekonomiska resultatetförklaras främst av att revisionsverksamheteneffektiviserats genomen stor andel granskningari egen regi. Vidare har konkurrensupphandlingenmedgivit ett antalfördjupade revisionsprojekt tilllåg kostnad. Verksamhetens kostnaderår 2005 är 302 tkr högre än år2004.Viktiga händelser underåretNyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ...........................0 0 0 015-60 dagar .........................0 0 0 061- dagar ............................0 0 0 0Kommunrevisionens nettokostnader i förhållande till kommunens totalanettokostnader (promille) 2005 2004 2003 2002 20010,88 0,85 0,80 0,95 0,80Kommunrevisionens nettokostnader i förhållande till kommunens totala nettokostnader(nettokostnadsandel) uppgår år 2005 till 0,88 promille. Enligt nedanståendetabell har kommunrevisionens nettokostnader legat på en relativtstabil nivå i förhållande till kommunens totala nettokostnader från år 2001och framåt. Kommunrevisionens nettokostnadsandel bör uppgå till 1,0 promilleår 2009 enligt revisionsstrategin.Kommunrevisionen deltog i kommunfullmäktigessammanträden för att utveckla fullmäktigesamverkan.Regelbunden presidiesamverkangenomfördes med kommunfullmäktiges presidiumoch kommunstyrelsens presidium. Revisionsdialogenoch revisionsutbildningen utvecklades med samtligastyrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar. Revisionenbedrevs i fyra granskningsgrupper med varderatvå förtroendevalda revisorer och två yrkesrevisorer.De förtroendevalda revisorerna får stöd av revisionskontoretsom stadsrevisorn är chef för. Det finns totaltfyra yrkesrevisorer på revisionskontoret. Två yrkesrevisorerär certifierade kommunala revisorer. Ytterligaretvå yrkesrevisorer genomgår nödvändig4 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kommunrevisionenfort- och vidareutbildning samt får föreskriven yrkeserfarenhetinför kommande certifiering. Ersättningsrekryteringtill revisionskontoret av en yrkesrevisorgenomfördes 2005. Den nya yrkesrevisorn är civilekonommed ekonomie magisterexamen. Samtligayrkesrevisorer på revisionskontoret är numera civilekonomermed erfarenhet av yrkesrevision.Kommunrevisionen utnyttjar även upphandlade revisionstjänsterfrån världens fyra ledande revisionsbyråer(The Big Four – Deloitte, Ernst & Young, KPMGoch Öhrlings PricewaterhouseCoopers/Komrev),en liten revisionsbyrå och lokala revisionskonsulter.Upphandlingen av granskningsuppdrag var mindreomfattande än föregående år.Kommunrevisionen genomförde tre seminarier föryrkesrevisorer från Riksrevisionen i FolkrepublikenKina. Seminarierna behandlade det svenska revisionssystemet,finansiell revision och effektivitetsrevision.För en delegation från Sydafrikanska republiken presenteradeskommunrevisionen som ett demokratisktkontrollinstrument – folkets revision. Revisionenhar medverkat vid avtalsarbetet med Riga stad.Ett fortsatt revisionsutbyte planeras mellan Norrköpingoch Riga.Stadsrevisorn har författat ett antal fackartiklar omkommunal revision. Vidare har kommunrevisionenuppmärksammats i media och Norrköpings kommunsegen tidning Strömvirveln. Stadsrevisorn medverkadesom föreläsare vid jubileumskonferensen förSveriges Kommunala Yrkesrevisorer. Kommunrevisionenhar medverkat i erfarenhetsseminarier förkommunala revisorer inom Starev, Fyrrev, Sydrev ochÖstrev. På uppdrag av Norges Kommunrevisorförbundhar stadsrevisorn utarbetat en artikel om stärktkommunal revision och ansvarsprövning i Sverige.På vår hemsida www.norrkoping.se/organisation/revision.xmlfinns revisionsbroschyren, revisionsreglementet,revisionsstrategin, revisionsanalysen, revisionsordningen,revisionsprocessen, revisionsansatserna,revisionsplanen, revisionsbedömning medrevisionsrapport avseende delårsrapport med helårsprognos,revisionsberättelsen med revisions- ochgranskningsredogörelserna.MåluppfyllelseKommunrevisionen har kommunfullmäktiges uppdragatt granska för att främja och för att pröva heladen kommunala verksamheten. Revisionen medverkartill att stärka tilltron till det demokratiska systemet.I allt väsentligt har nämnderna genomfört kommunrevisionensförslag att främja verksamheten. Denårliga ansvarsprövningen dokumenterades i revisionsberättelsenmed revisionsredogörelsen. Kommunfullmäktigeföljde helt revisionsberättelsens förslag i sambandmed ansvarsutkrävandet.Revisionen bedrevs enligt kommunallagen, revisionsreglementetoch god revisionssed i kommunal verksamhet.Den årliga revisionen genomfördes helt enligtrevisionsplanen med hög effektivitet och ett ekonomisktöverskott på 108 tkr. Därmed överträffadeskommunfullmäktiges ekonomiska mål för kommunrevisionen.De offentliga revisorerna i Sverige och i Norrköpingär bland de bästa i världen på effektivitetsrevision.Det anser man på världens största riksrevision,den i Kina. Under den senaste tiden har kommunrevisionenvid tre tillfällen tagit emot studiedelegationermed yrkesrevisorer för fort- och vidareutbildningfrån Kinas riksrevision.Revisionsprocessen kvalitetssäkrades genom utveckling,dokumentation, standardisering, certifiering ochkontroll. En extern kvalitetskontroll gjordes enligtgällande revisionsstandard för Sveriges ledande revisionsbyrå.Den sammanfattande bedömningen av revisionskontoretvar att de kvalitetskontrollerade delarnai allt väsentligt fungerade väl och att de förbättringsförslagsom lämnades var enkla att genomföra.Förslagen till förbättringar är nu verkställda. Norrköpingskommunrevision ingår numera i styrelsen förrevisionsorganisationen Starev.Kommunrevisionen i framtidenNorrköpings kommunrevision har en viktig roll somkontrollorgan åt kommunfullmäktige i arbetet medatt bedöma om de demokratiska spelreglerna efterlevsi kommunen. Arbetet i kommunrevisionen präglasav politiskt samförstånd. Revisionsredogörelsernaär lättillgängliga för Norrköpingsborna genom kommunrevisionenshemsida. Kommunrevisionens verksamhetpräglas av en framåtriktad syn där begreppenförebygga och ge råd har en stor betydelse i det dagligaarbetet. Revisionsarbetet utgår från ett övergripandekoncernperspektiv.Visionen är att Norrköpings kommunrevision börvara en av Sveriges bästa kommunrevisioner. Kommunrevisionenmedverkar till att stärka tilltron tilldet demokratiska systemet. Det sker genom att årli-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 5

Kommunrevisionengen granska, främja och pröva all kommunal verksamhetenligt god revisionssed. Den långsiktiga revisionsstrateginanpassas till omvärldsförändringar ochkraven på en stärkt kommunal revision och ansvarsprövning.Revisionsstrategin kompletteras med en revisionsanalysinför revisionsplaneringen.Kommunrevisionen har redan antagit den omprövaderevisionsplanen 2006 och ett stort antal projektplanerför den årliga granskningen av all verksamhetenligt god revisionssed. Kraven i kommunallagen,god revisionssed, revisionsreglementet, revisionsstrateginoch revisionsordningen är redan höga och kommerytterligare att höjas i framtiden. Arbetet med utveckling,dokumentation, standardisering, certifieringoch kontroll inom kommunrevisionen kommerdärför att fortsätta med hög intensitet.Kommunrevisionen planerar att ytterligare fördjupaoch bredda sin samverkan med Starev www.starev.sesom är samarbetsorganet för kommuner ochlandsting med egna revisionskontor. Det sker genomatt kommunrevisionen från år 2005 ingår i styrelsenför Starev. Norrköpings kommunrevision är en av initiativtagarnatill Östrev som är revisorsnätverket församtliga kommunrevisioner i Östergötland. Kommunrevisionenär även med i revisionsnätverket Fyrrevför de fyra kommunerna Jönköping, Linköping,Norrköping och Örebro. Revisionsutbytet med Lettlandfortsätter inom ramen för det långsiktiga samarbetsavtaletwww.norriga.lvStadsrevisorn ingår sedan 1950-talet i det nordiskanätverket för kommunala chefrevisorer och medverkaraktivt vid den nordiska kommunala chefrevisorkonferenseni Sverige år 2006. Revisionskontorets yrkesrevisorerär medlemmar i den professionella organisationenSveriges kommunala yrkesrevisorer www.skyrev.se. Stadsrevisorn är ordförande för Skyrevs informationskommitté.För att möjliggöra en framtidacertifiering av samtliga yrkesrevisorer vid revisionskontoretplaneras en omfattande kompetensutveckling.Samverkan med revisionsutvecklarna inom SverigesKommuner och Landsting intensifieras ytterligaregenom direkt deltagande i revisionsreferensgruppenför yrkesrevisorer och i samrådsgruppen förförtroendevalda revisorer www.skl.se.Vidare har kommunrevisionen löpande kontaktermed Finansdepartementet, Sveriges Kommunala Yrkesrevisoreroch Riksrevisionen inför genomförandetav regeringens förslag om Stärkt revision och ansvarsprövningi kommuner och landsting (2005/06:55).Förteckning överrevisionsrapporter 2005Den årliga revisionen omfattar verksamhetsrevision,effektivitetsrevision, specialrevision, ekonomirevision,resultatrevision, redovisningsrevision och slutrevisionav styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar.Utöver sedvanliga revisionsrapporter har revisionsberättelsemed revisionsredogörelse och granskningsredogörelsemed granskningsrapporter avrapporteratstill kommunfullmäktige. En revisionsplattform harutarbetats och sammanställts i form av en revisionspärmbaserad på modern revisionsstandard.Revisionsrapporterna för revisionsåret 2005 framgårav revisionsberättelsen med revisionsredogörelsen förNorrköpings kommun.Revisionsrapporter beställs från Norrköpings kommunsrevisionskontor. Enstaka exemplar av revisionsrapporttillhandahålls utan kostnad. Beställning skergenom att ett e-brev till revisionskontoret@norrkoping.se.6 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunfullmäktigeAnsvarsområdeKommunfullmäktige är kommunenshögsta beslutande organ.Kommunfullmäktige fattar beslutom kommunens budget och fastställerde mål som är riktlinjer förkommunens verksamhet. Genomägardirektiv anger kommunfullmäktigeäven ramar för de kommunalabolagens verksamhet.Kommunfullmäktige har inrättaten demokratiberedning och fyrageografiska fullmäktigeberedningarför att aktivt upprätthålla en dialogmed kommunens medborgare. Beredningarnabestår av nio ledamötervarav minst tre även är ledamöteri kommunfullmäktige.Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter ..............................................................71 100Verksamhetens kostnader ................................................. -10 743 -10 350Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) .................... -202 -208Verksamhetens nettokostnad ....................................... -10 874 -10 458Budget ..............................................................................13 164 13 119Årets resultat ......................................................................2 290 2 661Nettoinvesteringar ....................................................................0 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ......................................................................0 0Antal anställda ..........................................................................0 0PersonalkostnaderDe geografiska beredningarnasuppdrag är att tillsammans medrespektive områdes medborgare tafram en lokal utvecklingsplan. Deutarbetade utvecklingsplanerna justeras fortlöpandeoch berör områden som infrastruktur, näringsliv, boende,turism, friluftsliv, miljö och folkhälsa.Det lokala utvecklingsarbetet genomförs i en näraoch vital dialog med områdets invånare bland annatgenom lokala råd, samråd i mindre forum och i störreöppna möten.Kommunfullmäktiges presidium har under året ansvaratför det av kommunen inrättade etiska rådet.En omfattande utbildning för alla förtroendevalda,totalt 90 deltagare, genomfördes vid tre tillfällen underhösten.Ekonomisk resultatKommunfullmäktige redovisar ett överskott i förhållandetill budget på 2 290 tkr. Överskottet avseri första hand anslaget för oförutsedda kostnader där1 850 tkr inte har tagits i anspråk under året.De fem fullmäktigeberedningarna fick under året enverksamhetsbudget på 260 tkr, varav 170 tkr förbrukats.Verksamhetskostnaderna avser bland annat annonsering,informationsblad, lokalhyra, kaffe. Vidareuppgår de sammanlagda kostnaderna för arvoden,förrättningar och förlorad arbetsförtjänst under till326 tkr.Löner ...................................................................................2 159 2 105- varav arvoden till förtroendevalda .......................................2 159 2 105- varav löner till arbetstagare ........................................................0 0- varav semesterlön ......................................................................0 0- varav sjuklön ..............................................................................0 0Sociala avgifter ......................................................................923 897Mandatfördelningeni kommunfullmäktige 2005Socialdemokraterna .....................................................35Vänsterpartiet ............................................................... 7Moderata samlingspartiet ............................................18Centerpartiet .................................................................4Folkpartiet liberalerna ................................................... 8Kristdemokraterna ........................................................ 7Miljöpartiet de gröna .................................................... 4Sveriges pensionärers intresseparti ................................ 2Totalt ..........................................................................85DemokratiberedningenKommunfullmäktige har tillsatt en demokratiberedningför att främja och stärka den lokala demokratingenom att i samverkan med kommunfullmäktigespresidium- utveckla arbetssätt inom kommunfullmäktige ochmellan fullmäktige och kommunens nämnder- utveckla former för samverkan med och deltagandefrån medborgarna- lyfta fram värdet av samspel och dialog både inomkommunens organisation och med medborgarna- vara remissinstans för demokratifrågor inomkommunen- utvärdera de geografiska fullmäktigeberedningarnaÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 7

KommunfullmäktigeMedborgarförslag och medborgerligt frågeinstitut hargenomförts under året. Sextiofyra medborgarförslaghar inlämnats varav fyrtiosju har eller ska beredas förbeslut i kommunfullmäktige. Samverkansområdetstadsbyggnad har behandlat flest förslag. De månganya ärenden som tillförts fullmäktige har inneburitbåde en vitalisering och en ökad arbetsbelastning.Medborgerligt frågeinstitut genomfördes vid fullmäktigessammanträde i maj.Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidiumhar, i samverkan demokratiberedningen, inbjuditinvånarna på Vikbolandet och Klockaretorpet tilltvå öppna möten för att samtala om respektive områdesframtida utveckling.Kolmårdens fullmäktigeberedningBeredningen har lagt ned mycket arbete med att förverkligasin uppdragsplan och den lokala utvecklingsplanen(lupen). För att dessa båda dokument skavara så levande som möjligt har även mycket arbetelagts ned med att revidera dessa båda dokument inför2006.Beredningen har bland annat varit representerade iHälsorådet och Kolmårdens brottsförebyggande råd(KOBRÅ). Här har det till exempel genomförts föreläsningartillsammans med Agenda 21 kontoret ochSPIRA projektet samt ”Våga vara vuxen”, Skrattetsbetydelse för hälsan med mera.ByggareBo gruppen har under året engagerat sig ibyggfrågor i både Krokek och Kvarsebo. Bland annathar en resa med kommunalråden Eva Andersson ochMattias Ottosson genomförts i Kvarsebo där byggandeoch VA-frågor diskuterades.Det har förts en dialog med Krokeksborna om behovetav lägenheter i centrala Krokek. Denna dialog harresulterat i möten med både HSB och Riksbyggenom nybyggnation i Krokek.Beredningen har haft ett engagemang i att det nyaäldreboendet i Krokek ska komma igång. Ett stortengagemang från beredningen har lagts ned på attförverkliga Kolmårdsknuten (allaktivitetshus i servicehuset).För att stimulera det lokala företagandet så har beredningenbyggt upp kontakter med Kolmårdens företagsgrupp.Under hösten genomförde beredningenen turist- och handverkskonferens. Ett 30-tal personer,verksamma med lokala turist- och hantverksfrågor,avsatte en lördag för att diskutera och utvecklaturist och hantverksfrågorna ur Kolmårdens perspektiv.Vid konferensen bildades fyra arbetsgruppersom fortsatt att träffas för att förverkliga och utvecklaKolmården.En mycket viktig informationskanal som beredningenhar är Nytt i Kolmården. Nytt i Kolmården ges utfyra gånger per år i samarbete med Svenska kyrkanoch Företagargruppen i Kolmården.Förutom detta har beredningen även engagerat sig ifrågor som Sandviksbryggan, skötsel av grönytor, svaratpå remisser med mera.Kvillinge fullmäktigeberedningEn av beredningens viktigaste arbetsuppgifter är attpå olika sätt verkställa sin uppdragsplan och arbetamed att förverkliga den lokala utvecklingsplanen (lupen).För att få så bra underlag som möjligt för beslutoch strategier för den önskvärda utvecklingen harberedningen fått en områdesprofil. Områdesprofilenutgör ett bra underlag och komplement för det fortsattaarbetet med utvecklingen av Kvillinge.Beredningen har engagerat sig i att på olika sätt konsolideraoch utveckla Åbyknuten. Detta har manbland annat gjort med olika diskussioner på den politiskanivån. Det har även tagit sig praktiska formersåsom att genomföra en visionsdag för alla inblandadeparter i Åbyknuten.Under året har den påbörjade dialogen med de boendei Simonstorp fortsatt. Detta har bland annat skettgenom en diskussion om en företagsetablering.Dialogen med Vårt Nya Ättetorp har fortsatt. Manhar bland annat diskuterat seniorboende, datacafésamt hur man kan öka valdeltagandet i Ättetorp.Beredningen har även under året deltagit och stöttarbetet i Hälsorådet och det lokala brottsförebygganderådet Kvibrå. Åbydagen är ytterligare en verksamhetsom beredningen har engagerat sig i.Arbetet med att försöka förvekliga en friluftsscen viddet gamla stenbrottet i Rödberget har fortsatt. Tvåarrangemang har genomförts.När det gäller planer och utveckling av Kvillinge såbjöd beredningen in kommunalrådet Eva Anderssontill ett öppet möte på Åbyknuten för att kunna ge informationom vad som är på gång i Kvillinge. Träffengav kvillingeborna en chans till dialog och möjlighetatt kunna påverka utvecklingen av Kvillinge.Förutom detta har beredningen bland annat haftkontakter och diskussion med näringslivsdirektör8 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunfullmäktigeBjörn Persson om Jursla företagsområdes utveckling,kontakter med tekniska kontoret om trafiksituationeni Åbycentrum. Vidare har beredningen gjortskrivelser och svarat på remisser med mera.När det gäller information har beredningen givit utett informationsblad till alla hushåll i KvillingeSkärblacka fullmäktigeberedningBeredningen har haft fortsatt dialog med invånarna iaktuella frågor, dels genom öppna möten (seniorboende,kollektivtrafiken, konsumentfrågor, frivilligarbete),dels genom förda diskussioner med föreningsochföretagsföreträdare samt enskilda medborgare.Kontakt har knutits med Mosstorpsskolans elevråd.De lokala råden från Kimstad, Skärblacka och Vångadeltar i beredningens möten. Ett nära samarbetefinns med lokala hälsorådet, vars verksamhet utvecklas.Beredningen informerar om sin verksamhetvia Vånga-kuriren och kommunens hemsida samt videvenemang genom annonsering och affischering.Den lokala utvecklingsplanen har reviderats. Beredningenhar medverkat i möten angående pendeltågsstationeni Kimstad, vars tillkomst också innebär trafikomläggningar,nya gång- och cykelvägar etc. Trafiksäkerhetenhar delvis förbättrats, liksom kollektivtrafikenssträckning och turtäthet. Fördjupadeöversiktsplaner är framtagna för Kimstad och Norsholm,vilka kommer att diskuteras vid öppna mötenår 2006. Skärblacka har fått sin efterlängtade Återvinningsstation,men i Kimstad behövs en tillfälliglösning i avvaktan på permanent plats vid Pendeltågstationen.Kontakter har tagits och möten hållits för att få tillstånd senior-/trygghetsboende liksom bostadssocialtarbete i Skärblacka. Frivilligt socialt arbete har lyftsfram och behovet av en ”Skärblacka-punkt”.Vikbolandets fullmäktigeberedningBeredningen har under året reviderat det lokala utvecklingsprogrammetför Vikbolandet. Arkösundsrådet(Arkösunds intresseförening) och Vikbolandsrådet(Framtid Vikbolandet) har varit samarbetspartnersi olika frågor.Att stimulera boendet och besöksnäringen på Vikbolandetär centrala frågor. Arbetet sker i flera arbetsgrupper,som bland annat arbetar med att få tillstånd ett elljusspår i Östra Husby, cykelvägar mellanDjurön – Ljunga – Svensksundsviken och hitta åtgärdersom kan göra Östra Husby attraktivt att flyttatill. Företags- och turistgruppen inleder samarbetemed Framtid Vikbolandet om turistfrågor. Beredningensamarbetar också med lokala hälsorådet i olikafrågor.Tillsammans med barn- och ungdomsnämnden arbetarberedningen med frågor om skolstrukturen påVikbolandet. Här har även skolskjutsfrågor diskuterats.Dialog med elevrådet i Kättingeskolan, åk f – 6,har inletts och fortsätter med elever i Vikbolandsskolanåk 7-9.Medborgarkontakterna inleddes i januari med envälbesökt inspirationsdag i Östra Husby i samarbetemed Agenda 21 och föreningar på Vikbolandet.Samtal med medborgarna har skett vid kommunledningensmöte i april i Vikbolandsskolan i Östra Husby,vid träffpunkter vid Skamby Golf, ICA ÖstraHusby, Östgötadagarna och Vikbolandsjul i Häradshammar.I december skickades tidningen VikbolandsNyttmed information om beredningens arbete till samtligahushåll på Vikbolandet. Beredningen arbetar vidaremed information till medborgarna via kommunenshemsida.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 9

KommunstyrelsenAnsvarsområdeKommunstyrelsen är kommunensledande politiska förvaltningsorganoch ansvarar för hela kommunensutveckling och ekonomiska ställning.Kommunstyrelsen svarar ocksåi egenskap av ägare för koncernledningenav de företag kommunenhelt eller delvis äger.Kommunstyrelsen är kommunenscentrala arbetsgivarorgan, tillikakommunens löne- och pensionsmyndighetoch skall ta ansvar förfrågor som rör förhållandet mellankommunen som arbetsgivare ochdess arbetstagare.Kommunstyrelsen är anställningsmyndighetför all kommunal personalmed undantag av anställdavid revisionskontoret vilka harkommunrevisionen som anställningsmyndighet.Under kommunstyrelsen finns fyrautskottPersonalutskottet ansvarar för arbetsgivarfrågor,personalpolitik,förhandlingar, arbetsmiljö, jämställdhetchefsrekrytering medmera.Utskottet för strategiska frågor berederärenden som rör övergripandemiljö-, näringslivs-, marknadsföringoch informationafrågor. Utskottethar även ansvar för regionalaoch internationella frågorsamt universitets- och högskolefrågor.Krisledningsutskottet. Kommunstyrelsensuppgifter som krisledningsnämndfullgörs vid extraordinärahändelser i fredstid viakrisledningsutskottet. Utskottethar vid behov rätt att överta ansvaret för hela eller delarav kommunens verksamhet med hänsyn till händelsensart och omfattning.Utskottet för välfärd och hållbar utveckling, som inrättades2004, samordnar och bereder frågor omfolkhälsoarbete, mångfaldsfrågor, brottsförebyggandeResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter ..................................................1 008 471 1 014 970Verksamhetens kostnader ............................................ -1 239 718 -1 267 852Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ............... -41 694 -41 541Verksamhetens nettokostnad ..................................... -272 941 -294 423Skatter m m ...................................................................3 753 112 3 636 712Kommunal utjämning m m ...............................................838 433 719 078Finansiell kostnad ............................................................ -250 273 -284 269Finansiell intäkt .................................................................310 756 324 051Internränta .......................................................................235 049 233 436Nettointäkt efter skatter och finansnetto .................4 614 136 4 334 585Budget .........................................................................4 573 282 4 324 660Årets resultat ....................................................................40 854 9 925Nettoinvesteringar ......................................................... -13 865 -7 585Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare .............................................................113,28 102,53Antal anställda ......................................................................115 110- varav staben ..............................................................................5 5- varav administrativa kontoret ...................................................22 22- varav planeringskontoret .........................................................24 20- varav informationskontoret ........................................................7 7- varav näringslivkontoret ...........................................................11 9- varav personalkontoret ............................................................29 29- varav internbanken ....................................................................4 5- varav medborgarservice ...........................................................13 13PersonalkostnaderLöner .................................................................................58 523 60 300- varav arvoden till förtroendevalda .......................................4 981 4 476- varav löner till arbetstagare ...............................................51 039 50 242- varav semesterlön ...............................................................1 429 1 540- varav sjuklön ..........................................................................599 685Särskild sjukförsäkringsavgift ....................................................249Sociala avgifter .................................................................25 013 25 688Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,21 0,19 6,43 7,5915-60 dagar .........................0 0,41 0 1,3861- dagar .......................3,67 5,56 12,14 17,93arbete, konsumentverksamhet och medborgarservice.Ekonomiskt resultatUnder kommunstyrelsen redovisas kommunens samladeintäkter avseende kommunalskatt, kommunalutjämning med mera. Här redovisas även kommunensfinasiella verksamhet.10 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunstyrelsenPå kostnadssidan redovisas en radkommunövergripande kostnadervilket framgår av tabellen bokslutper verksamhet.Verksamheten under kommunstyrelsenredovisar ett överskotti förhållande till budget på 40,9mnkr. Den finansiella verksamhetendär bland annat realiserat resultatför pensionsfonden ingår redovisaröverskott medan kommunalskattoch kommunal utjämning redovisarunderskott. Underskottetberor på en negativ avräkning för2004 samt negativ delavräkning för2005.I kommungemensamma kostnaderingår exempelvis driftbidragtill Östsam, internationellt arbete,kommunpost med mera.Överskottet under kultur- och fritidsområdetavser till stor del detanslag kommunstyrelsen avsatte förökade personalkostnader för scenkonstinstitutionerna.Internationalisering2005 har varit ett händelserikt årför Norrköpings kommun vad gällerde internationella kontakterna. Framförallt har utbytetmed vänorterna varit intensivt eftersom det harvarit ett år med många jubileer. Odense har firat HCAndersen 200 år, Kópavogur har varit egen kommuni 50 år och Trondheim har uppmärksammat 100 årsdagenav unionsupplösningen mellan Norge och Sverige.I samband med detta har representanter förNorrköpings kommun bjudits in till vänorterna.Kópavogur på Island var i år värd för det Nordiskavänortsmötet som äger rum vartannat år och Norrköpingdeltog i mötet. Arbetet inom den så kalladeNordiska plattformen (fackgruppernas arbete inomvår nordiska vänortskedja) har pågått under året medbland annat rektors- och lärarmöten på utbildningsområdet,konferenser kring flykting- och invandrarfrågorsamt universitets/näringslivsfrågor. Fritidssidanhar också genomfört det årliga ungdomsutbytet.Bokslut per verksamhet Budget Bokslut AvvikelseKommunalskatt .....................................-3 788 400 -3 752 909 -35 491Speciella skatter ....................................................0 -204 204Kommunal utjämning m m .......................-848 300 -838 433 -9 867Finansnetto ...................................................-2 500 -13 450 10 950Internränta ...............................................-230 800 -235 049 4 049Realiserat resultat pensionsfonden ........................0 -41 028 41 028Delsumma ............................................-4 870 000 -4 881 073 11 073Politisk verksamhet ......................................15 070 13 125 1 945Nämndadministration ....................................2 620 2 177 443Övrig politisk verksamhet ...............................4 647 4 210 437Arbetsgivaråtgärder (se specifikation sid 13) ............27 872 20 304 7 568Näringslivsåtgärder (se specifikation sid 15) .............38 328 35 666 2 662Välfärd och hållbar utveckling ......................10 506 10 401 105Strategiskt miljöarbete ...................................2 008 1 991 17Övriga kontorunder kommunstyrelsens kontor ..................25 882 25 024 858Kommungemensamma kostnader ................23 884 19 044 4 840Strukturkostnader ..........................................3 000 0 3 000Kultur- och fritidsverksamhet .......................36 834 35 328 1 506- varav Östgötateatern............................16 220 16 013 207- varav hyra Louis De Geer ......................13 656 13 656 0Universitetsanknuten verksamhet ......................790 772 18Hamnen .........................................................5 622 5 838 -216Borgensåtaganden ................................................0 -119 119Realisationsvinster .................................................0 -18 813 18 813Realisationsförlust .................................................0 1 -1Pensioner, arbetsgivaravgifter m m ...............99 100 111 988 -12 888Kommunstyrelsens anslag för oförutsett ...........555 0 555Delsumma ................................................296 718 266 937 29 781Total .....................................................-4 573 282 -4 614 136 40 854Det mångåriga samarbetet med Riga stad har fortsattmed utbyten kring kultur samt fritidsfrågor. Ett nytttreårs avtal mellan Norrköping och Riga skrevs på isamband med att det arrangerades en baltisk vecka iNorrköping. Under den veckan hölls en EU-finansieradkonferens, ”Allianser för framtiden”, med deltagareifrån flertalet östgötska kommuner samt deltagarefrån baltiska vänorter. En utställning om Rigainvigdes på stadsbiblioteket och kören Dzintars frånRiga uppträdde.Norrköpings kommun har under året gått med iSERN (Sweden Emilia Romagna Network) som ärett nätverk mellan intressenter (företrädesvis kommuner,regioner och kommunförbund) i Sverige och iregionen Emilia Romagna i Italien. Nätverket syftartill att underlätta möjligheterna till erfarenhetsutbyteoch deltagande i EU-finansierade projekt.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 11

KommunstyrelsenFör att öka kunskapen om EU-frågor har kommunstyrelsenhaft ett kompetensutvecklingsprogram medett par informationstillfällen samt ett studiebesök iBryssel. Även kommunfullmäktige har ägnat sig åtinternationaliseringsfrågor och bjöd in externa föreläsaresom förberedelse inför den kommunalpolitiskadebatten i augusti. Som underlag till debatten togsett dokument fram med rubriken ”Norrköping i världen,världen i Norrköping”.I flera förvaltningar och enheter inom kommunenbedrivs ett aktivt internationaliseringsarbete med utbytenoch deltagande i internationella projekt. Framföralltpå utbildnings- och ungdomssidan finnsmånga bra exempel.Det kommunövergripande internationella arbetetstyrs utifrån det internationella programmet som löper2004 till 2007. Utifrån programmet tas en årliguppdragsplan fram som antas i kommunstyrelsen.Strategiskt miljöarbeteMiljöprogrammetEnligt kommunens Miljöprogram ska under 2005arbetet med kommunens Miljöhandbok slutföras.Genom arbete i fokusgrupper och vid andra personalaktiviteterhar ett kort med pratiska tips och rådför miljöarbetet har tagits fram. En Miljöredovisningför 2004 har tagits fram. Temat för 2004 var kommunensarbete med vattenfrågor, och undersökningari Glan, Motala Ström, Bråviken och skärgården redovisades.Projektet för ökade miljökrav vid kommunensupphandlingar av varor och tjänster fortsatteunder året. Ett projekt för att kartlägga dels hur arbetetmed miljöfrågor inom äldreomsorgen ser ut idagoch dels hur man kan få in mer miljöhänsyn i äldreomsorgenhar genomförts.KlimathandlingsplanenEn utredning av former och förutsättningar för ettmobilitetskontor i kommunen slutfördes under2005. Resultatet visar att ett mobilitetskontor ska hamiljöaspekter, trafiksäkerhet och hälsoaspekter somhuvudfokus, samt vara placerat centralt i kommunen.Ett projekt som studerade målen i samtliga programi kommunen för att undersöka i vilken mån deär motstridiga mot ambitionen i Klimathandlingsplanengenomfördes under hösten/vintern 2005. Resultatetblev att målen inte är direkt motstridiga motkommunens ambition att minska utsläppen av klimatpåverkandegaser, men vid implementeringen avprogrammen är det viktigt att en planering som tarhänsyn till utsläpp av koldioxid prioriteras.LIPDet lokala investeringsprogrammet ”Avfall i kretslopp”slutrapporterades under 2005. LinköpingsUniversitet har genomfört en utvärdering av arbetetsom visar att de genomförda åtgärderna inneburitatt Norrköpings kommun och Sydkraft kunnat genomföraett antal åtgärder med betydelse för miljön ikommunen. Satsningen på biogas framhölls som denmest betydelsefulla effekten av investeringsprogrammet.KLIMPEn organisation för klimatinvesteringsprogrammet(KLIMP) tillsattes under våren 2005. I stort settsamtliga projekt har påbörjats under året.Övrigt· I samarbete med andra förvaltningar i kommunenhar diskussioner förts kring att ta fram ett handlingsprogramför Giftfri miljö.· På regional nivå har ett arbete med att ta framhandlingsprogram baserade på de regionala miljömålengenomförts. Utifrån handlingsprogrammetför energi har sedan ytterligare två regionala projektstartats – att ta fram en regional KLIMP-ansökanoch att utreda om Östergötland ska ha ettregionalt energikontor.· Som ett led i kommunens arbete med att ta framen ny sjödeponi för rena muddermassor harSMHI tagit fram en detaljstudie av bottenströmmari planerade muddertippsområden i Bråviken,vilken redovisades för kommunstyrelsen.· Norrköpings kommun har fått i uppdrag att tafram ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfyllamiljökvalitetsnormen för partiklar (PM10)i kommunen, främst på Östra Promenaden ochKungsgatan. Arbetet har inletts under hösten2005 och beräknas resultera i ett färdigt förslagtill program till den 30 juni 2006.12 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunstyrelsenAnsvarsområdePersonalkontoret är en del av kommunstyrelsenskontor. Kontoret ärunder personalutskottet kommunenssamordnande personalfunktionmed ansvar för övergripandepersonalfrågor som exempelvis anställningsvillkor,arbetsmiljö, anställningsskydd,kollektivavtal ocharbetsrättsliga tvister. Kontoret arbetaräven med chefstöd och rehabiliteringsfrågor.Personalkontorets övergripandeuppdrag har formulerats som, ”attmöjliggöra för kommunens olikaverksamheter att över tiden – utifrånuppsatta mål och ramar – påett bra sätt klara sin kompetensförsörjning”.Ekonomiskt resultatDet samlade resultatet visar ettöverskott på omkring 7,6 miljonerkronor.PersonalkontoretPersonalkontoret 2005Den största delen av överskottet har uppstått på kontotför personliga anställningar inom den budgetfinansieradeverksamheten. Detta beror framföralltpå höga sjukskrivningstal och fler pensionsavgångarän beräknat bland anställda med personlig anställning.Inom kontorets ordinarie verksamhet har fleraanställningar varit obesatta på grund av viss personalomsättningsamt föräldraledigheter, vilket genereratöverskott.Under 2004 gjordes en utvärdering av projekt TIKO,som visade att projektet inte haft den effekt på sjukfrånvaronsom förväntats och personalutskottet beslutadeatt projektet skulle avslutas under 2005. Dettahar också skett från och med halvårsskiftet ochomkring 50 procent av budgeterade medel redovisassom ett överskott.Budgetfinansierad verksamhet Budget Bokslut AvvikelsePersonalkontor ...............................................8 560 7 239 1 321Personliga tjänster ........................................13 400 9 807 3 593Övertalighet KS .................................................460 317 143Budgetanpassning .......................................... -548 -548ProjektAttitydundersökning 2005 ................................500 428 72Chefsutveckling ................................................300 166 134Feriearbete .....................................................1 400 1 344 56TIKO - (tidig kontakt) .....................................1 500 647 853Rekryteringsprojekt ...........................................300 53 247Åtgärder för hälsa ............................................500 124 376ReKom (rehabilitering i kommunen) ...............1 500 1 456 44Totalt budgetfinansierat ...........................27 872 21 581 6 291Intäktsfinasierad verksamhet Intäkt Kostnad AvvikelseRehabilitering .................................................2 167 988 1 179Chefstöd ........................................................6 954 6 760 194Övertalighet ..........................................................0 10 -10Facken .........................................................14 320 14 152 168Palett .........................................................10 343 10 458 -115Inova ................................................................288 287 1Pooler ...................................................................0 139 -139Vikariebank.......................................................688 689 -1Totalt intäktsfinansierat ...........................34 760 33 483 1 277Summa .......................................................62 632 55 064 7 568Delar av personalkontorets verksamhet finansierasgenom intäkter från övriga förvaltningar genom ettprocentuellt påslag på föregående års lönekostnader.Inom den intäktsfinansierade delen har en förändringskett under 2005 när det gäller rehabilitering. Verksamheteninom vård- och omsorg samt utbildning,avsätter numera egna medel för att finansiera sina rehab-kostnader.För övriga verksamheter ansvarar personalkontoretför den solidariska ”rehab-försäkringen”,som under 2005 visar ett relativt stort överskott.Överskottet beror på att personalkontoret varit restriktivti sin bedömning av ansökningar om medelför att bygga upp kunskap om behov och beteendenhos de verksamheter som ingår i den nya rehab-försäkringen.Viktiga händelser under åretDe senaste årens fokusering på arbetet med att förbättrahälsan bland kommunens anställda har fortsattunder 2005, både i det löpande arbetet och i särskildaprojekt. Det är därför mycket glädjande att konstatera,att förra årets sänkning av sjuktalen fortsattoch under 2005 har den totala sjukfrånvaron sjunkitmed ytterligare två procentenheter, från 10 till 8 procent.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 13

KommunstyrelsenUnder året har kommunen tagit beslut om gemensammariktlinjer för kommunens chefsförsörjningoch en rad aktiviteter, som syftar till att säkra tillgångenpå bra chefer över tiden, har satts igång. Somexempel kan nämnas ledarskapsakademin, medarbetarakademin,gemensam introduktion för nya chefersamt ett vidgat utbud av basutbildningar inom arbetsgivarområdet.En ny undersökning av medarbetarnas attityder tillkommunen som arbetsgivare har genomförts. Jämförtmed den förra undersökning, som genomfördes2003, har de anställdas uppfattning blivit något merpositiv.En gemensam upphandling av företagshälsovård hargenomförts och resulterat i att kommunens förvaltningarfrån och med den 1 april 2006 lämnar Bråvikshälsan.Under de närmaste fyra åren blir Previaoch Östgötahälsan kommunens leverantör av företagshälsovård.FramtidenFokuseringen på åtgärder för att öka hälsan och höjanärvaron bland kommunens anställda fortsätter.Sänkningen av sjuktalen under 2005 sporrar till nyatag för att nå målet att halvera långtidsfrånvaron underåren 2002 – 2007.Fortsatt arbete med chefsförsörjningsfrågorna stårockså högt på agendan.14 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunstyrelsenNäringsliv och marknadsföringAnsvarsområdeoch organisationDet politiska ansvaret för näringslivsfrågornaligger hos kommunstyrelsensutskott för strategiska frågor.Det tjänstemannamässiga ansvaretinför utskottet för strategiska frågorfinns hos näringslivsdirektören.Näringslivskontoret har tillsammansmed Norrköpings TransportcentrumAB och ProNova SciencePark AB ansvar för det operativaarbetet med näringslivsutveckling.Marknadsföringsbolaget Nya NorrköpingAB, som ägs gemensamt avNorrköpings kommun och det lokalanäringslivet arbetar med attmarknadsföra Norrköping. NyaNorrköping AB samverkar medDestination Norrköping KB, NorrköpingsTransportcentrum AB,ProNova Science Park AB och näringslivskontoret.”Näringslivsprogram för Norrköpingskommun 2003-2006” är ettstyrdokument för näringslivsarbetet.Med programmet som underlaggörs årliga verksamhetsplaner.Ekonomiskt resultatFör näringslivs- och marknadsföringsåtgärder2005 budgeteradestotalt 38 328 tkr. Bokslutetför 2005 redovisar ett överskott på2 662 tkr.Näringsliv och marknadsföringVerksamhet Budget Bokslut AvvikelseVerksamhetsbidrag tillorganisationer för nyföretagande ................590 632 -42Nyföretagarcentrum ..........................................280 280 0Östgöta COOP Center .........................................70 70 0Ung Företagsamhet ............................................85 82 3IFS (Internationella Företagarföreningeni Sverige) rådgivningscenteri Norrköping ...........................................155 200 -45Skärgården och landsbygdsutveckling .........465 481 -16Bygdepeng, hemsändningsbidrag,ersättning till skärgårdskonsulenten ochlandsbygdsutveckling ........................................200 250 -50Leader projekt ...................................................265 231 34East Sweden DevelopmentAgency, ESDA .................................................500 450 50Grundbidrag till projektet för internationellmarknadsföring av Östgötaregionen .......................ProNova Science Park ..................................3 500 3 500 0Bidrag till bolagetsdrift och projektverksamhetNäringslivskontoret .....................................7 273 7 011 262Kontorets driftskostnader ...............................5 473 5 410 63Projektverksamhet .........................................1 800 1 601 199Marknadsföringsbolaget Nya Norrköping 2 950 2 950 0TillväxtagendanFöretagsNära .................................................4 200 4 200 0Drivbänken ....................................................1 000 1 000 0Etnicitetsdrivet företagande ..............................200 200 0Förstudier med inriktning mot företagande .......500 500 0”ProNova manufacturing” för etablering avproduktionsmiljö för elektroniktryckt på papper ...............................................800 800 0Totalt näringslivskontoret ........................21 978 21 724 254Destination Norrköping ..............................9 358 9 359 -1Norrköpings Transportcentrum AB ............2 012 2 012 0Övr näringslivsåtgärder under KS ..............4 980 2 571 2 409Summa .......................................................38 328 35 666 2 662MåluppfyllelseFöljande mål fanns i näringslivskontorets uppdragsochverksamhetsplan för 2005;Arbetet ”2006 fler i jobb 2006” är en integrerad deli näringslivskontorets verksamhet.Inom kraftsamlingen ”2006 fler i jobb 2006” och deextra satsningar som görs (den så kallade Tillväxtagendan)finns flera delar där näringslivskontoret ärinvolverat;- FöretagsNära- Drivbänk i ProNova Science Park- Förstudier kring etnicitetsdrivet företagande- Papperselektronik (ProNova Manufacturing)- Information till nyföretagareÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 15

KommunstyrelsenFöretagsNära har blivit en integrerad del av näringslivskontoretsverksamhet.Fem näringslivsutvecklare (anställda vid näringslivskontoret)har sedan våren 2005 arbetat med FöretagsNära.Drygt 500 besök har genomförts tillsammansmed Arbetsförmedlingen, vilket har resulterati drygt 250 uppdrag. En ambition är att bygga uppkunskap och hållbara arbetssätt för långsiktiga ochförtroendefulla relationer mellan näringsliv, kommun,Arbetsförmedling, Linköpings universitet ochandra aktörer.Näringslivskontoret har en god bild av det lokala arbetsmarknadsområdetsstruktur, särskilt inom de prioriteradebranscherna och med fokus på Norrköpingskommun.Under 2005 har en kartläggning gjorts av de omkring100 största och viktigaste företagen i Norrköping(utifrån antal anställda och omsättning). I kartläggningeningår bland annat kontaktuppgifter, antalanställda och ägande. En kartläggning av företag somexpanderat 2001-2003 har också genomförts.Kunskapsintensiva företag och handel är branschersom växer i Norrköpings kommun.Under 2005 har flera etableringar inom handelsområdetpåbörjats eller genomförts. Några exempel ärAxfast AB som bygger volymhandelsanläggning påcirka 37 000 kvadratmeter med cirka 185 arbetstillfällen.I centrala Norrköping har de stora galleriornabyggts om och nya butiker har flyttat in. Ytterligareetableringar och utökningar av befintliga handelsföretagplaneras (påbörjades under 2005) för genomförandeunder 2006/2007.I ProNova Science Park har start- och växthuset förkunskapsintensiva företag utvecklats vidare. En undersökningsom gjordes i slutet av 2005 visade att antaletföretag i parken totalt ökat från 75 till 99 jämförtmed december 2004. Antalet anställda var i slutetav 2005 706 personer, jämfört med 658 personeri december 2004. I ProNova Science Parks växthusoch drivbänk finns ett trettiotal personer verksammai tiotalet projekt/företag.Ett exempel på ett nytt kunskapsintensivt företag iNorrköping är Norstel AB, som etablerar en fabrikför tillverkning av kiselkarbid på Händelö.I rankningar av företagsklimatet i svenska kommunerhar Norrköping en bättre placering än 2004, ellernärmast jämförbara period.I årets ranking ligger Norrköping på plats 161, vilketär en försämring med drygt 30 placeringar. I fjol lågNorrköping på 128:e plats. Försämringen beror påsämre resultat i enkätdelen av undersökningen. Enkätenhar distribuerats till 200 företagare – medlemmari Svenskt Näringsliv - i Norrköping och genomfördesi december 2004.Företagarnas upplevelse av hur politikers och tjänstemänsattityder till företagande är har försämrats.Det sammanfattande omdömet om företagsklimatethar försämrats rejält. Positivt är dock att företagarnasuppfattning om skolans attityder till företagande harförbättrats mycket.Kvinnors företagande i Norrköping ska öka jämförtmed 2004.Näringslivskontoret har arbetat med en rad aktiviteterför att öka kvinnors företagande i Norrköping.Företagshuset Qvick i Ringdansen har etablerats. Härfinns idag ett tiotal företag. Frukostmöten för kvinnorsom driver företag i Norrköping har också genomförts.Näringslivskontoret är också partner i ENTREE –ettEuprojekt som har till mål att förändra rådgivningsochfinansieringsstrukturen så att fler kvinnor väljeratt bli företagare.Norrköping ska 2005 vara bland de fem bästa kommunernai ”Årets studentvänligaste kommun” - denårliga utvärdering som görs av tidningen ”Studentliv”(TCO).I 2005 års ranking låg Norrköping på åttonde plats.Norrköping fick betyget ”väl godkänd” på faktorerna”kontakt mellan kommun och studenter” samt ”informationtill studenter”. För faktorn ”stöd till kårer”fick Norrköping betyget ”godkänd”.Näringslivskontoret ska i ökad utsträckning ta tillvaraNorrköpings kommuns intressen i det regionalanäringslivsarbetet och i högre grad påverka detta.Under 2005 har näringslivskontoret deltagit i mötenmed Östsam där representanter för näringslivskontoreni de östgötska kommunerna träffas under ledningav Joakim Kärnborg, näringslivsansvarig på Östsam.16 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunstyrelsenNäringslivskontoret har också lämnat synpunkter pådet regionala utvecklingsprogram (RUP) som Östsamlade fram i slutet av 2005.Näringslivskontoret har också regelbundna mötenmed kollegor i Söderköping, Valdemarsvik och Finspång(den så kallade Ostkanten) och deltar i diversemöten med Länsstyrelsen i Östergötland.Näringslivskontoret ska verka för att regionala aktöreri ökad utsträckning regelbundet är aktiva i Norrköping.Redan 2004 fanns Svenskt Näringsliv, East SwedenDevelopment Agency, East Sweden Baltic Network,East Sweden EU-kontoret och Östsvenska Turistrådeti Näringslivets Hus. Under 2005 har Linköpingsuniversitet tillkommit med en representant som pådeltid finns i Näringslivets Hus.Länsstyrelsen och ALMI har förlagt ett stort antal avsina möten och aktiviteter i Norrköping under 2005.Viktiga händelser under åretKraftsamlingen 2006 fler i jobb 2006”2006 fler i jobb 2006” är en kraftsamling som påbörjadesvåren 2004 för att öka tillväxten och antaletarbetstillfällen i Norrköping. Målet – att 2006fler jobb finns år 2006 – ska nås dels genom ordinarienäringslivs- och arbetsmarknadsarbete, dels genomextra insatser, vilka ryms i begreppet tillväxtagendan.Det operativa arbetet inom tillväxtagendanstartades 2005.Det övergripande målet med kraftsamlingen är att2006 fler jobb ska finnas i Norrköping år 2006 jämförtmed 2004. Som grund för arbetet finns målen inäringslivsprogrammet och målen i det arbetsmarknadspolitiskaprogrammet.För de extra satsningarna - tillväxtagendan - harkommunen för 2005 avsatt åtta mnkr. En bärandetanke är att inom tillväxtagendan utarbeta metodersom kan bli kontinuerliga arbetsformer/-verktyg sombidrar till att utveckla Norrköping på både kort ochlång sikt. Hittills har den politiska styrgruppen beslutatom följande satsningar;- FöretagsNära- Drivbänk i ProNova Science Park- Etablering av produktionsmiljö för elektronik påpapper (ProNova Manufacturing)- Förstudie om PIMM (produktutveckling i medicinskmiljö)- Utökat nyföretagarstöd- Nyföretagande – företagarskola- Utvecklingsområden knutna till etnicitetsdrivetföretagandeFöretagsNäraGenom att fler företag långsiktigt blir mer konkurrenskraftigakan också fler expandera och växa. Dettakan i förlängningen också leda till fler i jobb.FöretagsNära är ett sätt att bygga tätare relationermellan företag i Norrköping och kommun, arbetsförmedlingoch andra. En bra dialog med företagen syftartill att förbättra villkoren för företagande i Norrköping.FöretagsNära innebär att näringslivsutvecklarefrån kommunen och personal från arbetsförmedlingenbesöker företag för att diskutera tillväxt och gestöd för att öka förutsättningarna för utveckling.En utvärdering av de 100 första besöken gjordes hösten2005 genom en intervjuundersökning. Företagensom besökts var genomgående positiva till Företags-Nära och hela 70 procent tror också att FöretagsNära-arbetetkan innebära förbättringar för företagandeti Norrköping.Drivbänk i ProNova Science ParkDrivbänken i ProNova Science Park ger stöd i en kreativmiljö. Blivande och nystartade entreprenörer fårmöjlighet att testa sin affärsidé och utveckla den tillett företag. Under en inledande period ges stöd i arbetetmed att utreda, kartlägga och analysera förutsättningarnaför affärsidén. Företaget ska vid periodensslut ha en plan för fortsatt utveckling.Den ökadetillväxt som Drivbänken kan ge är att fler idéerkan realiseras i företag och skapa sysselsättning.Etablering av produktionsmiljö för elektronik påpapperEn förstudie görs för att utreda förutsättningarna fören skräddarsydd miljö för företag som producerartryckt elektronik på papper, med arbetsnamnet ”Pro-Nova Manufacturing”. Det är Linköpings universitet(LiU Norrköping), Acreo och ProNova Science Parksom föreslagit en modell med ett växthus för produktionav miljövänlig papperselektronik.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 17

KommunstyrelsenPIMM – förstudie (produktförnyelse i medicinskmiljö)Förstudien kring PIMM - Produktförnyelse i medicinskmiljö – föreslår en modell för att stimulera ochmedverka till att anställda i offentlig finansierad medicinskmiljö får möjligheten att, i samverkan med näringslivet,utveckla sina medicinsktekniska idéer tillnya tekniska produkter som kan kommersialiserasoch skapa nya arbetstillfällen.Bättre företagsklimatFöretagsklimatet i en kommun är beroende av mångafaktorer, bland annat den kommunala servicen ochhur företagare uppfattar att den fungerar. Underåret har näringslivskontoret arbetat med att förbättrasamverkan och samarbete internt i kommunen,bland annat genom ett tjänstemannanätverk (kompetensgrupptillväxt). Arbete med att förbättra och förenklaetableringsärenden har påbörjats och kommeratt fortsätta under 2006.Nya etableringarUnder 2005 registrerades totalt 698 aktiebolag, enskildafirmor, handelsbolag och kommanditbolag hosBolagsverket. Enligt Jobs & Society NyföretagarCentrums”Nyföretagarbarometern” startades 568 nya företagi Norrköping under januari – oktober 2005.Det var en liten ökning jämfört med samma period2004 då antalet nystartade företag var 554.Några exempel på stora etableringar i Norrköpingunder 2005 är;- Axfast AB – volymhandelsanläggning på 40 000kvadratmeter och ett 15-tal butiker. Anläggningen,som beräknas färdig i slutet av 2006 eller börjanav 2007, innebär omkring 185 arbetstillfällen.- Stadium AB – nytt distributionscenter byggs förc a 200 miljoner kronor. Omkring 150 nya jobbtillkommer.- Alstom Power Sweden – Alstom tog 2005 beslutom att flytta sitt kontor från Finspång till Norrköping.Fastighetsbolaget Magnentus bygger omoch till Philska skolan för omkring 150 arbetsplatser.- Norstel AB – i början av 2005 tog Norstel beslutom att etablera tillverkning av kiselkarbid i Norrköping.Den nya fabriken byggs på Händelö ochkommer att sysselsätta omkring 50 personer iförsta skedet. Totalt investeras över 200 miljonerkronor i anläggningen. Norstel har nära samarbetemed Linköpings universitet och forskningsinstitutetAcreo.Etnicitet som tillväxtfaktorI mars 2005 hölls en nationell konferens om etnicitetsdrivetföretagande i Norrköping. Omkring 120personer deltog i konferensen, som arrangerades avNorrköpings kommuns näringslivskontor tillsammansmed en rad andra organisationer, bland annatArena för tillväxt, ALMI i Östergötland, Arbetslivsinstitutet,Forum för småföretagsforskning, Integrationsverket,Länsstyrelsen i Östergötland och RegionförbundetÖstsam.Idén till konferensen föddes i samband med att rapporten”Finns etnicitetsdrivet företagande – och i såfall vad betyder det?” skrevs under 2004.Rapporten ”Etnicitetsdrivet företagande finns i Norrköping– exempel och förslag på hur det kan tillvaratas”,som togs fram under 2005, fördjupar och bekräftarbegreppet autentisk etnicitet.Studien ger en modell för hur man kan se på autentisktetnicitetsdrivnaföretag – och var etnicitet opererarsom en tillgång för företagarna själva.Hälsodrivet företagandeUnder 2005 har också det hälsodrivna företagandeti Norrköping kartlagts. Det övergripande syftet medstudien var att öka kunskapen om hälsodrivet företagande.Detta för att få en djupare förståelse för desstillväxtpotential samt stimulera till en fortsatt kunskapsutvecklingför att stärka befintliga företag ochöka deras uthållighet. Vård och hälsodrivet företagandeinnebär i denna studie:”Företag som verkar hälsobefrämjande eller vårdandeoch har en uttalad hälso- eller vårdprofil i verksamhetsbeskrivningen.”Kartläggningen visar att det finns c a 580 hälsodrivnaföretag inom Norrköpings kommun.Varsel och konkurserUnder 2005 varslades 592 personer totalt i Norrköping,enligt information från Länsarbetsnämnden iÖstergötland. Det var en rejäl minskning från 2004då antalet varslade personer var 921. Flest varsladeåterfanns inom industri, transport, offentlig förvaltningoch företagstjänter. De största varslen under året18 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kommunstyrelsenlades hos Billerud, Stenqvist, Migrationsverket, SkanskaFM och Sita Sverige. Länsarbetsnämnden bedömeratt cirka 30 – 35 procent av varslen leder till arbetslöshet.Många berörda av varsel får alltså nyajobb, börjar studera eller hittar andra vägar vidare.Antalet konkurser i Norrköping har minskat, från143 konkurser 1994 till 63 konkurser 2005.Universitetsanknuten verksamhetNorrköpings kommun, FSF, ALI och LiU-EKI (Ekonomiskainstitutionen vid Linköpings universitet) finansieraren doktorand inom forskningsprogrammetENIGOS – Entreprenörskap i och genom offentligsektor.I den ranking av Sveriges mest studentvänliga kommunersom TCO-tidningen ”Studentliv” gjorde2005 kom Norrköping på åttonde plats. För att ytterligareutveckla Norrköping som studentstad harett antal aktiviteter genomförts. Bland annat medverkadekommunen i det stora mottagningsarrangemanget”Kalas” i Cloetta Center i september. Allanya studenter vid LiU i Linköping och Norrköpingvar inbjudna. ”Kalas” innehöll dels en utställningmed bland annat studentföreningar och studentbostadsföretag,dels en show med mängder av uppträdanden.Projektledaren för Kårhus Norrköpings har under2005 haft kontor i Näringslivets Hus.Ett seminarium hölls med Norrköpings nordiskavänorter den 12-15 december 2005. Det var dettredje seminariet som inom en nordisk plattform föratt skapa kunskapsutveckling avseende Utbildningensbetydelse för kommunens utveckling – och även kommunensbetydelse för utbildningens utveckling.Seminariets fokus var ”Den innovativa universitetskommunen”.Ett 70-tal företrädare från de fyra kommunerna –förtroendevalda och tjänstemän, universitet och högskolor,näringsliv, Science Parks/innovationsbyar ochstudentkårer deltog i diskussionerna.Ledningsgruppen för Samverkansavtalet mellanNorrköpings kommun, Linköpings universitet ochArbetslivsinstitutet arrangerade den 27 oktober ettvälbesökt seminarium – där olika samverkansprojektoch student- och forskararbeten belystes.Ökad kunskap om Norrköpings näringslivNäringslivets Hus drivs av näringslivskontoret och äridag en etablerad knutpunkt för näringslivs- och tillväxtfrågori Norrköping. Här finns en rad organisationermed totalt omkring 25 medarbetare. Förutomnäringslivskontoret finns här bland annat nyföretagarrådgivning(NyföretagarCentrum och IFS), marknadsföringsbolagetNya Norrköping AB och NorrköpingsTransportcentrum. Här har också en rad regionalaaktörer arbetsplatser, bland andra SvensktNäringsliv, Linköpings universitet och East SwedenDevelopment Agency (ESDA). Omkring 200-300personer besöker varje månad huset, som öppnades iapril 2003.Nyhetsbrevet ”Arena Norrköping” har utvecklats under2005 och distributionen har utökats. Idag spridsnyhetsbrevet om aktuella händelser i näringslivet tillc a 9 000 mottagare – lokalt, regionalt och nationellt.De flesta adressater finns i näringslivet, men även förtroendevalda,journalister, opinionsbildare och andrafår ta del av nyhetsbrevet.Byggdagen, som är ett forum för verksamma i byggochfastighetsbranschen, kommunala tjänstemänoch förtroendevalda med flera, firade 10-årsjubileum2005. Drygt 300 besökare fick aktuell informationom pågående och planerade byggprojekt i Norrköping.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 19

KommunstyrelsenUtskottet för välfärd och hållbar utvecklingViktiga händelser under åretUtskottet för välfärd och hållbar utveckling inrättadesav kommunfullmäktige 2004.Under de två år utskottet har funnits och verkat hardet alltmer funnit former för sitt arbete. De kompetensområdensom är knutna till utskottet har ävende hittat samverkansformer mycket med stöd av denuppdragsplan som utskottet beslutade inför 2005.Uppdragsplanen har följts upp och en detaljerad rapporthar lämnats till utskottet under hösten 2005.Rapporten visar på den stora mångfald av aktivitetersom genomförts under året. Utskottet har underåret varit föremål för revisionsgranskning. Resultatetär mycket positivt.Utskottet definierar välfärd som den livskvalitet somuppstår då man samtidigt tar hänsyn till det ekonomiska,det sociala och det ekologiska perspektivetoch där man strävar efter en balans mellan dem. Välfärdenska utvecklas på ett hållbart sätt.Många av utskottets frågor präglas av att de ärnämndövergripande välfärdsfrågor, att arbetet i huvudsakriktar sig direkt till kommuninvånarna ochatt inget annat utskott eller nämnd har ett utpekatansvar för dem. Medborgarnas inflytande och delaktighetär bärande begrepp.Förutom att en mängd aktiviteter har genomförtsunder året har utskottet ägnat mycket kraft åt att isamarbete med kommunens nämnder, fullmäktigeberedningaroch lokala hälsoråd ta fram ett kommungemensamtprogram för området välfärd och hållbarutveckling. Arbetet avslutades i december 2005.Programmet har sin grund i nationella lagar och målsamt internationella konventioner. I programmetomsätts dessa intentioner på lokal nivå. Programmetberör alla nämnders arbete och programmets genomförandekräver samverkan mellan olika kompetensområdenoch samtal om helhetssyn, integrerat synsättoch medborgarnas perspektiv.I programmet beskrivs fem målområden och målenhar formulerats utifrån dessa. Målen ska fungerasom vägvisare för att främja Norrköpings välfärdoch hållbarhet. De fem målområdena är: Delaktighetoch inflytande, Integration och mångfald, Trygghet,Resurshushållning och resursanvändning, Hälsaoch livsstil.Utskottet ville med sin uppdragsplan 2005 särskiltpeka på utåtriktade insatser i form av- mötesplatser och aktiviteter som stödjer delaktighet,inflytande och medborgarnas ansvar utifrånett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv- aktiviteter som på sikt verkar för att stärka individensförutsättningar till egen försörjning ochdelaktighet i ett samhälle som verkar för en bättrelivskvalitet- ett lokalt folkhälsoarbete som stimulerar godalevnadsvanor och uppväxtvillkor samt stimulerainsatser som påverkar vår livsstil och vår konsumtionså att ett hållbart samhälle främjas- att främja en öppenhet för mångfald samt förebyggaoch motverka diskriminering, främlingsfientlighetoch rasism- att verka för drogfria miljöer och främja miljöersom minskar förekomsten av våld, skadegörelseoch övrigt olagligt beteende, allt för att kommunensinnevånare ska känna sig trygga och säkra isamhället.- att uppmuntra frivilligt socialt arbete och skapanätverk i närmiljönInsatser för att främja delaktighet och inflytandeSom en röd tråd genom utskottet för välfärd ochhållbar utveckling finns frågor inom demokratiområdet,med bland annat deltagande, inflytande, delaktighetoch medborgarnas ansvar. Den samverkan sombyggts mellan utskottet, demokratiberedningen, defyra geografiska beredningarna och styrgruppen förNya Navestad är därför betydelsefull.Medborgarförslag och medborgerligt frågeinstitut hargenomförts under året. Sextiofyra medborgarförslaghar inlämnats varav fyrtiosju har eller ska beredas förbeslut i kommunfullmäktige. Samverkansområdetstadsbyggnad har behandlat flest förslag. De månganya ärenden som tillförts fullmäktige har inneburitbåde en vitalisering och en ökad arbetsbelastning.Medborgerligt frågeinstitut genomfördes vid fullmäktigessammanträde i maj.Medborgarservice är en enhet med uppdrag som harsin utgångspunkt i service och demokrati samt är etttjänstemannastöd för den demokratiska strategin ochutvecklingen. Enheten erbjuder offentlig service från20 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kommunstyrelsensex olika geografiska platser. Där kan invånarna få information,vägledning och råd oavsett om det gällerkommun eller annan myndighet. Ett gemensamt telefonnummeroch en funktionsbrevlåda innebär attsvar alltid erhålls under dagtid.Två informationsplatserna finns på stadsbiblioteketoch Ringdansens centrum. Där finns samhällsvägledaresom under hela dagarna kan stödja invånarnavid spontana personliga besök exempelvis att söka informationpå kommunens eller annans myndighetshemsida. Samtidigt har etablerats samverkan med andraaktörer som bär på information som invånarnahar behov av. Exempel är försäkringskassan, Byrånmot diskriminering, skatteverket, Infoteket, juristoch migrationsverket. Med viss regelbundenhet anordnastematräffar kring skuldsanering, försäkrings-,deklarations-, konsument-, folkhälsofrågor, etcetera.Ytterligare fyra informationsplatser, med lägre tillgänglighet,finns i Kvillinge, Kolmården, Skärblackaoch Vikbolandet. Där kan planerade personliga mötenske, men också kontakt genom telefon, e-postoch hemsida.Olika aktiviteter anordnas mellan förtroendevaldaoch medborgare för att där skapa möjligheter till dialog,påverkan, och delaktighet. Allt ifrån tematräffar,medborgerlig frågestund, besöksträffar, fokusgrupperoch demokrativecka. Utskottet stödjer bostadssocialaprojekt i Hageby, Navestad och Ättetorp, samt harunder hösten aktivt planerat för ytterligare insatser iett område - Klockaretorpet.Samhällsutvecklingen tyder på en stor efterfrågan påkonsumentupplysning och tyvärr också på stöd medskuldsanering. Stor kraft har lagts på förebyggandeinsatser och under året har resurserna inom de två insatsernaintegrerats personal- och lokalmässigt.Nätverk, utställning och folkbildning för en hållbarutvecklingAgenda 21-nätverket, som är ett vuxennätverk, harökat något jämfört med tidigare år och har nu 4432medlemmar. Nätverket erbjuds förutom fyra nyhetsbrev,fem arrangemang per år och arrangemangen harhaft följande teman: Att äta rätt, växthuseffekten, klimatetoch energieffektiviseringar, Giftfri miljö ochtvå föreläsningar om Östersjön.Arrangemangen görs i samverkan med lokala hälsoråd,universitetet, Nätverket för hållbara transporterinom klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP), kommunalaverksamheter och geografiska beredningar.Utvärderingar görs vid respektive arrangemang. Dessavisar positivt resultat samt stort antal deltagare.Myggnätet är en ”miljöspanarklubb” för barn mellanfem och tolv år. De har under året haft fem uppdrag:” Knäppa” förpackningar, Vad händer medvädret,Fjärilar, Mitt bästa badställe och ”Rättvis” jul.Efter varje spanaruppdrag sker en redovisning somgenomförs i samband med någon typ festlighet medunderhållningsinslag.I slutet av varje år utvärderas myggnätsarbetet. Resultatetvisar att de allra flesta var nöjda med uppdragen,de var roliga men det uppdrag som handlade omklimatet uppfattades som svårt.Uppdragen planeras och genomförs med interna ochexterna intressenter. Arrangemangen samfinansieras.Under året har ett nytt nätverk skapats. Det nya nätverketheter Spiderweb och är för ungdomar mellan10-19 år. Spiderweb invigdes den 12 oktober. Hittillshar 14 klasser anmälts sig till Spiderweb. Det byggerpå kontakter via nätet.Utställningar är populära och drar många besökare.Under året har visats tre olika utställningar; ”Sol,vind och vatten”, som handlar om vår energianvändning,”Jorden vi värmde”, som handlar om vårt klimatoch växthuseffekten. I oktober invigdes ”I loveÖstersjön”, en utställning tillsammans med tekniskakontoret, om vilka hot som finns mot Östersjön ochhur vi som medborgare kan minska dess påverkan.Att under året byta utställningar ger effekter på besöksantalet.I anslutning till aktuell utställning har ettantal temaföreläsningar ägt rum.Under 2004 startade Agenda 21 ett projekt kalllatSPIRA. Syftet är att aktivera och engagera norrköpingsbornatill att leva mer hållbart. Den som gårmed i SPIRA får en mängd exempel på vad man kangöra i vardagen för att leva lite mer hållbart samtmöjlighet att gå på olika temaföreläsningar. Till projektetär kopplat ett belöningssystem som ger utdelningnär man uppnått ett antal kriterier. Projektetdrivs i tre år, sedan sker en utvärdering och beslut tasom en eventuell fortsättning.Målet för 2005 var att antalet deltagare skulle ökamed minst 100 deltagare under året. Deltagarna harökat från 205 till 327 under året, det betyder att dethar blivit 122 stycken nya deltagare. Det har underåret varit två inSpirationsdagar för att locka fleratt gå med. En dag hölls i Östra Husby och den an-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 21

Kommunstyrelsendra i Krokek med underhållning och lokala föreningarsom ställde ut.Deltagarna i Spira har erbjudits 25 stycken seminarierunder året med miljöinriktning och hållbarhet. Imedeltal har det varit cirka 25 deltagare per föreläsning.En mindre undersökning har gjorts bland deltagarna.De allra flesta visar en positiv inställning tillSpira och att det främsta skälet till att man har gåttmed i Spira är engagemanget för hållbarhetsfrågorna.I samband med Kulturnatten anordnades Klimatfest.Detta arrangemang anordnandes tillsammans medNätverket för hållbara transporter. Nätverket för hållbaratransporter är ett nytt projekt för i år och det ären del i klimatinvesteringsprogrammet. I nätverketfinns det representanter från både kommunen ochnäringslivet.Folkhälsa för livskvalité och ett gott livInom ramen för utskottets uppdragsplan sker mycketav aktiviteter och arrangemang i samverkan med internaoch externa intressenter. Således uppfattas intearbetet som enbart att främja folkhälsan utan i vidmening går det totala arbetet ut på att få till stånd enhelhetssyn på det som främjar en hållbar välfärdsutveckling.De elva nationella folkhälsomålen är vägledandeför arbetet inom många sektorer i det kommunalaarbetet och det präglar också programmets innehåll.Arbetet ut mot allmänheten bedrivs i stor utsträckninginom de sju lokala hälsoråden och tillsammansde geografiska fullmäktigeberedningarna och arbeteti de kommundelar där det finns ett områdessocialtarbete. (Hageby Navestad och Ättetorp). Hälsorådenomfattar förutom kommunal verksamhet ävenprimärvård, föreningsliv, organisationer, företag samtäven andra samhällsaktörer kopplade till närområdet.Arbetet sker genom informations- och kunskapsspridningi olika arbets- och samverkansgrupper, nätverk,samt genom seminarier och kunskapsforum.Ett arbete i syfte att utveckla samverkan i och mellanhälsoråden som påbörjades under 2004 har fortsattunder 2005Exempel på aktiviteter som bedrivs i och i anslutningtill de lokala hälsoråden är Hälsofrämjande skolainom flera områden, bland annat Råssla, Bostadssocialutveckling i Hageby och Ättetorp, Hälsofrämjandearbetsplatser, till exempel inom Apelgården, Insatseroch stöd i form av träning och information föröverviktiga barn och deras föräldrar samt Friskvårdpå recept. Vidare att skapa nya och utveckla befintligamötesplatser, till exempel knutpunkter & familjecentraler,fysiska aktiviteter i kommundelarna, trygghetsfrämjandeaktiviter, information om kost etc.Frivilligt Socialt Arbete – engagemang och delaktighetIntresset för att engagera sig inom det frivilligt socialaarbetet har ökat enligt såväl forskning som massmedia.På nationell nivå har socialstyrelsen gjort en inventeringvad som görs i kommunerna på detta område.Särskilda statliga medel vill stimulera den härtypen av engagemang. Utskottet ser frivilliga insatsersom ett förhållningssätt och en utveckling av attfler människor blir engagerade för att bryta ensamhetoch förebygga isolering och ett sätt att engagera sig isamhällslivet.Enligt den nationella definitionen på frivilligcentralom information, synliggörande och att underlättaförhållanden för enskilda, grupper och organisationeratt göra insatser i närmiljön finns mycket samröremed de uppgifter som ligger under utskottets uppgifter.Mycket av arbetet för att utveckla frivilligt socialtarbete sker i samverkan med föreningar, Agenda21, medborgarservice, lokala hälsoråden samt geografiskaberedningarna bland annat i form av inspirationsdagarför att engagera ännu fler.Intresset kring att kunna göra frivilliginsatser är stort.Tillsammans med anhörigombud och frivilligorganisationerhar c a 250 personer inbjudits och fått informationom vad som finns att göra och det har ocksåerbjudits uppdrag. Under 2005 har en utbildningför frivilligledare och aktivitetsledare genomförts medbland annat externa föreläsare.Utskottet lämnar uppdrag till föreningen Frivilligcentralenför att de ska förmedla frivilliginsatser.Inom frivilligcentralens verksamhet finns c a 200 aktivasom gör frivilliginsatser. I Navestad sker ocksåförmedling till ett antal personer genom medborgarservice.Även i Skärblacka förmedlas frivilliginsatsertill enstaka personer.Vikbolandet har en frivilligverksamhet som Rödakorset står för. Det handlar också om att stötta personersom vårdar en anhöriga i hemmetDrogförebyggande arbeteUtvecklingen av det drogförebyggande arbetet harfortsatt under 2005. Det nätverk som byggts uppmed kontaktpersoner från skolor, socialkontor, fri-22 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kommunstyrelsentidsgårdar och olika samverkansintressenter har vidareutvecklats.Fortsatt fokus på aktuell forskning ochverksamma metoder har gjort att 12 skolor arbetarmed Team Smart, kontraktsskrivning mot tobak, och2000 elever är nu medlemmar. Där har även en ungdomsstyrelsebildats som ska utveckla ungdomsinflytandeti Team Smart.Femtiofem personer från skola, socialtjänst och fritidhar fått utbildning enligt Örebro Preventions-Program, vilket syftar till att informera föräldrar omungdomar och alkohol och därigenom sänka ungdomarsalkoholkonsumtion. De flesta grundskolor arbetarnu efter metoden på högstadiet tillsammansmed samverkansparter. Alla åk 7-elever tog del av”Drömtåget”, en föreläsning med fokus på social ochemotionell träning. Ett drogfritt arrangemang på valborgsmässoaftonlockade 500 ungdomar.En gymnasieskolans antidroggrupp har bildats, somska arbeta vidare med utvecklingen av rutiner vidmisstanke om missbruk samt utveckla metoder pågymnasieskolan. Under 2005 har sex gymnasieskolorarbetat med Vägverkets satsning ”Don´t Drink andDrive”.Utbildning i ”Ansvarsfull alkoholservering” fortsätterför restaurangpersonal, två omgångar under 2005.En särskild alkoholinspektör med ansvar för folkölochtobaksförsäljning har anställts och en folder riktadtill tobakshandlarna är under framtagande.Ett tryggare NorrköpingNorrköpings Brottsförebyggande Råd har under2005 bland annat bevakat och följt utvecklingen avolika fester och festplatser för ungdomar med utgångspunktfrån alkohollagen. Webbplatsen Lunarstormhar utnyttjats som informationskanal till ungdomarnai samband med skolavslutning och valborgsmässofirande.Ekonomiskt stöd har lämnats tillnågra projekt som inriktat sig på att skapa trygghetför Norrköpings invånare.En trygghetsvandring har genomförts i Klockaretorpettillsammans med lokalt föreningsliv, fastighetsägare,Connex med flera. Resultatet har tillställts ansvarigaför byggnader och allmänna ytor för åtgärd.Rutinerna runt gymnasieungdomarnas fester har diskuterats.Kommunen och polisen har inga klara rutinerför hur tillståndsgivning och bevakning av dessaalkoholpositiva fester ska hanteras.Ungdomars olovliga framfart på mopeder har orsakatmånga diskussioner men det är svårt att finna formerför hur detta ska motverkas. Polisens insatser medkontroll av trimning etcetera är värdefullt. Polisensstatistik visar att antalet misshandelsfall och bilbrottökat under året. En kampanj för att motverka bilinbrottpågår just nu.Ungdomars surfande på internet har berörts vid ettflertal seminarier med både elever, personal och föräldrarvid olika skolor i kommunen. Speciell tonviktläggs på sidor med porr-, vålds- och droginslag.En kampanj mot svarttaxi genomfördes tillsammansmed krogägare och ordinarie taxibolag under sommaren.Norrköping för alla - integration och mångfaldGrunden för arbetet är de mål som kommunfullmäktigeantog i juni 2000. Det övergripande målet är attNorrköping ska vara en integrerad stad där alla behövs,respekteras och kan känna trygghet.Arbetet med att stödja genomförandet av integrationsprogrammetsintentioner har fortsatt under2005 och ett antal aktiviteter har genomförts:Ett antal seminarier, alla i syfte att öka och fördjupakunskaperna kring integrations- och mångfaldsfrågorhar genomförts, bland annat en halvdagskonferenskring nationella minoriteter och en heldag om islamoch rasismens historia. Seminarierna samlade tillsammans500 deltagare.Arbetet med workshopen Blåögd har pågått underhela året. Blåögd är en metod att arbeta med föratt motverka all form av diskriminering. I workshopenfår deltagarna tillfälle att utforska sina egna värderingaroch sin vilja till handling. Under året har ett20-tal workshops genomförts. De flesta inom kommunensverksamhetsområden, men även ett parstycken, har genom öppna inbjudningar, även erbjuditsexternt till norrköpingsbor. Metoden Blåögdhar även uppmärksammats av andra kommuner. Totalthar över 2000 personer deltagit i workshop- Blåögdunder en fyraårsperiod. Inom ramen för det regionalaEQAUL-projektet ”Mångfaldens ansikten”har metoden med Blåögd spridits i länet och en utvärderinghar också genomförts. MångfaldsnätverketBrytpunkt som bildades 1999 och som har etableraten mötesplats för integrations- och mångfaldsfrågarhar regelbundet mötts under året. Nätverket fungerarbland annat som en viktig referensgrupp för kommunensmångfaldsarbete.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 23

KommunstyrelsenAnsvarsområdeOrganisatoriskt tillhör Teknik &Service kommunstyrelsens administrativakontor. Vid årsskiftet2005 – 06 bestod verksamheten avsju enheter: IT-enheten, upphandlingsenheten,kostenheten, stadsarkivet,familjerådgivningen, löneenhetensamt inkassoenheten som bildades2005-04-01. Från och medsamma tidpunkt lades enheten administrativtstöd ned.Ekonomiskt resultatDet sammanlagda resultatet i driftredovisningenför Teknik & Serviceenheternauppgår till 15 400tkr, varav 15 000 tkr avser IT-enheten.IT-enhetens egna driftresultatför 2005 uppgår till 2 727 tkr. Resterandeöverskott utgör fonderademedel från tidigare år. Den huvudsakligaanledningen till löneenhetensöverskott, 2 514 tkr, är att installationenav en helt ny version avPalett fördröjts.Kostenheten uppvisar ett underskottpå 2 959 tkr. Den enskiltviktigaste orsaken till underskottetär ökade lönekostnader genomriktade satsningar i 2005 års lönerevisiontill kostpersonal. Det negativaresultatet beror också påövertagandet av nya mindre kökmed en lägre kostnadseffektivitet.I investeringsredovisningen finnstre investeringsprojekt som avserIT-enheten, kostenheten och stadsarkivet.IT-enheten uppvisar ettunderskott på 8 661 tkr vilket berorpå att kostnader som tidigareredovisats i driftredovisningen frånoch med 2005 redovisas som investeringar.Teknik och serviceResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .....................................................275 884 235 934Verksamhetens kostnader ............................................... -267 774 -235 636Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ................. -1 464 -1 235Verksamhetens nettokostnad ...........................................6 646 -936Budget ................................................................................8 754 5 200Årets resultat ...................................................................15 400 4 264Nettoinvesteringar ......................................................... -16 545 -927Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare .............................................................300,48 298,33Antal anställda ......................................................................345 346IT-enheten ................................................................................51 48Administrativt stöd/inkassoenheten ........................................3 7Upphandlingsenheten ............................................................11 12Stadsarkivet ...............................................................................8 7Kostenheten ..........................................................................254 254Familjerådgivningen .................................................................6 5Löneenheten ...........................................................................12 13PersonalkostnaderLöner .................................................................................64 957 57 154- varav arvoden till förtroendevalda ..............................................0 0- varav löner till arbetstagare ...............................................59 117 51 821- varav semesterlön ...............................................................4 571 4 306- varav sjuklön ..........................................................................997 1 009Särskild sjukförsäkringsavgift ...............................................324Sociala avgifter .................................................................27 762 24 348Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,42 0,51 14,25 14,1015-60 dagar ....................0,20 0,51 1,23 2,9361- dagar .......................3,14 3,50 10,32 11,47Teknik och serviceResultat per enhet 2005 2004 2003 2002Gemensamt .................................................. 84 4 0 -214IT-enheten .............................................. 14 999 1 592 588 116Administrativt stöd/inkassoenehten ............. 462 681 -221 -20Upphandlingsenheten ................................. 424 754 880 647Stadsarkivet ...............................................-219 52 15 41Kostenheten ...........................................-2 959 368 1 906 1 163Medborgarservice ........................................... 0 0 -66Familjerådgivningen ...................................... 95 46 63 33Löneenheten ............................................ 2 514 766Totalt .................................................... 15 400 4 264 3 165 1 76624 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

KommunstyrelsenTeknik och serviceViktiga händelser under åretIT-enheten har under året aktivt deltagit i arbetetmed framtagandet av den nyligen fastställda handlingsplanenför E-service. Under våren övertog kommunenVA-verksamheten från Sydkraft. I sambandmed detta har ett projekt genomförts med syfte attsäkerställa IT-verksamheten i det nya bolaget NorrköpingVatten AB.IT-enheten har under året gjort särskilda insatserför att fånga upp kundbehov, bland annat har enhetersom i sina verksamhetsplaner påvisat behov av utvecklingav IT-stöd besökts. I likhet med tidigare århar även tillsammans med IT-strategifunktionen arrangeratsIT-frukost och IT-information till chefer.För att mäta kvaliteten i kundserviceprocessen harkundnöjdhetsmätningar genomförts. Medelvärdet förårets mätningar visar på ett mycket gott betyg på ITenhetensarbete.Inom kostenheten har särskilda utbildningsinsatserriktats till anställda vid kostenhetens 27 nya kök.Dessutom har stora investeringar gjorts i ny utrustningoch köksutensilier. De nya egenkontrollprogrammenär klara och alla kök har fått utbildning/information. Åtgärder har vidtagits för att tillgodoseönskemål om höjd sysselsättningsgrad.Upphandlingsenheten har på uppdrag av kommunstyrelsengenomfört en inventering av lämpliga verksamhetsområdenför konkurrensutsättning. Exempelpå nya upphandlingar som enheten varit engagerad iär upphandling av avfallshantering i samarbete medtekniska kontoret samt upphandling av HVB-hemtillsammans med socialkontoret. Båda upphandlingarnabedöms ha givit ett gynnsamt resultat med betydandebesparingar.Från och med 2005-04-01 har enheten administrativtstöd lagts ned och inkassoenheten bildats. Inkassoenhetensvarar för utsändande av inkassokrav, upprättandeav avbetalningsplaner och ansökan om betalningsföreläggandehos kronofogdemyndigheten.Familjerådgivningen gick in i verksamhetsåret 2005med en väntelista om 58 sökande till familjerådgivning.Antalet nya ärenden har som tidigare år varitstort. Väntetiden för nya sökande har varit mycketlång, cirka 2 månader. Resurserna har inte räckt föratt finansiera en utökning av personalgruppen. Införverksamhetsåret 2006 har familjerådgivningen medsig en väntelista om 58 ärenden.Inom stadsarkivet har ett historiskt värdefullt företagsarkiv,efter textilföretaget Freese & Bruno, tagitsomhand, ordnats och förtecknats. En ny extern arkivdepåförhyrdes i kv Tullhuset och inreddes till enförvaringskapacitet om cirka 1400 hyllmeter. En enkelarkivhandbok för Norrköpings kommun har tagitsfram. Handboken kommer att läggas ut på intranätet.Digitalisering av beståndet av rörlig film genomFilmarkivet i Grängesberg har fortgått. Verksamhetenbedrivs i nära samarbete med andraintressenter. Den återkommande aktiviteten ”ArkivensDag” var välbesökt och framgångsrik.Löneenheten har efter en enkätundersökning vidtagitolika åtgärder för att öka sin tillgänglighet. Enhetenhar för andra året hanterat registreringen av den årligalönerevisionen. Ett fortlöpande arbete i syfte attförenkla rutinerna pågår.FramtidenInom upphandlingsenheten fortsätter arbetet med attge information inom kommunen om upphandlingsfrågor.En informationssatsning planeras även att riktasmot det privata näringslivet för att skapa ökadinsikt och förståelse om hur offentlig upphandlingfungerar.. Vidare kommer en prioriteringsmodell förmiljöanpassad upphandling att börja tillämpas ocharbetet med att tillskapa en bilpool fortsätta.Kostenheten behöver under kommande år, på grundav pensionsavgångar, nyrekrytera en stor del av dagenspersonalstyrka. För att klara den framtida personalförsörjningenbehöver anpassningar av organisationengöras.Löneenheten fortsätter arbetet med att skapa gemensammarutiner kring löneadministrationen och attsprida dessa ut i verksamheterna. Här ingår även attarbeta med administrativa rutiner avseende lönehanteringenför de kommunala bolagen. Inom Palettförvaltningenkommer införandet av en ny version förPalett (version 5) att påbörjas.IT-enheten kommer att öka satsningen på säkerhetsarbete.E-service via kommunens hemsida kommeratt utvecklas kraftigt. Röststyrning av telefoni ochmöjlighet att göra mobiltelefonen tillgänglig som enanknytning i telefonväxeln planeras att införas.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 25

SymfoniorkesternAnsvarsområdeNorrköpings Symfoniorkester(SON, grundad 1912) anses varaen av landets främsta orkestrar.SON intar idag en central plats iregionens kulturliv och är kulturstadenNorrköpings flaggskepp. Sedan1994 har orkestern sin hemvisti Louis De Geer konsert och kongress,med De Geerhallens 1 300publikplatser. Ett antal konserterges varje år också i Linköpings konsertsal.Framträdanden görs ocksåute i länet samt i övriga landetoch internationellt. SON genomförtre abonnemangsserier per säsongmed sex till åtta konserter ivarje serie och därtill skol- och familjekonserter,julkonserter, trettondagskonserter,utomhuskonserter,speciella evenemangskonsertersamt abonnerade konserter. Därtillkommer medverkan i viktiga festivalersamt TV- och radioinspelningar.Den omfattande CD-produktionenhar blivit uppmärksammadbåde nationellt och internationellt.Orkestern består av85 musikertjänster vilket möjliggörframföranden av en stor delav den efterfrågade repertoaren.En del av dessa tjänster är dockvakantsatta av ekonomiska skäl.Ekonomiskt resultatÅrets överskott uppgår till 42 tkr att jämföra medbudgeterat nollresultat. Anslagen från Norrköpingsoch Linköpings kommuner, Landstinget i Östergötlandslän/Östsam samt staten uppgick till 86 procent(82 procent 2004) av totala intäkter, vilket innebäratt de egna intäkterna utgör 14 procent (18 procent2004).Den ekonomiska planeringen och redovisningen harde senaste åren i hög grad försvårats av bristen på beskednär det gäller pensionsavgifternas storlek. Regeringenlämnade vid årsskiftet 2003/2004 ett sent beskedom en avsevärd ökning av pensionskostnadernafrån år 2004 för scenkonstinstitutionerna. Ökningensstorlek preciserades inte närmare. Efter protesterResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .......................................................34 325 34 937Verksamhetens kostnader ................................................. -64 438 -64 010Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) .................... -332 -314Verksamhetens nettokostnad ....................................... -30 445 -29 387Budget ..............................................................................30 487 29 512Årets resultat ...........................................................................42 125Nettoinvesteringar ....................................................................0 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ..................................................................113 106Antal anställda ........................................................................96 100PersonalkostnaderLöner .................................................................................30 462 30 052- varav arvoden till förtroendevalda ............................................80 67- varav löner till arbetstagare ...............................................29 727 29 271- varav semesterlön ..................................................................464 497- varav sjuklön ..........................................................................191 217Särskild sjukförsäkringsavgift .................................................71 0Sociala avgifter .................................................................11 663 11 310Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,36 0,13 6,00 6,0015-60 dagar ....................0,18 0 1,00 061- dagar ............................0 0 0 0från scenkonstbranschen, lobbyingarbete, riksdagsmotionermed flera aktiviteter meddelades de sistadagarna i oktober 2004 att pensionspremierna skullefrysas till den dåvarande nivån, 9,59 procent förelöneskatt, i avvaktan på att sektorn i samband medvår-propositionen 2005 skulle tillföras medel för atttäcka merparten av kostnadsökningen för 2004 och2005. Det utlovades att branschen endast skulle ståför cirka 10 procent av den förväntade höjningen.Fördelningen mellan institutionerna var dock oklar.Först den 24 januari 2006 fick SON besked omatt den slutliga premien för år 2004 blev 12,5 procentsamt slutfaktura för 2004. Den slutliga premienför år 2005 kommer inte att fastställas förrän i april2006, varför den pensionskostnad som upptagits ibokslutet 2005 är något osäker.26 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

SymfoniorkesternViktiga händelseroch måluppfyllelse under åretPublikenDet är mycket glädjande att SON behåller sin storapublik. Konserterna i De Geerhallen håller ett publikgenomsnittom c a 930 personer. Även om publikenminskat något är det en siffra som är imponerandeäven i ett nationellt perspektiv. Publikantalet kanväl mäta sig med storstäder med mångdubbelt störrebefolkningsunderlag. Vi följer noga utvecklingenav publiktillströmningen och skall undersöka om denlilla minskningen 2005 är tillfällig eller om det är entendens som håller i sig.ProgramverksamhetenArbetet med att förankra orkestern som länets orkesterhar fortsatt. Förhandlingarna mellan länets kommunerinom ramen för Östsam om den gemensammafinansieringen av kulturinstitutionerna gav tyvärringet positivt resultat. Man kunde inte ena sig ochfrågan ligger nu nere.I maj 2005 avslutade vår chefdirigent Lü Jia sittframgångsrika förordnande. Det skedde med konserteroch avtackning i De Geerhallen och den stora finalenägde rum i och med Italienturnén i början avjuni. SON spelade inom ramen för den prestigefylldafestivalen ”Festival Pianistico Internazionale ArturoBenedetti Michelaneli”. Orkestern gav två konserteri Bergamo och Brescia och fick fantastiska lovord avarrangörer, kritiker och publik.Den 19 juni gav SON på eget initiativ en konserti Vadstena, på Borggårdsscenen. SON erbjöd ettmycket fint program men tyvärr svek publiken. Detreser frågor kring den lokala organisationen av arrangemangpå Borggårdsscenen.Fredagen den 2 september spelade SON tillsammansmed den legendariske tenoren Luciano Pavarottii Globen. 11 800 personer lyssnade och SON fickäven där väldigt fina lovord! Konserten gav mycketstor uppmärksamhet och det är vid få eller inga tillfällentidigare SON haft så stor pressbevakning vidett evenemang. Ett flertal bussar med publik åktefrån Norrköping och Östergötland för att ta del avdetta extraspektakulära evenemang.Ett annat evenemang att lyfta fram är säsongspremiärenunder vecka 36. Då dirigerade orkesterns förstegästdirigent Josep Caballe-Domenech och solist varen av världens främsta violinister, Sarah Chang. Konsertergavs i Norrköping, Linköping och Jönköping.Vid denna turné gästade SON för första gången detnya konserthuset i Vara.I samband med kulturnattskonserten gästades SONav dirigenten, tonsättaren, sångaren med mera H KGruber. Gruber är en av vår tids främsta artister/tonsättareoch gjorde ett fantastiskt gott intryck på bådeorkester och publik.Under vecka 40 gav SON konserter tillsammans medTriple and Touch och Maria Lundqvist. Publikenvar kommunens anställda inbjudna av Norrköpingskommun. De anställda inbjöds till 9 föreställningaroch cirka 9 000 antog erbjudandet. Därutöver gavSON en offentlig konsert med samma innehåll, somlockade drygt 1 000 åhörare. Konserterna var mycketuppskattade och den stora satsning som kommunengjorde för sina anställda var mycket lyckad.Barn och ungdom är vår kommande publik och detär mycket viktigt att barnen får komma till en storkonsertsal och möta en livs levande orkester. Skolkonsertergavs för skolans alla stadier. Barnpedagogensarbete fortsatte med dagliga besök i De Geerhallen,vilket innebar att cirka 1 000 sexåringar besökteorkestern och De Geerhallen. I samband medlördagskonserterna var barnen hos barnpedagogenmedan föräldrarna gick på konsert.Samarbetet med Kungliga Operan fortsatte, dettaår med en konsertant version av Donizettis Kärleksdryckenav Puccini. SON var även 2005 inbjuden avKungliga Filharmonikerna att delta i den årliga tonsättarfestivalen,detta år med den mycket omtaladeamerikanske tonsättaren John Adams i fokus.Under 2005 utkom ytterligare en CD-skiva i CPOsserie med musik av Wilhelm Peterson-Berger. Två redaninspelade skivor för samma bolag med musik avden finske tonsättaren Aulis Sallinen väntar på utgivning.Flera mycket spännande skivprojekt liggerframför oss. Diskussioner förs med stora och betydandeskivbolag som CPO, Naxos, BIS och det nyaengelska bolaget Avie Records om mycket betydandegrammofonprojekt.MåluppfyllelseProgramverksamhetens framgångar innebär att deuppställda målen är uppfyllda i mycket stor utsträckning.Som exempel kan nämnas:- SON ger många östgötar i hela regionen fina musikupplevelser.SON är genom turnéer och deltagandei festivaler och samarbete med olika aktöreri Stockholm en viktig ambassadör för regionen.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 27

Symfoniorkestern- SON tillhör med sin höga kvalitet toppskiktet avsymfoniorkestrar både nationellt och internationellt.SON bjuder en mycket stor publik på högklassigakonserter som speglar både tradition ochnyskapande.- SON är efterfrågad för CD-, TV- och radioinspelningar.- SON:s barn- och ungdomsverksamhet är väldigtbetydelsefull och uppskattad.Tankar om framtidenSON har under en rad år kämpat för att med relativtsett knappa och krympande resurser driva en verksamhetmed bibehållet nationellt och internationelltrenommé och som präglas av hög konstnärlig ambition.Oförändrad numerär i orkestern har setts somen förutsättning för detta.Det är tillfredsställande att SON trots reduceringenav anslagsnivån från Norrköpings kommun med femmkr år 2003 och med mycket liten uppräkning avanslagen 2004 och 2005 kunnat driva en verksamhetmed hög konstnärlig kvalitet. Till det har vi kunnatbjuda på ett både uppskattat och omväxlande program.Detta har uppnåtts genom stor återhållsamhet.SON har även inför framtiden en hög konstnärligambition och strävan att bibehålla positionen som enav landets främsta orkestrar. Att vidareutveckla verksamheteninom regionen och ge ännu fler östgötartillgång till fina konserter har hög prioritet. SON haren mycket lång planeringshorisont. Det gör att detpå kort tid är svårt att ställa om verksamheten efterändrade ekonomiska förhållanden. Det är därför viktigtmed en årlig uppräkning av anslagen som täckernormala kostnadsökningar och att beskeden om finansieringenär långsiktiga.Norrköpings och Linköpings kommuner samtLandstinget i Östergötland/Östsam lämnade underförsommaren 2005 ett långsiktigt besked om anslagshöjningmed 2 % per år för 2006, 2007 och 2008.SON har därutöver också fått en nivåhöjande kompensationpå 0,6 Mkr för ökade pensionskostnadermm.Som tidigare nämnts ledde diskussionerna inom ramenför Östsam om en regional finansieringsmodellinte till något konkret resultat.Den länge emotsedda Orkesterutredningen (som tillsattsav Kulturdepartementet) började sitt arbete i januari2005 med Dalateaterns VD Astrid Assefa somutredare. Förhoppningen är att denna utredning skallkomma fram till slutsatsen att orkestrarna behövermer statliga medel och att dessa skall ställas till förfogande.Orkesterutredningen är nu i sitt slutskede ochderas utredningsförslag kommer att presenteras i slutetav mars 2006.Konserter Antal Publik- Genom- BeläggiDe Geer- konserter antal snitt ningsprochallen 2005 2004 2003 2005 2004 2003 2005 2004 2003 2005 2004 2003Orkesterkonserter 28 31 31 26 032 30 060 31 845 930 970 1 017 71 75 78Familjekonserter 2 1 2 1 593 779 1 394 796 779 697 61 60 53Konserter förkommunanställda 9 - - 9 000 - - 1 000 - -Konsert i S:t Olai kyrka 2) - 2 - 891 - 445 -Företagskonserter 2 2 1 2 600 1 500 1 250 1 300 1 250Öppna repetitioner 4 3 4 1 600 1 300 2 216 400 443 554 34 43”Efter jobbet-konserter” 2 2 1 626 1 105 688 313 552 688 42 53Gästspel - 1 - 722 - - 722 - 55Skolkonserter 21 21 27 19 068 16 231 17 058 908 773 632Skolkonserter förinstitutionsboende - 2 3 - 525 1 150 - 262 383Totalt 68 65 70 60 519 53 113 55 601Symfoniorkestern har en säsong som löper från juli till ochmed juni. Därför kan en kalenderårsredovisning bli någotmissvisande vid en jämförelse – till exempel ger man varje säsongskolkonserter för alla stadier och för ungefär samma antalpersoner per säsong.2) Att kyrkokonserter redovisas under rubriken Konserter iDe Geerhallen 2004 beror på att det var abonnemangskonsertersom fick fl yttas på grund av annan verksamhet i LouisDe Geer.28 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

SymfoniorkesternSON letar ständigt efter bra dirigenteroch presumtiva chefdirigenter.I och med slutet av säsongen2004/2005 slutade chefdirigentenLü Jia. Arbete pågår med attpröva nya kandidater till postensom chefdirigent och det är vår förhoppningatt vi under våren 2006kan presentera en ny chefdirigent.Publikstatistik 2005 2004 2003Publikantal i Östergötland 1) .................................... 70 598 115 177 85 247Publikantal totalt 1) .................................................. 88 007 120 086 91 580Antal abonnenter per 31 december .......................... 1 570 1 420 1 553Antal konserter i Östergötland ....................................... 77 102 100Antal konserter totalt ..................................................... 85 108 107Genomsnittlig beläggning vid offentligakonserter i De Geerhallen (1300 platser) ..................... 930 970 1 017Beläggning i procent vid offentligaorkesterkonserter i De Geerhallen .................................. 71 75 781) I statistiken ovan framgår att SON kraftigt ökade det totala publikantalet under2004 än 2005. Detta beror till största delen på de spelningar som SON hade på varuhusetDomino under december månad 2004, där publikantalet uppskattas till 34 000personer.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 29

ValnämndenAnsvarsområdeValnämnden ansvarar för de uppgiftersom enligt vallagen och folkomröstningslagenankommer på kommunen.Det är i huvudsak att se tillatt det finns lämpliga vallokaler ochvalförrättare på valdagen, samt attden lokala administrationen fungerar.Kommunstyrelsens administrativakontor ansvarar för valnämndenskansli, där det finns en valsamordnareanställd.Ekonomiskt resultatValnämndens budget var 276 tkr.År 2005 var det inget val. IT-kostnadernaför året var omkring 100tkr. Övriga kostnader har varit förplanering av allmänna valen 2006,med kostnader för nämnden ochkonferenser med mera. En delkompletterande materialinköp hargjorts.Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter ................................................................0 45Verksamhetens kostnader ...................................................... -185 -1 952Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ..........................0 0Verksamhetens nettokostnad ............................................ -185 -1 907Budget ...................................................................................276 2 250Årets resultat ...........................................................................91 343Nettoinvesteringar ....................................................................0 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ......................................................................0 0Antal anställda ..........................................................................0 0PersonalkostnaderLöner ........................................................................................23 69- varav arvoden till förtroendevalda ............................................23 66- varav löner till arbetstagare ........................................................0 2- varav semesterlön ......................................................................0- varav sjuklön ..............................................................................0Särskild sjukförsäkringsavgift ...................................................0Sociala avgifter ........................................................................10 29Nämndens resultat för året blev 91 tkr.Viktiga händelser under åretDen 23 november 2005 beslutade riksdagen om nyvallag. I korthet innebär den att kommunerna får detsamlade, lokala ansvaret för val. Kommunen övertardärmed ansvaret för förtidsröstningen från PostenAB, och den så kallade poströstningen upphör att existerai dess tidigare form. Liksom tidigare ska väljarnakunna rösta i förtid 18 dagar före valet. Valnämndenhar under året förberett sig inför beslutet genomatt börja planeringen av förtidsröstningen.Kraven på tillgänglighet i vallokalerna förstärks. Ävenhär har valnämnden förberett sig genom samtal medhandikapporganisationer. Nämnden har också inlettsamarbete med lokalförsörjningsenheten.FramtidenDen nya vallagen innebär att valadministrationen införkommande val blir mer omfattande. År 2006 ärdet allmänna val till riksdag, kommunfullmäktigeoch landstingsfullmäktige. Valnämnden räknar medatt drygt 650 personer kommer att engageras i valarbetet.Valnämnden samarbetar med Demokratiberedningenför att öka valdeltagandet hos medborgarna medutländsk bakgrund och förstagångsväljare. Valnämndenkommer att delta vid besök i gymnasieskolor undervåren samt i länets Demokratidag den 16 mars påArbetets Museum.30 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

ÖverförmyndarenAnsvarsområdeI enlighet med Föräldrabalkens19:e kapitel ska varje kommun väljaen överförmyndare. Denne ska ienlighet med föräldrabalkens regleröva tillsyn över gode män, förvaltareoch förmyndare samt tillse därtillkommande arbetsuppgifter.Således ansvarar överförmyndarenför granskningen av gode mäns,förvaltares och förmyndares årsräkningar.Kommunen har enligt föräldrabalkenansvar för kostnadernaatt bedriva verksamheten.Överförmyndarens tillsyn ska utifrånföräldrabalkens föreskriftertillgodose kommuninnevånarnasbehov av rättssäkerhet och god service.Ekonomiskt resultatÖverförmyndarens verksamhettilldelades en budget på 7 662 tkrför år 2005. Budgeten har intetillfullo utnyttjats, det återstår348 tkr vid 2005 års utgång.Enligt 12:16 Föräldrabalken såska huvudmannen betala arvodetför sin gode man/förvaltare omhuvudmannen har en inkomst ellerett kapital som överstiger två basbelopp(2005: 78.800 kr).Detta gör att det är mycket svårt att budgetera arvodeskostnaderna.Det är svårt att bedöma huruvida dehuvudmän som tillkommit under året har möjlighetatt betala arvode och det går inte heller att med säkerhetsäga att de som förgående år har betalat arvodekommer att kunna göra det påföljande år.Överförmyndarens ärendemängd ökar och det är alltfler yngre människor och psykiskt sjuka personer somär i omfattande behov av god man/förvaltare. Eftersomöverförmyndarens verksamhet styrs av föräldrabalkenkan inte överförmyndaren själv till så stor delpåverka kostnaderna.Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .........................................................4 829 4 471Verksamhetens kostnader ................................................. -12 132 -10 874Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ...................... -12 -12Verksamhetens nettokostnad ......................................... -7 314 -6 415Budget ................................................................................7 662 7 080Årets resultat .........................................................................348 665Nettoinvesteringar ....................................................................0 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ...................................................................3,5 3,5Antal anställda ..........................................................................4 4PersonalkostnaderLöner ...................................................................................1 359 1 347- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................422 69- varav löner till arbetstagare ....................................................905 1 246- varav semesterlön ....................................................................14 20- varav sjuklön ............................................................................18 12Särskild sjukförsäkringsavgift ...................................................0 0Sociala avgifter ......................................................................581 574Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ...........................0 0,75 0 2515-60 dagar .........................0 0 0 061- dagar ............................0 0 0 0Antal ärenden 2005 2004 2003 2002 20011 980 1 987 2 182 1 741 1 651Viktiga händelserI början på hösten 2005 flyttade överförmyndarentill nya lokaler. En flytt som innebär bättre servicetill allmänheten, bland annat genom att lokalerna ärhandikappanpassade. Flytten innebär också en förbättradarbetsmiljö, då handläggarna nu sitter merasamlade, vilket är bra ur säkerhetssynpunkt. Varjehandläggare har nu sitt eget arbetsrum och slippersom tidigare att dela arbetsrum med pausrum. Denya lokalerna tillåter även överförmyndaren att kunnaha mindre utbildningsgrupper.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 31

ÖverförmyndarenMåluppfyllelseEtt mål under 2005 var att finna bättre arbetslokalerför överförmyndaren. Det var av främst tre skälsom detta kändes angeläget. Det första skälet var attden dåvarande lokalen inte var handikappanpassad.Det var trappor utan hiss, toaletterna var inte anpassade,höga trösklar med mera. Eftersom överförmyndarensverksamhet riktar sig mot en sådan grupp därmånga olika handikapp är aktuella är det av vikt attlokalerna är anpassade till detta. Vidare var de dåvarandelokalerna ur säkerhetssynpunkt inte bra, de varinte heller tillräckliga då en tjänsteman fick kombinerasitt arbetsrum med pausrum.Under 2005 hade överförmyndaren som mål att blibättre med information och utbildning till nya godemän. Vi har därför under detta år startat upp små utbildningsgrupperför de gode män som just har fåttsitt första uppdrag. Detta har slagit mycket väl ut, såpass bra att vi nu i slutet av 2005 även har haft ”uppfrisknings”-kurserför gode män som har haft uppdragunder ett par år. Detta är något som vi kommeratt fortsätta att utveckla under 2006.Överförmyndaren i Norrköping stod som värd förvårens länsträff. Vid denna länsträff samlas länetsöverförmyndare, deras ersättare samt tjänstemän föratt ta del av nyheter och för att förkovra sig inomöverförmyndarområdet. När nu Norrköping stodsom värd hade vi som mål att göra denna dag riktigtinnehållsrik vilket vi också lyckades med, då blandannat Eva von Schéele, förbundsjurist på SverigesKommuner och Landsting var föredragshållare.FramtidEn proposition har lagts fram om ändring i Föräldrabalken.Det är ännu okänt vilka förändringar somkommer att göras och hur de kommer att påverkaöverförmyndarens verksamhet. Klart är dock redanatt verksamheten kommer att bli påverkad av dennaproposition.Under 2006 ska vi fortsätta att finslipa den nya organisationenpå överförmyndaren, det vill säga dennya tjänsten som enhetschef i förhållande till överförmyndarensroll i verksamheten. Riktlinjerna inomenheten beträffande informationsutbyte och arbetsfördelningbör stärkas, nu när den nya organisationenhar satt sig något.Trenden med att allt fler unga människor är i behovav hjälp och bistånd från en ställföreträdare håller isig. Samtidigt som de ”traditionella” ärendena liggerpå en jämn nivå. Man kan även se en ökning av psykisktsjuka personer som är i behov av god man/förvaltare.Detta är en orsak till att förvaltarskapen ökar.I och med att ärendena blir allt mer komplexa krävsdet att kompetensen hos överförmyndaren bibehållsoch höjs. Det samma gäller för gode män och förvaltare.32 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

StadsplaneringsnämndenAnsvarsområdeStadsplaneringsnämnden svararför beredning och planering i samhällsbyggnadsfrågor,köp och försäljningav fastigheter, upplåtelserav tomträtter, genomförande avexploateringsavtal samt för upprättandeoch tillhandahållande avgeografisk information och geografiskainformationssystem. Stadsplaneringsnämndenär även förvaltareav kommunens verksamhets- ochbostadsfastigheter samt kommunensmarkreserv.Till stadsplaneringsnämnden hörstadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoretbestår av administrativaenheten, enheten för geografiskinformation, lokalförsörjningsenheten,mark- och exploateringsenhetenoch planenheten.Stadsbyggnadskontorets verksamhetsidéär att i dialog med kommunensinvånare och aktörer planeraoch utveckla stadsmiljön till gagnför nuvarande och kommande generationersamt försörja kommunensolika verksamheter med ändamålsenligalokaler och geografiskinformation.Ekonomiskt resultatStadsplaneringsnämnden visar totaltett överskott på 6 518 tkr(0,8 procent av totala omsättningen).Resultatet kommenterasunder varje enhet.KvalitetsarbeteUnder året har GIS-enheten deltagiti ett benchmarkingprojekt tillsammansmed Linköping, Uppsalaoch Västerås. Enkätundersökningarhar gjorts inom planprocessen ochstadsarkitektens verksamhetsområde.Lokalförsörjningsenheten hargenomfört den årliga kundenkäten(attitydbarometern) och stadsplaneringsnämndenhar fått ta del avresultat- och åtgärdsredovisning avattitydbarometern 2004.Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .....................................................747 270 690 921Verksamhetens kostnader ............................................... -532 708 -483 281Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ............. -243 238 -233 710Verksamhetens nettokostnad ....................................... -28 676 -26 071Budget ..............................................................................35 194 26 793Årets resultat ......................................................................6 518 722Nettoinvesteringar .......................................................204 594 *) -86 389- varav lokalförsörjningsenheten ....................................205 163 *) -85 184*) Under 2005 har fastigheten Louis De Geer (Kvarnholmen 6) sålts.Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ...............................................................72,50 72,85Antal anställda ........................................................................73 74VaravLedning och stab .........................................................................3 3Lokalförsörjningsenheten ...........................................................18 19GIS-enheten ...............................................................................18 17Mark- och exploateringsenheten ..................................................9 9Planenheten ...............................................................................17 15Administrativa enheten ................................................................8 11PersonalkostnaderLöner .................................................................................20 220 20 050- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................215 200- varav löner till arbetstagare ...............................................19 292 19 192- varav semesterlön ..................................................................481 439- varav sjuklön ..........................................................................233 220Särskild sjukförsäkringsavgift .................................................22Sociala avgifter ...................................................................8 642 8 541Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,11 0,23 3,95 7,5915-60 dagar ....................0,05 0,39 1,32 1,2761- dagar .......................1,24 1,96 5,26 6,33Nettokostnad per verksamhet 2005 2004 2003 2002 2001Nämndverksamhet .............................. 363 383 344 0 0Nämndadministration ......................... 330 367 216 0 0Lokalförsörjning ............................. 16 665 16 682 20 579 3 177 3 978Fysisk och teknisk planering ........... 19 242 15 592 14 692 13 164 11 038Kommunal lantmäteriverksamhet............................ 5 647 5 941 5 748 4 908 5 358Lantegendomar ............................... 2 017 1 920 1 667 2 452 2 404Regleringsochsaneringsfastigheter .................. 5 926 5 910 3 917 3 771 4 280Tomträttsverksamhet .....................-21 767 -21 018 -20 283 0 0VA-tillsyn ............................................ 253 294 319 0 0Summa ......................................... 28 676 26 070 27 199 27 472 27 058Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 33

StadsplaneringsnämndenNettokostnad och resultat Resultatper enhet eller funktion .................. 2005 2005 2004 2003 2002Stadsplaneringsnämnden ...................... 671 323 348 0 0Ledning och stab 1) .................................. 22 20 346 15 888 2 046 0Lokalförsörjningsenheten 2) ................ 1 306 682 881 629 516 611 047 576 580GIS-enheten .......................................... 628 4 985 5 295 5 091 4 908MEX-enheten ..................................... 2 060 11 744 10 729 8 533 8 989Tomträttsverksamhet .......................... 1 552 -21 766 -21 018 -20 282 0Planenheten ............................................ 53 10 816 10 237 9 719 7 462Administrativa enheten ......................... 226 3 534 2 992 3 002 8 9361) I funktionen ledning och stabingick 2003 stadsplaneringsnämndenskostnader och från2004 ingår budgetmedel förlokalförsörjningsenheten2) För lokalförsörjningsenhetenredovisas omslutningAnsvarsområdeEnhetens ansvarsområde är att för kommunens verksamhetslokalerutöva ägarfunktionen på så sätt attdess värde och brukbarhet upprätthålls eller förbättras.Enheten är kommunens service- och samordningsorganför olika lokalfrågor och ansvarar även förinhyrning av externa lokaler för kommunal verksamhet.Genom att lokalerna i hög grad påverkar verksamhetenskvalitet och utformning är lokalförsörjningsenhetenshuvuduppgift att tillhandahålla ändamålsenligalokaler, samtidigt som fastighetskostnaderna eftersträvasatt minimeras och lokaleffektiviseringar uppnås.Ekonomiskt resultatDet ekonomiska resultatet visar ett överskott på cirka1 300 tkr. Prognoserna under året har pekat på enansträngd ekonomisk situation, vilket under höstenmedförde en återhållsamhet i ekonomin för att uppnåett balanserat resultat. Det positiva resultatet somuppvisas beror dels på återhållsamhet generellt i ekonominsamt att de faktiska kostnaderna för mediaavgifternablev något lägre än budgeterat. Sammantagetär dock det ekonomiska överskott, utifrån den totalaekonomiska omslutningen på 683 000 tkr, marginellt.Lokalförsörjningsenhetenställts om från skola till förskola för att möta det ökadebehovet av förskoleplatser.Stadsplaneringsnämnden övertog vid årsskiftet förvaltningsansvaretför vissa fastigheter från kultur- ochfritidsnämnden och brandförsvaret. En inventeringför att fastställa status på fastighetsobjekten samt atthitta bra samarbetsformer och ansvarsgränser mellanberörda parter har genomförts.Nytt äldreboende i kvarteret Järven färdigställdes imaj. Fastigheten, som ägs av Kungsleden och hyrs inav lokalförsörjningsenheten, uppgår till cirka 5000kvm. Den rymmer 55 lägenheter och lokaler förhemtjänsten.Vid halvårsskiftet såldes konsert- och kongressanläggningenLouis De Geer (Kvarnholmen 6) till det kommunalabolaget LDG Fastighets AB. Försäljningen ärett led i den framtida utvecklingen av området. I områdetsker en ombyggnad av Hangaren, som numerahar namnet Flygeln, till konsert- och konferenshall.Ombyggnationen beräknas vara färdigställd undersommaren/hösten 2006.Årets investeringar och planerade underhållsåtgärderuppgår till en bruttokostnad på cirka 155 500 tkr.Många projekt har färdigställts under året med omfattandeförbättringar som följd för den kommunalaverksamheten. Av dem som färdigställts kan följandenämnas:- Nybyggnad av LSS boende, fem lägenheter i kvarteretViktiga händelserHyllan i VilbergenLokalplaneringsarbetet har under året i huvudsak - Nybyggnad av LSS boende, fem lägenheter i kvarteretkoncentrerats på det framtida behovet av boende förPallen i Skarphagenäldre- och handikappomsorgen. Arbetet med att tillskapa- Nybyggnad av SOS-central i anslutning tilllämpliga lokaler för det ökade behovet inombrandstationenförskolan har genomförts tillsammans med representanterfrån utbildningskontoret. Ett antal lokaler har- Nybyggnad av förskolan Önskestjärnan i kvarteretDörren34 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Stadsplaneringsnämnden- Ombyggnad och renovering av Ektorpsskolan- Om- och tillbyggnad Skarphagens träningsskola- Ombyggnad av Generalens äldreboende- Ombyggnad Thapperska skolan till öppen verksamhetför LSS- Färdigställande av plask- och lekbassäng i centralbadetUnder stormen Gudruns framfart inträffade en delskador på fastigheterna. Bland annat blåste delar avLjuraskolans tak bort vilket medförde skador till ettekonomiskt värde på cirka 2 500 tkr.Måluppfyllelse under åretI stadsplaneringsnämndens uppdragsplan och enhetensverksamhetsplan återfinnsett antal mål som ska styra verksamhetsinriktningen.Målen kommernedan att kommenteras utifråninnehåll och måluppfyllelse.Ökad kundnyttaKundattitydmätningar har genomförtsunder året. Resultatet jämförtmot föregående år visar en litenförbättring. En skillnad mot tidigareenkäter är att mätningar nu ävengenomförts hos kunder som bedriversin verksamhet i hyrda lokaler.Det sammanställda materialet kommeratt redovisas för stadsplaneringsnämndeni sin helhet under våren2006.Under 2005 har mycket tid ägnatsåt att få information om brister ide tre fokusområden som enhetenkoncentrerat arbete på utifrån2004 års enkätresultat. Områdenär; temperatur i lokalerna, den yttremiljöns kvalité och förhållandenai gymnastikhallar. Ett led i arbetethar varit att samtala med representanterför cirka 30 enheter, framföralltinom barn och ungdom.Arbetet med att upprätta en långsiktigplan för att öka tillgängligheteni offentliga lokaler har pågåttunder året. Tillsammans med handi-Fördelnig av lokalarea 2005-12-31Kvm ProcVerksamhetslokaler, kommunägda ....602 600 71Verksamhetslokaler, inhyrda ..............159 600 19Brandförsvarsanläggningar ..................11 600 1Bråvallaområdet ..................................27 300 3Louis de Geer, kommunalt bolag .........14 000 2Fritidsanlägningar ...............................37 000 4Summa lokalarea ............................852 100 100Den totala lokalarean har i jämförelse med 2004 ökatmed 47 000 kvm. Den stora förändringen beror påövertagandet av fritidsanläggningar och brandförsvarsanläggningar.Arean för inhyrda verksamhetslokaler harökat netto med 5 000 kvm, vilket förklaras av det nyaäldreboendet i kvarteret Järven. Den egna lokalarean äri stort oförändrad jämfört med 2004.Arean fördelat Kommun- In- Totalt Procpå olika verksamhets- ägda hyrdalokaler 2005-12-31 kvm kvm kvmSkolor .................................................. 346 294 23 769 370 063 49Förskolor ................................................ 48 083 15 431 63 514 8Äldreboende och omsorg ....................... 97 841 88 649 186 490 24Kulturlokaler .......................................... 22 935 2 475 25 410 3Kontorslokaler ....................................... 32 341 19 385 51 726 7Övrigt .................................................... 55 094 9 912 65 006 9Summa ............................................... 602 588 159 621 762 209 100Vakansgraden har under året minskat och uppgår den 31 december 2005till cirka 15 300 kvm vilket jämfört med 2004 är en minskning med cirka1 000 kvm. En stor andel av den vakanta arean upptas av Ingelstaskolan,Ruddammsskolan och Östra Stenby skola (sammantaget 8 500 kvm). Dentotala vakansgraden är 2,0 procent av den samlade arean för verksamhetslokaler.Totala fastighetskostnaden 2005 2004 2003 2002fördelat på områden(exkl Louis de Geer, Bråvalla och Mässhallarna)Kapitalkostnader .................................. 215 183 204 720 192 400 189 579Inhyrda lokaler ..................................... 179 972 178 507 165 489 155 554Planerat underhåll .................................. 39 792 28 367 30 773 37 676Lokalanpassningar ................................... 5 420 5 510 9 888 3 756Mediaavgifter ...................................... 104 130 92 929 93 494 75 107Drift och skötsel ..................................... 53 977 47 326 42 269 42 240Löpande underhåll ................................. 42 618 34 837 39 254 46 289Övrigt ...................................................... 2 883 3 878 5 296 4 766Skatt och försäkringar ............................ 11 761 9 910 9 176 5 810Administration ....................................... 15 729 15 063 14 496 13 486Summa ............................................... 671 465 621 047 602 535 574 263Tabellen redovisar totalt en kostnadsökning på cirka 50 mkr mellan åren2004 och 2005 vilket i huvudsak förklaras av att från den 1 januari 2005 såövertog stadsplaneringsnämnden förvaltningsansvaret för kultur- och fritidsanläggningaroch brandförsvarsanläggningar.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 35

Stadsplaneringsnämndenkapporganisationerna har en inventeringsblankett utarbetatsför kartläggning av hinder i offentliga byggnader.De mest publika anläggningarna har inventerats;stadsbiblioteket, centralbadet, teatern, stadsmuseetoch de 14 största idrottshallarna. Arbetetkommer att fortsätta under 2006.Effektiv lokalanvändningGrunden för en effektiv lokalförsörjning är att detfinns en lång framförhållning i hur behovsförändringarser ut. Förändringarna kan orsakas av olikafaktorer som i sin tur påverkar volymen mellan olikakommunala verksamheter eller påverkar volymen fören specifik verksamhet inom en enskild stadsdel ellerområde. Det är respektive verksamhetskontor somhar den bästa kompetensen om hur verksamhetenkommer att utvecklas över tiden.Under året har samarbetsformerna med berörda kontorutvecklats på ett mycket positivt sätt. Arbetet skeri två lokalgrupper, en för barn- och ungdomslokaleroch en för vård- och omsorgslokaler, där representanterfrån respektive kontor och lokalförsörjningsenheteningår. Målsättningen med arbetet är att försöka sålångt som det är möjligt se in i framtiden och att deti sin tur ska mynna ut i att en lokalförsörjningsplanfastställs.Låg energianvändningUtifrån framtagen handlingsplan och en energianalysför konvertering av oljeuppvärmda och direkteluppvärmdafastigheter till förnyelsebar energi har följandeåtgärder vidtagits under året:- I förskolan Albäcken i Åby har konvertering ägtrum från direktverkande el till fjärrvärme.- I Wijkargårdens äldreboende har pellets ersatt oljepannan.I investeringsbudgeten 2006-2007 finns medel upptagnaför konvertering av framförallt olja i ett antalfastigheter i Skärblacka. Det kommer att reduceraden totala oljeförbrukningen på fastighetsbeståndetmed 45 procent.Under hösten har kommunen ansökt och beviljatsbidrag hos Boverket för energibesparande åtgärderför ett antal fastighetsobjekt.Diskussioner har under året förts med E.ON kringatt finna en miljö och ekonomisk acceptabel lösningför förnyelsebar energiuppvärmning för verksamhetslokaleri Lindö/Marby. Energiförbrukningen harockså påverkats positivt av att ventilation installeratsmed värmeåtervinning i bland annat träningsskolan iSkarphagen och Wijkahallen på Vikbolandet.God inomhusmiljöDen obligatoriska ventilationskontrollen har genomförtssom planerat, vilket innebär att besiktningaroch efterföljande anmärkningar åtgärdats. Vid ombyggnadergörs generellt en översyn av dimensioneringenav ventilationen. Kvaliteten på inomhusmiljönframkommer också på ett bra sätt i kundenkäternadär det sker åtgärder i särskild ordning.Arbetet med att undersöka och dokumentera ventilationskapaciteteni samtliga grundskolor, som arbetsmiljöverkethar krävt enligt åläggande, har färdigställts.Dokumentationen har under hösten skickatsut till respektive skolenhet för kännedom.FramtidenDe begränsade ekonomiska resurserna i framtidenmedför att högre krav ställs på lokalplaneringen såatt lokal- och kostnadseffektiva lösningar kan skapas.I samband med att de olika kommunala nämndernaanalyserar behovet för framtiden och det sannoliktfinns ett vikande behov av lokaler inom framförallt barn- och ungdomsnämnden så är det viktigtatt ”rätt” lokaler lämnas. Det är även viktigt att tidigtförsöka arbeta fram alternativ användning för de lokalersom blir vakanta.En fortsatt befarad kärv ekonomi för kommuneninnebär att underhållsinsatserna på fastigheterna intekommer att kunna utföras i den utsträckning somkrävs för att kunna ”vårda” kapitalet på ett tillfredställandesätt. Detta medför ständigt att svåra prioriteringarmåste göras.Kostnadsutvecklingen de senaste åren för fjärrvärmeoch el har varit påtaglig och upptagit en allt störreandel av den totala budgeten. Redan 2006 kommerelpriset att öka på grund av att det fasta elprisavtaletlöpte ut sista december 2005 och det nya prisetär låst till ett betydligt högre pris. Att döma av kostnadsutvecklingenpå el och av miljömässiga skäl så ärdet angeläget att försöka minska förbrukningen ochkostnaderna genom att dels genomföra energibesparingarpå befintliga anläggningar och dels att konverteratill andra energislag.36 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

StadsplaneringsnämndenUtvecklingen i samhället som medför nya myndighetskravkommer sannolikt att innebära att ökadeekonomiska resurser måste tillföras för att uppfylladessa krav. De nya bestämmelser som påverkar lokalernasinomhusmiljö och installationer är framförallt nya krav från Arbetsmiljöverket, Boverket ochEU. Som exempel kan nämnas utökade krav på kök,utökade krav inom brandsäkerhetsområdet, sänktagränsvärden på radon där även alla fastighetsobjektska mätas och ökade krav på tillgänglighet i offentligalokaler.Enheten för geografisk informationAnsvarsområdeEnheten för geografisk information (GIS-enheten)har uppgiften att tillhandahålla och utveckla produkteroch tjänster inom området geografisk informationoch geografiska informationssystem (GIS) i Norrköpingskommun. Enheten bereder även ärenden gällandenamnsättning av gator med mera inom kommunen.Ekonomiskt resultatGIS-enhetens omsättning har ökat med 3 procentjämfört med 2004 och 20 procent jämfört med2001. Intäkterna har ökat med 11 procent jämförtmed 2004 och 56 procent jämfört med 2001. Det visarmycket tydligt att efterfrågan på enhetens produkteroch tjänster ökar. Enheten redovisar ett överskottpå 628 tkr för året. Överskottet beror framförallt på ökade intäkter för sålda nybyggnadskartor ochmätningstekniska tjänster till kommunala lantmäterimyndigheten.Viktiga händelser under åretI maj 2005, lagom till sommarsäsongen, fanns Norrköpingskommuns nya turist- och informationskartai handeln och hos Turistbyrån.Enheten har under året köpt in de sista systemkomponenternaför att kunna färdigställa Norrköpingskommuns kommungemensamma geografiska informationssystem.Flera aktiviteter är genomförda föratt nå färdigställandet.Lantmäteriverket har etablerat ett nytt höjdsystemi Sverige, RH2000. Det nya höjdsystemet har högrenoggrannhet än tidigare system, men framför alltlämpar det sig bättre för GPS-mätning. GIS-enhetenhar digitaliserat alla sina gamla höjdmätningar ochlevererat dessa till Lantmäteriverket, som har räknatom Norrköpings höjdnät till RH2000. Under 2006kommer enheten att diskutera en övergång från nuvarandehöjdsystem RH00 till RH2000 med berördakontor och organisationer.Årets flygfotografering genomfördes över det aktuellaplanområdet Kimstad – Norsholm. Från flygfotograferingenuppdaterades kommunens primärkartbasoch ortofotobas (bildbas med skalriktiga flygbilderi färg).GIS-enheten uppgraderade Norrköpings kommunskommuntäckande ortofotobas från Lantmäteriverketmed nyare flygbilder i färg istället för svart/vitt. Bildernanås av alla som har tillgång till kommunens intranätvia programmet InKa.Under året har såväl Jönköpings som Göteborgs stadsmotsvarigheter valt att besöka GIS-enheten för att fåinformation om hur Norrköpings kommun arbetarmed geografisk information och geografiska informationssystem.Representanter från enheten har hållit föreläsning påCampus Norrköping i kursen ”Navigering och GIS”för studenterna i årskurs 4 på Transport- och kommunikationsprogrammet.MåluppfyllelseEnheten har klarat nio av fjorton verksamhetsmåloch två av tre kompetensmål som finns formulerat iverksamhetsplan 2005. Verksamhetsmålen har brutitsner till flera aktiviteter som gemensamt fyller verksamhetsmålen.Aktiviteterna har följts upp på enhetensenhetsmöten under året. Enhetens verksamhetsplanär nedbruten till individnivå.FramtidenAnvändning av geografisk information blir allt vanligareäven för icke traditionella kartanvändare i samhället.Detta innebär en utmaning för enheten somkartproducent och leverantör av geografiska informationssystem.Enheten kommer att spela en aktiv rollÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 37

Stadsplaneringsnämndenför att stödja kommunens kontor i deras verksamhetsutövninginternt men även då geografisk informationska levereras till och tas emot från externa organisationer.Under 2006 kommer enheten ha mycket större möjligheteratt ta fram verksamhetsspecifika GIS-lösningarför intranätet och internet åt sina kunder.Detta är efterlängtat, och kommer att främja GISanvändandeti kommunen. Den sista systemkomponentensom bereder plats för att övergå till en fullständigdatabasdriven GIS-miljö kommer att kommapå plats under 2006.Mark- och exploateringsenhetenAnsvarsområdeMark- och exploateringsenheten är kommunensoperativa organ för mark- och exploateringsfrågor.Detta innebär att enheten förhandlar, upprättaroch genomför avtal som avser köp och försäljningav fastigheter, exploateringar, arrenden och övriganyttjanderättsupplåtelser. Enheten har även ett samordningsansvarinom kommunen för genomförandeav exploateringar och är ansvarig för det kommunalekonomiskaresultatet av dessa.Enheten är förvaltare av kommunens markreserv,tomträtter samt för övriga fastigheter där ingen annanförvaltare är utsedd.Ekonomiskt resultatMark- och exploateringsenheten visar ett överskottpå 2 060 tkr som i huvudsak beror på att det budgeteradeanslaget för sanering av förorenad mark ger ettöverskott på 1 880 tkr. Anslaget för sanering (på totalt2 500 tkr) planerades att kunna användas för saneringav mark som avsågs användas för BrödernaEdstrands utvidgning.De markundersökningar som gjordes och som avslutadesföre sommaren visade dock att marken inte varså förorenad att den behövde saneras. Mark- och exploateringsenhetenbeslutade då att använda medlenför sanering av mark inom Butängen och Gästgivarhagen.En undersökning av marken inom Butängenoch Gästgivarhagen beställdes under hösten. Saneringsarbetetstartade i december och medförde attbara en del av anslaget har kunnat utnyttjats under2005.Tomträtterna ger ett överskott på 1 552 tkr.Investeringsanslaget (600 tkr) för miljöbefrämjandeåtgärder inom jord- och skogsbruk har använts tillatt förbättra avloppsanläggningarna på ett antal lantegendomar.Viktiga händelseroch måluppfyllelse under åretFlera förhandlingar om industrietableringar på Händelöhar genomförts under året. Avtal för etableringarav Omya, Svensk Biogas och Cleanaway har slutförts.Förhandlingar om etablering av GNT har pågått undervåren men inte slutförts eftersom företaget ännuinte tagit beslut att starta bygget.Utbyggnad av vägar, vatten och avlopp för nya etableringarinom Jursla industriområde har genomförts.En fastighet inom området har sålts till TrikåbyAB som uppfört en byggnad för sin textiltillverkning.Upphandlingen av utbyggnad av Järngatan i sambandmed Norrleden etapp 1 har genomförts. Förstaetappen av Norrleden är klar och Järngatans förlängningär i stort sett klar. Arbetet med att anlägga dagvattendammsöder om Norrleden har avslutats.Inom Herstadbergs verksamhetsområde har avtal företablering av Stadiums nya lager genomförts. Avtalhar tecknats med Bilprovningen om överlåtelse avmark mellan Norrleden och Stadium. Övrig planlagdindustrimark inom Herstadberg har överlåtits till ettfastighetsbolag, som ägs av kommunen. Förhandlingarpågår om ytterligare etablering inom området somingår i planprogram för fortsatt utveckling av Herstadbergsindustriområde.Cirka 25 000 m 2 industrimark från Lindö 2:1 harsålts till Sagax Norrköping AB för att möjliggöra utvidgningav bolaget Bröderna Edstrand AB:s verksamhet.Bygget har startat.Utveckling av Ingelstads handelsområde har fortsattunder året. Exploateringsavtal har tecknats medAxfast AB, som i slutet av året startade byggande avstorbutikslokaler. Sanering av förorenad mark inomLagerlunda 1:1 har slutredovisats i stadsplaneringsnämndenoch kommunstyrelsen. Företaget Plantagenhar startat sin verksamhet inom området.38 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

StadsplaneringsnämndenExploateringsavtal har tecknats med Bo Trygg AB omexploatering inom kvarteret Gåsen. Bolaget har påbörjatuppförande av cirka 115 hyreslägenheter.Kommunens tomtkö har under året fått 112 nyanmälningaroch innehåller i slutet av 2005 cirka 500personer. Fördelning av tomter i Brånnestad och Fyrbyhar slutförts under året. Fördelning av 12 tomter iSvärtinge och fyra tomter vid Klinga har påbörjats.Avtal har tecknats med Finndomo AB och FriskaHus Mikael Niwenros AB om exploatering av centraladelarna av Svärtinge för tätare småhusbebyggelse.Cirka 35 hus kan komma att byggas. Utbyggnadenhar påbörjats.Avtal om upplåtelse och skötsel av kommunens hamnarmed mera i Arkösund har tecknats. Avtal harockså tecknats som innebär att GÖBY AB byggt ettnytt servicehus vid Beckmanshamnen. Servicehusetska hyras av kommunen i minst tre år.Kommunen har köpt fastigheterna Bråborg 1:12 ochToresdal 1:2 som är viktiga resurser för utveckling avområdet från Marby ut till Djurön respektive Ringstadmo.Arbetet med ett bostadsbyggnadsprogram har inlettsoch under året har två seminarier genomförts tillsammansmed politiker från tekniska roteln och aktörerinom bostadsmarknaden.På grund av höjda marktaxeringsvärden år 2006 harmånga visat intresse av att friköpa tomträtt för bostad.Under året har 112 friköp genomförts.FramtidenEn prioriterad uppgift för Norrköpings kommun äratt arbeta för att öka antalet förvärvsarbetande i kommunen.Mark- och exploateringsenheten har en viktiguppgift att stödja denna verksamhet. Enhetenkommer att arbeta för att markområden som enligtgällande översiktsplan är utlagda för utveckling avstrategisk karaktär ska bli tillgängliga för etableringav handel, logistik och industri för att tillmötesgå efterfrågan.Bostadsbyggnadsprogrammet som påbörjades underår 2005 ska göras klart och föreläggas kommunfullmäktigeför antagande. Programmet kommer att liggatill grund för bedömningar av om kommunen behövergöra ytterligare förvärv av mark eller vidta andraåtgärder för att kunna säkra tillgången på markför bostäder.För att få en bild av behovet av sanering av förorenadmark inom kommunen ska en översiktlig redovisningtas fram. Påbörjad utredning av behovet av saneringav förorenad mark inom Butängen kommer att slutförasunder 2006. Denna kommer att ge en bild avhur omfattande saneringar som måste göras i sambandmed omvandling av området.Inom ramen för projektet ”Utveckling Arkösund”tas en plan fram för utveckling av hamnarna, befintliggästhamnsbrygga flyttas, detaljplanering för Nordanskogsområdetpåbörjas samt detaljplanerna förKvarnberget och golfbana färdigställs.PlanenhetenAnsvarsområdePlanenheten arbetar med fysisk planering på uppdragav stadsplaneringsnämnden.Verksamheten omfattar översiktsplanering, detaljplanering,programarbete, planutredningar och miljökonsekvensbeskrivningar.Ekonomiskt resultatPlanenheten visar ett överskott på 52 tkr. I budget2004 utökades planenhetens budgetram med 3 000tkr. Medlen har använts till att utöka personalstyrkanvilket i sin tur medfört att:- Mer resurser har använts till arbetet med Ostlänkeni olika utredningar.- Arbetet med översiktlig planering har intensifierats.- Mer utredningsresurser till planer som syftar tillatt möjliggöra utbyggnad av VA-systemet.Under 2005 fick planenheten en tilläggsbudget på118 tkr för arbetet med Norrköpingspaketet. Medlenhar använts till att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning.VA-rådgivningen visare ett överskott jämfört medbudget med 106 tkr. Det beror på att det inte funnitstillräckligt med rådgivare att anlita. En upphand-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 39

Stadsplaneringsnämndenling pågår som innebär att antalet tillgängliga företagkommer att öka.Viktiga händelseroch måluppfyllelse under åretUnder året har sammanlagt 24 planer antagits samtsju program godkänts. Av de antagna planerna hartio stycken överklagats. Produktionstakten är fortsatthög. Enheten har under året också arbetat med femöversiktsplaner (Kimstad, Händelö, Norsholm, Industrilandskapetoch Ingelsta).Detaljplanearbetet har dominerats av planer för handelsändamålsamt trafiksatsningar som förbättrad Söderledoch spårväg till Ringdansen.Enheten har deltagit i arbetet med Ostlänken. Arbetetkommer att intensifieras under våren 2006.Under året har verksamhetsplanen till stora delarkunnat följas. För Södertull, som ur kollektivtrafiksynpunktär en viktig knutpunkt, har en detaljplantagits fram som medger förbättringar av utformningensom bland annat innebär att funktionshindradetryggare kan nyttja kollektivtrafiken. Centralt i stadenhar en plan för hyresrätter i kvarteret Gåsen antagits.Båda planerna antogs utan överklagande. Förhandelsändamål har en stor plan antagits som kommeratt medföra ökad tillväxt i kommunen.Ett kontinuerligt arbete genomförs för att förbättrasamrådsprocessen i tidiga skeden för att öka delaktigheteni planeringen.FramtidenDet kommande året kommer de interna rutinernasamt samarbetet med övriga kommunala enheter attfortsätta utvecklas. Nya samrådsformer kommer attprövas i samband med detaljplanearbete.Administrativa enhetenAnsvarsområdeAdministrativa enheten är en serviceenhet inomstadsbyggnadskontoret och består av två funktionernämligen tekniskt arkiv samt ekonomiadministrativservice. Tekniska arkivets service omfattar även övrigakontor inom förvaltningshuset Rosen, allmänhetenoch företag.En anpassning av den ekonomiadministrativa verksamheteni samband med införandet av skanning avleverantörsfakturor har genomförts.Enheten har under året arbetat med de mål som finnsangivna i verksamhetsplanen och de flesta har uppnåtts.Planen har följts upp på enhetsmöten underåret.Ekonomiskt resultatEnheten visar ett överskott på 226 tkr. Överskottethänförs till minskade personalkostnader som berorpå att några medarbetare inom enheten under åretinte arbetat på full tjänstgöringsgrad.Investeringsprojektet DTA etapp 2 har belastats med302 tkr 2005. Kostnaden för skanning av bygglovsarkivetsoch lokalförsörjningsenhetens handlingarkommer att belasta 2006.Viktiga händelser under åretoch måluppfyllelseInom det digitalt tekniska arkivet har arbetat med attskanna och indexera allt tekniskt material pågått. Enupphandling av skanning av bygglovsarkivets handlingarhar slutförts och skanningen kommer att påbörjasi januari 2006.FramtidenUnder 2006 kommer inom det digitala tekniska arkivetalla bygglovshandlingar och lokalförsörjningsenhetensarkiv att digitaliseras. Ett antal mindre arkivkommer att digitaliseras därefter. Arbetssättet kommeratt förändras för att möta det nya digitala tekniskaarkivet. Nya arbetsprocesser och flöden kommeratt arbetas fram.Inom ekonomiadministrationen kommer kvalitetsutvecklingsarbetetatt fortsätta.40 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Tekniska nämndenAnsvarsområdeTekniska nämnden svarar för:- Kommunens infrastruktur ochtrafiksäkerhet avseende planering,drift, underhåll och investeringarför vägar, cykel- ochgångstråk, industrispår ochbroar samt drift och underhållav spårväg.Då tekniska nämnden tillika ärtrafiknämnd ansvarar nämndenför parkeringstillstånd och övervakningsamt övriga trafiksäkerhetsåtgärder.- Stads- och naturmiljöer avseendeplanering, drift, underhålloch investeringar av parker, lekplatser,torg, allmänna serviceanordningar,tätortsnära natur,naturreservat samt övrig naturvårdsverksamhet.- Kommunens hushållsavfall, enligtden av kommunfullmäktigeantagna renhållningsordningenoch renhållningstaxan.Ekonomiskt resultatTekniska nämndens redovisade nettoresultat,före justeringar, visar ettunderskott på 11 542 tkr. Efter justeringarär tekniska nämndens resultatett nettoöverskott på 596tkr. Resultatet innebär att tekniskanämnden klarar årets besparingsbehovoch riktat anpassningskravenligt budget.Justeringarna består av en reduceringav anslag för vinterväghållningenmed 433 tkr, eftersom den verkliga kostnadenunderstiger budgeterat belopp. Enligt en överenskommelsefrån år 1996 regleras vinterväghållningenskostnad i förhållande till ett fastställt medelvärdei budgeten.Vidare ingår i årets resultat ett underskott i avfallshanteringenpå 12 571 tkr. Kostnaderna för avfallshanteringenskall enligt kommunens renhållningsordningfinansieras genom taxor, varför nettoresultatetför tekniska nämndens skattefinansierade verksamhetjusteras med denna post. Underskottet iResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .....................................................149 717 154 964Verksamhetens kostnader ............................................... -261 555 -258 518Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ............... -41 054 -34 439Verksamhetens nettokostnad ..................................... -152 892 -137 993Budget ............................................................................141 350 144 635Årets resultat .................................................................. -11 542 6 642Justeringar:Vinterväghållning ................................................................... -433 225Avfallshantering ..................................................................12 571 10 666Återbetald mervärdesskatt 1998-2003 .........................................0 -14 490Justerat resultat ....................................................................596 3 043Nettoinvesteringar ......................................................... -28 879 -60 771Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare .............................................................121,25 116,25Antal anställda ......................................................................123 118Varav:Tekniska kontoret .......................................................................40 33Parkeringsenheten .....................................................................14 14Natur och Bygg (exkl OSA-anställda) ..........................................14 15OSA-anställda ............................................................................55 56PersonalkostnaderLöner .................................................................................26 966 24 750- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................300 335- varav löner till arbetstagare ...............................................25 236 23 145- varav semesterlön ..................................................................806 664- varav sjuklön ..........................................................................672 677- särskild sjukförsäkringsavgift ....................................................86 0Sociala avgifter .................................................................11 525 10 543Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,36 0,17 9,43 16,6715-60 dagar .........................0 0 0 061- dagar .......................1,37 0 6,06 0avfallshanteringen förs i ny räkning och särredovisas ikommunens egna kapital där det över tiden kommeratt minskas med framtida överskott i verksamheten.Vid en jämförelse av resultaträkningarnas intäktermellan åren 2004 och 2005 och med beaktande aven intäkt av extraordinärt slag 2004 i form av återbetaldmervärdesskatt från Skatteverket på 14 490 tkr,har intäkterna ökat med 9 243 tkr. Ökningen berorfrämst på intäkter inom de nya verksamheterna vaktmästerioch reception 3 860 tkr, avfallshanteringengenom höjd taxa 3 848 tkr, naturvården med 915 tkrÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 41

Tekniska nämndenför ett bidrag till ett samverkansprojekti Östergötland för biologiskinventering av sötvatten, 600tkr från kommunstyrelsen avseendeinfartsskyltar och 738 tkr inomgator och vägar för bland annat ersättningför markupplåtelser medmera. Bland intäkter som minskatåterfinns felparkeringsavgifter med768 tkr.Kostnaderna har totalt ökat med3 037 tkr. I beloppet ingår kostnadsökningarinom avfallshanteringenpå 1 905 tkr. Volymökningaroch ökade kostnader för returpunkternabidrar till detta. Kostnadsökningenför den övrigaskattefinansierade verksamheten är1 132 tkr, vilket ligger inom ramenför pris- och löneökningar i 2005års budget.Kapitalkostnaderna har ökat med6 615 tkr varav 1 060 tkr utgörsav ränta på underskottet i avfallshanteringen.Resterande del är räntoroch avskrivningar på tekniskanämndens investeringar.Årets nettoinvesteringar uppgår till28 879 tkr. Bland årets större investeringarmärks Norrleden, etapp1 Herstaberg 15 983 tkr, gång- ochcykelvägar bland annat på väg utmot Händelö 4 045 tkr, returpunkti Skärblacka 3 794 tkr, trafiksäkerhetsåtgärder1 508 tkr, tillgänglighetsåtgärderför funktionshindrade1 486 tkr samt i industrispår 1 840 tkr.Viktiga händelser under åretGemensam verksamhetEn ny organisation har införts för tekniska kontoretfrån och med 2005. Kontoret verkar genom fyraverksamhetsområden, Infrastruktur och trafiksäkerhet,stads- och naturmiljö och avfall samt från ochmed den 1 september även kollektivtrafik. Inomverksamheterna inryms även parkeringsenheten ochkommunens OSA-verksamhet, Natur och bygg. Utöverde fyra verksamhetsområdena samordnas ochstyrs verksamheten inom en gemensam overhead därNyckeltal 2005 2004 2003 2002Gator och vägar (enhet: 1000 m 2 körbana)Mängd ..................................................... 3 931 3 931 3 826 3 826Nettokostnad, tkr ................................. 112 721 93 065 81 666 83 846Kronor/enhet ........................................... 28:67 23,67 21:35 21:91Vinterväghållning (enhet: 1000 m 2 körbana)Mängd ..................................................... 3 906 3 906 3 906 3 906Nettokostnad, tkr ................................... 11 567 12 225 11 551 13 464Kronor/enhet ............................................. 2:96 3:13 2:96 3:45Spårvägar (enhet: meter spårväg)Mängd ................................................... 32 870 32 870 32 000 32 000Nettokostnad, tkr ................................... 10 787 9 875 10 083 10 333Kronor/enhet ......................................... 328:17 300,43 315:09 322:91Parker och grönområden (enhet: hektar)Mängd ........................................................ 774 683 683 683Nettokostnad, tkr ................................... 27 726 26 713 26 993 24 626Kronor/hektar ........................................ 35 822 39 111 39 521 36 056Naturvård (enhet: invånare)Mängd ................................................. 124 679 124 426 123 986 123 303Nettokostnad, tkr ..................................... 3 628 2 242 2 027 1 980Kronor/enhet ........................................... 29:10 18,02 16,35 16,06Nettokostnad per verksamhet 2005 2004 2003 2002Serviceenheter .............................................-40 0 0 0Nämndadministration ................................. 851 882 788 553Gator och vägar ................................... 112 721 105 290 93 217 97 310varav vinterväghållning ........................ 11 567 12 225 11 551 13 464Parkering ..............................................-17 198 -33 132 -10 756 -8 581Spårväg och vagnar ............................... 10 787 24 665 26 913 22 463Parker och grönområden ....................... 27 726 26 713 26 993 24 627Naturvård ................................................ 3 628 2 242 2 027 1 980VA-tillsyn .................................................... 320 186 138 156Avfallshantering/renhållning ................... 14 514 11 412 2 146 8 860Arbetsmarknadsåtgärder ............................-416 -265 -1 0Summa 152 893 137 993 141 465 147 368ekonomi, administration, investeringsprojekt ochkundservice ingår.Från och med den 1 april 2005 har förvaltningshusetRosens reception och vaktmästeri överförts till tekniskakontoret.Den 1 september 2005 tillfördes även kommunensverksamhet för kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsartill tekniska kontorets organisation. Ärendensom rör dessa verksamheter behandlas i en egennämnd, kollektivtrafiknämnden.1 augusti 2005 startade kontoret en kundservicefunktion.Enheten servar kommunens kunder inomavfall och vatten då VA-verksamheten återgått i kom-42 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Tekniska nämndenmunal regi genom köp och bildandet av NorrköpingVatten AB.Tekniska kontoret deltar i samverkansprojektet, Dengoda staden. Det är ett projekt som Vägverket, Banverket,Boverket genomför tillsammans med Jönköpings,Norrköpings och Uppsala kommuner samtSveriges kommuner och landsting. Projektets mål äratt skapa en hållbar stads- och regionutveckling ochskapa förutsättningar för konkurrenskraftig gemensamplanering, där transportsystemen är en integreraddel.Infrastruktur och trafiksäkerhetNorrledens första etapp Herstadberg färdigställdesoch invigdes den 25 november 2005.Förstudie avseende resterande del av Norrleden påbörjadesi samverkan med Vägverket det vill sägafrån Herstadberg över Händelö vidare till Lindö samtslutligen till E22 trafikplats Ljura.Förstudie avseende industrispår från Händelö hamntill stambanan har påbörjats i samverkan med Banverket,den så kallade kardonbanan.Avgift och boendeparkering har införts i Söderstaden.Anledningen är att vi vill underlätta för de boendei det aktuella området att hitta parkering i närhetenav sin bostad samt att på lång sikt minska miljöpåverkangenom att främja alternativa färdsätt.I samband med stormen Gudrun har nämnden haftoförutsedda kostnader inom gatubelysning med cirka350 tkr.För att öka tillgängligheten i staden för funktionshindradeoch äldre utförs arbeten på Nygatan, Odensgatan,Gymnastikgatan med flera.Stads- och naturmiljöStadsmiljöerEtt kvalitetsuppföljningsprogram rörande skötsel ochstädning av kommunens parker startades tillsammansmed Stadspartner.Dialog med samtliga koloniträdgårdsområden hargenomförts. Avtal genomgicks och förnyades. Vissapraktiska åtgärder inom några föreningar utfördes,till exempel dräneringar.I samband med det nationella Designåret uppfördesett blomsterträd vid konstmuseet.Parkträd i staden drabbades av stormen Gudrun ochvissa även av almsjuka.NaturvårdStart av ett större naturvårdsprojekt har inletts – Natureni centrum. Inom projektet har bland annat följandegjorts:Framtagning av underlag för närnatursbroschyrer.Regelbundna utflyktstips presenterades i NorrköpingsTidningar samt på kommunens hemsida. Envandringsled i Kvarnberget har iordningställts.Guidade utflykter och föredrag samt information tillmassmedia om natur och naturvård i Norrköping.Härutöver har inom naturvårdens område en enkätundersökningvid Djuröns naturreservat genomförts.En vandringsled för funktionshindrade i Djuröns naturreservat,inklusive anpassad parkering, eldstad ochtorrtoalett har iordningställts.Vägskyltning till Norrköpings ekbackar, Kvillingeförkastningenoch Djurön, nya leder i Kvillingeförkastningen,nyröjning av hage på Esterön samt inventeringav tjäderlekar och fortsatt samarbete med Skogsstyrelsenom tjäderprojektet är exempel på andra naturvårdsåtgärdergenomförda 2005.AvfallshanteringNy upphandling av insamling av hushållsavfall genomfördesvilket resulterade i att ny entreprenör ILär insamlare av avfallet från den 1 januari 2006.Samtliga hushåll har fått information om avfallshanteringoch återvinning tre gånger under året i form avtidningen Sopbladet.Entreprenör för insamling av hushållsavfall har underhösten 2005 införskaffat nio biogasbilar och erhållerdärmed klimpbidrag från staten.Tekniska nämnden antog ny renhållningstaxa medindexhöjning från 1 januari 2006.Uppdragsplan och åtgärderför måluppfyllelseGemensam verksamhetLedning av kontoret, samordning och styrning avekonomiska och personaladministrativa rutiner, informationoch projektledning utgår från gemensam-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 43

Tekniska nämndenma funktioner inom kontoret. För måluppfyllelse avuppdragsplanen har bland annat:En ny organisation inom kontoret har genomförtsunder 2005 efter beslut i tekniska nämnden.En ny rutin för projektstyrning och ledning har utarbetatsoch tagits i bruk. Modellen innebär i korthetatt skapa struktur, indelning i faser och beslutspunktersamt skapa mallar för olika dokument i projekten.Modellen definierar ansvar tydligare och ställer kravpå kvalitetssäkring och riskanalyser. Faktorer som tid,kostnader och kvalitet prioriteras.För att öka service och information har en kundserviceutvecklats. En chef har rekryterats som utöveransvaret för kundservice också är informationsansvarigför kontoret.Infrastruktur och trafiksäkerhetKommunens infrastruktursatsningar inom väg ochcykel planeras, finansieras och genomförs av tekniskanämnden. Nämnden är även ansvarig för trafiksäkerhetsfrågornaoch drift och underhåll av kommunensvägnät samt bidrag till vägföreningar. I verksamheteningår också ansvar för belysning, spårvägsspår, hamnochindustrispår, kollektivtrafikanläggningar och broar.Åtgärder för måluppfyllelse av uppdragsplaneninnehåller följande:Vi har tagit fram bygghandlingar för Söderleden avseendetrafikplats Kneippen och Ljura. Etappernakommer att färdigställas under 2006.Trafiksäkerhetsåtgärder har utförts på ett antal platserför att sträva efter att uppnå nollvisionen.Utbyggnad har genomförts av första delen av cykelvägtill Händelö mellan Packhusrondellen och Händelöbron.Utredning avseende vägföreningarna har genomförts.Ny belysning har installerats på några platser vidgång- och cykelvägar för att få en trygg och säkermiljö.Stads- och naturmiljöI verksamheten ingår att ansvara för skötsel, underhålloch investeringar avseende kommunens parker,planteringar, lekplatser, torg, serviceanläggningar, tätortsnäranatur och naturreservat samt regleringsdammar.Exempel på måluppfyllelse enligt uppdragsplanenär:Årets blomsterprogram uppskattades mycket, därsommarblommorna vid infarten vid Himmelstalundkanske uppmärksammades mest.Stad i Ljus utvecklades ytterligare bland annat medett spektakulärt inslag där en spårvagn dekoreradesmed ett ljussatt motiv.Alla lekplatser har inventerats med avseende på säkerhetoch de största bristerna har åtgärdats. Lekplanenhar antagits av tekniska nämnden. I planen ingår nualla lekplatser på kommunal mark i hela kommunen.Flagganparken har rustats upp under året.Nyanläggning av cirka 100 m 2 planteringsyta i Rhododendrondalenhar genomförts.Årets märke i kaktusgruppen var Folkbladet - FÖ100 år!AvfallshanteringOmrådet ansvarar för kommunens hushållsavfall ochfarligt avfall, vilket innebär att kommunen handharinsamling och behandling samt driver kommunensreturpunkter. För måluppfyllelse av uppdragsplanenhar ett antal åtgärder vidtagits:Upphandling av insamling av hushållsavfall är genomfördpå fria marknaden och ny entreprenör harantagits som från och med 1 januari 2006 övertar insamlingen.Ny returpunkt har tagits i drift i Skärblacka och arbetetmed anläggandet av en ny returpunkt i Krokekhar påbörjats.Arbetet med att omsätta avfallsplanen i praktiken harpåbörjats till exempel genom revidering av taxa ochföreskrifter.Plan med åtgärdsprogram för Herrebro före detta avfallsdeponiär klar. Arbete har påbörjats med fastställandeav slutprodukt och arbetsplan.FramtidenInom Norrköpings kommun pågår en omfattandeinfrastruktursatsning för att öka kommunens konkurrenskraftoch därmed utvecklas och växa i taktmed människors behov. Tekniska nämnden ansvararför att handla upp och genomföra projekten vilketställer höga krav på såväl resurser som hög kompetens.Under 2006 kommer Söderledens etapperKneippen och Ljura att genomföras. Även förstudi-44 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Tekniska nämndenerna avseende Norrleden och Kardonbanan kommeratt färdigställas.Inom cykelområdet kommer en fortsatt utbyggnadatt ske av kommunens cykelbanor i enlighet med dencykelplan som utarbetats.Norrköping har med sitt läge vid Strömmen storamöjligheter att skapa nya attraktiva mötesplatser ochvardagsrum vid vattnet. Tekniska nämnden kommerunder 2006 att verka för att öka tillgången till friluftslivoch avkoppling längs de centrala områdena avStrömmen i samklang med stadens historia.Under 2006 kommer en parkplan att tas fram somvisar prioriteringar inom gröna stråk och parker. Måletär att öka höja Norrköpings varumärke som parkstad.Vi vill även arbeta för att Norrköping ska bli en renoch trygg stad. Därför kommer två projekt att startasupp som handlar om hur vi tillsammans kan minskanedskräpning och via ett bra belysningsprogram kanöka tryggheten vid allmänna stråk där norrköpingsbonvistas.På avfallsområdet kommer ny upphandling av behandlingav avfall att äga rum. Liksom upphandlingenav insamling kommer den nya upphandlingenmed stor sannolikhet att sänka kommunens kostnadför behandling avsevärt.Tekniska nämnden har för avsikt att under 2006öka servicen till kommuninnevånarna. Under oktobermånad planeras att starta en kundservice som kansvara på innevånarnas frågor inom alla verksamhetsområden,utforma servicegarantier och handa klagomål.Rapporter och utredningar- Genetisk variation hos öring i små vattendragkring Bråviken- Inventering av skalbaggar i Norrköpings tätort- Lekplan 2005 – en inventering av kommunenslekplatser- Cykelplan 2005- Trafikolyckor i Norrköpings kommun- Trafikräkning i Norrköpings kommun- Revidering av TRI, trafiksäkerhetsinstruktion förspårvägen.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 45

KollektivtrafiknämndenAnsvarsområdeKollektivtrafiknämnden ansvararför samhällsbetalda resor inomkommunen. Dessa resor omfattarallmän kollektivtrafik, färdtjänstoch skolskjuts. Nämnden ansvararäven för myndighetsutövningi samband med ansökan om färdtjänst,riksfärdtjänst, skolskjuts ochparkeringstillstånd för rörelsehindrade.Av nämndens egen verksamhet bestårcirka 50 procent av myndighetsutövningoch de andra 50 procentenav administration och trafikplanering.Samtliga transporteroch beställningscentralfunktion utförsav olika entreprenörer.Ekonomiskt resultatÅrets resultat för verksamheten visarett överskott på 439 tkr.Färdtjänsten redovisar ett överskottpå grund av att verksamhetenfick täckning i budgetenför ökade kostnader i sambandmed förändringar i färdtjänstlagen.Lagförändringarna blev dockinte av.Skolskjutsverksamheten redovisarett överskott som beror på eneffektivare skolskjutsplanering ochatt fler elever hänvisats till att resamed allmän kollektivtrafik.Övrig kollektivtrafik redovisar ettunderskott på grund av ett antalobudgeterade underhållsåtgärderför att säkerställa driften av bussochspårvagnstrafiken, samt ett antalakuta trafiksäkerhetsåtgärder avmindre omfattning.Viktiga händelserunder åretNybyggnad och renoveringNorr Tull har renoverats med nyaspårvagnsspår och förbättrade håll-Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .......................................................10 766 23 988Verksamhetens kostnader ............................................... -199 273 -176 825Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ............... -30 588 -27 024Verksamhetens nettokostnad ..................................... -219 095 -179 862Budget ............................................................................219 534 178 318Årets resultat .........................................................................439 -1 544Nettoinvesteringar ....................................................... -120 748 -34 711Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ....................................................................12 11,85Antal anställda ........................................................................12 12PersonalkostnaderLöner ...................................................................................3 752 3 697- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................246 250- varav löner till arbetstagare .................................................3 387 3 368- varav semesterlön ....................................................................85 58- varav sjuklön ............................................................................36 21Särskild sjukförsäkringsavgift ........................................................0 0Sociala avgifter ...................................................................1 604 1 575Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................1,08 0,17 8,33 16,6715-60 dagar .........................0 0 0 061- dagar ............................0 0 0 0Nettokostnad per verksamhet 2005 2004Nämnd ...................................................................................283 274Nämndadministration ...........................................................414 379Kollektivtrafik .................................................................136 007 95 401Färdtjänst ..........................................................................37 467 36 483Skolskjuts ..........................................................................44 924 47 325Färdtjänst31 dec resp år 2005 2004 2003 2002 2001 2000Antal färdtjänstlegitimerade4 258 4 420 4 493 4 548 4 440 4 397Genomsnittlig kostnadper beställning 150 143 143 135 126 113Samordning, procent 77,10 77,53 77,47 79,04 76,89 75,9146 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kollektivtrafiknämndenplatser för linje 2 och 3. Även renoveringav spår och hållplatser vidOdensgatan – Västra Station, Nygatanoch Hörngatan har skett. Hållplatsenvid Stortorget har fått kapacitetför både buss och spårvagn.Detaljprojektering för utbyggnad avspårväg till Ringdansen har påbörjatsmed etapperna till Ljura respektiveHageby. Detta sker för att detaljplanearbetetska bli samordnatpå bästa sätt.Söder Tull ska byggas om till enattraktiv omstigningsplats under2006. Detaljplanen har fastställtsoch detaljprojekteringen har påbörjats.Även detaljplanen över ny pendeltågstationi Kimstad har fastställtsvilket innebär att det finnsett underlag att bygga stationen under2007.En ny hållplats har byggts i ÖstraHusby med väderskydd, sittbänk,bra belysning och gångstråk till ochfrån hållplatsen. Hållplatsen är enslags pilothållplats på landsbygdendär omstigning kan ske från färdtjänst och skolskjutsar.Till Händelö industriområde startade en ny kollektivtrafiklinjeför att möta behov av arbetspendling.Spårvagnar och informationssystemUpphandling av nya spårvagnar blev klar under 2005och leverans beräknas till hösten 2006. Utbyggnadav informationssystem i realtid med tydliga ljusskyltarhar fortsatt. En ny typ av destinationsskyltar medbättre läsbarhet har tagits fram på en spårvagn. Denya spårvagnarna kommer att förses med dessa skyltar.StadsdelsbussarnaAntalet resenärer på de anropsstyrda stadsdelsbussarnahar fortsatt varit högt. Trafiken är mycket uppskattadav resenärerna och ger invånarna en unik service.Kollektivtrafiksystemet har handikappanpassatspå flera sätt för att underlätta för funktionshindrade.Handikapp- och pensionärsorganisationerna har liksomtidigare år, tillsammans med tekniska kontoret,Skolskjutsar - genomsnittligkostnadper elev/år ............................. 2005 2004 2003 2002 2001Grundskola - upphandladskolskjuts ................. 15 417 13 959 10 061 7 632 10 381Grundskola - busskort ............. 3 650 3 500 3 499 3 600 3 006Särskola - grundsär,upphandlad .........................26 552 *) 50 822 41 487 42 987 40 935Särskola - gymnasiesär,upphandlad .......................... 26 552Elevomsorg ........................... 55 386 57 682 77 835 74 055 37 395Gymnasiet - busskort .............. 4 604 3 700 3 782 3 800 4 522*) Från och med 2005 uppelat på grundsär och gymnasiesär.Skolskjutsar -antal elever ............................ 2005 2004 2003 2002 2001Grundskola - upphandladskolskjuts .................... 1397 1 746 2 095 2 546 1 858Grundskola - busskort ................ 780 627 662 1 110 1 340Särskola - grundsär .................... 158 129 156 160 146varav busskort .............................. 31Särskola - gymnasiesär ................. 84varav busskort .............................. 51Elevomsorg .................................. 76 92 60 54 73varav busskort .............................. 12Gymnasiet - busskort .............. 1 656 2 292 1 821 2 064 1 750testat tätortens spårvagnar och bussar. ”Teståkningen”är ett mycket bra sätt att sprida information omkommunens kontinuerliga förbättringar i kollektivtrafiksystemet.Fel och brister blir även synliga. ”Teståkningen”visade bland annat att förarna är hjälpsamma,ramperna lätta att använda och de automatiskahållplatsutropen är mycket uppskattade. Uppföljningav teståkningen sker i handikapprådets referensgruppför kollektivtrafikfrågor.FärdtjänstCirka 4 200 personer har färdtjänst i Norrköpingskommun. Det motsvarar 3,4 procent av befolkningen.Antalet legitimerade minskar stadigt vilket blandannat är ett resultat av handikappanpassningen inomkollektivtrafiksystemet. I jämförelse med andra kommunerhar Norrköpings kommun färre antal färdtjänstlegitimeradeän riksgenomsnittet, som ligger på4,2 procent av befolkningen.Cirka hälften av de färdtjänstlegitimerade har underåret nyttjat färdtjänsten. Det är en liten grupp somreser mycket. Cirka 400 personer reste mer än 16 re-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 47

Kollektivtrafiknämndensor per månad. Cirka 200 personer reste mellan 11och 15 reser per månad. Övriga 3 600 personer restemellan 0-10 resor per månad.Omkring 260 personer reste under året till dagligverksamhet enligt LSS- och SoL-beslut. Dessa resorstår för cirka 30 procent av det totala antalet färdtjänstresoroch cirka 40 procent av färdtjänstens kostnader.Dessa resor kan inte flyttas över till allmänkollektivtrafik hur bra handikappanpassningen änblir.SkolskjutsarEn systematisk översyn av skolskjutsverksamhetenhar inletts under 2005 tillsammans med skolorna.Konsultföretaget Optiplan AB, Norrköping, anlitadesför att genomföra en optimering och simuleringav möjliga förbättringar. Stora förändringar har genomförtsi kommundelarna Skärblacka och Kolmårdenunder vårterminen respektive höstterminen. Dennya samordningen och planeringen resulterade i attantalet skolskjutsfordon kunde minskas. Fler eleverän föregående år har fått busskort för att resa till ochfrån skolan med allmän kollektivtrafik. Kostnadernaför skolskjutsverksamheten har därför minskat.Ett ökat samarbete har skett med stadsbyggnadskontoretsGIS-enhet för att utveckla kartstöd och geografiskinformationsteknik.Samarbetet med grundsärskolorna har utökats. Enaktiv resträning pågår för särskolans elever, att klararresor till och från skolan med den allmänna kollektivtrafiken.Cirka 2 300 grundskolelever åkte dagligen med någonform av skolskjuts. Av dessa fick 800 elever ettbusskort för att resa till och från skolan med den allmännakollektivtrafiken. Den särskilt upphandladeskolskjutsen har utförts med cirka 50 stycken fordonsom är allt från en vanlig taxibil med fyra sittplatserupp till bussar med 65 sittplatser. Den särskilda upphandladeskolskjutsen utfördes av 11 entreprenörer.De särskilt upphandlade fordonen körde tillsammanscirka 500 mil per skoldag.Under året har några mobila skolskjutsplattformerplacerats ut på landsbygden. Plattformerna ger ensäkrare plats för barnen att stå och vänta på.Gymnasieelever har rätt till reseersättning för resornatill och från gymnasieskolan. Ersättningen är i förstahand att eleven får ett busskort. I andra hand geskontant reseersättning. Cirka 1 600 elever har fåttbusskort och 30 elever har fått kontant ersättning.Nya rutiner för hantering av busskort infördes under2004 vilket innebär att tekniska kontoret beställersamtliga kort av ÖstgötaTrafiken. Tidigare beställdevarje skola själv det antal kort de behövde. Efter ettårs arbete finns nu en samlad bild över kommunenskostnader och behov av kort. Den nya hanteringeninnebär ökad administration för tekniska kontoretmen samtidigt bättre kontroll och minskade kostnaderför busskort till elever.MyndighetsutövningCirka 3000 beslut är fattade under 2005 gällandefärdtjänst, riksfärdtjänst, parkeringstillstånd för rörelsehindrade,skolskjuts av särskilda skäl och gymnasieeleversreseersättning. En ny handläggare har rekryteratsunder året på grund av annan handläggares pensionsavgång.Utveckling av verksamhetssystemet HandSam harskett. HandSam stödjer handläggningens alla skeden,med kundregistrering, ärenderegistrering, bevakning,dokumentation och beslut. Under 2005 har möjligheternautökats att få fram statistik, delegationslistoroch uppgifter om orsaken för ett beviljande/avslag.Måluppfyllelse under åretAllmän kollektivtrafikFormulerade mål i nämndens uppdragsplan:Norrköping ska ha en attraktiv och miljövänlig allmänkollektivtrafik.Målen för 2005 har till stora delar uppfyllts. Norrköpinghar en av Sveriges miljövänligaste kollektivtrafik.Tätortstrafikens fordon – 23 spårvagnar och16 biogasbussar – drivs med förnyelsebara bränslen.Landsbygdstrafiken utförs med i huvudsak nya fordonförsedda med senaste miljötekniken för dieseldrivnafordon. Något strategidokument över hur kollektivtrafikeninom de närmaste åren kan komma attdrivas med förnyelsebara drivmedel har ännu inte tagitsfram.Trafiken ska anpassas, både vad det gäller fordon ochhållplatser, så att funktionshindrade lätt ska kunnautnyttja trafiken.Målen för 2005 har till stora delar uppfyllts. Under48 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kollektivtrafiknämndenåret har ytterligare 15 hållplatser i tätorten försettsmed realtidsskyltar och sex hållplatser handikappanpassats.Tätortens handikappanpassade busshållplatseroch fordon finns nu angivna i färdtjänstens beställningssystem.Färdtjänstresenärer hänvisas till allmänkollektivtrafik istället för färdtjänst, i de områdendär det är möjligt.Trafikplaneringen ska inriktas på att försöka påverkatrafikanternas val av färdmedel. Det handlar blandannat om att förändra vanorna så att kollektivtrafikresandetökar.Målen för 2005 har inte kunnat uppfyllas. Resandetmed Norrköpings kollektivtrafik har totalt sjunkitmed cirka fem procent i jämförelse med förraåret. Däremot har trafiken till och från Skärblacka/Kimstadområdet ökat med cirka 1,5 procent hösten2005, efter förbättrat serviceutbud. Planering och dialoghar skett i samråd med boende och arbetsgivarei större omfattning, vilket här visar på ett positivt resultat.Frågorna kring samhällsbetalda resor måste tidigtkomma in i processen när det gäller förändringar istadsplaneringen.Målen för 2005 har till stora delar uppfyllts. Det ärviktigt att stadsutvecklingen i Norrköping har ensamverkande planering av kollektivtrafik, bebyggelseoch andra faktorer. Kollektivtrafikfrågorna har påett bra sätt funnits med i processen när det gäller förändringari stadsplaneringen, till exempel Ljura ochHageby. Vid detaljplaneringen till Marby Unnerstadblev dock inte kollektivtrafiken prioriterad. En planöver långsiktiga investeringar i linjenätet har ännuinte tagits fram.FärdtjänstFormulerade mål i nämndens uppdragsplan:Resor med färdtjänst och riksfärdtjänst ska så långtsom möjligt samordnas med den handikappanpassadeallmänna kollektivtrafiken.Målen för 2005 har till stora delar uppfyllts. I taktmed att den allmänna kollektivtrafiken handikappanpassasökar möjligheten för funktionshindrade attresa med våra bussar och spårvagnar. I första handsker färdtjänstresor med de anropsstyrda stadsdelsbussarna.Tätortens handikappanpassade busshållplatseroch fordon finns nu angivna i färdtjänstensbeställningssystem. Färdtjänstresenärer hänvisas tillallmän kollektivtrafik istället för färdtjänst, i de områdendär det är möjligt.SkolskjutsarFormulerade mål i nämndens uppdragsplan:Skolskjuts ska i första hand ske med allmänna kommunikationer.Särskild upphandlad trafik ska sessom särlösningar och endast erbjudas när det inte ärmöjligt att resa med den allmänna kollektivtrafiken.Målen för 2005 har till stora delar uppfyllts. Flerelever än föregående år har fått busskort för att resatill och från skolan med allmän kollektivtrafik. Kostnadernaför skolskjutsverksamheten har därför minskat.MyndighetsutövningFormulerade mål i nämndens uppdragsplan:Ansökan om färdtjänst, parkeringstillstånd för rörelsehindradeoch skolskjuts ska handläggas skyndsamtav personer med teoretisk och praktisk kompetens.Målen för 2005 har uppfyllts. Den genomsnittligahandläggningstiden har legat under tre veckor. Samtligahandläggare har universitetsutbildning inombland annat funktionshinder och juridik.Den sökande ska få både en tydlig muntlig och skriftliginformation om regler och om vilken servicenivåkommunen tillhandahåller.Målen för 2005 har uppfyllts. För att kunderna enkeltska kunna ta del av regler och vilken servicenivåkommunen tillhandahåller har stort arbete lagts nedpå kommunens hemsida. Hemsidan har också försettmed kartor och information om skolskjutsturer.KvalitetsarbeteFormulerade mål i nämndens uppdragsplan:Varje område ska systematiskt mätas och utvärderasför att uppnå kundtillfredsställelse, effektivt resursutnyttjandeoch arbetsglädje.Målen för 2005 har delvis uppfyllts. Den allmännakollektivtrafiken och färdtjänstverksamheten har utvärderatsgenom bland annat kundenkäter. Skolskjut-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 49

Kollektivtrafiknämndensverksamheten har däremot inte varit föremål för enövergripande kundundersökning. Inte heller myndighetsutövningen.ÖstgötaTrafiken har en kollektivtrafikbarometer somär resultat av intervjuer med personer som rest medkollektivtrafiken i Norrköping. Kollektivtrafikbarometernvisar att c a 70 procent är sammanfattningsvisnöjda med kollektivtrafiken. Resenärerna anser blandannat att det är tryggt att resa, fordonen är bekvämaoch rena. Informationen vid förändringar och förseningarmåste bli bättre. Tidtabellerna är inte i enlighetmed de behov som finns.Intra-Onex AB, Solna, har genomfört en avtals- ochkvalitetsuppföljning av samtliga färdtjänst- och skolskjutsentreprenörer,totalt 11 företag och 22 fordon.Resultatet visar sammantaget på en mycket god kvalitetoch att entreprenörerna följer avtalen. Följandebrister framkom: några entreprenörer använder inteuniform, ett midjebälte saknades i ett fordon och ettannat fordon saknade skolskjutsbelysning.Den årliga färdtjänstenkäten till samtliga färdtjänstlegitimeradevisar att 90 procent är sammanfattningsvisär nöjda med färdtjänsten i Norrköping. En fokusgruppsintervjuhar genomförts med elever påEnebyskolans rh-klass (rörelsehindrade). Eleverna anseratt det viktigaste med skolskjutsen är att förarnaär trevliga och pratar. Förarna får gärna spela musiki fordonet. Drömmen vore att det fanns dataspel iskolskjutsen. Eleverna tycker inte om när förarna körför fort.Tekniska kontorets personal inom verksamhetsområdetkollektivtrafik, har genomgått utbildningen Kvalitettill er tjänst (BI Utbildningshuset AB, 2002)med stöd av regionförbundet Östsam, Qvalitet Öst.Utbildningens olika delar handlar om att systematisktfastställa kvalitet, mäta kvalitet, förebygga kvalitetsbristeroch att engagera samtliga medarbetare iständiga kvalitetsförbättringar.Samarbetet med andra nämnder ska utvecklas.Målet för 2005 har uppfyllts. Samarbetet med andranämnder har ökat och bidragit till goda resultat.Bland annat kan nämnas samarbetet med barn- ochungdomsnämnden kring skolskjutsfrågor. Viktig informationoch dialog om skolskjutsen har skett påskolor och föräldramöten under hela året.FramtidenKommunens organisation med det samlade ansvaretför samhällsbetalda resor ger bra resultat.Kollektivtrafik-, färdtjänst- och skolskjutsfrågornahör ihop. Med en bra allmän kollektivtrafik minskarbehovet av färdtjänst, skolskjuts och andra dyrare särlösningar.Kommunen bör därför i ännu större utsträckningarbeta för en bra och attraktiv allmän kollektivtrafik.Dialogen med resenärerna om resbehoven och samarbetetmed ÖstgötaTrafiken behöver utökas. Då flerelever hänvisas till busshållplatser och skolskjutshållplatserbör även trafiksäkerhetsfrågorna i sambandmed skolskjutsplanering utvecklas.Beslut om en spårvägsförlängning hela sträckan uttill Ringdansen från Söder Tull behöver tas. Tekniskakontoret bedömer att en spårvägsförlängning innebärstora fördelar för staden och kollektivtrafiken.Enligt regeringens handlingsplan för handikappolitiken(prop 1999/2000:79) ska den allmänna kollektivtrafikenvara tillgänglig för funktionshindrade år2010. Det finns nationella mål om att antalet färdtjänstlegitimeradeår 2010 ska sjunka till 2,0 procentav befolkningen. För att nå dit krävs att handikappanpassningenav hållplatser, gångvägar till och frånhållplatser och fordon kontinuerligt fortsätter. Kommunenbör även parallellt med de fysiska åtgärdernautöka arbetet kring de mjuka frågorna. Ett exempelär att erbjuda resträning under trygga former tillfunktionshindrade för att klara resor med bussar ochspårvagnar.Rapporter och utredningar- Anropsstyrda stadsdelsbussar i Norrköping. En effektivoch attraktiv trafikform öppen för alla. Utvärderingefter tre års trafik, kollektivtrafik-enheten2005-02-01.- Avtals- och kvalitetsuppföljning av Norrköpingskommuns skolskjuts- och färdtjänstverksamhet. Intra-OnexAB 2005-11-14- Teståkning av tätortens spårvagnar och bussar. Tekniskakontoret 2005-09-01.- Förlängning av linje 2 mot Ringdansen. Ramböll2005-08-29.50 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Byggnads- och miljöskyddsnämndenAnsvarsområdeByggnads- och miljöskyddsnämndenfullgör kommunens uppgifteravseende:· Prövning, tillsyn av byggverksamhetenenligt plan- och bygglagen,inklusive rådgivning ochinformation, ventilationskontroll(OVK), skyddsrumskontrollsamt energirådgivning.· Bostadsanpassningsbidrag· Prövning, tillsyn och rådgivninginom miljö- och hälsoskyddsområdet,livsmedel inklusivedricksvatten och djurhållning.· Bakteriologisk laboratorieverksamhet· Fastighetsbildning och fastighetsregistrering,inklusive datasystemet(FDS) i kommunen· Rådgivning till allmänhetensamt fastighetstekniska uppdrag.· Förebygga bränder· Rädda människor, miljö ochmateriella värden vid bränderoch andra nödlägen.· Rådgivning till myndigheter,industrier, organisationer ochallmänheten om befolkningsskyddoch räddningstjänst.· Svara för den kommunanknutnacivila delen av totalförsvaret.Verksamheten är uppdelad påbyggnadsnämndskontor, inklusivebostadsanpassning och energirådgivning,brandförsvar, lantmäterisamt miljö- och hälsoskyddskontormed laboratorium.Ekonomiskt resultatResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .......................................................32 297 30 608Verksamhetens kostnader ............................................... -114 379 -107 261Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ................. -3 623 -4 256Verksamhetens nettokostnad ....................................... -85 705 -80 909Budget ..............................................................................93 760 90 097Årets resultat ......................................................................8 055 9 188Nettoinvesteringar ........................................................... -4 691 -6 084Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare .............................................................177,05 178,55Antal anställda ......................................................................254 256Brandförsvaret .........................................................................186 192- varav deltidsbrandmän .............................................................75 75Byggnadsnämndskontoret .........................................................28 25Miljö- och hälsokyddskontoret ...................................................33 31Kommunala lantmäterimyndigheten ............................................8 8PersonalkostnaderLöner .................................................................................51 781 50 665- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................315 337- varav löner till arbetstagare ...............................................50 268 49 227- varav semesterlön ..................................................................722 619- varav sjuklön ..........................................................................497 482Särskild sjukförsäkringsavgift .................................................53Sociala avgifter .................................................................22 119 21 794Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,24 0,27 6,78 10,3815-60 dagar ....................0,59 0,17 2,26 0,5561- dagar .......................0,70 1,02 2,26 3,28Resultat per enhet 2005 2004 2003 2002 2001Nämndadministration ........................... 11 -46 103Brandförsvaret ..................................... -35 -2 454 -3 302 -2 933 -3 862Byggnadsnämndskontoret ............... 7 547 11 518 4 471 -5 314 -6 544varav bostadsanpassning ................ 5 140 10 509 4 322 -6 717 -7 326Miljö- och hälsoskyddskontoret ........... 235 -108 693 3 536 3 340Kommunal lantmäterimyndighet ......... 109 278 162 1 496 1 217Ofördelad budget ............................... 188Summa ........................................... 8 055 9 188 2 127 -3 215 -5 849Byggnads- och miljöskyddsnämndens totala kostnaderslutade på 118,0 mnkr (111,5). Kommunbidragetenligt årsbudget och tilläggsbudget var 93,8 mnkr(90,1). Intäkterna stannade vid 32,3 mnkr (30,6).Detta innebär ett positivt årsresultat om 8,1 mnkr(9,2). Överskottet hänför sig främst till bostadsanpassningenmed 5,1 mnkr (10,5) och byggnadsnämndsverksamhetenmed 2,3 mnkr (1,0) till följdav ökade intäkter. Brandförsvaret redovisade nollresultatefter omfördelning i budgeten medan övrigaverksamheter hade smärre överskott. Byggnads- ochmiljöskyddsnämndens verksamheter är i genomsnittÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 51

Byggnads- och miljöskyddsnämndenfinansierade med avgifter och övriga intäkter till 27procent (27 procent).Viktiga händelseroch måluppfyllelse under åretNämnden har stärkt sina styrformer och antagit enutvecklad uppdragsplan på de underlag verksamheternahar redovisat. Måluppfyllelsen ska bli lättare attfölja upp än i föregående års uppdragsplan.I den årliga revisionen har kommunrevisionen bedömtatt nämndens verksamhetsstyrning är ”tillräcklig”.Det finns alltså ett utrymme för förbättring. Defrågor som nämnden bör arbeta med är bland annatatt upprätta en väsentlighets- och riskanalys. Nämndenvill här först sätta sig in i hur en bra och ändamålsenliganalys ska utformas.För varje år bör nämnden vidare upprätta ett särskiltdokument där måluppfyllelsen beskrivs tillsammansmed de mål som anges i uppdragsplanen. Dettakommer att beaktas i arbetet med kommande årsuppdragsplan.Nämnden bör se till att brukarundersökningar genomförsför alla verksamheter. Undersökningarnabör precisera mål för brukartillfredsställelse inklusivede nivåer på resultat som ska anses godtagbara. I debrukarundersökningar som pågår eller har utförts underföregående år har ännu inte någon ”ribba” satts,utan resultaten redovisas efter en vanlig skala. Vidkommande undersökningarna, som genomförs omett par tre år, ska mål och nivåer läggas fast före undersökningen.Specifikt för miljö- och hälsoskyddskontoret pekarkommunrevisionen på att nämnden bör se till att arkivhandlingarskyddas mot brand samt intrång avobehöriga personer. De öppna arkiven i form av plåtskåpskyddas i någon mån genom brandlarm och inbrottslarm.Ett acceptabelt skydd uppnås först meden brandskyddad arkivlokal. Miljö- och hälsoskyddskontorethar låtit upprätta förslag på ett ombyggt arkiv.Kostnaden cirka 500 tkr, har emellertid hittillsinte kunnat inrymmas i budgeten för lokalombyggnader.Därtill kommer inredningen som nämndensjälv svarar för. Nämndens inriktning är att arkivetska byggas 2007.Byggnads- och miljöskyddsnämnden och dess förvaltningarkommer att fortsätta sitt arbete med inriktningenatt vara ”Den goda myndigheten”, detvill säga den kommunala instans som i god serviceandaoch med tydlighet, snabbhet och rättssäkerhetoch med känsla för människorna och företagen utförprövning och tillsyn inom verksamhetsområdet samtsvarar för brandskyddet och säkerheten i samhället.Det arbete som nämnden har påbörjat 2003-2005med mål, styrning, uppföljning och utvärdering avverksamheten fortsätter utvecklas under mandatperioden.AnsvarsområdeBrandförsvaret ansvarar för attmänniskors liv, hälsa samt egendomoch miljö har ett, med hänsyn tillde lokala förhållandena, tillfredsställandeoch likvärdigt skydd motolyckor i kommunen.Brandförsvaret ska organisera räddningstjänstenoch den olycksförebyggandeverksamheten så att desom bor och vistas i kommunenkänner trygghet för såväl sitt liv ochsin hälsa som för miljön och sinegendom.BrandförsvaretBrandförsvaretnyckeltal 2005 2004 2003 2002 2001Räddningstjänst,antal insatser ........................ 1 517 1 748 1 849 1 826 1 725FörbyggandebrandförsvarTillsynsbesök LSO (2005).......... 180 400 603 564 601Tillsyn, LBE ................................. 40 25 33 35 31UtbildningBrandskydd, hetarbete,6 årsgruppHLR, LABC etc ....................... 9 100 8 466 8 350 7 900 8 100I övrigt ska kommuninvånarna känna trygghet ochha förtroende för kommunens förmåga att genomföraolycksförebyggande åtgärder och räddningstjänstinsatser.Detta ska uppnås genom att brandförsvaret,med lämpligt anpassade och optimalt utnyttjaderesurser, ska genomföra effektiva olycksförebyggan-52 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Byggnads- och miljöskyddsnämndende åtgärder och insatser genom att beakta riskutvecklingeni samhället samt vid behov snabbt, säkert ocheffektivt kunna genomföra räddningsinsatser i kommunen.Genom effektiv samverkan med närliggande kommunersräddningstjänster ska dessa utgöra en resursatt kunna förstärka brandförsvaret vid större och omfattanderäddningsinsatser i Norrköpings kommun.Dessutom ska Norrköpings brandförsvar med anpassaderesurser skapa förutsättningar tillsammans medsamverkanspartner så att räddningsinsatser kan genomförasutanför kommunens gränser samtidigt somerforderliga resurser bibehålls för kommunens egenberedskap för räddningsinsatser.Norrköpings brandförsvar ska med anpassade resurserskapa förutsättningar och samverka tillsammansmed andra kommuners räddningstjänster och övrigasamverkanspartner i syfte att tillsammans skapa optimalaresurser för den olycksförebyggande verksamheten.Ekonomiskt resultatDet ekonomiska resultatet för verksamheten 2005gav ett underskott på 35 tkr. Överföring från nämndgemensammabudgeten med 1 000 tkr och en tillläggsbudgetpå 359 tkr för löner gav brandförsvaretett mindre underskott.- Personalkostnader har under 2005 minskat till49 010 tkr brutto jämfört med 49 678 tkr 2004.Detta beror främst på pensionsavgångar. Dessa ärsvåra att prognostisera på grund av kort ”förvarningstid”(3 månader).- Under året nyanställdes fyra brandmän. Enbrandmästare, en brandförman och två brandmänpensionerades. På egen begäran slutade en brandförmanoch sex brandmän.- Väsentliga personalförhållanden gällande redovisningav anställdas totala sjukfrånvaro under åretuppgår till 4,9 procent. År 2004 redovisades motsvarande5,5 procent av de anställdas sammanlagdaordinarie arbetstid.- Byggnads- och miljöskyddsnämnden har tecknatavtal med Norrköping Vatten AB om drift ochunderhåll av brandposter till en kostnad av 100tkr/år.- Investeringar enligt investeringsplanen har genomförtsgällande en hävare (36 m Bronto Skylift)och ett transportfordon till teknisk service.Två fordon, ett till vardera brandstation centrumoch deltidsstationen Ö Husby, har inte genomförtspå grund av leveransförseningar. Avgasutsughar installerats/ kompletterats på brandstationcentrum.Viktiga händelser under året(2004 års värden inom parentes)Av totalt genomförda 1517 st (1523) insatser (utryckningar)under år 2005 vid bränder och övriganödlägen, utgörs 1125 st (1157) av bränder, 388 st(318) av annan räddningstjänst som exempelvis trafikolyckor,vatten-, storm- och oljeskador etceterasamt 140 stycken (225) av IVPA-larm (”i väntan påambulans” enligt avtal med landstinget).Av bränder som har inträffat under 2005 kan särskiltnämnas en brand i en lägenhet i ett flerbostadshus.Två personer omkom och två skadades svårt pågrund av kraftig och omfattande rökspridning tilltrapphuset och andra lägenheter främst beroende påöppna dörrar till lägenheter.Vid bränder omkom 3 (2) personer och 34 (21) personerskadades.Vid trafikolyckor omkom 1 (5) person.Övergång från ”brandsyn” till ”tillsyn” har inneburiten förändring av verksamheten som främst medförarbete med skriftliga redogörelser för brandskyddetoch tillsynsbesök. Förändringsarbetet har inriktats påatt skapa en god grund för det fortsatta tillsynsarbetetdär den skriftliga redogörelsen och verksamheternasSystematiska BrandskyddsArbete har prioriterats.Brandförsvaret har satsat på utbildning och informationom brandskydd med mera till skolan genom utbildningav elever i årskurs 7, utöver tidigare informationtill alla 6-åringar i kommunen. Ungdomsbrandkårsverksamhetenhar utökats genom att en nyavdelning har startat upp i Krokek utöver de två avdelningarsom finns i Norrköping.Tonvikten på externutbildning har varit på den enskildaindividens ansvar och förmåga samt verksamheterssystematiska brandskyddsarbete, i vilket enstor del av kommunens anställda deltagit.Ökad satsning arbetsmiljö och säkerhet genom att aven ny befattning som intern skydds- och säkerhetssamordnarehar inrättats.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 53

Byggnads- och miljöskyddsnämndenInriktningsmål:Måluppfyllelse- I syfte att skapa en trygg och säker kommun skabrandförsvaret med kvalité och kostnadseffektivitettillhandahålla bästa möjliga skydd och säkerhetvad avser liv, miljö eller egendom för alla sombor, vistas och verkar i kommunen.Mål:- Brandförsvaret ska följa samhällets riskutvecklingoch beakta denna genom att vidta bästa möjligaåtgärder så att antalet olyckor och konsekvensernaav dessa minimeras. Arbetet ska leda till bra skyddi kommunen för människor, egendom och miljö.- Den skadeförebyggande verksamheten ska i taktmed samhällets utveckling vidta optimala åtgärderför att försöka förhindra olyckor med hänsyn tillrådande risker samt till nya eller förändrade risker.Åtgärder ska prioriteras som ökar människorsegen förmåga att förhindra olyckor samt lindrakonsekvenserna av olyckor om de ändå inträffar.- Den skadeavhjälpande verksamheten ska såsnabbt och effektivt som möjligt begränsa elleravvärja skador på liv, miljö eller egendom orsakadeav brand, kemolycka, trafikolycka, ras, översvämningeller annat nödläge.Delmål:Satsning på förebyggande verksamhet samt extern utbildningoch information har i likhet med föregåendeår prioriterats och under året utbildades 9100 personer(8466). Vår inriktning är ”nollvision” vad gällerantalet omkomna samt att bränder och andraolyckor kontinuerligt ska minska både till antal ochomfattning.I skadeförebyggande syfte utförs tillsyn enligt en tillsynsplansom nämnden beslutat. Totalt genomfördes180 tillsynsbesök.Framtiden- Kommunens handlingsprogram, ett för räddningstjänstoch ett för den olycksförebyggandeverksamheten, är tidsbegränsade och gäller längstmandatperioden ut enligt lag om skydd motolyckor. Arbetet med att ta fram reviderade handlingsprogramför beslut i kommunfullmäktige genomförsunder 2006.- För att minska och om möjligt eliminera riskerkrävs en fortsatt utökad satsning inom det skadeförebyggandeområdet parallellt med anpassadeinformations- och utbildningsinsatser till olikamålgrupper, främst skolungdomar. Ytterligaresatsningar riktade till skola/förskola, allmänhetoch näringsliv bör därför övervägas.- Det kan vara svårt att inrymma brandförsvaretsbredare verksamhet i enlighet med handlingsprogramoch intentioner från Lag om skydd motolyckor inom tilldelad budgetram. Detta medförytterligare krav på att intensifiera och utöka intäktsbringandeverksamheter, tydligt avgränsadefrån förvaltningens myndighetsutövning, samtgenerella krav på effektiviseringar genom blandannat utökad samverkan. I syfte att kunna uppnåbudgetbalans finns samtidigt behov av att göra enöversyn av alla verksamheter i syfte att utröna omreduceringar av dessa ned mot miniminivå samttillhörande konsekvenser är realistiska och genomförbara.- Beslut om ny brandstation på Ringebyområdethar skjutits på framtiden.54 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Byggnads- och miljöskyddsnämndenAnsvarsområdenByggnadsnämndskontoret har fyraverksamhetsområden.- Tillståndsverksamhet (bygg/mark/rivnings-lov, förhandsbesked,strandskyddsprövning)- Teknisk verksamhet (bygganmälan,underhållsbesiktningarav skyddsrum, registrering ochtillsyn av obligatorisk ventilationskontroll(OVK))- Bidragsverksamhet (bostadsanpassningsbidragsamt återställningsbidrag)- Energirådgivning.I dessa verksamhetsområden ingårdels myndighetsutövning, dels rådgivningoch information.Ekonomiskt resultatByggnadsnämndskontorets verksamheterär uppdelade på tre olikabudgetar. Tillstånds- och tekniskverksamhet har en gemensam budget.Bidragsverksamheten och energirådgivninghar varsin. De olikaverksamheternas resultat fördelar sig enligt redovisningnedan:Tillstånds/teknisk Bidrags- Energiverksamhetverksamhet rådgivning+ 2 276 tkr + 5 140 tkr +115 tkrÖverskottet för tillstånds- och teknisk verksamhetblev högre än tidigare år främst för att kontoret harvarit underbemannat och inte hunnit med den verksamhetsom ska klaras i den omfattning som mankan påräkna.Åtgärder i form av resursförstärkning samt rutinöversynerbehövs alltså för att komma tillrätta med dettaoch kommer att genomföras under 2006.Bidragsverksamheten redovisas ett stort överskott iförhållande till budgeten bland annat på grund avatt man idag ser på anpassningsärendena på ett annatsätt än tidigare och gör mera kostnadseffektivaupphandlingar. Snittkostnaden per ärende för åretär 11 899 kronor inklusive moms, som kan jämförasByggnadsnämndskontoretByggnadsnämndskontoretnyckeltal 2005 2004 2003 2002 2001Bygglov/bygganmälan *) ................ 1 442 1 609 1 524 1 592 1 304Bygganmälanärenden .................. 1 092Lovbeslut delegation .................... 1 469 1 346Bygganmälan beslutdelegation ................................... 1 830 1 460Nämndbeslut för byggnadsnämndskontoret...................... 261 229Allmänna ärenden ............................ 70 63 44 43 41Dagboksärenden ............................. 215 150 33 26 32OVK-registreringar .......................... 670 531 382 539 381Underhållsbesiktningar,skyddsrum ...................................... 180 173 110 130 106Självfinansieringsgradpå tillstånds-/tekniskverksamhetprocent ................................................. 77 75 72 78 90Inkomna bidragsärenden.......................................... 864 875 845 905 880Bidragsbeslut .................................. 976 **) **) **) **)*) Bygglov och bygganmälan registrerades före 2005 på samma diarienummer då det ansetts fördelaktigtför byggprojektet. Statistiskt är detta dock missvisande då det i praktiken betyder ungefär dubbla mängdenverkliga ärenden.**) För dessa år går det ej att få fram totalt antal beslutade ärenden eftersom beslut inte togs i alla ärendenföre åtgärderna igångsattes.med 2004 års kostnad som var 11 179 kronor och2003 års snittkostnad som var 22 500 kronor inklusivemoms.Att 2005 års snittkostnad blivit något högre än 2004års beror främst på två orsaker.Den ena orsaken är att man under 2005 handlagt ettantal stora och dyra anpassningsärenden som egentligenborde ha avgjorts under 2004 men som man intehann med på grund av turbulens i tjänstemannaorganisationen.Den andra orsaken är det hisserviceavtal som nutecknats. Innan service kunde genomföras krävde enhel del hissar reparation. Detta har i ingångsskedetinneburit extrakostnader.Vid en jämförelse mot 2003 har verksamheten ändåhalverat sina kostnader per ärende. Till 2006 är verksamheteni fas med ärendeingången.Energirådgivningen fick också ett överskott underÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 55

Byggnads- och miljöskyddsnämnden2005. Detta berodde främst på att den ändring tillheltidstjänst för verksamheten som var planerad underapril 2005 inte kunde genomföras förrän september2005.Viktiga händelser under åretVid årets början började den nybildade ledningsgruppeninom kontoret att arbeta. En grupp som bestårav de samordningsansvariga inom de olika verksamheternaoch dessutom kontorets dataansvarige. Gruppenträffas en gång i månaden.Under året har också en ny förvaltningshandläggareanställts och en extraresurs har tagits in inom tillståndsverksamheten.Under året har bygglov och bygganmälan registreratsvar för sig eftersom det i praktiken är två ärenden.Detta innebär att det är svårt att göra några jämförelsermot tidigare år som ger några exakta siffror. Engrov uppskattning ger dock att ärendemängden varitungefär densamma som föregående år.Mycket handläggningstid har även detta år lagts påmastansökningar för 3G-telefoni, och mycket resurserhar gått åt till att snabbt handlägga flera stora företagsetableringarsom har skett under året. Många avdessa har även detta år placerats på Händelö. Det harblivit tydligt att det är viktigt att kommunen kan gebra och snabba besked vid företagsetableringar somhela kommunen kan ställa upp på, och att det alltsåär viktigt att vi samordnar beskeden innan de lämnas.Eftersom dessa företag är en förutsättning för attNorrköping ska växa och ekonomin bli bättre måstevi därför vara ytterst lyhörda för de krav som ställs påvår verksamhet i sådana sammanhang.Därmed är det också ytterst viktigt med personalresurserdärefter.Andelen ärenden inom tillståndsverksamheten somigångsätts av privatpersoner är mycket stor. Underåret har privatbyggandet av villor samt förändringarinom den egna fastigheten stått för en mycket stordel av det totala antalet ärenden.Tillståndsverksamheten har under delar av året hafttre personer föräldralediga, varav de sista månadernahar alla tre varit lediga samtidigt. Verksamheten haralltså mer än halverats under en stor del av året. Somersättning för dessa har en person tagits in som vikarie.Dessutom har ytterligare en person nyanställtssom bygglovingenjör. Detta har inneburit stora påfrestningari möjligheterna till att arbeta snabbt ocheffektivt.Även under de tider som personalen varit fulltalighar kunnat konstateras att verksamheten inte klararden service och rådgivning som åligger verksamheten.Personalen har haft att svårt att både vara tillgängligför besök och på telefon, och dessutom klaramyndighetsutövningen, det vill säga handläggningenav ärenden.Åtgärder behövs alltså för att komma tillrätta meddetta under 2006.Under året har kommunen och byggnadsnämndskontoretvarit föremål för prövning av etnisk diskriminering.En arkitekt som inte fått en tjänst hade viadiskrimineringsombudsmannen (DO) anmält kontoretför detta. Efter tre års förberedelser blev det prövningi arbetsdomstolen. Under hösten kom domensom friade kommunen helt från brott i diskrimineringsfrågan.Inom den tekniska verksamheten har cirka 60 tillsynerav större projekt genomförts. Dessa visar på attdet finns varierande brister i det tekniska utförandetoch att tillsyn är nödvändigt.Verksamheten har också fått lägga mycket resurserpå ärenden där material och byggnadsteknik från utlandetvill användas. Ett resultat av den EU-lagstiftningsom Sverige har att rätta sig efter. Dessa materialär inte alltid av den kvalitet som tidigare finns inomlandet och i många fall krävs stora utredningar bådeinom och utanför kommunen för att utreda om dessakan accepteras.Skyddsrumskontrollerna blev även detta år fler än beräknatgå grund av att verksamheten påbörjat mångakontroller under 2004 och som färdigställdes underåret. Vi är nu väl i fas med kontrollen enligt räddningsverketsönskemål.Verksamheten har under del av året haft en personföräldraledig. En person har nyanställts som VVSinspektöroch dessutom har del av tidigare VVS-inspektörstjänstövergått till energirådgivningsverksamheten.Ärendemängden inom bidragsverksamheten var föråret något under föregående år. Men detta ger egentligeninte någon rättvis bild eftersom ett återställningsbidragtill en anpassning som utförts tidigare registreraspå det tidigare ärendet. Därför redovisas nui nyckeltal också antalet beslut om anpassningsbidrageller återställningsbidrag vilket alltså är betydligt flera.56 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Byggnads- och miljöskyddsnämndenDen eftersläpning som fanns sedan turbulensen 2004har under året arbetats bort, varvid ett antal stora anpassningsärendenhar klarats ut på ett kostnadseffektivtsätt.Ett hisserviceavtal har också arbetats fram under åretsom kommer att innebära minskade kostnader för reparationerav handikapphissar.Under året har verksamheten förstärkts med ytterligareen bostadsingenjör, vilket innebär att rätt resursmängdkan läggas på de större anpassningarna.Samarbetet med kommunens bostadssamordnare harockså fortsatt, vilket innebär att ett tiotal anpassadelägenheter har kunnat förmedlas utan att någon anpassninghar behövts.Verksamheten har också bytt dataprogram för registreringoch handläggning av ärenden. Detta kommeratt innebära många förbättringar bland annat förbättrademöjligheter till uppföljningar av genomfördaanpassningar.För att klara övergången från det gamla systemet tilldet nya har en person projektanställts för att arkiverade uppgifter som finns i det gamla systemet innandet släcks ned.Energirådgivningen har förändrats från en 60 procenttjänst till en heltid. Tyvärr kunde detta inte genomförasförrän i september mot planerat i april.Förutom den löpande informationsrådgivningen harnågra stora evenemang genomförts under året, därföljande kan nämnas; Villamässan, trelänsträff för energirådgivarei Arkösund samt belysningsseminariumför fastighetsägare. Många arrangemang samordnasmed övriga kommuner i Östergötland.Måluppfyllelse och kvalitetsarbeteDe mål som verksamheterna har haft under året ochsom har sin grund i den uppdragsplan som nämndenantagit har uppfyllts inom nästan alla områden.Kontorets mål handlar om att utföra myndighetsutövning,rådgivning och service på ett korrekt, snabbtoch effektivt sätt. Uppdragsplan och verksamhetsplaninriktar sig alltså på att utveckla verksamheten så attdetta blir möjligt.Ett av målen som man inte lyckats med fullt ut varatt förbättra handläggarnas tillgänglighet för allmänhetensärskilt inom tillståndsverksamheten. Därförkommer extrainsatser att ske även under 2006 för attkomma tillrätta med detta.I fråga om kvalitetsarbetet har kontoret under året arbetatmed skriftliga och tydliga rutiner för de olikaverksamheternas handläggning, som har fått benämningen”Kvalitetsäkring av rutiner för lov och bygganmälan”.Detta ska ge både tydligare och bättreverksamhet med högre kvalitet inom dessa båda verksamhetsområden.Inom bidragsverksamheten har ettliknande arbete påbörjats och detta ska vara genomförtunder 2006.Utöver detta har samtliga verksamheter under åretinfört regelbundna handläggarträffar där man diskuteraroch samtolkar lagstiftning och bestämmelser.Detta är ett led i kvalitetsarbetet på så sätt att allmänhetenska få samma kvalitet på besked och bedömningaroavsett vem som handlägger ett ärende. Dennaförändring har också stöd i den verksamhetsplansom gällt för året.FramtidenVerksamheterna styrs helt av byggaktiviteterna i samhälletoch kravet att ordna för dem med funktionshinder.Skyddsrumskontroll och energirådgivning ärberoende av medel från staten och med dessa medelfinns krav på vad som ska utföras. Det som därförfrämst bör beaktas är att det finns personal i tillräckligomfattning för att upprätthålla rättsäkerheten.Inför 2005 ändrades organisationen för att på så sättytterligare effektivisera de olika verksamheterna.Inom bidragsverksamheten har detta resulterat i attman idag har en effektiv organisation och tillräckligapersonalresurser för att kunna hantera de bidragsärendensom inkommer med riktiga och kostnadseffektivaanpassningar och med beslut inom rimlig tid.Organisationsförändringarna har dock inte räcktinom tillstånds- och teknisk verksamhet. Antaletkomplicerade ärenden ökar markant och mångaärenden kräver också mycket insatser efter att ärendetnormalt sett är avgjort genom ändringar i förutsättningaroch förslag.Man kan konstatera att dessa verksamheter därförhar svårigheter med att hinna med verksamheteninom rimlig tid för våra kunder. Nåbarheten från allmänhetentill personalen har inte heller varit tillfredsställande.Detta måste rättas till för att byggnadsnämndskontoretska kunna anses vara en bra och effektivmyndighet. Åtgärder kommer att genomföras ibörjan av 2006 för att komma tillrätta med detta.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 57

Byggnads- och miljöskyddsnämndenAnsvarsområdeLantmäterikontoret har följandeansvarsområden:· Förrättningsverksamhet, vilketär den dominerande verksamheten.· Fastighetsregistrering. Lantmäterimyndighetenhar ansvaretför det officiella fastighetsdatasystemet(FDS) och registerkartan inom Norrköpingskommun.· Förrättningsarkivet för Norrköpings kommun· Rådgivning och service till allmänheten och andrakommunala enheter när det gäller upplysningarur FDS samt andra frågor om fastigheter, ägareförhållanden,med mera.· Fastighetstekniska uppdrag, till exempel gränsutvisning,värdeintyg, fastighetsförteckning.De två första punkterna innebär myndighetsutövning.Vid arbete inom dessa områden, som kan sägasvara huvuduppgifterna, är kontoret kommunal lantmäterimyndighet(KLM)Personal inom lantmäterikontoret handlägger ävenfrågor om adresser och namnsättning inom kommunensom en beställning från stadsbyggnadskontoretEkonomiska resultatetVerksamheten inom lantmäterikontoret finansierastill större delen genom avgifter från kunder. Kommunbidragutgår till i första hand fastighetsregistreringoch rådgivning, service. Avgifterna för förrättningsverksamhetenregleras i en taxa där riktlinjernafastställs av riksdagen och Lantmäteriverket. KLMi Norrköping har tillämpat en något lägre timtaxa änflertalet lantmäterimyndigheter i landet. Nettoresultatetför 2005 har trots detta slutat på +106 tkr.Viktiga händelser under åretStörre ledningsrättsarbeten åt Telia (telestationer) ochSydkraft (högspännings-ledningar) pågår och har delvisslutförts under året.LantmäterikontoretLantmäterikontoretAntal förrättningsärenden2005 2004 2003 2002 2001 2000Inkommande ............ 218 234 241 219 248 222Inkommandeenligt budget ............ 204 204 218 240 216 216Slutförda ................... 174 189 211 209 209 209Inom kontoret har under flera år pågått arbete medatt bygga upp en digital kommuntäckande registerkarta.Detta arbete ingår i ett landsomfattande projekt,Nationell digital registerkarta (NDRK), somdrivs av Lantmäteriverket och som innebär att engemensam kartdatabas skapas för hela landet. FörNorrköpings del har avtal om databasen träffats medLantmäteriverket under 2005 och uppbyggnadsarbetethar slutförts. Vi har påbörjat en regelbundenájourhållning av databasen.MåluppfyllelseLantmäterikontoret har liksom tidigare år uppfylltmålet att få ett ekonomiskt plusresultat. Vår handläggningstidminskade under 2005 med cirka 8 procentjämfört med året innan. Handläggningstidenhar då beräknats som ett medianvärde för de ärendensom slutfördes under året. För ärendebalansenfanns ett mål i uppdragsplanen att balansen inte skulleöverstiga 250 ärenden. Detta har inte lyckats, menden uppåtgående trenden under senare år har ändåvänts under 2005 och kurvan pekar nedåt.När det gäller kvalitetsfrågor så har lantmäterikontoretäven under 2005 genomfört personalenkäter ochkundenkäter i samarbete med andra kommuner ochandra lantmäterimyndigheter. Jämförelser sker ävenvarje år med ett antal andra jämförbara kommunernär det gäller kostnader och intäkter inom olika verksamhetsgrenar.FramtidenEfterfrågan på lantmäteriförrättningar har varieratunder senare år men har i genomsnitt haft en svagtnedåtgående trend. Efterfrågan bedöms plana ut ochligga kvar på nuvarande nivå under överblickbar tid.Under de närmaste åren kommer lantmäterimyndighetenpå begäran av E.ON Sverige att genomföraledningsrätt för bolagets kraftledningar inom kommunensöder och väster om centralorten. Nyanställ-58 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Byggnads- och miljöskyddsnämndenning har genomförts under 2005 och kommer attgenomföras även under 2006 i syfte att minska ärendebalansenmen även på grund av pensioneringar.Kontoret kommer i fortsättningen att tillsammansmed Lantmäteriverket ha tillgång till en digital fastighetsregisterkartaöver hela kommunens yta somframgår ovan. Detta gör att kartan kommer att utnyttjasmera på en större marknad vilket ger ökadeintäkter till kommunen.Miljö- och hälsoskyddskontoretAnsvarsområdeVerksamheten omfattar myndighetsutövning inommiljö- och hälsoskyddsområdet samt drift av kommunensbakteriologiska laboratorium, för undersökningarav vatten och andra livsmedel. Myndighetsutövningoch förebyggande arbete inriktas på att människorsoch djurs hälsa samt miljön skall skyddasmot skador och andra olägenheter, vilket bland annatinnebär att- naturen och miljön inte påverkas negativt,- luften duger att andas,- maten är säker och riskfri att äta och vattnet ärbra att dricka,- bostäder är ostörda och hålls i gott skick,- djur inte far illa samt att- smitta inte sprids.Uppgifterna regleras genom miljöbalken, livsmedelslagen,djurskyddslagen, smittskyddslagen samt förordningaroch föreskrifter i anslutning till dessa lagar.Ekonomiskt resultatMiljö- och hälsoskyddsverksamhetens verksamhet inklusivelaboratoriet – som i huvudsak är självfinansieratmed kundavgifter – resulterade i ett överskott på235 tkr (-108). Kontorets och laboratoriets intäkteruppgick till 7 634 tkr (7 309) och kostnader till 16566 tkr (16 007). Kommunbidraget har varit 9 167tkr (8 590). Den samlade verksamheten är finansieradmed intäkter och avgifter till 46 procent (46 procent).Miljö- och hälsoskyddskontorets intäkter enligtkommunens taxa ökade med 300 tkr till 5 842tkr eller 40 procent (39 procent) av kontorets kostnader.Kostnader och intäkter har ökat i ungefär sammagrad. Överskottet förklaras av att beräknade ökningarav personalkostnader har begränsats av alla befattningarinte fyllts upp till 100 procent.Viktiga händelser under åretKontoret hanterar många ärenden under ett år –över 4 000 diarieförda ärenden år 2005 –inom ettbrett verksamhetsfält inom lagområdena för miljöochhälsoskydd, djurskydd och livsmedel, inklusivedricksvatten. Några exempel på större ärenden underåret är:- Nya taxor för prövning och tillsyn inom miljöochhälsoskydd respektive djurskydd beslutades avkommunfullmäktige, med giltighet från februari2005.- Flera yttranden lämnades under året till Länsstyrelsen,Länsrätten, Miljödomstolen och centralaorgan. Exempel är yttrande över utredningenom livsmedelshygien (”Smiley-systemet” – medglada eller ledsna gubbar) som kan genomförasfrån 2007. En annan utredning har gällt en merflexibel ordning vid tillämpning av de i grundenstränga miljösanktionsavgifterna. Bland industriermed ny eller ändrade verksamhet kan nämnassvensk Biogas AB, hetvattencentral i Skärblacka(Tekniska Verken i Linköping AB), behandlingav lakvatten vid Häradsuddens avfallsanläggning,Norrköping Vatten ABs försök med rötning avmatavfall vid Slottshagens reningsverk, utökningav Bröderna Edstrands verksamhet, FransbergsHönsgård AB, prövotidsutredningar för HellmerIndustries AB och Holmen Paper AB samt uppfyllnadav Bergrum 8 med askor från Händelsöverket.- Ett tiotal föreläggande med vite beslutades för attotillräckliga avloppsanordningar ska åtgärdas såatt de inte påverkar miljön och människors hälsanegativt.- Mätning och analys av luftföroreningar utmedgator och vägar fortsatte på Söderleden och ÖstraPromenaden i samverkan med tekniska kontoret.- På Östra Promenaden identifierade mätningarnafler än 35 överskridanden av dygnsvärdet för partiklar(10 tusendels millimeter, PM 10). Nämndensunderrättelse till Naturvårdsverket resulteradei att kommunen ska upprätta ett åtgärdsprogramför partikelhalter i Norrköpings tätort,i synnerhet Östra Promenaden, Kungsgatan ochvistelseytor intill Söderleden. En arbetsgrupp avberörda förvaltningar under ledning av kommun-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 59

Byggnads- och miljöskyddsnämndenstyrelsens kontor ska under första halvåret 2006utarbeta ett förslag till åtgärdsprogram som antasav kommunen och senare fastställs av Länsstyrelsen.- För en effektiv och enhetlig livsmedelstillsyn haralla inspektörer nu tillämpat datorstödda inspektionerutifrån standardiserade checklistor.- Igångsättning av arbetet med servicegarantier ochövrigt kvalitetsarbete påbörjades och kontoret ärrepresenterat i arbetsgrupperna.- En brukarenkät genomfördes för 200 verksamhetsutövareoch privatpersoner. Resultat kommerinpå nyåret 2006.- Tillämpningen av geografiska informationssystem(GIS) har börjat få fäste på kontoret. Det gällerbland annat redovisning av utsläpp till luft frånväg- och gatutrafiken, radonvärden, värmepumparoch vissa områdesgränser. Fler tillämpningarkommer efter hand.- Klagomål över buller inkommer kontinuerligt.Det är framförallt klagomål över störd nattsömn.Bullerkällorna är många men det är främst bullersom alstras inom byggnaden och trafikbuller somstör. En relativt stor del av klagomålen avser ocksåstörningar av musik från restauranger och diskotek.- Skottbullernivåerna är nu klarlagda vid Borgsholmsskjutbanor, Dvardala skjutbana i Åby ochSvenneby skjutbana på Vikbolandet. Bullerdämpandeåtgärder har också utförts vid Borgsholmgenom flyttning av banor och uppförande av nyaskjuthallar eller förbättring av gamla. Tillsynsärendenpågår för närvarande vid Dvardala ochSvenneby. Omfattande bullerdämpande åtgärderhar också utförts vid Kråkvilans motorsportsområde.Uppföljning av åtgärder pågår.- Det går att skönja en ökning av klagomål överbuller från spårvagnstrafiken, även från personersom har bott länge längs en spårvagnssträckavilket tyder på att någon negativ förändring harskett beträffande bullernivåerna. Detta ska klarläggas.En grupp tjänstemän träffas regelbundetför att snabbt kunna ta upp klagomål och diskuteraåtgärder.- Utmed E22 vid Hageby finns klagomål på vägtrafikbullernivåer.Dock har värdena inte varitså höga att krav kan ställas på Vägverket att görabullerutredning och bulleråtgärder inom området.I innerstaden finns klagomål från boende utmedGamla Rådstugugatan. Flera trafikbullerärendenpågår också utmed E4 vid Strömfors.- Banverket har efter genomförd bullerutredningvidtagit åtgärder för att bullerskydd i form av bullerplank,lågt spårnära bullerskydd och fasadlösningaravtalade med fastighetsägaren. Bullerplankoch låga, spårnära bullerskydd har upprättats iFyrby, Lagerlunda och Åby.- Kontoret har deltagit i Norrköping Vatten AB:sarbete med Glans vattenskyddsområde.- Kontoret deltog aktivt i en beredskapsplaneringoch övning om dricksvatten.- I mitten av juli rapporterades att det flutit upp ettavloppsrör i Bråviken. Det var svårt att hitta andraänden av ledningen och mycket avloppsvattenpumpades ut i Bråviken. Kontoret informerademassmedia om varning för bad i inre Bråviken pågrund av risken för förhöjda bakteriehalter i vattnet.Badvattenprov togs dagligen vid de allmännabadplatserna runt Bråviken i några veckors tid.- Boverket påbörjade en informationskampanj omradon som fortsätter under 2006. Två informationsbroschyrerhar tagits fram. En ny webbplats(www.radonguiden.se) ger boende information omradon, radonmätning och sanering. En informationsfilmsänds på ”Anslagstavlan”. Boverket harbett länsstyrelsernas bostadsenheter att fungerasom pådrivare och inspiratörer i arbetet på regionaloch lokal nivå. Annonsering har gjorts i lokalatidningar.- Miljö- och hälsoskyddskontoret har startat ettprojekt för att få ägarna till skolor och förskoloratt mäta radon. En skrivelse har skickats ut tillprivata fastighetsägare med begäran att redovisaen tidplan för att genomföra mätning. I kommunensegna fastigheter har mätningar påbörjats.- I samband med tillsynsbesöket på UTERM ochföretagets ansökan om tillstånd för överlåtelse avsärskilt farliga produkter uppdagades det att detfinns många företag runt om i landet som säljerporslinsfärger i pulverform som de inte har tillståndför. Miljö- och hälsoskyddskontoren harinte alltid kännedom om dessa företag, som inteär förprövningspliktiga utan så kallade U-företagoch tidigare har ägnats liten uppmärksamhet.- Den 1 juni 2005 skärptes tobakslagen med rökförbudinne på restauranger, om inte särskildarökrum ordnas för gästerna. Många restaurangerhar därför skapat plats för rökning på uteserveringarunder hela året vilket är en ny företeelse.Nämnden har fått senarelägga tidpunkten för60 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Byggnads- och miljöskyddsnämndenstängning av uteserveringar, vilket kan ge störningarför närboende. Frågan hålls under uppsikt.- Antalet förfrågningar om hästhållning på fastigheternära bebyggelse har ökat. Kontoret och nämndenförsöker balansera önskan om att få ha hästarpå ”landet” med risken för allergier bland de boende.- Kontoret påbörjade utbildningspass för nämndenom nya EG-förordningar och föreskrifter inomlivsmedelskontrollen.- Inspektioner av livsmedelshygienen – utöver sedvanligakontroller – gjordes vid vår- och höstmarknadenpå Färgaregården och på knallemarknadenoch augustifesten. Vissa avvikelser noterades.- Glassprojektet genomfördes sommaren 2005.Resultatet var bättre än tidigare år, men mångaav proverna på mjukglass har fortfarande anmärkningar.- Ett 20-tal § 16-tillstånd enligt Djurskyddslagen(framför allt hästgårdar) utfärdades.- Länsstyrelsen meddelade i samråd med kontorettvå djurförbud; en som har slagit sin hund och ensom har misskött en perserkatt. Handlingarna resulteradeäven i tingsrättsdomar.- Ett samarbete med planenheten och tekniskakontoret genomfördes under året för att få framunderlag till den fördjupade översiktsplan för Ingelsta.Där undersöktes den nuvarande samt denförväntade luftkvaliten på berörda gator i tätorten.För beräkningar av luftföroreningar finns detenkla programmet SimAir, som ett nödvändigtkomplement till de specifika mätningarna. Olikaframtida situationer kan lätt simuleras.- Kontinuerliga luftmätningar har genomförts. PåSöderleden gjordes en årsmätning som avslutadesi oktober 2005. Passiva mätningar på 16 gator ifebruari 2005. Fortsatta mätningar av partiklar(PM 10) gjordes på Östra Promenaden. De kontinuerligabakgrundsmätningarna av kvävedioxid,ozon, med mera i taknivå fortsatte under året.- Miljö- och hälsoskyddskontoret har aktivt deltagiti ”Kemikalier i Östergötland”, ett länsövergripandeprojekt som bland annat syftar till kunskapsutbyteoch samverkan mellan myndigheterna itillsynsarbetet. Under året har en broschyr tagitsfram för förvaring av bränsle i cisterner. Arbetetmed en revidera upplaga av Kemikaliehandbokenpåbörjades under 2005. Kontoret deltar aktivt igranskningen. Boken ges ut våren 2006.MåluppfyllelseKontorets arbetsformer inom byggnads- och miljöskyddsnämndenhar ytterligare befästs, vilket blandannat innebär att möjligheterna till samordning avmyndighetsuppgifterna tillvaratas. Arbetet med attutveckla gemensamma rutiner och en likartad arbetskulturfullföljs mandatperioden ut.Ledningsfunktionen och arbetsorganisationen påkontoret, med flera parallella ämnesgrupper, har nuförankrats som arbetsform. En samrådsgrupp bearbetarfortlöpande frågor som aktualiseras på arbetsplatsmötetoch återför dem till arbetsplatsmötet och initieraräven nya frågor.2005 års uppdragsplan och verksamhetsplan för kontoretföljdes upp ut utvärderades. Det resulterade i enny kortfattad uppdragsplan, som antogs av nämndenmed inriktningen att den vidareutvecklas i kontoretsverksamhetsplan, den senare även med den lagstadgadebedömningen och fördelningen av de personellaresurserna.En 5-årsplan för den lagbundna operativa tillsynenför perioden 2006-2010 arbetades fram och antogsav nämnden. 5-årsplanen ska ligga till grund för arbetetmed kommande års uppdragsplaner.FramtidenDen omfattande miljölagstiftningen genom miljöbalken,dess förordningar, föreskrifter och allmänna rådär den ”legala” sidan. I grunden finns generationsmåletom en hållbar utveckling. Folkhälsofrågorna kommerockså att uppmärksammas mera och visa hurnära folkhälsomål är kopplade till miljömål. Lagreglernaför hela miljöområdet är under ständig förändring,inte minst genom inflytande av EU:s lagarbete.En ny djurskyddsmyndighet har tillkommit, ny livsmedelslagär på väg och förordningar under miljöbalkenändras. Härtill kommer det dynamiska kemikalieområdetdär Kemikalieinspektionen utfärdar föreskrifter.Helt ny lagstiftning för kemikalier är på ingång.Inom livsmedelskontrollen kommer helt nya lagarfrån 2006, genom att ett antal EG-förordningar gällerdirekt som lag. Samtidigt utfärdar Livsmedelsverketnya anpassade, föreskrifter. Livsmedelslagen reviderasvid halvårsskiftet 2006.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 61

Byggnads- och miljöskyddsnämndenTillsynsutredningen (SOU 2004:100) föreslår fortsattkommunalt tillsynsansvar inom ovan nämndaområden, dock med staten som skarpt vakande ögaoch med ökat inflytande över tillsynsavgifterna. Trendeninom miljöområdet är att allt fler avgörandenförs till den kommunala nivån.Ett axplock av rubriker för arbetet inom miljöområdet:Luften vi andas måste mätas, åtgärder följasupp- en kritisk fråga som ställer stadens välbehövligatillväxt på sin spets. Uthålligt arbete på alla nivåerkrävs för att eliminera övergödningen. Alla kemikaliernasom transporteras, lagras och hanteras. Allt flerridhästar och mer storskalig djurhållning ska ses till.Maten vi äter ska var bra och hälsosam; vattnet skaalltid flöda, vara rent och gott att dricka.Miljö- och hälsoskyddskontoret arbetar tillsammansmed byggnadsnämndskontoret med att utveckla Dengoda myndigheten, det vill säga myndigheten somagerar snabbt, tydligt och rättssäkert, med känsla förverksamhetens grundläggande syften och med omtankeom den enskilda människan och i takt medkommunens företag.Rapporter- 2005:1 - Luftföroreningssituationen i Norrköping(över tak), vinterhalvåret 2004/2005.- 2005:2 - Luftmätning av partiklar (PM10) Östrapromenaden, mars 2004 - mars 2005- 2005:3 - Passiva gaturumsmätningar (luft) i Norrköping,vintern 2005.- 2005:4 - Gaturumsmätning på Söderleden, oktober2004 - oktober 2005.- ”Planera för avlopp” (reviderad)- ”Dasspappret” (reviderad)- ”Skötsel av avloppsanläggningar” (ny)NyckeltalInkomna ärenden 2005 2004 2003 2002 2001 2000Miljö-, hälso- och djurskydd ..................... 3 530 3 000 2 450 2 200 2 440 2 370Livsmedel, inkl. dricksvatten ........................ 950 850 750 760 650 520Totalt ....................................................... 4 480 3 850 3 200 2 960 3 090 2 890Arbete med bra nyckeltal för verksamheten har inletts i samverkan med andra jämnstora kommuner. Ett intressant ekonomisktnyckeltal är nettokostnad per invånare och år. Här visar det sig att beloppen ligger i intervallet 70-90 kr, där Norrköping liggernära det lägre värdet. Ambitionen är att även ta fram nyckeltal som beskriver verksamhetens kvalitet och effektivitet.Tabellen nedan ger en uppfattning om volymen på verksamheten över tiden. Antalet fattade beslut 2005 var cirka 1 500, varav deallra fl esta var delegationsbeslut. Fem misstänkta miljö- eller djurskyddsbrott anmäldes till åklagare och åtta beslut om miljösanktionsavgiftertogs.Bakteriologiska laboratorietAnsvarsområdeAtt utföra mikrobiologiska analyserinom främst miljö- och hälsoskyddskontoretsoffentliga kontroll, NorrköpingVatten AB:s egenkontroll avdricksvatten samt de lokala livsmedelsföretagensegenkontroll.Provmängd 2005 2004 2003 2002 2001Livsmedel ................................ 2 000 1 827 1 542 1 404 1 088Vatten ..................................... 1 036 1 044 1 367 1 420 1497Bassäng- och strandbad ............. 375 397 368 395 420Avföringsprover ......................... 250 356 1 617 197 294Övrig provtagning ...................... 100 55 101 84 91Totalt ...................................... 3 761 3 679 4 995 3 500 3390Antalet vattenprov har minskat efter att Sydkraft Vatten AB anpassat sin provtagning efter denya dricksvattenföreskrifterna. Bortfallet har kompenserats med ökad mängd livsmedelsprover.Viktiga händelser under åretSamarbetet med Norrköping Vatten ABs dricksvattenlaboratoriumvid Borgs vattenverk har fortsatt.Under året har 85 kemiska vattenprover vidarebefordratstill dem för analys.Laboratoriet har utfört provtagning av livsmedel åtmiljö- och hälsoskyddskontoret.FramtidenLaboratoriet avser att anpassa analysverksamheten tillden nya livsmedelslagstiftningen under 2006.Provtagning åt miljö- och hälsoskyddskontoret kommeratt fortsätta under 2006.62 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Barn- och ungdomsnämndenAnsvarsområdeBarn- och ungdomsnämnden hartill uppgift att inom kommunensvara för- Förskoleverksamhet- Förskoleklass- Grundskola- Särskola- Elevhälsa/elevomsorg- Korttidstillsyn för vissa funktionshindradeskolungdomar- FritidsgårdsverksamhetNämnden ska se till att verksamhetenbedrivs enligt lagar, förordningaroch andra bestämmelsersamt följer de mål och riktlinjersom kommunfullmäktige bestämt.Nämnden svarar även för myndighetsbeslutinom sina ansvarsområden.Vidare ansvarar nämnden förkommunens ingångna avtal samttillsyn av enskilda förskolor ochfritidshem och tillståndsgivningför enskilda förskolor och fritidshemvid fristående skola.Verksamhetensförutsättningaroch omfattningFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorgAntalet barn i förskoleverksamhetenvar under året 5 898 varav 559barn i enskild förskoleverksamhet,en ökning med 138 platser jämförtmed år 2004. Volymökningenberor på att åldersgruppen 1-5år ökar.Den 15 oktober 2005 hade 92 procent av 1-5 åringarnaen placering i förskoleverksamhet. Det är en ökningmed 1 procent i förhållande till 2004. Antaletenskilda förskolor var oförändrat och utgör 2005knappt 10 procent av förskoleverksamheten.Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .....................................................243 140 278 767Verksamhetens kostnader ............................................ -1 743 784 -1 733 568Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ................. -8 273 -7 777Verksamhetens nettokostnad .................................. -1 508 917 -1 462 579Budget .........................................................................1 515 408 1443 211Årets resultat ......................................................................6 491 -19 368Nettoinvesteringar ........................................................... -7 046 -6 252Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ..........................................................3 315,35 3 305,56Antal anställda ...................................................................3 501 3 485PersonalkostnaderLöner ...............................................................................758 866 769 038- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................257 149- varav löner till arbetstagare .............................................684 406 689 848- varav semesterlön .............................................................61 063 67 466- varav sjuklön .....................................................................11 281 11 682Särskild sjukförsäkringsavgift ............................................3 373Sociala avgifter ...............................................................324 339 327 610Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,30 0,41 10,16 13,8315-60 dagar ....................0,38 0,42 1,75 1,9661- dagar .......................3,03 3,26 9,94 10,62Nettokostnad per verksamhet 2005 2004 2003Nämnd .............................................................307 350 330Nämndadministration .......................................398 374 338Fritidsgårdsverksamhet .................................25 061 24 167 22 161Förskola ...................................................379 732 *) 360 791 340 919Skolbarnomsorg ........................................135 664 130 627 127 862Grundskola ................................................932 874 913 751 893 100Särskola .......................................................34 881 32 519 31 049Summa ..................................................1 508 917 1 462 579 1 415 759*) Barnomsorgsavgifter ingår med 57 932 tkr.Antalet barn i skolbarnsomsorg, fritidshem och 10-12 årsverksamhet var under året 4033 varav 285 barni enskild skolbarnsomsorg. Det är totalt en minskningmed 314 platser i förhållande till 2004. Antaletbarn i enskild skolbarnsomsorg ökade däremot med62 barn. Från hösten 2005 utökades den öppna 10-12 årsverksamheten Det är anledningen till att antaletbarn i inskriven 10-12 årsverksamhet minskademed 85 barn under 2005.Behovet av förskoleplatser har fortsatt att öka under2005. Förskoleverksamheten har utökats med to-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 63

Barn- och ungdomsnämndentalt 13 nya förskolegrupper. Utökningenhar även 2005 kunnat genomförasi befintliga lokaler. Dethar varit möjligt att återta förskolelokalersom rymt annan verksamheti ett antal år, skollokaler har anpassatstill förskola när elevantalet igrundskolan minskar. Hösten 2005invigdes den nya förskolan Önskestjärnansom uppförts i Hageby efterbranden i Portlåset.Personaltätheten i förskolan harökat till 5,6 barn per årsarbetare ijämförelse med 5,9 barn per årsarbetare2004. Det visar SCB-mätningen den 15 oktober2005. Ökningen är effekter av statsbidraget förpersonalförstärkande åtgärder och barn- och ungdomsnämndenssatsning på mer personal.Ett riktat statsbidrag till personalförstärkningar i förskolaninförs under 2005-2007. Mer personal skaskapa förutsättningar för att höja kvaliteten i förskolan.Barn- och ungdomsnämnden fördelar statsbidrageti form av tjänster i förhållande till volym till varjeområde, som haft i uppdrag att göra en bedömningoch planering för hur bidraget/tjänsterna skaanvändas. Satsningen 2005 har använts till att skapatid för planering och till att förstärka personaltätheteni småbarnsgrupper. Norrköpings kommun fickäven 7,9 mkr i statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärderinom förskolan.Utvecklingen av familjecentraler, som är ett samarbetemellan öppna förskolan, socialtjänsten och landstingetsmödra- och barnhälsovård, fortsätter. Ytterligareen familjecentral är nu samlokaliserad. I december2005 flyttade Fröbelgårdens öppna förskola tillbarnhälsovården på Sandbyhovs vårdcentral. Det hargjorts en uppföljning av familjecentralsarbetet. Denvisar att viktiga framgångsfaktorer för samarbetet ärgemensam ledningsgrupp för chefer, ett samverkansdokument,gemensam tid för planering och uppföljningsamt handledning för att utveckla ett lokalt arbetssätt.Förskoleklass, grundskola och särskolaElevantalet i Norrköpings kommun har minskat desenaste åren, i åldrarna 6-11 år med cirka 900, vilketmotsvarar 18 procent av hela åldersgruppen. Underde kommande åren minskar det totala elevantalet iåldrarna 6-15 år ytterligare, enligt prognos med cirkaBarn i förskoleverksamhetoch skolbarnsomsorg 2005 2004 2003Antal barn i förskoleverksamhet ..........................5 898 5 760 5 690Varav barn i kommunal förskola .............................5 088 4 895 4 821Varav barn i enskild förskola ......................................559 561 544Varav barn i familjedaghem .......................................271 290 325Varav barn till föräldralediga ......................................480 439 399Varav barn till arbetssökande .....................................826 818 678Antal barn i skolbarnsomsorg 6-12 år ...................4 033 4 347 4 619Varav kommunalt fritidshem ...................................3 613 3 904 4 116Varav enskilt fritidshem ..............................................274 212 21110-12 årsverksamhet (alla driftsformer) ..................146 231 292Den enskilda förskoleverksamheten i Norrköping utgör cirka tio procent av förskoleverksamheteni Norrköping. Källa: Extens2000 elever under en femårsperiod. Åldersgruppen11-13 år är den grupp som fram till år 2008 minskarmest med cirka 900 elever.Norrköpings kommun har mot bakgrund av dettahösten 2002 påbörjat ett arbete med att omstrukturerakommunens skolorganisation samt anpassa verksamhetentill det minskande antalet elever och deminskade ekonomiska förutsättningarna.Under åren 2003 och 2004 stängdes flera skolor föratt anpassa lokaler och personal till minskande elevunderlag.Efter vårterminen 2005 upphörde skolverksamheteni Kuddby skola på grund av vikandeelevunderlag.Personaltätheten i grundskolan har med hjälp avstatsbidraget till personalförstärkningar och denegna kommunala satsningen ökat från 7,2 personalper 100 elever i grundskolan år 2000 till 8,1 hösten2004. Andelen obehöriga lärare uppvisar troligen etttrendbrott hösten 2005 då andelen behöriga lärareökat markant jämfört med tidigare år. SCB:s officiellastatistik för 2005 har ännu inte publicerats.13 510 elever fanns i kommunal förskoleklass ochgrundskola hösten 2005, vilket är 742 färre än åretinnan. 1505 elever gick i fristående skolor höstterminen2005, en ökning med cirka 300 elever jämförtmed 2004. Största delen av ökningen beror på att tvåstörre nya fristående skolor startat 2005.Antalet elever från Norrköpings kommun mottagnai särskolan ökar. Minskningen av antalet elever igrundskolan återspeglas inte i särskolan. Färre eleverkommer från annan kommun jämfört med tidigare,Finspång behåller fler elever i sin egen verksamhet.Samverkan mellan grundskolan och särskolan har utvecklats.Fler elever har möjlighet att gå i skolan i64 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Barn- och ungdomsnämndensin närmiljö genom att fler skolor har startat särskole-grupper.Att skapa goda förutsättningar för lärandeoch bemötande är av stor vikt både för individintegreradeelever och särskolegrupper. Nätverk för personalger möjlighet till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.Ett team för träningsskolan harbildats med uppgift att stödja personal och initierakompetensutveckling. Rektorer har ökat sin kunskapom särskolans skolform och barn med utvecklingsstörning.Särskolan 2005 2004 2003 2002 2001 2000Grundsärskola ........... 89 86 86 85 83 83Egen kommun ............ 89 85 83 81 76 73Annan kommun ............ 0 1 3 4 7 10Träningsskola ............ 85 81 86 80 74 66Egen kommun ............ 70 66 65 59 52 48Annan kommun .......... 15 15 21 21 22 18Integrerade elever .... 47 47 32 28 33 38Specialskolor ................. 2 3Fristående skola ............ 6 5 5 5 6 4Totalt ....................... 229 222 209 198 196 191Källa: Extens 2005-10-15KommungemensammaresursgrupperNorrköpings kommun har tolvkommungemensamma resursgruppersom riktar sig till elever medkomplicerad undervisningssituation.Utgångspunkten är att ordinarie undervisningska anpassas till alla eleveroch särskiljande ska vara det absolutaundantaget. Placering skerförst när skolan uttömt alla möjligheteratt ge eleven adekvat stöd.Elever i kommunala förskoleklasser och grundskolorF-klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 TotalOmråde Söder .......................................243 257 234 234 272 290 244 254 244 284 2556Område City/Östra ..................................162 171 183 174 178 176 178 143 176 238 1779Område Eneby ........................................164 186 167 192 250 263 247 244 265 259 2237Område Bråviken ....................................217 231 261 249 272 272 295 282 331 345 2755Område Victoria ......................................201 217 225 235 221 228 179 194 176 217 2093Område Skärblacka/Klockaretorpet .........175 158 186 176 207 233 226 230 250 249 2090Total ....................................................1162 1220 1256 1260 1400 1462 1369 1347 1442 1592 13510Källa: Extens 2005-10-15Elever i fristående skolorF-klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 TotalJönsbergska idrottsskolan ........................... - - - - - 47 52 50 40 10 199Kunskapsljuset, (fd An Noor) .......................2 6 7 10 2 6 3 - - - 36Kunskapsskolan Strömmen ......................... - - - - - - 99 100 103 116 418Kvarsebo fristående skola ............................3 1 4 4 6 2 4 - - - 24Larssons skola ...........................................17 7 16 19 20 34 41 72 63 53 342Prolympia .................................................... - - - - - 2 53 35 16 - 106Rudolf Steinerskolan ................................... - 24 23 19 21 24 25 26 26 25 213Simonstorps fristående skola .......................4 4 5 5 3 1 1 - - - 23Ur och skurskolan Skattkammarön ..............9 8 1 5 - - - - - - 23Vindruvan – Norrköpings Kristna Skola ........6 7 8 13 14 9 11 7 17 29 121Total ........................................................41 57 64 75 66 125 289 290 265 233 1505Källa: Extens 2005-10-15Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 65

Barn- och ungdomsnämndenLäsåret 2005/2006 är 112 elever placerade i kommungemensammaresursgrupper. Personal vid dekommungemensamma grupperna har spetskompetensför följande funktionshinder: grav språkstörning,rörelsehinder, ADHD, autism/Asperger samt socialasvårigheter. Antalet ansökningar till grupper förelever i sociala svårigheter minskar, delvis som en effektav den samverkan som sker mellan skola och socialtjänstinom BUSS-verksamheten. En översyn avkommungemensamma resursgrupper sker dels pågrund av ändrad sökbild, dels för att i hela kommunenta tillvara erfarenheter från BUSS-verksamheten.10-12årsverksamhetVerksamhet för 10-12-åringarna bedrivs i öppenform och har till viss del organiserats om. Verksamhetenfinns i de flesta fall på kommunens fritidsgårdaroch i några fall på skolor eller utanför tätortentillsammans med fritidshem för de yngre barnen.I den öppna verksamheten finns möjlighet tillmellanmål, organiserade aktiviteter och heldagsöppeti samband med skollov. Den öppna inriktningenhar medfört att allt fler barn sökt sig till verksamhetenoch att gemensamma aktiviteter under loven harkommit fler barn tillgodo.FritidsgårdsverksamhetenDet finns 14 fritidsgårdar i Norrköpings kommunsamt Fritid City som bedriver uppsökande förebyggandeverksamhet bland ungdomar. Fritidsgårdarnafinns i alla kommundelar och har cirka 60 personal,varav cirka två tredjedelar är utbildade fritidsledare/fritidspedagoger. Verksamheten vänder sig främst tillåldersgruppen 13-15 år och erbjuder en trygg miljösom ungdomarna kan besöka utan krav på prestationoch aktivitet. Flera gårdar har förutom vardagskvällaräven öppet på lördagar. Fredags-discotek samlar besökarefrån hela kommunen och förekommer för närvarandepå Haga och Strömvillans fritidsgårdar. Gårdarnadeltar aktivt i samverkan med andra aktörerinom ungdomsverksamheten i respektive område ochengagerar sig i speciella aktiviteter i samband med tillexempel olika lov, Valborgsmässoafton och skolavslutning.Ekonomiskt resultatBarn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskottför 2005 på 6 491 tkr. Överskottet finns till störstadelen på områden och enheter och är resultatet av ettmålmedvetet och engagerat arbete i verksamheten.Alla områden utom ett redovisar ett överskott. Underåret har ett antal åtgärder genomförts för att uppnåett noll-resultat. En extern konsult har anlitats ochstöd i ekonomiska frågor har också givits från utbildningskontoret.De interna kostnader som var störstaorsaken till underskottet 2004 har i år reglerats tidigtoch bättre rutiner har skapats för den interna faktureringen.För att möjliggöra ett nollresultat har antalet anställdaunder året minskat med 170 tjänster. Ingen uppsägninghar gjorts utan personalminskningen harskett genom att visstidsanställda har slutat sin anställning.Personalpoolen kommer att avvecklas under2006.ResursfördelningsmodellNämndens resursfördelningsmodell fördelar resurserpå områdesnivå utifrån volymer och en social profil.Volymen utgör 92 procent av fördelningen och densociala profilen utgör åtta procent. Den sociala profilentar hänsyn till tre faktorer, föräldrarnas utbildningsnivå,invandrarbakgrund och ensamstående förälder.Viktiga händelser under åretEkonomi i balansUnder året har ett antal åtgärder genomförts för attuppnå ett nollresultat. Stöd i ekonomiska frågor hargivits av en extern konsult och utbildningskontoret.De interna kostnader som var största orsaken till underskottet2004 har under 2005 reglerats tidigt samtidigtsom bättre rutiner har skapats för den internafaktureringen.PersonalanpassningarI syfte att nå ett nollresultat för året har en reduceringav antalet personal på enheterna genomförts ochorganisationen har anpassats till de ekonomiska förutsättningarna.170 personer med tillsvidareanställning i kommunenanmäldes lokalt övertaliga och internt rörliga från enheterna.De största personalkategorierna var barnskötareoch elevassistenter. Inga uppsägningar harskett. Samtliga internt rörliga överfördes till en personalpoolinom utbildningskontoret och erbjuds denya tillsvidaretjänster som efter hand uppstår. För attgöra detta möjligt fattades beslut om principiellt anställnings-stoppinom verksamheten. Det finns cirka66 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Barn- och ungdomsnämnden90 personer i poolen vid årets slut varav flertalet harfått visstidsanställningar/vikariat för kommande halvår.Arbetet fortsätter.Riktat statsbidrag till personalförstärkningarDet statsbidrag som riktas till personalförstärkningari förskolan 2005-2006 tillsammans med barn- ochungdomsnämndens satsning innebär en utökningmed motsvarande cirka 100 tjänster på 2 år. Mer personalsamt personalens kompetens är avgörande faktorerför förskolan kvalitet och arbetsmiljö. Personalförstärkningenska användas så att det på bästa sättökar kvaliteten i verksamheten. Sammantaget kräverdetta att kommunen satsar stort på rekrytering avpersonal till förskolan.Kvalitetsredovisning15 augusti 2005 vidgades skyldighet att upprättakvalitetsredovisningen till att även omfatta förskolaoch fritidshem. Skolverkets allmänna råd för kvaliteti förskolan ger direktiv för bedömning av förskolanskvalitet för såväl huvudman som för verksamheten.Uppföljning av ungdomspolitikenUngdomsstyrelsen initierade under 2005 en lokaluppföljning av ungdomspolitiken – LUPP-enkäten– som riktats till åldersgruppen 13- 25 år. Enkätsvarenska ge vägledning för planering av insatser riktademot ungdomsgrupper. I linje med den nationellaungdomspolitiken bör nämnder och kontor samverkatvärsektoriellt.UtvecklingsdialogMyndigheten för skolutveckling samarbetar medNorrköpings kommun i utvecklingsdialog. Syftet äratt tillsammans med huvudmannen och skolornakomma överens om utvecklingsområden och åtgärderför att nå ökad måluppfyllelse.Förbättringsarbetet i Norrköpings kommun har riktatstill en gymnasieskola, tre grundskolor samt enförskola. Arbetet har utgått från respektive skolas behov,vilket inneburit en hög grad av delaktighet ochinflytande och ökat kunskaperna om hur förbättringsarbetebedrivs.Attraktiv skola-projektetSyftet med projektet Attraktiv skola, som startade2001 och avslutas i juni 2006, är att stärka kvaliteteni skolan och göra läraryrket mer attraktivt. Utvecklingsområdenär: arbets- och ledningsorganisation,yrkesutveckling – karriärtjänster, introduktionav nyanställda lärare samt arbetsmiljö. Projektet harredovisats i särskilda rapporter varje år och en slutredovisningför hela projektet sammanställs under våren2006. Erfarenhetsspridning har skett genom deltagandei seminarier, nätverkskonferenser, regionalakonferenser samt genom artiklar med olika temanbland annat introduktion och karriärmöjligheter,högskolesamverkan, nätverksträffar samt arbetsorganisation.Rapporter och publikationer finns att ta delav på www.skola.seSatsningen på karriärtjänster har fortsatt under året.Ett tiotal tjänster har funnits inrättade under 2005:utveckling av studie- och yrkesvägledning, internationalisering,samordning av moderna språk, läs- skrivochspråkutveckling, matematik samt arbete med individuellautvecklingsplaner.Samarbetet mellan kommunen och lärarutbildningarnavid Linköpings universitet och Campus Norrköpinghar resulterat i tydligare riktlinjer och en modellför den verksamhetsförlagda utbildningen.Kartläggningar av lärararbetets helhet och organiseringvid fem enheter slutfördes under 2005. Redovisningoch återkoppling av resultat av kartläggningarnahar skett vid seminariedagar och i dialogmöten medchefer och rektorer.Verksamhets- och kompetensutvecklingUnder 2005 avsattes centralt 8,5 miljoner kronor förverksamhets- och kompetensutvecklingsinsatser riktadetill vissa prioriterade målgrupper och utvecklingsområdeninklusive projektet Attraktiv skola. Avdessa medel fördelades 4,1 miljoner kronor till lokalautvecklingsgrupper, inklusive gymnasie- ochvuxenutbildning, att användas till insatser dels utifrånområdenas behov, dels utifrån behov som angesi uppdragsplanen samt till insatser kopplade till Attraktivskolas fem målområden.MåluppfyllelseUnder 2005 har barn- och ungdomsnämnden i sinuppdragsplan prioriterat tre utvecklingsområden isyfte att öka måluppfyllelsen och höja kunskaps- ochutbildningsnivån i Norrköping.- Normer och värden- Inflytande och delaktighet, demokratifrågor- Utveckling och lärande, kunskaperDessutom har nämnden angivit verksamhetsspecifikautvecklingsområden.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 67

Barn- och ungdomsnämndenNormer och värdenArbetet med normer och värden är till sin karaktärständigt pågående processer. Bedömningen är att dettaarbete håller god kvalitet.Alla verksamheter ska ge pojkar och flickor likvärdigaförutsättningar för utveckling och lärande. Under2005 har tre pedagoger gått utbildning i genuskunskapoch jämställdhet. Det har skett inom ramenför regeringens satsning på att utbilda resurspersoneri kommunerna. Genuspedagogerna ska ges förutsättningaratt fungera som resurspersoner och stödjajämställdhetsarbetet på kommunens förskolor ochskolor.Fritidsgårdarna ingår i det drogförebyggande nätverksom skapats i kommunen genom samordnaren fördet drogförebyggande arbetet. Detta har stärkt samverkanmellan skola, fritid och socialtjänst. En utbildningi hur man enkelt på föräldramöten tar uppfrågan om ungdomar och alkohol har genomförts.Fritid City, med fritidsledare som arbetar uppsökandebland ungdomar i city, har även engagerats av alltflera skolor med föreläsningar och attitydarbete omumgängesformer, droger, rasism och våld.Inflytande och delaktighet, demokratifrågorInflytande och delaktighet är prioriterat i samtligaverksamheter. Att ha inflytande och möjlighet att påverkainnehållet i verksamheten och arbetsmiljön påverkarmotivation och trivsel positivt. Bedömningenär att de processer som ska stärka barns inflytandeöver sitt lärande och sin vardag håller en god kvalitet.På fritidsgårdar och skolor har utbudet i kiosk ochservering successivt bytts ut till mer hälsoriktig kost.Godis och kakor byts mot frukt och smörgås. Dettasker i samråd med och efter diskussioner med ungdomarna.Utveckling och lärande, kunskaperBedömningen är att grundskolan behöver öka andelenelever som når målen för utbildningen. Föratt kunna bedöma förskolans, grund- och särskolansmåluppfyllelse pågår arbete med att utveckla metoderför att utvärdera mot strävansmålen. Skolorna har ettansvar för att förbättra och utveckla undervisningenför att alla elever ska nå målen. Stödet till elever somriskerar att inte nå målen behöver förbättras och utvecklas.Arbetet med att säkra en likvärdig bedömningav kunskaper och rättvis betygssättning i grundskolanfortsätter.ModersmåletModersmålet har stor betydelse för de flerspråkigabarnens och ungdomarnas utveckling. Kartläggningav barns modersmål i förskolan, flerspråkig personaloch elever med annat modersmål i grund- ochsärskolan har genomförts. Kartläggningen visar att18 procent av barnen i Norrköpings förskolor och 21procent av grundskoleeleverna har ett annat modersmålän svenska. Vid ett flertal enheter finns två- ellerflerspråkig personal. Kartläggningen som pågår visarför närvarande 143 personer som talar 22 olika modersmålförutom svenska, vilket är en tillgång för förskolansoch skolans utveckling av modersmålsverksamheten.Innebörden av ett nytt strävansmål förmodersmålstöd i förskolan har tolkats.Vid ett idéseminarium samlades kunskaper för attligga till grund för det fortsatta arbetet med att geförutsättningar för väl fungerande modersmålsstöd iförskolan, modersmålsundervisning och studiehandledningpå modersmål i skolan. Arbetet med att organiseramodersmålsstödet på ett nytt, effektivare sättpågår. Under hösten 2005 utsåg Myndigheten förskolutveckling ett antal idéskolor för mångfald i landet,varav fyra finns i Norrköping: Navestadsskolan,Klockaretorpsskolan, Victoriaskolan och Önskestjärnansförskola. Skolorna är utvalda för att de bedömskunna delge sina erfarenheter av arbete i en mångkulturellverksamhet.ElevhälsaMålet för arbetet med barn/ungdomar i behov av särskiltstöd är att undanröja hinder och skapa förutsättningarför växande och lärande. Med barn i behovav särskilt stöd menas barn som uppvisar beteendensom är tecken på att det finns hinder för lärandeoch växande.Den nya organisationen för elevhälsa ska bidra till attinsatser som genomförs i förhållande till barn/ungdomari behov av särskilt stöd kan ske i närmiljön.Lokala barn- och elevhälsoteam som ska stödja ochkomplettera enheternas egen kompetens har bildats.I varje område finns en stödsamordnare med uppgiftatt hålla samman arbetet i de lokala barn- och elevhälsoteamen.Dessutom ska psykolog, talpedagog,kurator och specialpedagog finnas att tillgå i området.Övriga specialkompetenser som finns i områdetutgör en resurs för hela området och kan ingå i teamet.68 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Barn- och ungdomsnämndenKompetensen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningarhar ökat. I varje område ska det finnas pedagogermed spetskompetens som en resurs.Den nya enheten ”Elevhälsan” ska erbjuda kommunensförskolor och skolor kommunövergripande stödoch utvecklingsinsatser samt arbete med strategieroch utveckling.De lokala barn- elevhälsoteamen, cirka 60 personer,har deltagit i en Forskarcirkel under ledning av tvåforskare från Linköpings universitet, Campus Norrköping.Forskarcirklarna ger teamen möjlighet att reflekteraöver ”en skola för alla” och elevers delaktighet.Barn och ungdom och socialtjänst i samverkan,BUSS-verksamheten, finns i tre områden: två teami Södra området, ett team i Enebyområdet och ettteam i Klockaretorpet. Det har bildats nätverk mellanteamen, temadagar och seminarier för att spridaidéer och erfarenhet har varit välbesökta.Resultat i grundskolanI årskurs 2 görs en bedömning av elevernas läsförmåga.Första gången det gjordes i hela kommunen var2004 och vi kan därför jämföra resultat 2004 och2005. Under 2004 bedömdes 84 procent av elevernaha en för åldern adekvat läsförmåga och 2005 hadeandelen ökat till 86 procent. Då skolornas bedömningarinte grundas på samma test finns en viss osäkerheti resultatens tillförlitlighet. Under 2005 harför- och nackdelar med informella respektive formellatest vägts och resulterat i beslut att skolor från ochmed 2006 ska använda samma formella test som stödför sin bedömning. Det innebär att likvärdighet i bedömningensäkras och ger möjlighet att jämföra resultatöver tid och mellan skolor och områden.I årskurs 5 kan man medstöd av nationella ämnesprovi engelska, matematik, samtsvenska och svenska som andraspråk,bedöma hur elevernanår målen i dessa ämnen.2005 gjorde Skolverket ensammanställning på nationellnivå över elevernas resultatoch vi kan därför jämföraresultaten i Norrköping medden nationella nivån, vilketinte har varit möjligt tidigare.Enligt skolverkets rapportnår 90 procent av eleverna kravnivån när det gälleratt läsa och förstå engelska texter. 70-80 procent aveleverna når kravgränsen för olika delar av matematikämnetoch 80-85 procent av eleverna når kravgränseni ämnet svenska/svenska som andraspråk. I Norrköpingnår 87 procent av eleverna målen i engelska,83 procent i matematik och 89 procent i svenska våren2005.Betygsresultat i årskurs 9Källa: Skolverkets databas SIRIS, diagram 1Av de elever som lämnade grundskolans årskurs 9 våren2005 var 86 procent behöriga till gymnasieskolan,det vill säga hade minst betyget ”Godkänd” iämnena svenska, matematik och engelska. För attge fler elever möjlighet att nå behörighet anordnadesunder sommaren 2005 en sommarskola för eleversom avslutat årskurs 9 i grundskolan utan fullständigabetyg. I sommarskolan, som var förlagd till Hagaskolan,deltog 78 elever för att komplettera sina kunskaperi matematik, svenska och engelska och därmednå behörighet till nationellt program i gymnasieskolan.57 elever uppnådde genom undervisningoch prövning i sommarskola godkända betyg i deämnen de deltagit i och kunde därigenom börja ettnationellt program hösten 2005.Under hösten genomförde utbildningskontoret en seriemöten med rektorer och lärare i årskurs 7-9 föratt följa upp grundskolans betygsresultat, fånga uppoch sprida goda exempel på hur skolor arbetar för attförbättra sina resultat.Med hjälp av Skolverkets analysverktyg SALSA kankommuner och skolors samlade betygsresultat bedömasi ett kommunalt eller i ett riksperspektiv. Genomatt ta hänsyn till skolors elevsammansättningoch vissa faktorer som påverkar elevers skolresultatÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 69

Barn- och ungdomsnämndenkan kommuner och skolor fåen ny utgångspunkt för diskussionoch analys av skolors förutsättningaroch resultat. Betygsresultatenför Norrköpings skolorläsåret 2004/2005 redovisasi diagram 1 och 2 för friståendeoch kommunala skolor med årskurs9.Av diagram 1 framgår det att sjuav de kommunala skolorna uppnårett bättre resultat än förväntat.Sex av de tretton kommunala och två av de friståendeskolorna uppnår inte förväntat resultat. Detresultatet kan jämföras med läsåret 1997/1998 dåendast två av de kommunala skolorna uppvisade resultatöver det förväntade.FritidsgårdsverksamhetenUnder sommaren har flera fritidsgårdar med stödfrån arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndenskapat sommarjobb för totalt 30 ungdomar i anslutningtill bland annat Ensjön, Folkparken, Klockaretorpetoch Slipenbadet, verksamheter som ger möjlighetför andra barn och ungdomar att uppleva enstimulerande sommaraktivitet.Inför höstterminen nystartade Djäkneparks fritidsgård,nu i kommunal regi. Verksamheten är underutveckling och samverkan med närliggande skolorutvecklas positivt.Fritidsgårdarna Hageby Hus ochBorgsmo har haft ett utbyte medRiga, vilket innebar att ungdomaroch personal besökte varandra underen vecka. Dessutom deltar fleragårdar i en utveckling av vårt gemensammainternationella samarbetemed ungdomsläger i Esslingen ochsamarbete med Odense.Systematiskt kvalitetsarbetePedagogiskt utvecklingsarbete innebären långsiktig och gemensam strävanför att förbättra processer och resultat.Att granska och förbättra verksamhetenskvalitet är processer somständigt måste pågå. För att utvecklakvalitetsarbetet har kopplingen mellanresultat och åtgärder för förbättringstärkts för att ta tillvara lärdo-Källa: Skolverkets databas SIRIS, diagram 2- Tillsynsbesök i verksamheten- Uppföljning av uppdrag- Brukarundersökning- Arbete med nyuppdragsplan- Ekonomiskuppföljningtrejde kvartaletSeptember- Prioriteringoch planeringav åtgärderför utveckling- Budgetarbete- Ekonomiskuppföljningandra kvartaletmar. Under 2005 har kvalitetsarbetet inom utbildningsområdetutvecklats bland annat genom systematiskåterkoppling till chefer och rektorer underledning av områdescheferna.Samtliga verksamheter inom barn- och ungdomsnämndensansvarsområde kvalitetsredovisar årligensin verksamhet som ett led i uppföljning och utvärderingav hur verksamheten lyckats med arbetet motde nationella målen och årets uppdrag från ansvarignämnd. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgenomfattas liksom skolan av lagstadgad skyldighetatt upprätta kvalitetsredovisning med bedömning av:verksamhetens förutsättningar, arbetsprocesser och måluppfyllelse.Även fritidsgårdarnas mål- och kvalitetsarbete har utvecklats.Chefer, föreståndare och övrig personal taraktiv del i att läsa och analysera program, uppdragsplanoch uppdrag.JanuariJuli- Uppsdragsplan klar- Uppdrag och resursfördelningtill verksamheten- Verksamheten görkvalitetsredovisning- Ekonomisk uppföljningfjärde kvartalet- Årsredovisningoch bokslut till KF- Budgetarbetet införnästa år startarApril- Tillsynsbesöki verksamheten- Uppföljningav uppdrag- Ekonomiskuppföljningförsta kvartalet- Kommunenskvalitetsredovisning klar70 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Barn- och ungdomsnämndenBrukarundersökning i form avgruppsamtal genomfördes underhösten. Den var riktad till föräldraroch elever i årskurs sex. Frågornahandlar om barns och föräldrarsinflytande och delaktighetsamt trygghet i skolan. Resultatenredovisas i kvalitetsredovisningenför 2005.Våren 2005 kom Skolverkets allmännaråd och kommentarer förkvalitet i förskolan. Syftet medde allmänna råden är att förtydligaverksamheten utifrån nationellakrav och mål och ge stöd vid bedömningoch utveckling av verksamhetenskvalitet.Den kvalitetsredovisning som årligengörs för hela utbildningsområdetinnehåller bedömningarav i vilken mån de nationellamålen för utbildningen uppnåttsoch en redogörelse för vilka åtgärdersom behöver vidtas. Kvalitetsredovisningenfungerar som ett utvecklingsdokumentdär man blickar både bakåt och framåt. Den präglasav reflektion över verksamheten av analys och förslagtill åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen för2005 års arbete ska vara klar 1 maj 2006.TillsynBarn- och ungdomsnämndens internkontroll av attverksamheten bedrivs enligt nationella och kommunalastyrdokument har fungerat genom dokumentgranskningsamt genom att nämndens ledamöteroch utbildningskontorets tjänstemän genomför tillsynsbesöki verksamheten. En skola för alla samt enökad måluppfyllelse är angelägna utvecklingsområden.Barns och föräldrars inflytande, arbetet med individuellautvecklingsplaner samt i vilken utsträckningelever med annat modersmål får studiehandledningoch modersmålsundervisning har följts upp vidbesöken.Under 2005 har endast en ny anmälan till Skolverketom brister i verksamheten gjorts. Skolverket harfattat beslut i tre ärenden från 2004 och inte i någotav dessa har Skolverket kritiserat Norrköpings kommun,alltså ytterligare en förbättring jämfört med tidigareår.Lagar och förordningarLäroplaner och kursplanerProgramUppdragsplanerPersonalförsörjningFramtidPersonalförsörjning inom förskola, skola och fritidshemfortsätter att vara en av de viktigaste strategiskafrågorna för framtiden. Att verksamheten får tillgångtill utbildad personal är mycket viktigt för kvaliteten.Det ökade personalbehovet inom förskolan beror delspå att barnantalet beräknas öka med cirka 550 barnfram till år 2010, dels på pensionsavgångar samt statligoch kommunal satsningen på att öka personaltätheteni förskolan. Personalbehovet bedöms vara ytterligarecirka 200 tjänster fram till år 2010. För att ökaandelen personal med högskoleutbildning inom förskolanbehöver samarbetet med lärarutbildningen utvecklas.Utökningen av platser i förskolanUtökningen av platser i förskolan är en annan viktigframtidsfråga. Uppdraget är att bygga ut förskolangenom att utnyttja befintliga lokaler så långt sommöjligt utan att göra avkall på kvaliteten. För att utnyttjaresurser och kompetens effektivt bör små förskoleenheterundvikas.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 71

Barn- och ungdomsnämndenElevantalet i grundskola och särskolaElevantalet i Norrköpings kommun har minskat desenaste åren i åldrarna 6-11 år med cirka 900, vilketmotsvarar 18 procent av hela åldersgruppen. Det totalaelevantalet i åldrarna 6-15 år minskar med ytterligarecirka 2000 elever under en femårsperiod. Åldersgruppen11-13 år är den grupp som fram till år2008 minskar mest med cirka 900 elever. Arbetetmed att omstrukturera och anpassa verksamheten tilldet minskande antalet elever måste därför fortsätta. Isamband med lokalanpassningarna ska särskolans behovav ytterligare lokaler beaktas för att ge möjlighetför fler grundskolor att ta emot särskolegrupper.ModersmålModersmålsstöd i förskolan och en mer effektiv organisationför modersmålsundervisning samt studiehandledningpå modersmål i grundskolan är av storbetydelse för att öka andelen elever som når målenför grundskolan.FamiljecentralerFamiljecentraler är en mötesplats för barnfamiljer.Syftet med familjecentraler är också att tillgodose behovav stöd i föräldraskapet. Därför är samverkanmellan öppen förskola, socialtjänst och landstingetsmödra- och barnhälsovård en viktig framtidsfråga.10-12 årsverksamhetenUtvecklingen av 10-12 årsverksamheten ska följasupp och analyseras.Antalet tonåringar ökar behov av fritidsverksamhetAntalet tonåringar ökar och efterfrågan på flera mötesplatseroch meningsfulla aktiviteter likaså. Ungabehöver platser där de kan mötas utan krav på prestationoch aktivitet. Fritidsgården ska vara en öppenverksamhet som är tillgänglig för alla. Under 2006ska fritidsgårdarna marknadsföras som en resurs i arbetetmed ungdomar och sommarverksamheten utvecklasytterligare. Tillgängligheten för den öppnafritidsverksamheten ska öka genom samverkan medföreningslivet.72 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

GymnasienämndenAnsvarsområdeGymnasienämnden svarar för:- Gymnasieskoleverksamhet- Studerandebostäder för gymnasieelever- Gymnasiesärskoleverksamhet- Undervisning för vuxna utvecklingsstörda- Informationsmaterial avseendegymnasieutbildningResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter ...................................................102 393 *) 413 611Verksamhetens kostnader ............................................... -471 241 -768 783Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ................. -5 231 -5 353Verksamhetens nettokostnad ..................................... -374 079 -360 526Budget ............................................................................374 752 352 756Årets resultat .........................................................................673 -7 770Nettoinvesteringar ........................................................... -3 424 -3 449*) Från 2005 fördelas resurser till enheterna som budget i stället för intäkt i enlighet med dennya styrmodellenPersonalredovisning *) 2005 2004Ekonomiskt resultatGymnasienämnden redovisar för2005 ett överskott på 673 tkr. Dettabetyder inte bara att underskottetfrån 2004 arbetats bort utanockså att 2006 inleds med en ekonomii balans. Resultatet har uppnåttsdels genom ett framgångsriktanpassningsarbete inom de kommunalagymnasieskolorna och delsgenom god överensstämmelse mellanprognostiserat och faktiskt antalelever i olika gymnasieutbildningar.De kommunala gymnasieskolornauppvisade 2004 ett underskott,orsakat bland annat av kvarvarandeeffekter av den tidigare gymnasieorganisationen.Det nya resursfördelningssystem,som infördesunder 2003, kan medförastora förändringar för den enskildaskolan under löpande budgetårpå grund av elevers byte av studievägar.Systemet innebär att kommunalaoch fristående gymnasieskolortilldelas ett bidragsbelopp per programoch elev och med avstämningtvå gånger per år. Förändringarna,som är svåra att förutse och attmöta organisatoriskt under pågåendeläsår, motsvarade 2005 ett intäktsbortfallför skolorna på knappt sju miljoner kronor.För att gardera sig har skolorna i sina internbudgetarbyggt upp buffertar baserade på erfarenheterfrån föregående år.Antal årsarbetare .............................................................505,68 513,09Antal anställda ......................................................................522 529PersonalkostnaderLöner ...............................................................................149 654 149 401- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................336 221- varav löner till arbetstagare .............................................129 928 128 298- varav semesterlön .............................................................18 358 19 144- varav sjuklön .......................................................................1 128 1 405Särskild sjukförsäkringsavgift ...............................................282 0Sociala avgifter .................................................................63 962 63 645*) avser samtliga tillsvidareanställda i kommunala gymnasieskolanNyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,23 0,16 7,46 7,0115-60 dagar ....................0,09 0,16 0,53 0,6861- dagar .......................2,06 2,81 6,75 9,23Antal elever 2005 2004 2003 2002 2001Gymnasieutbildn 4 982 4 807 4 627 4 422 4 326Gymnasiesärskola 94 92 88 80 83Särvux 105 95 101 87 78Nettokostnad per verksamhet 2005 2004 2003Nämnd .................................................................. 346 298 367Nämndadministration ............................................ 371 328 311Gymnasieutbildning ........................................ 355 106 344 038 323 220Gymnasiesärskola/särvux ................................... 18 256 15 862 13 883Summa .......................................................... 374 079 360 526 337 781Det underskott som tidigare fanns har åtgärdats ochalla skolorna går vårterminen 2006 in med en internbudgeti balans.De externa utbildningsanordnarna svarade 2005 förÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 73

Gymnasienämndengymnasieutbildning för 28 procent av norrköpingseleverna.Cirka 20 procent av eleverna gick i friståendegymnasieskolor medan gymnasieskolor i annan kommunoch landstingets naturbruksutbildning svaradevardera för cirka fyra procent av norrköpingseleverna.Stora svårigheter finns att ett år i förväg bedöma elevernasval av studievägar, inte minst med det stora antalutbildningsanordnare som finns. Att bedöma elevströmmarär en vital del i utbildningskontorets riskochväsentlighetsanalys. De prognoser som gjordesinför 2005 har också till största delen infriats, ävenom avvikelser finns. Fler elever än beräknat sökte ochtogs in på Naturbruksprogrammet, en av gymnasieskolansmest kostsamma utbildningarAntalet elever från annan kommun, som studerarvid Norrköpings gymnasieskolor, har ökat något motbudget, vilket också genererat ökade intäkter.Antalet elever i gymnasiesärskolan ökar. Ökningenför höstterminen jämfört med vårterminen var 10elever, vilket innebär en ökning på 11 procent. Kostnadsökningenför 2005 beror på det ökade antaletelever, fler elever med mycket stora behov samt ökadekostnader för placeringar på skolhem eller motsvarande.Placeringar sker alltid i samverkan med andraförvaltningar.Gymnasienämndens verksamhet i övrigt ligger inombudget.Gymnasienämndensbudget- och styrelseansvarGymnasienämnden har budget- och revisionsansvarför hela den gymnasiala utbildningsverksamheten.Samtidigt har gymnasienämnden styrelseansvarenbart för den kommunalt bedrivna verksamheten,budgetmässigt främst de kommunala gymnasieskolorna.Inför fastställande av Gymnasienämndens internbudgetgörs en bedömning av på vilka utbildningar ochhos vilken utbildningsanordnare eleverna kommer attstudera kommande höst. Gymnasienämnden fastställersedan pris per elev och program. Uppstår därefterstörre avvikelser från budgetförutsättningarna kannämnden bara påverka verksamheterna inom denkommunalt drivna verksamheten, se ruta B i figurenovan. Verksamheten i ruta A kan därefter inte påverkasgenom nämndbeslut.Gymnasienämndens budgetansvarALandstingetFriståendegymnasieskolorNorrköpingseleveriandrakommunerGymnasienämndenstyrelse förFiguren understryker tydligt gymnasienämndens dilemmadå obalans uppkommer i faktisk sökbild jämförtmed budgeterad. En ökning av elevtal och därmedkostnaderna för till exempel fristående gymnasieskolormåste då kompenseras av minskade kostnaderför de kommunala gymnasieskolorna. Ensituation skulle kunna uppkomma då gymnasieelevernai de kommunala skolorna får minskade resurserför sin utbildning på grund av högre antal sökandeän budgeterat till externa utbildningsanordnare.Under 2005 studerade cirka 1315 norrköpingseleveri en annan skola än Norrköpings kommuns gymnasieskolor.Det är en fortsatt ökning jämfört med2003 då motsvarande siffra var 1180 elever. Antaletelever i fristående gymnasieskolor närmar sig de volymersom angivits i Skolverkets tillståndsbeslut. Antaletansökningar till utbildningar i andra kommunerhar minskat medan ansökan till landstingets naturbruksutbildningåter ökat. Samtidigt söker fler eleverfrån andra kommuner till Norrköpings gymnasieskolor.Det är svårt att bedöma om dessa trender består,vilket i hög grad försvårar nämndens möjligheter attstyra den ekonomiska utvecklingen.BDe GeerEbersteinskaHagaKungsgårdGymnasiesärskolaSär-vuxÖvrigt:GymnasienämndenUtbildningskontoretIntagningskanslietITetcÅr Resultat A Resultat B Gymnasienämndentotalt2003 -3,5 -3,9 -7,42004 +2,5 -10,3 -7,82005 -0,3 +1,0 +0,7Eleverfrånandrakommuner74 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

GymnasienämndenViktiga händelser under åretDen kommunala gymnasieskolan genomgick en omfattandeförändring under 2004 då sju gymnasieskolorslogs ihop till fyra. Under 2005 har mycket arbeteägnats åt att få dessa nya enheter att finna sina formeroch att fungera väl ihop. Samtidigt har skolornalagt ner ett kraftfullt arbete för att komma till rättamed den ekonomiska obalansen.John Bauergymnasiet har efter beslut av Skolverketstartat en ny utbildning, ”Idrott och hälsa”, somansluter till omvårdnadsprogrammet. Norrköpingskommun överklagade beslutet, som dock ännu inteprövats i länsrätten. Utbildningen startade hösten2005 med 30 elever, varav 15 från Norrköping.”Fritt sök med närhetsprincip” tillämpas från ochmed läsåret 2004/05 för hela Östergötlands län. Detinnebär att elever i mån av plats får studera i någonav de andra kommunerna. Färre elever utnyttjade2005 denna möjlighet jämfört med året innan, då etthundratal elever togs in inom ”Fritt sök med närhetsprincip”.Det gemensamma webb-baserade intagningssystemet,som köpts in till Östergötland, utnyttjades förandra gången vid intagning till läsåret 2005/06. Allagrundskoleelever och många elever från Marielundsgymnasietsökte gymnasieutbildning via webben,en mycket hög siffra. Intagningssystemet fungerademycket väl och de tekniska problem som fanns åretinnan hade i huvudsak arbetats bort.Intensivt arbete har pågått för att under 2006 kunnainföra styrelse med elevmajoritet på minst en gymnasieskola.Under 2005 har fortsatt arbete inriktats motatt skapa väl fungerande elevråd och en stabil strukturför elevinflytandet på gymnasieskolorna. Poänggivandekurser i demokratifrågor finns inom det individuellavalet.För att möta behovet av anpassad undervisning förelever med högfungerande autism och Aspergers syndromhar ett individuellt anpassat program för dennaelevgrupp, kallat IVAK, startat vid Kungsgårdsgymnasiet.Gruppen är liten och med stora anpassningari lärandemiljön. Fem elever påbörjade sin utbildningi årskurs 1 höstterminen 2005. Ytterligare 5-6 eleverberäknas årligen kunna påbörja utbildningen.Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat under2005 med mer än 10 procent. Denna ökning bedömsfortsätta och inför läsåret 2006/2007 beräknasökningen uppgå till cirka 15 procent. Hösten 2005har en ny grupp startats vid Kungsgårdsgymnasiet.Ett nätverk för personalen i gymnasiesärskolan harskapats. Syftet är att de som arbetar i gymnasiesärskolanhärigenom ska öka sin kompetens och gesmöjlighet till erfarenhetsutbyte.Särvux övergår 2006-01-01 från gymnasienämndentill arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden.Detta innebär att alla vuxenstuderande ligger undersamma nämnds ansvarsområde.Särvux arbetar med flera projekt för att ge fler elevermöjlighet till undervisning och för större utbud avkurser utifrån elevernas behov. Målsättningen är attalla elever som önskar ska få undervisning och att undervisningstidenper elev ska öka. Den genomsnittligatiden är 2,4 timmar per vecka, vilket är något lägreän riksgenomsnittet.Särvux har med hjälp av medel från europeiska socialfondenutvecklat en yrkesutbildning med inriktningmot service inom äldreomsorg. Utbildningenär tvåårig och startade med nio elever vårterminen2005.MåluppfyllelseVerksamheten inom gymnasienämndens ansvarsområdehåller en fortsatt hög kvalitet.Gymnasieeleverna är lika nöjda med sin skola som tidigare,vilket framgår av den elevenkät som årligengenomförs i år 2. Höga värden får områdena jämställdhet,individuella valet och psykosocial miljö. Värdenaför läromedel och utrustning samt undervisninghar dock sjunkit något jämfört med tidigare mätningar.Av gymnasiestatistik 2004/05 framgår att andelennybörjare som genomför sina studier inom fyra år nuligger på 80 procent, vilket är samma värde som föregåendeår. Andelen elever i huvudmannens skolormed grundläggande behörighet till högskolan liggernu på 92 procent (91 procent föregående år) medanandelen som påbörjar högskolestudier inom tre århar sjunkit och 2005 preliminärt uppgår till 44 procent(46 procent föregående år). Den genomsnittligabetygspoängen för norrköpingseleverna ligger i paritetmed referensgruppen ”Större städer” (14 poäng).Antalet lärare per 100 elever har fortsatt att sjunka,från 8,2 till preliminärt 8,0.Kvaliteten i gymnasiesärskolan är fortsatt hög ävenÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 75

Gymnasienämndenom skillnader finns mellan skolorna. Det ökade antalelever har inneburit fler elever i grupperna. Vid kvalitetsarbetethar särskild vikt lagts vid att följa upp hursärskolans elever deltar i skolornas elevdemokratiskaarbete.FramtidenRiksdagen beslutade under 2004 om en reformeringav gymnasieskolan. Ett nytt individuellt program införsfrån och med läsåret 2006/07 där eleverna harrätt till heldagsstudier. Kommunen får ökat statsbidragtill denna verksamhet, men även ”Wärnerssonpengar”har anslagits för det individuella programmet.Gymnasieskolan i övrigt kommer att förändras på enrad områden från och med läsåret 2007/08. Blandannat satsas på en utveckling av de yrkesförberedandeprogrammen och framtagandet av en ny lärlingsutbildning.Dessutom kommer ämnesbetyg att införas.Inom Skolverket pågår arbete med kursplaneroch övrigt regelverk.Gymnasienämnden har tillsatt en särskild politiskledningsgrupp som arbetar med förberedelserna införreformen. Tyngdpunkten i arbetet ligger först motförändringarna i det individuella programmet. Extrasatsning på kompetensutveckling för gymnasieskolanspersonal de närmaste åren är mycket angelägenför att reformerna skall få avsedd effekt.Norrköpings kommun är starkt engagerat i utvecklingav ”Teknik-college”, ett samarbetsprojekt inomÖstergötland med mål att förstärka och vidareutvecklade tekniska utbildningarna. Utveckling av industriprogrammetkommer därför särskilt i focus. Ettliknande projekt pågår kring omvårdnadsprogrammet(”Vård-college”).Gymnasieskolan ska under 2006 arbeta för att demokratini skolan stärks genom ett breddat och fördjupatelevinflytande. Målet är att under 2006 kunnainföra styrelse med elevmajoritet på minst en gymnasieskola.Genom att avsätta särskilda medel även ibudget 2006 för att stödja demokratin i skolan tydliggörnämnden ytterligare att detta område är prioriterat.Den elevökning som väntas åren fram till 2008 krävernoggrann planering och framförhållning. År2008 beräknas knappt 600 fler elever gå i gymnasieskolanjämfört med 2005. Därefter börjar elevtaletsuccessivt att minska för att år 2014 vara cirka 1100elever färre jämfört med de högsta värdena år 2008.Både uppgång och nedgång i elevtalen kommer attkräva omfattande planeringsarbete, inte minst medhänsyn till både det stora antalet friskolor och detomfattande regionala samarbetet.Personalförsörjningen är en förändringsfaktor avmycket stor betydelse. Effekterna av pensionsavgångarbedöms dock inte vara oroväckande stora för gymnasieskolan.Problem kan dock uppkomma vid rekryteringav yrkeslärare.Det ökande antalet elever i gymnasiesärskolan gör atttvå nya inriktningar och program planeras inför höstterminen2006. Detta ger samtidigt ökade valmöjligheterför eleverna.Antalet elever som blir mottagna i särskolan under desenare årskurserna i grundskolan och inför gymnasietökar. Det är av största vikt att frågan, om en elevssvårigheter att uppnå grundskolans kunskapsmål kanbero på en utvecklingstörning, väcks så tidigt sommöjligt. Ungdomar har svårt att acceptera att de haren utvecklingstörning samtidigt som bedömningenär svår, då så många olika faktorer kan var orsaktill inlärningssvårigheterna. Dessa elever har ofta andrabehov än de, som gått längre tid i särskolan. Störreanpassningar till denna elevgrupps behov behövergöras i gymnasiesärskolan. Det nya individuellaprogrammets utbyggnad på Marielundsgymnasiet ärockså ett alternativ istället för särskola.En skolkvalitetsmätning för gymnasiesärskolan hararbetats fram och kommer att genomföras våren2006.Anpassningar för elever med fysikiska handikappbåde i särskolan och gymnasieskolan behöver förbättras.Rapporter och utredningar- Skolkvalitetsmätningen 2005 för gymnasieskolansår 2- ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingav gymnasieskolan”, regeringens proposition2003/04:140- Skolverkets arbete med gymnasieskolans utvecklingredovisas på www.skolverket.se under rubrikGymnasiet 07- ”För oss tillsammans, Om utbildning och utvecklingsstörning”,(SOU 2004:98).76 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Kultur- och fritidsnämndenAnsvarsområdeKultur- och fritidsnämnden ansvararför kommunens samlade insatserpå kultur- och fritidsområdetexklusive Symfoniorkestern ochÖstgötateatern.Nämnden ska i sin uppdragsverksamhetge förutsättningar för verksamhet,drift och utveckling vidkommunens kulturinstitutioner –biblioteken, stadsmuseet, konstmuseet,kulturskolan samt idrotts- ochfrilufts- och fritidsanläggningar.Nämnden ansvarar även för att utvecklaoch stötta föreningslivet ochandra nätverk inom kultur och fritidgenom konsultativ verksamhet,olika former av bidrag, uthyrningav hallar och anläggningar ellersamordning av projekt.Kultur- och fritidsnämndens prioriterademålgrupp är barn- ochungdom och hela verksamhetenomfattade ungefär 3,6 procent avkommunens totala driftbudget år2005.Ekonomiskt resultatNämnden redovisar 835 tkr i överskottför verksamhetsåret 2005.Det redovisade resultatet för nämndenär summan av ett antal såvälpositiva som negativa avvikelserinom nämndens ansvarsområden.Kommunstyrelsens krav på åtgärderresulterade i ett besparingsuppdragför nämndens del på 500 tkrvilket med detta resultat har uppnåtts.Nämndens fyra kulturinstitutionervisar sammantaget ett överskott på190 tkr (+0,3 procent av budget).Nämndens övriga samlade verksamhet,fritid och allmänkultur, visarett överskott på 145 tkr ( + 0,1procent av budget).Följande händelser har påverkat resultatet:Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .......................................................33 506 34 620Verksamhetens kostnader ............................................... -208 021 -184 127Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ................. -1 635 -18 144Verksamhetens nettokostnad ..................................... -176 149 -167 650Budget ............................................................................176 984 167 670Årets resultat .........................................................................835 20Nettoinvesteringar ........................................................... -2 181 -5 879Personalredovisning 2005 2004 *)Antal årsarbetare .............................................................158,88 156,71Antal anställda ......................................................................174 172*)Från och med 2004 har fritidsgårdspersonal fl yttats över till barn- ochungdomsnämndenPersonalkostnaderLöner .................................................................................36 527 35 517- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................263 243- varav löner till arbetstagare ...............................................33 728 32 594- varav semesterlön ...............................................................2 279 2 309- varav sjuklön ..........................................................................275 377Särskild sjukförsäkringsavgift .................................................46Sociala avgifter .................................................................15 612 15 130Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,14 0,28 5,56 9,9415-60 dagar ....................0,13 0,60 1,11 2,2161- dagar .......................2,07 1,37 6,67 4,42Nettokostnad per verksamhet 2005 2004 2003Nämndadministration .......................................600 678 751FritidIdrottsanläggningar ......................................65 301 58 719 56 406Frilufts- och fritidsanläggningar ......................4 248 4 479 3 598Hallhyror ........................................................9 747 10 987 11 638Fritidsverksamhet, övrigt ...................................497 131 160Föreningsbidrag ...........................................12 742 12 449 11 224Fritidsgårdsverksamhet ..........................................0 0 3 479KulturBiblioteksverksamhet ...................................33 015 30 642 32 336Museiverksamhet .........................................18 444 16 351 16 781varav konstmuseet .......................................8 672 8 100 8 813varav stadsmuseet ........................................9 772 8 251 8 468Bidrag till studieförbunden .............................6 708 9 889 10 178Föreningsbidrag .............................................6 912 6 826 6 901Kulturskolan ................................................15 717 14 150 15 177Kulturverksamhet, övrigt ................................2 216 2 350 2 861Ej ordinarie verksamhet .........................................0 0 532Summa .....................................................176 149 167 650 172 022Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 77

Kultur- och fritidsnämndenObetalda fordringar som kommunen har på ett antalstörre idrottsföreningar har belastat resultatet med2,4 mkr, genom att förvaltningen bedömt dem somosäkra.Utbetalning av bidrag till studieförbund har minskatsmed 2,8 mkr.Viktiga händelser under åretFritidspolitiska programmet fastställdes under året.Ett arbete som skedde i dialog med idrottslivet ikommunen. Som en följd av detta har en organisationsöversynskett i förvaltningen där den nya organisationenska svara mot ett strategiskt och konsultativtarbetssätt.Samtliga chefstjänster inom förvaltningen är nu tillsattaoch en styrmodell har påbörjats med ett ledningsteam,vilken bland annat syftar till att utvecklasamverkan mellan nämnden och andra aktörer i omvärlden.Förvaltningen har inlett arbetet med servicegarantierunder året, och tillsatt en särskild arbetsgrupp,med representanter för samtliga verksamheter inomförvaltningen som under 2006 ska lämna förslag tillnämnden.Nämnden deltar i det kommunövergripande kvalitetsarbetetvia nätverket Qnorr.Under året har ett omfattande arbete inletts, i dialogmed berörda föreningar, som syftar till gamla obetaldaskulder till kommunen ska regleras. Beslutet omatt överföra idrotts- och fritidsanläggningarna tillstadsplaneringsnämnden har genomförts under året.Ett flertal större förändringar på anläggningssidan harinträffat under 2005. Den största är förprojekteringav en ny idrottshall i kommunen. Nämnas kan ocksåatt Centralbadet och Himmelstalunds camping fåttnya entreprenörer. Driften av Lindö småbåtshamnhar tills vidare tagits över av kommunen.Konstmuseet har under året haft tio utställningar varavtvå varit inom ramen för det nordiska samarbetet.Stadsmuseets fotbollsutställning Sassa Brassa fick storuppmärksamhet nationellt och har lockat en bredpublik med nya målgrupper.Biblioteket introducerade en hemsida 2005 enligt24-timmars webbens principer, vilken har blivit uppmärksammadav statsmakterna. De studerande harfått ett trådlöst nätverk och en studiemiljö för lärandemed specialdesignade studiedatorer har iordningsställts.MåluppfyllelseNämndens uppdragsplan anger mål och uppdrag underinnevarande år.Inom fritidsområdet angavs arton uppdrag av vilkaflerparten har genomförts. Här kan nämnas att en utredninghar gjorts för att utröna huruvida hyror, taxoroch skattesubventioner från nämnden till idrottsrörelsenär rättvisa och relevanta, liksom att en utredningfärdigställts kring regler för uthyrning avhallar och anläggningar. En stor kartläggning av handikapptillgänglighetenvid anläggningarna har ocksåfärdigställts.Inom kulturområdet kan nämnas att kulturinstitutionernahar gemensamt genomfört ett pedagogiskt projektriktat mot skolan med lyckat resultat. Projektetleddes av Kulturskolan. Syftet med projektet var attföra samman kompetenser inom förvaltningen ochbygga för samverkan i framtiden.Arbetet med att bevara och tillgängliggöra hällristningarna,inleddes under året och kommer att fortsättaunder 2006.FramtidenEn dialogprocess med studieförbunden är inledd somsyftar till att nämnden ska ta fram förslag till nya bidragsreglerför studieförbunden. Vidare kommernämnden fortsatt att fördjupa sig i utredningar 2006för att skapa rättvisa stöd för föreningslivet.En ny idrottshall ska byggas i kommunen och projekteringför denna sker under 2006.Det fritidspolitiska programmet ska implementerasvilket betyder en nära samverkan och dialog med föreningslivet.Kulturinstitutionernas pedagogiska arbete gentemotbarn- och ungdomar ska stärkas i framtiden. Under2006 ska särskilda satsningar göras där fri entré ochfria skolvisningar på museerna är ett medel.En biblioteksplan ska arbetas fram och den kommunalafilmverksamheten ska utvecklas från ren visningsverksamhettill ett filmpedagogiskt resurscentrum.Under 2006 inleds arbetet för att fördjupa demokratinoch inflytandet för unga invånare 16-25 år. Enverksamhet vilken flera nämnder är involverad i.78 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenAnsvarsområdeArbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndensvarar för:- Kommunala sysselsättningsocharbetsmarknadsåtgärder- Kommunal vuxenutbildning- Kommunens flyktingmottagandeoch invandrarservice- Försörjningsstöd och annatekonomiskt bistånd till familjeroch enskildaArbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndenär tillika arbetslöshetsnämnd.Tjänstemannaansvaret för nämndensverksamhet finns inom arbetsmarknadskontoret,utbildningskontoret(vuxenutbildning), flykting-och invandrarkontoret samtförsörjningsstödskontoret.Ekonomiskt resultatDet ekonomiska resultatet förnämnden i sin helhet visar ett underskottpå 43 tkr.Nämndens strategi vid fördelningenav budgetramarna för 2005 tillde olika kontoren anslog ett offensivtförhållningssätt, det vill sägaatt försöka hålla tillbaka och minskakostnaderna för ekonomiskt biståndgenom aktiva åtgärder – åtgärdersom bryter arbetslöshet ochsnabbare leder bort från bidragsberoende.Denna strategi gjorde attnämnden vid rambudgetens fördelningavstod från att göra för storanedskärningar på arbetsmarknadsåtgärderoch utbildningsinsatser iförhållande till volymerna 2004.Uppföljningen under våren pekadedock mot svårigheter att hållabudgeten i balans. Det blev uppenbart att anslagetför ekonomiskt bistånd låg på en alltför optimistisknivå. En lägre kostnadsnivå än 2004 byttes motResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .....................................................146 519 211 107Verksamhetens kostnader ............................................... -477 497 -541 582Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ...................... -45 -384Verksamhetens nettokostnad ..................................... -331 023 -330 859Budget ............................................................................330 980 330 606Årets resultat ......................................................................... -43 -253Nettoinvesteringar .............................................................. -999 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ..................................................................270 277Antal anställda ......................................................................280 287- varav arbetsmarknadskontoret .................................................49 44- varav utbildningskontoret - vuxenutbildning ..........................123 125- varav flykting- och invadrarkontoret ...........................................6 6- varav försörjningsstödskontoret .............................................101 111PersonalkostnaderLöner ...............................................................................128 116 129 387- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................216 250- varav löner till arbetstagare .............................................117 561 117 456- varav semesterlön ...............................................................8 085 9 079- varav sjuklön .......................................................................2 244 2 622Särskild sjukförsäkringsavgift ...............................................466 0Sociala avgifter .................................................................54 757 55 119Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,51 0,52 11,07 14,6815-60 dagar ....................0,48 0,66 2,05 2,5961- dagar .......................2,23 2,36 7,58 7,60Nettokostnadper verksamhet 2005 2004 2003 2002 2001Politisk verksamhet .................... 270 277 292 192 186Nämndadministration ................ 298 285Kommunal vuxenutbildning .. 54 996 62 880 68 510 66 030 64 764Försörjningsstöd .................. 215 955 208 162 200 922 210 684 213 514Flyktingmottagande ....................... 0 0 0 0 0Arbetsmarknadsåtgärder ....... 59 504 59 255 60 114 67 622 70 501Summa .............................. 331 023 330 859 329 838 344 528 348 965stagnerade kostnader som med tiden också visade entendens att bli något högre än året innan. Nämndentog då beslut om ett åtgärdsprogram per omgåendemed besparingar och neddragningar på arbetsmark-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 79

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndennadsåtgärder och vuxenutbildning.Fortsatt återhållsamhet inom samtligaverksamheter under resten avåret tillsammans med förbättradestatsbidrag och engångsintäkter harsammantaget resulterat i ett årsresultati princip i nivå med budget.Budget och resultatper kontorIntern Resultat Resultat Resultatbudget2005 2005 2004 2003Nämndpolitisk verksamhet ...................................280 10 13administration ...........................................290 -8 -5 -7medel för särskilda insatser ............................. 3 358Arbetsmarknadskontoret .......................67 820 8 316 8 385 6 586Utbildningskontoret, vuxenutbildning ....63 940 8 944 6 066 990Flykting- och invandrarkontoret ......................0 0 0 0Försörjningsstödskontoret ....................198 650 -17 305 -14 712 -3 552AV-nämnden totalt ...........................330 980 -43 -253 7 375AnsvarsområdeArbetsmarknadskontoret (AMK) är kommunensoperativa enhet med uppdrag att samordna kommunalainsatser som avser praktik, arbete och utbildningav arbetsmarknadspolitisk karaktär. Kontoret utgörockså nämndkansli med ansvar för nämndens administration,övergripande ekonomi och samlade redovisningi övrigt.Ekonomiskt resultatDet ekonomiska resultatet för arbetsmarknadsåtgärderblev ett överskott på 8 316 tkr. Överskottet haruppkommit som en följd av besparingsprogram medsnabb effekt, anvisningsstopp till vissa åtgärder ochgenerösare statsbidrag som minskat de kommunalakostnaderna. Överskottet har inte lett till beslutArbetsmarknadskontoretRelativt obalanstal i Norrköping och resten av Östergötlands länjanuari och december 2005Norrköping Resten av Skillnad Skillnadprocent länet proc omräkn tillprocantal persJanuari 9,1 6,7 2,4 1 900December 9,5 6,6 2,9 2 300Relativa arbetslösheten(andel av December December December December Decemberbefolkningen 18-64 år) 2005 2004 2003 2002 2001Kommunen, procent 6,5 6,3 6,4 5,2 4,6Länet, procent 5,1 4,8 4,9 3,6 3,7Riket, procent 4,3 4,3 4,6 3,6 3,7om ytterligare arbetsmarknadsåtgärder under hösten,utan har i stället reserverats för underskottet i försörjningsstödskontoretsbudget.Budgetomslutningen för arbetsmarknadsåtgärder2005 blev cirka 128 000 tkr varav drygt 68 000 tkrutgör statliga intäkter för olika åtgärdsprogram.Viktiga händelserunder åretI september presenterade regeringen budgetpropositionen2006 vari ingick ett åtgärdspaket med jobb,praktik och utbildning. Av särskilt intresse för vuxnalångtidsarbetslösa är de så kallade plusjobben i offentligsektor som införs 2006. En inventering/kartläggningav lämpliga plusjobb i kommunen har genomförtsunder senhösten liksom överläggningarmed fackliga företrädare, personalkontor och arbetsförmedling– allt för att snabbt kommaigång med anställningarna under januari2006.Inom enheten UngdomsResursen startade ifebruari en helt ny verksamhet kallad ”Steget”.Steget genomförs i nära samverkanmed försörjningsstödkontoret och tar emotalla ungdomar som söker försörjningsstödförsta gången. I Steget får ungdomarnastöd och hjälp att sökajobb och snabbt komma ur sittbidragsberoende. Aktiviteternabedrivs i Trozelli och första årethar varit framgångsrikt.80 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenSamarbete med Norrköpings Samordningsförbundhar inletts genom ett avtal där förbundet medfinansierarett antal anställningar inom enheten Komjobb.Målgruppen är vuxna med svag ställning och långväg ut till ordinarie arbetsmarknad. Medfinansieringenkompenserar del av besparingsprogrammets effekter.Arbetsförmedlingen, som är arbetsmarknadskontoretsviktigaste samverkanspart, har genomfört en omorganisationunder året. De tre branschkontoren iNorrköping har ersatts av en 3-stegs-organisationsom utgår från de arbetssökandes behovsnivå av förmedlingenstjänster.Från att ha varit ett försök i vissa kommuner blev friåretden 1 januari ett arbetsmarknadspolitiskt programsom omfattar hela landet. Friåret har två syften.Det ena är att ge arbetstagare möjlighet till ledighetunder 3 till12 månader. Ersättningen blir då 85procent av ersättningen vid arbetslöshet. Det andrasyftet är att ge arbetslösa anställningar i vikariat somuppstår genom att arbetstagare tar friårsledigt. Cirka500 ansökningar om friår hade inkommit till Arbetsförmedlingeni nov/dec 2005, vara cirka 200 medkommunen som arbetsgivare. Av cirka 200 beviljadeansökningar kommer knappt 100 från kommunensarbetsplatser. Flertalet av ansökningarna gäller personalfrån områdena vård, omsorg och utbildning.MåluppfyllelseAV-nämnden har formulerat ambitionsnivåer ochprioriteringar i uppdragsplanen för 2005. Arbetslinjenska följas, långtidsarbetslösa och försörjningsstödsberoendeska prioriteras, ungdomssatsningenSteget ska genomföras med mera. Verksamheternaska omfatta minst 3000 arbetslösa, motsvarande1200 årsplatser. Utvärderingen av uppdragsplanen visaratt sammantaget och i allt väsentligt har arbetsmarknadskontoretklarat sina uppdrag 2005.Kvalitetsarbete har bedrivits bland annat i form avuppföljningsenkäter om hur deltagarna upplever arbetetsinnehåll och kvalitet. Deltagarundersökningarnahar omfattat samtliga anvisade med arbetsmarknadskontoretsom arbetsgivare. I övrigt arbetar kontorettillsammans med nämndens övriga kontor medkvalitetsfrågor, klagomålshantering och servicegarantier.Arbetet följer en kommungemensam tidplan ochkommer att presenteras under våren 2006.FramtidenI Länsarbetsnämndens prognos för arbetsmarknadentill och med 2006 sägs bland annat· Jämfört med vårens prognosbedömningar ser detfortsatt ljust ut för utvecklingen av den privatakonsumtionen, export och investeringar.· Den offentliga konsumtionen repar sig till detbättre och effekterna av besparingar inom de primärkommunalaverksamheterna klingar av undernästa år. Sysselsättningen väntas stiga svagt.· Försäkringskassans striktare tillämpning av regelverketmedför att allt fler personer vänder sig tillArbetsförmedlingen. Under 2005 har arbetslöshetenbland arbetshandikappade ökat med 50 procent.· Sysselsättningen inom industrin bedöms endastsjunka svagt nästa år. Vissa rekryteringsproblemför industriföretagen förväntas.· Nästa år ökar sysselsättningen med 3500 personeri Östergötland.· En markant ökning av deltagare i arbetsmarknadsprogramväntas nästa år.· Såväl ökad sysselsättning som fler programdeltagarebidrar till att markant sänka den öppna arbetslöshetenunder nästa år.Åtgärdspaketet regeringen presenterade i september2005 innehåller att antal nya insatser som införs den1 januari 2006, varav Plusjobb är en av de tyngre.Plusjobb är en ny typ av arbetsmarknadspolitisk åtgärd/programsom innebär visstidsanställningar medstatligt stöd. Målgruppen är långtidsarbetslösa personersom varit inskrivna på arbetsförmedlingen minsttvå år. Syftet med plusjobb är att stärka de arbetslösasmöjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden,öka servicenivån i den offentliga sektorn ochatt om möjligt motverka en kommande arbetskraftsbrist.Plusjobb kommer att kräva stora arbetsinsatser2006. All samordning ligger under arbetsmarknadskontoretsansvar. 200 anställningar planeras och avtalska skrivas med Arbetsförmedling och berörda fackförbund.Huvuddelen av arbetsuppgifterna kommeratt finnas inom vård, omsorg och utbildning.Från och med den 1 januari 2006 införs en ny arbetsmodellför arbetssökande med funktionshinder.Modellen innehåller tre faser; kartläggning, utvecklingsanställningoch trygghetsanställning. Under2006 kommer det att finnas cirka 2 000 anställningarÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 81

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndeni landet för att sedan utökas successivt till cirka 6 500till utgången av 2008.Arbetsgivare som utbildar personal inom sjukvårdoch äldreomsorg och samtidigt anställer arbetslösasom vikarier kan få ekonomiskt stöd. Detta är en nygammalarbetsmarknadspolitisk åtgärd som införs.Den benämns utbildningsvikariat och i kommunenansvarar vård- och omsorgskontoret för genomförandet.Ungdomsresursen, Arbetsförmedlingens nya organisationoch förändrade arbetsformer har påverkat arbetsmarknadkontoretsarbete med 18-24-åringar.Innehåll och upplägg av ungdomsprogrammen harsetts över och inriktningen kommer framöver att fokuseramer på kompetensutveckling genom dagligainslag och tätare kontakter med ungdomar sominte är anvisade praktik. I dag finns Ungdomsresursensverksamhet dels i kvarteret Skeppet dels i Trozelihuset.För ett effektivare personalutnyttjande ochanpassning till nya arbetsformer med Arbetsförmedlingenkommer hela Ungdomsresuren att finnas iTrozellihuset från och med våren 2006.Arbetet kring agendan ”2006 fler i jobb 2006” fortsätterunder den politiska styrgruppens ansvar. Ettantal förstudier kring nyföretagande med mera planerasoch tar fart vid årsskiftet. Näringslivs- och arbetsmarknadskontoren,Arbetsförmedlingen med fleraintressenter fortsätter samarbetet kring agendan.Ökad tillväxt och fler arbetstillfällen är viktiga förutsättningarför att nämndens målgrupper på sikt ska fåett varaktigt arbete och klara sin egen försörjning.Rapporter och utredningar- Rapport om feriejobben; Stadium Sports Camp- Rapport om vuxenstuderande med ferieuppehåll- Verksamhetsrapporter för KomJobb, Reko (inklReturen), ArkivData, UngdomsResursen (inklSteget)Utbildningskontoret – vuxenutbildningenAnsvarsområdeUtbildningskontoret, vuxenutbildningen, ansvararför svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande-och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildningar.Ekonomiskt resultatVuxenutbildningen redovisar ett överskott på 8 944tkr. Den främsta orsaken är att den genomsnittligakostnaden per gymnasiepoäng har varit lägre än beräknatpå grund av att efterfrågan varit större på utbildningarmed relativt sett lägre poängpris. En annanorsak är att statsbidraget per årsstudieplats för2004 höjdes retroaktivt och kommunerna fick därförett tilläggsbidrag i juni 2005. Vidare produceradekommunen 2004 något fler poäng än de tilldelade,vilket staten kompenserade i efterhand. Överskottetinom vuxenutbildningen har balanserats mot underskotteti försörjningsstödskontoret. Volymen på gymnasialvuxenutbildning har under året tvingats minskamed cirka 13 procent jämfört med den budgeteradevolymen beroende på ökade kostnader för försörjningsstöd.Nyckeltalårsstudieplatser 2005 2004 2003 2002Svenska för invandrare ............325 306 330 330Grundläggandevuxenutbildning ......................329 330 300 310Gymnasialvuxenutbildning ...................1 562 1 513 1 642 1 206Viktiga händelser under åretRekryteringÖstsam har ett regionalt ansvar för samordning avinfrastrukturen för vuxnas lärande och har skapat ettnätverk kring vuxenutbildning för länets kommuner.I den vuxenutbildningsportal som Östsam harutvecklat i samverkan med länets kommuner - www.vuxenstudera.nu - finns utbildningsutbud och vägledningsinformationför länets alla kommuner tillgängligt.Sedan 2004 har samtliga kommuner i regionenunder Östsams ledning ett samverkansavtal avseendevuxnas lärande. Avtalet uttrycker en gemensam strävanatt genom utökad samverkan, erbjuda regionensvuxna medborgare ett efterfrågebaserat utbud av stu-82 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndendiemöjligheter. Samverkan ska också resultera i en effektivareanvändning av kommunernas resurser förvuxenutbildning. Kommunerna förbinder sig att avsättaminst 5 procent av den totala vuxenutbildningsbudgetentill att möta de behov av studier i annankommun som efterfrågas.RekryteringsbidragLag och förordning om rekryteringsbidrag trädde ikraft den 1 januari 2003. Bidraget motsvarar a-kassenivånoch innebär att kortutbildade får möjlighetatt studera på grundläggande och gymnasial nivåutan att ta studielån. Kommunen ansvarar för handläggningenav rekryteringsbidraget enligt såväl statligariktlinjer som lokala, vilka fastställts av ansvarignämnd. Kommunens yttrande över huruvida den sökandetillhör målgruppen för rekryteringsbidraget ellerinte handläggs av informatörerna på Infoteket.Norrköpings kommun tilldelades 18 847 505 kr förrekryteringsbidrag år 2005.KombinationsutbildningRegeringen finansierade under året en tidsbegränsadutbildningssatsning, den så kallade kombinationsutbildningenför anställda inom vård, omsorg och skola.Satsningen innebar att anställda skulle beredasmöjlighet att kombinera arbete på deltid med studierpå halvtid inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning,påbyggnadsutbildning eller högskola.Utökat rekryteringsbidragI en särskild proposition har regeringen presenteraten tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidragettill vuxenstuderande. Detta utökade rekryteringsbidragvar avsett för studerande inom kombinationsutbildningenoch omfattade 39 halvtidsstudieplatserför 2005. Eftersom kombinationsutbildningen endastlockade ett fåtal har Norrköpings kommun inteutnyttjat de tilldelade platserna fullt ut.AntagningEtt gemensamt system för antagning till gymnasialvuxenutbildning har införts under året. Fördelarnamed en gemensam antagning är flera; bilden av ensammanhållen kommunal vuxenutbildning blir tydligareför den sökande, bedömning av behörighet ochurval blir mera likvärdiga och den samlade sökbildenunderlättar planering och genomförande av utbildningar.UtbudGällande ramavtal för gymnasial vuxenutbildningförlängdes för 2005 för samtliga 10 externa utförareoch de två egna utförarna. De utbildningsanordnaresom genomfört utbildningar under året är Folkuniversitetet,Lernia, Liber Hermods, Lärande i Östergötland,Marieborgs folkhögskola, Naturbruksgymnasiet,NTI-skolan, Proteam, Omsorgsgruppen,Sensus studieförbund samt Komvux och Hagagymnasiet.Kommunen har också beviljat ett stort antalsökande att studera i andra kommuner.ValideringValidering ökar i betydelse vilket bland annat understryksav att staten har tillsatt en särskild valideringsdelegation.Valideringsdelegationen är placeradi Norrköping. En del av vägledningsresursen på Infotekethar under 2005 använts för att arbeta framen modell för validering i kommunen och hur valideringska erbjudas och genomföras systematiskt. Iuppdraget har också ingått att genomföra valideringhos några utbildningsanordnare. Arbetet beskrivs ien slutrapport (se under Rapporter och utredningarnedan).KompetensutvecklingFrån hösten 2005 har kompetensutveckling för sfi-lärareerbjudits på distans med hjälp av ny teknik. Sfilärarnaska själva formulera frågeställningar som devill fördjupa sig i och med stöd av utbildade handledarekunna vara aktiva i virtuella studiegrupper, påregionala seminarier och i diskussionsforum. En lärarepå Komvux har under året deltagit i satsningen.Nya kursplaner för grundläggande vuxenutbildningUnder året har nya kursplaner, kommentarer och betygskriterierinom grundläggande vuxenutbildninginförts. Lärarna på Komvux har arbetat med att tadel av de nya kursplanerna samt med att konkretiserabetygskriterierna. De nya kursplanerna ska gälla frånhalvårsskiftet. Den studerande har dock rätt att slutförapåbörjad kurs enligt de äldre bestämmelserna.PåbyggnadsutbildningarSom en konsekvens av de ändrade förutsättningarnaför finansiering av påbyggnadsutbildningar (PU) harkommunen inte startat någon PU med inriktningmot florist hösten 2005. En sista PU med inriktningmot frisör genomförs hösten 2005 / våren 2006 ochÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 83

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenläggs sedan ner. Kommunen har fått statlig finansieringför sex platser inom påbyggnadsutbildningen”Persontransporter – buss” för 2005 och utbildningenhar drivits med kommunal finansiering för ytterligare18 platser. Kommunen har genomfört PU medinriktning mot yrkesförare och lackerare med finansieringdelvis enligt tidigare modell med riksrekryterandeplatser och dels med egen kommunal finansiering.Påbyggnadsutbildningarna med inriktning motdekorationsmålare respektive fotterapeut har övergåtttill annan huvudman.KvalitetsarbeteTvå enkätundersökningar riktade till de studerandei kommunens grundläggande respektive gymnasialavuxenutbildning genomfördes i november. Undersökningarnagäller studerande hos samtliga anordnareav gymnasial vuxenutbildning samt hos Komvuxsom enda anordnare av den grundläggande vuxenutbildningen.Alla utförare av kommunal vuxenutbildning har gjorten kvalitetsredovisning för 2004, där utförarnas resultatoch arbete med att uppfylla verksamhetens målbeskrivs. Redovisningarna ska fungera som hjälpmedelför att utveckla och förbättra verksamheten.Statliga utredningarUtbildnings- och kulturdepartementet har underhösten lagt fram ett förslag till Vuxenutbildningslagsamt presenterat en utredning om Rätten att sättaoch utfärda betyg. Båda utredningarna ska remissbehandlasinnan beslut tas under 2006. Departementethar vidare gett en utredare i uppdrag att föreslåhur En central myndighet för vuxnas lärande kan bildasgenom en sammanslagning av vissa myndigheterinom utbildningsområdet eller genom en omfördelningav uppgifter mellan dem.MåluppfyllelseI uppdragsplan för 2005 angavs fyra utvecklingsområdenför vuxenutbildningen samt mål för kvalitetsarbetet.En analys av måluppfyllelsen görs för varjeområde nedanValideringUnder hela 2005 har en resurs inom Infoteket motsvarande60 procent av en heltidstjänst arbetat medatt utveckla en modell för validering i kommunen.Arbetet har redovisats i en delrapport och en slutrapport.Rapporterna utgör en utgångspunkt för detfortsatta arbetet med validering. Årets insats har ocksåresulterat i att validering har genomförts mera systematiskthos fyra utförare.Rekrytering, vägledningoch individuella studieplanerEtableringen av grundläggande vuxenutbildning istadsdelen Hageby har inneburit att fler personermed kort utbildning kunnat rekryteras. Alla tilldelademedel till rekryteringsbidrag förbrukades och gavnästan 500 personer möjlighet att studera med enfördelaktig finansiering.Ett närmare samarbete med handläggare inom försörjningsstödskontorethar inletts under året i syfteatt få en samlad bedömning av berörda klienter ochatt rekrytera till studier. Samarbetet har lett till flerindividuella bedömningar och individuella lösningaroch flera har påbörjat studier.Norrköpings kommun uppfyllde målet i samverkansavtaletinom Östsam och beviljade studier i annankommun för ett belopp motsvarande 9 procent avbudgeten.Rekryteringen till kombinationsutbildningen blevinte så framgångsrik i kommunen. Under 2005 utnyttjadeendast sjutton anställda inom vård- och omsorgssektornmöjligheten att studera på halvtid påKomvux.Vägledarna har gett stöd i att upprätta individuellastudieplaner i den utsträckning det har funnits behov.Portalen www.minframtid.se har använts och introduceratssom ett verktyg i de studerandes studieplanering.FöretagsNäraEtt fåtal kontakter har förekommit mellan vuxenutbildningenoch FöretagsNära via den näringslivsutvecklaresom har i uppdrag att bevaka utbildningsfrågor.Vid dessa kontakter har ett behov av att startaen företagarskola framförts med önskvärd start under2006.Eftergymnasiala yrkesutbildningarDiskussionerna med övriga kommuner inom Östsamom de eftergymnasiala yrkesutbildningarna har initieratsoch pågått under året, men ännu inte resulte-84 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenrat i någon konkret strategi för genomförande och finansiering.KvalitetsarbeteGenomförda enkätundersökningar visar att de studerandeger såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildningett mycket gott betyg. Utförarnas kvalitetsredovisningarbeskriver ambitiösa insatser för attnå de nationella och lokala målen för verksamheten.Utförarnas kvalitetsredovisningar har legat till grundför kommunens samlade kvalitetsredovisning.StatsbidragFramtidenDen finansieringsmodell som infördes 2004, där statenfinansierar cirka 55 procent av den gymnasialavuxenutbildningen genom riktade statsbidrag ska gällaockså för 2006. Ett tidigare beslut om att det statligastödet till gymnasial vuxenutbildning från ochmed 2006 ska ingå i det generella statsbidraget tillkommunerna har ändrats och regeringen har tagitbeslut om fortsatt riktat statsbidrag till vuxenutbildningenför åren 2006 till och med 2008.UtbudUnder 2005 gjorde utbildningskontoret en upphandlingav gymnasial vuxenutbildning. Ramavtal hardärefter tecknats med åtta externa utförare för denkommande treårsperioden med möjlighet till förlängningi ytterligare maximalt två år. Folkuniversitetet,Lernia, Marieborgs folkhögskola, NTI-skolan ochSensus studieförbund får förnyat uppdrag. Nya utförareblir Eductus, Modina Competens AB och TankerumAB. Utöver de upphandlade utbildningarnaska utbildningar bedrivas i egen regi på Komvux ochHaga floristgymnasium. De utbildningar som kommunenerbjuder inom gymnasial vuxenutbildning ärorienteringskurser, allmänna ämnen, folkhögskolekurser,datakurser och yrkesinriktade utbildningar.Därutöver bedrivs grundläggande vuxenutbildning,svenskundervisning för invandrare (sfi) och särvux iegen regi på Komvux.ValideringArbetet med att utveckla ett system för systematiskvalidering ska fortsätta. En resurs motsvarande enheltidsstjänst inom Infoteket avsätts för samordningoch fortsatt utveckling av valideringsarbetet.KompetensutvecklingGymnasieskolan står inför en reformering 2007.Denna reform kommer att inom vissa områden ävenberöra vuxenutbildningen. Införandet av ämnesbetygi stället för kursbetyg ska exempelvis gälla ävenför den gymnasiala vuxenutbildningen. Detta kommermed nödvändighet att kräva kompetensutvecklingsinsatserför alla lärare såväl inom egen regi somhos entreprenörerna.Eftergymnasiala yrkesutbildningarPåbyggnadsutbildningen med inriktning mot bussförarehar beviljats nytt statsbidrag för cirka sex årsstudieplatseroch AV-nämnden beslutar i mars om utbildningenska drivas vidare hösten 2006 med kommunalfinansiering av resterande arton platser. Beslutom start hösten 2006 av PU med inriktning motyrkesförare kommer att tas av AV-nämnden senast imars. Beslutet är delvis beroende på om kommunenbeviljas statsbidrag för 2006. På initiativ från Norrköpingskommun har Östsam påbörjat diskussionermed länets kommuner om vilka behov av PU, kvalificeradeyrkesutbildningar (KY) och andra eftergymnasialayrkesutbildningar det finns i ett regionalt perspektiv.Östsam ska arbeta för att uppnå en regionalsamverkan kring finansieringen.Staten har avsatt medel för att finansiera en ökningav antalet kvalificerade yrkesutbildningar (KY). Påbyggnadsutbildningenmed inriktning mot lackerareövergår från hösten 2006 till att bli en KY-utbildning,Lackeringsteknik, med statlig finansiering ochgenomförs av Ebersteinska gymnasiet. Affärslogistik,Kvalificerat inköp samt Högre ekonomi- och redovisning/ITkommer också att genomföras i kommunenmed Komvux som huvudman.Rapporter och utredningar· LK-statistik: Resultat av enkätundersökning tillkursdeltagare i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning(november 2005).· Infoteket: Förslag till Valideringsorganisation förNorrköpings kommun (december 2005).Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 85

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenFlykting- och invandrarkontoretAnsvarsområdeFlykting- och invandrarkontoret (FIK) ansvarar förkommunens flyktingmottagande, introduktion förflyktingar under två år samt har ett särskilt ansvar förrepatrierings-, attityd- och opinionsfrågor. FIK haren kombinerad uppdragsgivar- och uppdragstagarfunktion,där den senare inkluderar myndighetsutövning.Ekonomiskt resultatÅrets ekonomiska utfall blev omsättningsmässigt någotlägre än budgeterat. Antalet mottagna flyktingar2005 blev enligt prognos i budgetbeskrivningen 150stycken, men drygt en tredjedel av dessa kom de tvåsista månaderna på året.Viktiga händelser under åretUnder år 2005 mottogs 150 flyktingar, enligt förordningenom statlig ersättning för flyktingmottagning.Andelen barn är cirka en tredjedel av dessa flyktingar.Tillströmningen blev mycket stor mot slutet av året,främst december månad, beroende på den tillfälligaordningen i utlänningslagen att ompröva tidigarelagakraftvunna avvisningsbeslut av humanitära skäl.Det rör sig i hög grad om barnfamiljer och så kalladegömda flyktingar.Den lokala överenskommelsen (LÖK) om utvecklingav introduktionen för flyktingar har även under2005 följts upp av parterna (Norrköpings kommun,Migrationsverket och Arbetsförmedlingen). Försäkringskassanhar också anmält intresse att ingå i denlokala överenskommelsen. Den regionala överenskommelsen(RÖK) om utveckling av introduktionför flyktingar har också reviderats och tillförts hälsofrågorsamt frågor kring barns och ungdomars introduktion.Ytterligare parter, såsom landstinget, Linköpingsuniversitet och Försäkringskassan, ingår nu.Den regionala överenskommelsen (RÖK) ligger somen plattform för samverkan. Kopplad till den regionalaöverenskommelsen har en handlingsplan arbetatsfram inom det regionala samverkansprojektet.Handlingsplanen har förankrats i regionens samligakommuner.Projektet ”Regional samverkan för en effektivare flyk-tingintroduktion i Östergötland” avslutades 2005-07-31 och en avslutningskonferens hölls den 23 augusti2005, som dokumenterades, se nedan.AVN:s uppdragsplan 2005 för FIK har legat tillgrund för en väsentlig del av utvecklingsarbetet underåret. Samordnade insatser med undervisning isvenska (Sfi), annan utbildning och praktik/arbetehar accentuerats. Kartläggnings- och statistikarbetetfortsätter med allt bredare och bättre underlag. Frågorom servicegarantier och klagomålshantering hargenomarbetats och väntas bli presenterade under våren2006.Uppföljningen genom enkäten ”Nöjd Kund Index”(NKI) har inte genomförts i önskvärd omfattning.Svarsfrekvensen har varit låg i Norrköping liksom ide flesta andra kommuner. Integrationsverket kommerfortsättningsvis inte att samordna en nationelluppföljning av NKI, men låter programmet finnaskvar för enskilda kommuners användning. FIK harpåbörjat arbetet med så kallade fokus-grupper för följaupp och inhämta synpunkter från deltagare, somär i avslutningsfasen av introduktionen.Mellan Komvux/Sfi, Arbetsförmedlingen, FIK ochövriga AVN-kontor har ett samverkansarbete pågåttoch förstärkts, för att med gemensamma resurser ochinsatser samordna utbildning, validering, yrkesorientering,praktik och arbete för enskilda flyktingar underintroduktion.MåluppfyllelseI uppdragsplanen för 2005 har fyra utvecklingsområdenfastlagts, nämligen utveckling av introduktionsprocessenmed parallella insatser, säkerställande avkartläggnings- och statistikunderlag om personer somhar introduktion, samverkan med övriga AVN-kontorför att öka kunskapen om stödbehov och insatsmöjlighetersamt kvalitetsfrågor och klagomålshantering.Inom samtliga dessa fyra områden har FIK medmålinriktat arbete i huvudsak uppnått angivna intentioner.Samordnade introduktionsinsatser med parallella aktiviteterutvecklas och omfattar också regional samverkan.Kartläggning och statistik finns nu för demsom avslutat introduktionen åren 2003-2005, så att86 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenolika utfall och sambandsvariabler kan utläsas. Ensamverkansprocess pågår, där FIK, Komvux/sfi, Af,övriga AVN-kontor, med flera identifierar olika behovoch samordnar olika insatser.Under 2005 har FIK arbetat med frågor kring kvalitet,klagomålshantering och servicegarantier. Arbetetföljer en kommungemensam tidplan och kommer attpresenteras under våren 2006.FramtidenEn tillfällig ändring i utlänningslagen, tiden 2005-11-15 – 2006-03-30, har beslutats, som möjliggör enny prövning av tidigare lagakraftvunna avvisningsochutvisningsbeslut. Denna lagändring kommer attmedföra ett ökat antal nya flyktingar för introduktionunder första delen av 2006.Riksdagen har beslutat om en ny utlänningslag, somträder i kraft från och med 2006-03-31, och sommedför en ny processordning i asylärenden. Vilkenbetydelse och verkan denna lag får för flyktingmottagandeti kommunen är det för närvarande svårt attha någon klar uppfattning om.Betänkandet om ”Etablering i Sverige – möjligheteroch ansvar för individ och samhälle” (SOU 2003:75)förväntas leda till en proposition under 2006 ellermöjligen något senare. I anslutning till detta betänkandepågår olika utvecklingsarbeten för ökad regionalsamverkan. Detta arbete kommer alltmer att konsoliderasi Östergötland och kommer att ha den regionalaöverenskommelsen (RÖK) och den regionalahandlingsplanen, som bärande dokument.Rapporter och utredningar- Dokumentation från konferens 2005-08-23 omavslutat projekt, ”Regional samverkan för effektivintroduktion för flyktingar i Östergötland”.Nyckeltal 2005 2004 2003 2002 2001 2000Antal mottagna flyktingar, skyddsbehövandeoch anhöriga (anknytning) ...................................................... 150 84 212 186 173 184AnsvarsområdeFörsörjningsstödskontoret(FÖK) ansvarar under Arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämnden(AVN)för:· handläggning av ärendenbeträffande ekonomisktbistånd enligt socialtjänstlagen· åtgärder i samverkan medandra aktörer inom ochutom kommunen för attöka självförsörjningsgradenoch minska bidragsberoendetFörsörjningsstödskontoretFörsörjningsstöd2005 2004 2003 2002 2001 2000Antal hushåll somfått försörjningsstöd 4 969 4 931 5 037 5 354 5 856 7 006Kostnader perhushåll, kr 33 138 32 524 30 160 32 033 30 216 30 903Antal hjälpmånaderper hushåll 5,7 5,7 5,5 6,0 6,0 6,3Utbetalt försörjningsstöd,netto mnkr *) 165 160 152 172 177 217*) inkl återbetalningar, exkl statsbidragFÖK svarar, på uppdrag av arbetsmarknadskontoret(AMK), för driften av Utvecklingscentrum, som utgören basverksamhet i AMK med uppgift att bedrivafördjupat kartläggningsarbete av nysökande försörjningsstödstagaresom bedöms stå till arbetsmarknadensförfogande.FÖK administrerar projektet ”Uppsökarna” i kommunensbostadssamordning. ”Uppsökarna” är ettsamarbetsprojekt mellan FÖK och socialkontoretÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 87

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenoch finansieras i sin helhet av Socialstyrelsen till ochmed 2005.Ekonomiskt resultatKostnaderna för ekonomiskt bistånd ökade med 2,7procent under 2005; året innan var ökningen 5,7procent. Antalet bidragshushåll totalt sett sjönk marginelltunder 2005. Sedan 2003 har antalet bidragshushålllegat stabilt runt 2320-2350 hushåll i genomsnittper månad. Sammansättningen av hushållenförändrades från och med slutet av 2004 genomatt andelen ungdomshushåll ökade. Kostnadsökningenför ungdomshushållen var under 2005 nära12 procent. Kostnadsökningen 2005 för övriga hushållstypervar 0,8 procent. Ökningen av antalet ungdomshushållberor på många faktorer, bland annatsvårigheten för unga i Norrköping att få jobb och attfler ungdomar med behov av försörjningsstöd flyttartill kommunen än motsvarande ungdomar som flyttarfrån kommunen.Driftskostnaderna för förvaltningen (inkl beställdamedicinska utredningar) minskade med 2 800 tkrjämfört med utfallet 2004. Minskningen skedde somett led i omorganisation och rationalisering av FÖK:s verksamhet. Kostnaderna för AV-nämndens bidragtill socialnämndens ungdomsboende begränsades enligtbeslut i AV-nämnden till budgetramen 2 500 tkr,en minskning med 800 tkr jämfört med året innan.Under 2005 hade FÖK kostnader av engångskaraktärberoende på dels omorganisationen av förvaltningen(2 474 tkr), dels verksamhetsbidrag (3 750 tkr) tilldet nystartade Norrköpings samordningsförbund.Viktiga händelser under åretAV-nämnden tog i mars månad beslut om en ny organisationför FÖK gällande från och med septembermånad. De geografiska distrikten avskaffades och ersattesmed en målgruppsinriktad organisation baseradpå klienternas livssituation och på hur nära egenförsörjning de bedöms vara. Därigenom ökar specialiseringeni verksamheten. Omorganisationen innebaren påtaglig rationalisering av verksamheten genomen drygt tioprocentig besparing på förvaltningensadministrativa omkostnader. Antalet ordinarietjänster i FÖK minskades med naturlig avgång fråndrygt 100 till 85. I samband med omorganisationenstängdes södra distriktskontoret i Hageby, varvid allverksamhet i FÖK nu samlokaliseras i en fastighet istadens centrum.Den nya verksamheten ”Steget” för ungdomar somsöker försörjningsstöd, och den nya inriktningen förUtvecklingscentrum, som vänder sig till nysökandevuxna i förvärvsaktiv ålder som bedöms stå nära arbetsmarknaden,infördes under året. ”Steget” visarsig vara en framgångsrik verksamhet som minskar bidragsberoendetför unga och som snabbare leder tillarbete eller studier. Därigenom motverkar Steget denuppåtgående tendensen för ungas bidragsberoende.På grund av omorganisationen nås inte full effekt förrekrytering av deltagare till Utvecklingscentrum förränmot slutet av året. Även Utvecklingscentrum ären framgångsrik verksamhet för att förkorta vägen tillegenförsörjning.FÖK deltog aktivt i förberedelser och start av det nybildadeNorrköpings samordningsförbund, som samordnarrehabiliteringsinsatser från försäkringskassan,kommunen, landstinget och arbetsförmedlingen.Förbundet anställde en verkställande tjänsteman ochinitierade projekt och samarbetsgrupperingar somFÖK medverkar i.I Samordningsförbundet väcks bland annat fråganom omhändertagande av personer som enligt nyaoch striktare direktiv från statsmakterna inte ansestillräckligt sjuka för fortsatt ersättning från försäkringskassan,men som själva inte anser sig tillräckligtfriska för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.Denna grupp riskerar utförsäkring från såvälsjukförsäkringen som A-kassan och kan därmed hamnai socialbidragsberoende. FÖK observerade underåret en tendens till ökning av försörjningsstödsansökningarfrån denna grupp, som ännu är ganska begränsadmen som kan komma att öka.Försäkringskassans direktiv om striktare handläggningåterspeglar sig även i en restriktivare hållning tillåterbetalning till kommunerna av förskott på förmånsom klienten inväntar från försäkringskassan. Eftersomdetta riskerar att resultera i stora kostnadsökningarför kommunerna och eftersom klienten härigenomkan få dubbla ersättningar från det allmänna,kontaktades Sveriges kommuner och landsting, somhemställer hos regeringen om en lagändring i frågan.Under året togs beslut om att inför 2006 permanen-88 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Arbetsmarknads- ochvuxenutbildningsnämndenta verksamheten Uppsökarna, som under några årdrivits på projektbasis med medel från Socialstyrelsen.Uppsökarnas uppgift är att genom tidiga insatsermotverka problem i boendet och därmed ytterstmotverka hemlöshet. Uppsökarna, som ursprungligendrevs av FÖK och socialkontoret, utvidgas till attäven innefatta vård- och omsorgskontoret som samverkanspart.Med anledning av statsmakternas höjning av barnbidragettog kommunfullmäktige i Norrköping i decemberbeslut om att barnfamiljer med försörjningsstödskall få del av barnbidragshöjningen. Därmedskall denna inkomstökning för berörda barnfamiljerinte räknas med vid behovsprövning av ekonomisktbistånd. Regeringen beslutade strax före nyår att riksnormenför 2006 skall räknas upp motsvarande barnbidragshöjningen.MåluppfyllelseMålet om en minskning av antalet bidragshushåll harinte nåtts. Totalt sett är bidragstagandet oförändrat.Till och med tredje kvartalet (statistiken för hela riketär ännu inte publicerad) följde Norrköpings utvecklingriksgenomsnittet. Jämfört med länet hade Norrköpingen något gynnsammare utveckling.I uppdragsplanen för 2005 angavs nio utvecklingsområdenför FÖK:s verksamhet (individanpassadeåtgärder för prioriterade grupper, omorganisationoch effektivisering av förvaltningen, anvisning avunga till verksamheten ”Steget”, förkortade bidragstiderför vuxna nära arbetsmarknaden, motverkande avuppkomst av hyresskulder, information till studerandeunder ferier, deltagande i myndighetsövergripanderehabiliteringssamordning, samverkan i verksamheten”2006”, anvisning av deltagare till verksamheten”Trappan”).Målen har uppnåtts med undantag av att bidragstidernaför vuxna nära arbetsmarknaden är oförändrade.FramtidenEn allt mer komplex samhällsutveckling – där konjunkturenutvecklas gynnsamt till följd av produktivitetsförbättringar,men där även välutbildad arbetskrafthar svårt att få jobb – riskerar att resultera i utanförskapför ett ökat antal grupper. Osäkra förutsättningarför unga och invandrare att etablera sig isamhället och ta del i förvärvslivet inger oro. Mångasjuka med rehabiliteringsbehov kan inte erbjudas erforderligtindividuellt stöd. Försörjningsstödet kanriskera att förvandlas till en permanent arbetslöshetsochsjukförsäkring för allt fler som ställs utanför denormala trygghetssystemen. FÖK är en av ett antalolika aktörer som behöver samverka ännu mer integreratför att en större del av befolkningen skall kunnaleva ett självständigt liv med egen försörjning.Rapporter och utredningar- Ny organisation och verksamhetsinriktning förförsörjningsstödskontoretÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 89

Vård- och omsorgsnämndenAnsvars- ochverksamhetsområden.Vård- och omsorgsnämnden ansvararför kommunens äldre- och handikappomsorg.De lagstiftningar som speciellt styrnämndens verksamheter är socialtjänstlagen,SOL, lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade,LSS samt hälso- och sjukvårdslagen,HSL.Vård- och omsorgsnämndens övergripandeverksamhetsidé är:” Med respekt för den personliga integritetenerbjuder vård- och omsorgsnämndenservice, stöd, omsorgoch omvårdnad till barn, ungdomaroch vuxna med funktionshinder ellerlångvarig sjukdom för att möjliggöraför dem att kunna uppnå goda levnadsvillkoroch kunna leva ett självständigtliv.”I december 2004 fastställde vårdochomsorgsnämnden den uppdragsplan,som har varit styrandeför verksamheten under 2005. Enligtdenna skulle nämndens samtligaverksamheter- på ett kostnadseffektivt sättkunna kombinera god kvalitetmed absolut lägsta kostnadoch därmed vara konkurrenskraftigai förhållande till privatautförare,- kunna kombinera ett maximaltutnyttjande av befintliga resurser med möjlighetenför varje enskild person att utifrån etthelhetsperspektiv på sina behov kunna erhållaindividuellt anpassade insatser,- ses som en helhet med ett brett utbud av aktiviteter,som ska användas på ett flexibelt sätt ur denenskildes perspektiv.Speciellt prioriterade områden under 2005 har varit- fortsatt arbete för att kunna ge samtliga personersom nyttjar nämndens tjänster en omsorgsgarantivid verkställighet av den service som beviljats,- arbetsmiljöinsatser för att minska ohälsan blandpersonalen,Resultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter ................................................................225 063 223 887Verksamhetens kostnader ........................................................-1 507 864 -1 439 371Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) .............................-3 636 -3 526Verksamhetens nettokostnad...............................................-1 286 437 1 219 009Budget ....................................................................................1 311 058 1 228 054Årets resultat ...............................................................................24 621 9 045Nettoinvesteringar .......................................................................-6 216 -3 742Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare ..........................................................2 497,06 2 526,94Antal anställda ...................................................................2 811 2 874Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har ökat från 0,88 i december2004 till 0,89 i december 2005. Motsvarande tal i december 2003 var 0,85. Antalet visstidsanställdahar ökat från 141 i december 2004 till 171 i december 2005. Motsvarande tal i december2003 var 195. Samma sak gäller anställda med timlön. I december 2005 utbetaladestimlön för 42 994 timmar. Timantalet i december 2004 uppgick till 40 344.PersonalkostnaderLöner ...............................................................................604 822 589 517- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................201 200- varav löner till arbetstagare .............................................566 828 551 669- månadslön ....................................................................430 884 421 914- timlön .............................................................................60 779 61 487- mertid ..............................................................................9 147 9 630- OB, jour ..........................................................................56 241 57 071- varav semesterlön .............................................................23 016 22 569- varav sjuklön .....................................................................12 039 12 927Särskild sjukförsäkringsavgift ............................................3 889Sociala avgifter ...............................................................258 501 250 282Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,59 0,60 17,43 17,3715-60 dagar ....................0,51 0,57 2,35 2,4661- dagar .......................3,66 4,29 11,99 14,02- utveckling av verksamhetsområdet ”stöd i ordinärtboende till både äldre och funktionshindrade”,- uppbyggnad av olika former av råd för brukarinflytandeinom nämndens samtliga verksamhetsområden.Ekonomiskt resultatNämnden redovisar ett överskott för 2005 på 24,6Mkr (2003 9,0 Mkr). Överskottet kan till stor delförklaras av att hemtjänstvolymen under året var c a80 000 timmar lägre än budgeterat. Detta motsvararen kostnad på cirka 15 Mkr. Vidare erhöll nämndenett anslag för särskilda personalåtgärder, till exempelgarantipensioner på 7,2 Mkr. Av dessa medel använ-90 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Vård- och omsorgsnämndendes endast 0,3 Mkr under året. Enannan förklaring är ökad effektivitetinom enheterna vilket bekräftasav att lönekostnaderna endaststigit med 2,5 procent jämfört med2004 trots avtalsenliga löneökningaroch utökad verksamhet.Jämfört med 2004 har kostnadernaökat med 67,4 Mkr, vilket motsvarar5,5 procent. Värt att noteraär att kostnaderna för äldreomsorgökat från 817,9 Mkr 2004 till841,2 Mkr 2005, vilket motsvarar2,8 procent. Kostnaderna för handikappomsorghar ökat från 400,4Mkr till 444,0 Mkr, vilket motsvarar10,9 procent. Anledningen tillkostnadsökningen inom handikappomsorgenär utökningen av antaletärenden där många nya ärendeninnebär höga kostnader för till exempelexterna placeringar.För att minska spridningsriskenav multiresistenta bakterier mellanbrukare och vårdpersonal har beslutfattats om införande av fria arbetsklädertill personalen. Kostnadenhar beräknats till 6,0 Mkr.Medel för detta har avsatts 2005.På grund av att upphandlingsprocessenhar dragit ut på tiden harupphandlingen inte kunnat avslutasunder 2005. Avsatta medel hardock överförts till 2006, vilket påverkar2005 års kostnad.För att höja kompetensen bland personal inom äldreomsorgengör staten en satsning genom bidrag tillkommunerna under de närmaste åren. ”Kompetensstegen1 och 2” ger möjlighet att söka medel för utbildningskostnaderför vissa kompetenshöjande utbildningar.För vikarier i samband med dessa utbildningarutgår dock inget statsbidrag, utan kommunenfår själv svara för denna kostnad. Kommunen har beviljats7,6 Mkr i statsbidrag. Samtidigt har kommunensegen kostnad för framför allt vikarier beräknatstill c a 5 Mkr.Nettokostnad per verksamhet 2005 2004 2003Nämndverksamhet ............................................312 323 296Nämndadministration .......................................375 350 325Särskilda boendeformer ...........................596 106 1) 579 622 563 754Dagcentraler, träffpunkter ............................13 836 15 697 19 559Hemtjänst ................................................253 834 2) 244 498 255 538Medicinskt utskrivningsklara ..........................6 698 7 485 6 769Inskriven dagverksamhet ..............................21 319 18 177 17 488Rehabiliteringsstöd .........................................5 451 5 758 5 340Anhörigvård ...................................................2 407 3 147 3 423LSS boende, behandling mm BoU ................65 047 49 743 43 245Personlig assistans ........................................39 645 37 109 37 306LSS dagverksamhet vuxna ............................50 175 48 161 46 912LSS boende, behandling mm vuxna ............230 718 208 940 189 639Social psykiatri ..................................................514 0 0Summa ..................................................1 286 437 1 219 010 1 189 5941) Vårdavgifter 37 092 tkr samt hyresintäkter 34 012 tkr ingår2) Hemtjänstavgifter 22 059 tkr ingårNyckeltal 2005 2004 2003HandikappomsorgAntal personer i LSS-boende (oktober) .............. 423 371 334Antal personer med dagligverksamhet LSS (oktober).................................. 423 378 323Antal personer med personligassistans LSS (oktober) ........................................ 56 65 74Antal personer med personligassistans LASS (oktober).................................... 170 164 148ÄldreomsorgAntal person med hemtjänst (oktober)........... 2 452 2 605 2 296- varav i enskild regi ........................................ 265 241 257Beviljade hemtjänsttimmar (oktober).......... 114 600 115 000 104 228Utförda timmar helår .............................. 1 178 600 1 380 600 1 245 310- varav i enskild regi ................................. 135 800 157 500 166 133Utförda timmar anhörigvård......................... 18 700 26 400 33 557Personer med beslutsärskilt boende (oktober)................................ 1 103 1 157 1 222-varav i enskild regi ........................................... 349 355 353För vårdpersonal som saknar treårig gymnasiekompetenskan statsbidrag sökas för vikarier under dentid personalen genomgår den kompletterande utbildningen.Då det finns en övre gräns för statsbidragetkrävs även kommunala medel för att täcka kostnaden.För 2006 beräknas denna kostnad uppgå till c a5 Mkr.För att klara finansieringen av merkostnaden för deutbildningar som delvis finansieras med statliga medel,görs avsättning i samband med 2005 års bokslut.Beslut om utbildningarna har tagits under hösten2005 och vissa har även startat under 2005, men huvuddelenav den kommunala kostnaden kommer attutbetalas under 2006 och senare.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 91

Vård- och omsorgsnämndenÄldreomsorgHemtjänst i eget boendeUnder 2004 ökade både antalet personer med behovav hemtjänst och den totala hemtjänstvolymen itimmar. Ökningen, som först verkade vara ett trendbrott,mattades snabbt av under 2005. Det finns säkertmånga förklaringar till den topp i hemtjänstbehov,som uppstod 2004, men den viktigaste orsakenär helt enkelt, att de äldre invånarnas behov av hemtjänstsammantaget var högt en period det året. Under2004 debuterade ett större antal brukare med lägrehemtjänstbehov. Under senare delen av förra åretavslutades dessutom flera, omfattande hemtjänstinsatser.Effekten av detta blir, att den totala hemtjänstvolymenhar minskat under 2005 trots att antaletpersoner, som har haft hemtjänst är ungefär likamånga.265026002550250024502400Timmar hemtjänst/månad.Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt NovDiagrammet nedan visar utvecklingen av hemtjänstvolymenunder 2005.De stora variationerna i behoven av hemtjänst, sominträffade under 2005, visar på behov av en flexibelorganisation och budget för hemtjänsten. Underde senare åren har hemtjänstvolymerna ökat mellanen och tre procent per år. Under andra halvåret2004 ökade volymen dock med 7,5 procent ochdenna ökning låg bland annat till grund för 2005års hemtjänstbudget. Minskningen under 2005 gjorde,att den slutliga hemtjänstvolymen stannade på 80000 timmar mindre än budgeterat för år 2005. Dennahögre volym stod sig fram till februari 2005, då enminskning började, som planade ut först mot slutetav året. Volymen i slutet av 2005 låg cirka fem procenthögre än innan den kraftiga ökningen inleddes2004. En uppföljning har visat, att den viktigaste orsakentill ökningen var den äldre befolkningens hälsotillstånd.Under en period av omkring 12 månaderhade betydligt fler personer än vanligt behov av hemtjänstensinsatser. Det är omöjligt att prognostiserasådana variationer i befolkningens behov.Ytterligare delar av anhörigvården har övertagits avden ordinarie hemtjänsten, sedan föregående år.Särskilt boendeEnligt den antagna planen för särskilt boende för äldreskall äldreomsorgen år 2010 ha en god standardför kvalificerad vård- och omsorg utifrån de boendesbehov och en god arbetsmiljö för personalen. Planenomfattar både ombyggnad av äldre enheter ochnybyggnation. Ett intensivt arbete pågår med att genomföraplanen.Det minskade antalet personer inom särskilt boendeunder året beror dels på färre platser på grund avombyggnad av flera enheter och dels på att servicelägenheter,som inte uppfyller krav på god fysisk arbetsmiljö,har lämnats. Lägenheter i tidigare äldreboendetStrömbacken, Linköpingsvägen 14-16 och Generalen,Trädgårdsgatan 28 hyrs ut till äldre personersom så kallade seniorboende/trygghetsboende. Intagningsstoppgäller för särskilt äldreboende i Rösgången31. Lediga lägenheter hyrs även här ut som seniorboende.Total kostnad och fördelning på vissa äldreomsorgsverksamheter, en jämförelse över åren.Mnkr 2000 2001 2002 2003 2004 2005Äldreomsorg, totalt ................................ 736,3 771,2 813,4 812,8 817,9 841,2Andel för äldreboende, procent ............. 58,05 57,6 60 64,3 66,2 65,5Äldreboende totalt ................................. 427,4 443,9 487,5 523,0 537,6 551,0Ordinärt boende .................................... 218,8 230,4 229,2 265,3 253,4 261,7Träffpunkter/dagverksamhet, totalt .......... 27,2 29,0 29,2 19,6 21,0 23,4Utskrivningsklara ........................................ 5,7 3,9 3,5 4,9 5,7 5,1Totala kostnader/invånare 80 år-w .... 117,3 119,7 124,6 123,2 121,0 124,492 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Vård- och omsorgsnämndenUnder året har Generalens äldreboende, Generalsgatan9, byggts om och omfattar nu 51 lägenheter.Ombyggnation av Wijkagården i Östra Husby harpågått hela året. Första etappen var klar under åretoch andra etappen påbörjades därefter. Hela ombyggnadenblir klar i juni 2006.Utflyttning från Granen, S:t Persgatan 124 genomfördesi juni. Av de 90 boende flyttade 32 till en hyrdavdelning inom Vrinnevisjukhuset och 55 till Järven,nytt äldreboende på Värmlandsgatan.Ombyggnationerna av Granen fortsätter under hela2006.Ytterligare en avdelning hyrs inom Vrinnevisjukhusetmed en verksamhet med 20 platser med start 2005-09-26. Verksamheten har kommit till efter överenskommelsemellan kommunen och landstinget omgemensamt utvecklingsarbete kring korttidsboendemed träning/mobilisering för att möjliggöra förframförallt äldre att återgå till det egna hemmet.HandikappomsorgNyckeltal handikappomsorg:Vård- och omsorgsnämndens ansvar för handikappomsorgenomfattar service, stöd, omsorg och omvårdnadav barn, ungdomar och vuxna med olikafunktionshinder utifrån intentionerna och bestämmelsernai lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,LSS samt socialtjänst-lagen, SoL. Deinsatser enligt LSS, som vård- och omsorgsnämndenansvarar för är tydligt specificerade i lagens § 9 punkterna2 till och med 10. Då LSS är en rättighetslagstiftningkan barn, ungdomar och vuxna, som tillhörnågon av lagens personkretsar och inte får sina behovtillgodosedda på annat sätt, inte nekas stöd och insatser.SoL:s individuella insatser till funktionshindrade reglerasi kap 4 § 1, dock utan den specificering, somLSS- lagstiftningen anger.VolymökningSedan kommunerna övertog ansvaret för insatser enligtLSS-lagstiftningen 1995 har antalet funktionshindradebarn, ungdomar och vuxna berättigade tillstöd och insatser från kommunens sida kontinuerligtökat. Den genomsnittliga årliga nettoökningen, detvill säga nytillkomna funktionshindrade minus avlidnaoch personer vars insatser har avslutats, har underde senaste 7 åren uppgått till 63 personer per år.En volymökning, som inte tenderar att avta. Nettoökningen2005 i förhållande till 2004 uppgick till65 personer. Nämndens prognoser för de kommandefem åren visar en fortsatt mycket oroande volymökning.Den 31 december 2005 hade totalt 1204 personer,barn, ungdomar och vuxna pågående insatserenligt LSS.Utöver den volymökning, som har ägt rum inomLSS-lagstiftningens ram kan nämnden också se envolymökning av antalet funktionshindrade personermed behov av stöd enligt SoL. För denna volymökningstår främst personer med psykiska funktionshinderi behov av rehabiliteringsstöd, daglig verksamheteller särskild boendeform. Nettoökningen enligt SoLuppgick 2005 i jämförelse med 2004 till 83 personeroch består till största delen av daglig sysselsättningoch rehabiliteringsstöd men även av behov av bostadmed särskild service.Handikappomsorgens totala nettoökning (både LSSoch SoL) uppgick 2005 i förhållande till 2004 till148 personer.Volymökning, specifik för barn och ungdomar under18 år258 funktionshindrade barn och ungdomar under 18år hade den 31 december 2005 pågående insatser enligtLSS beslutade av vård- och omsorgsnämnden.Under 2005 har 57 funktionshindrade barn och ungdomar,som inte tidigare har haft några insatser enligtLSS, tillkommit. Totalt har dessa 57 barn tillsammanserhållit 71 olika insatser. Ett barn/ungdom ochdess familj har oftast behov av en kombination av fleraparallella insatser som stöd i sin vardag.Funktionshindren hos de nytillkomna barnen/ungdomarnaär inte renodlade utan oftast en kombinationav lindrig utvecklingsstörning, autism eller ettneuropsykiatriskt funktionshinder. Bland ungdomar-Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 93

Vård- och omsorgsnämndenna finns också ungdomar med autism utan kombinationmed utvecklingsstörning. Många ungdomar harfått sin diagnos först i mellanstadie- eller högstadieåldern,vilken då blir svår att acceptera för dem.Viktiga händelser under året:Verksamheternas inriktning under 2005 har varit attparallellt arbeta med att upprätthålla en ekonomi ibalans med utvecklande av kvaliteten ur ett brukarperspektivför att uppnå de angivna målen och verksamhetskraven.- Verksamhetsstart för PUFF-enheten ( praktik– utveckling – forskning - framtid) i samverkanmed Linköpings universitet.- Ansökan om statliga medel från ”Kompetensstegen”.Besked om, att medel hade beviljats erhöllsunder hösten 2005. ”Kompetensstegen” administrerasliksom övrig kompetensutveckling genomPUFF-enheten.- Individuell målplanering, IMP och personligtutvecklingsprogram, PUP. Under året har arbetetmed att få ett genomförande fullt ut inom samtligaverksamheter fortsatt.- En handbok har utarbetats för fördjupning avarbetet med personliga utvecklingsprogram, PUP,vilka ska garantera den funktionshindrade ochdennes närstående inflytande och delaktighet vidutförande av de insatser, som är beviljade. Parallellthar utbildningsinsatser för samtliga medarbetareinom ”vuxenomsorgen” genomförts.- Förberedelser har gjorts för ett försök med ettkvalificerat planeringsinstrument (TES) inomhemtjänsten. Hemtjänstenheterna kommer successivtatt starta upp användandet.- Direkt efter sommaren 2005 gick ett försöksprojektmed ”Inköp av dagligvaror” inom hemtjänstenigång. Försöket görs i de södra kommundelarnaoch upplevs redan mycket positivt. Efter utvärderingska en fortsatt utbyggnad föreslås.- Det första beslutade hemtjänstprojektet - ”En förändradmatdistribution” – har förskjutits framåti tiden för att få ett politisk ställningstagande tillkommunens samlade behov av en köksorganisation,under 2006.- Wreta, fortsatt arbete för vidareutveckling av samverkanmellan kommun och landsting.- Utvecklingsarbete i samverkan med landstinget(närsjukvården i öster) där möjligheterna för engemensam kvälls- nattorganisation utretts ochanalyserats. Resultatet av arbetet innebär en förändradorganisation för hemsjukvård i ordinärtoch särskilt boende i Norrköpings kommun alladagar kl. 17.00 – 07.00 från och med januari2006.- Efter överenskommelse mellan vård- och omsorgskontoretoch närsjukvården i öster startas ettgemensamt utvecklingsarbete kring korttidsvårdmed träning/mobilisering för att möjliggöra återgångtill det egna boendet. Den nya verksamheten,Granens korttidsboende, drivs av kommuneni lokaler på Vrinnevisjukhuset under perioden2005-09-20 – 2007-03-31. Utvecklingsarbetetföljs av en gemensam uppföljnings- och avstämningsgrupp.- Utvecklingsarbete för att ta fram och fastställarehabiliteringsnivåer på individnivå, vilka inte ärknutna till boende- eller verksamhetsform. Fortsattarbete planeras under 2006 för att pröva ochvidareutveckla arbetsformer och integrering medindividuell målplan(IMP) och personligt utvecklingsprogram(PUP).- Uppföljning av den rutin, som infördes 2004 förvårdkonferens och gemensam vårdplanering inomhemsjukvård. Resultatet av uppföljningen resulteradebland annat i gemensamma utbildningsinsatserkring vårdplanering och delegering.- Utveckling av länsgemensam vårdplanering,MEDDIX.- Tecknandet av ett nytt 6-årigt samverkansavtalmellan kommunen och närsjukvården i öster omrehabilitering och funktionsuppehållande ochfunktionsfrämjande insatser.- Handlingsplan för barn och ungdomar med neuropsykiatriskafunktionshinder.- Ny tvåårig överenskommelse om läkarinsatser ochsjuksköterskeansvar i särskilt boende mellan primärvårdenoch Norrköpings, Söderköpings ochValdemarsviks kommuner.- Under 2005 upphandlades det särskilda boendetKonstantinopel. Resultatet innebär en ny utförare.From 050701 övertog Ansvar och omsorg ABverksamheten från Attendo Care AB.- Arbete pågår med att komma tillrätta med dehöga ohälsotalen bland både äldre- och handikappomsorgenspersonal.94 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Vård- och omsorgsnämnden- Både äldre- och handikappomsorgen deltar i projektet”Kvalitetsbristkostnader” under ledning avSveriges kommuner och landsting- Vård- och omsorgskontoret arbetar för utvecklingav demensvården i kommunen. En arbetsgrupparbetar med att kartlägga vården och föreslå utvecklingsåtgärder.- En arbetsgrupp för utveckling av insatser för psykisktfunktionshindrade har bildats.- Anhörigombuden har gjort utskick till alla över65 år bosatta i kommunen för att informera omutbud och innehåll i äldreomsorgen. Informationenhar tagits emot positivt och 30 personer haranmält intresse för att delta i frivilliginsatser föräldre.- I samarbete med Arbetsmarknadskontoret har genomförtstvå projekt för konstnärlig utsmyckningav äldreboende Höjden, Tegelgården , Järven ochGeneralen.- Vid Linköpingsvägen (fd Strömbacken) öppnadeunder 2005 ett antal nya bostäder med särskildservice för yngre personer tillhörande personkrets1 enligt § 1 LSS. Totalt finns idag 20 lägenheter ifyra olika mindre gruppbostäder, som har att samverka.Detta boende, som kan sägas vara en formav ungdomsboende, har ställt stora krav på personalensförmåga att skapa goda förutsättningar förde boendes inflytande, delaktighet och kommunikation.Verksamheten, lokalerna och det geografiskaläget har rönt stor uppskattning både hos deboende och deras närstående.- I december 2003 beslutade nämnden om förändringoch utveckling av socialpsykiatrins olikaverksamheter för att kunna utveckla stödet till depsykiskt funktionshindrade ur ett helhetsperspektiv.I slutet av 2005 kunde de öppna verksamheternai form av rehabiliteringsstöd och aktivitetscentersom planerat flytta samman i gemensammalokaler i före detta Hallens dagverksamhetslokaler. Detta har medfört, att arbetet medatt utveckla aktivitetscentrats verksamhetsinnehålli mer strukturerad och individuellt anpassad formhar kunnat realiseras.- Inom området daglig verksamhet har påbörjats enomstrukturering av befintliga dagcenterverksamheterbåde avseende verksamhetsinnehåll, personalresurseroch lokalutnyttjande för att kunnamöta nya målgrupper, nuvarande målgruppersförändrade behov, volymökning samt anpassningtill tilldelad budget. En central del i detta arbetehar varit start av ”kärnhuset” vid före detta Thapperskaskolan, varifrån olika verksamheter kanförgrenas/”blomma ut”.- Januari 2005 startade handikappomsorgens team,AKTEMA inom området daglig verksamhet sittarbete med utvecklande av den dagliga verksamhetensindividuella placeringar inom den öppnaarbetsmarknaden utifrån erfarenheterna från dettidigare ALF-projektet. Totalt erhöll i december2005 185 personer stöd av AKTEMA.- Utvecklande av heminstruktörsverksamheten försynskadade genom start av ett projekt i samverkanmed Synskadades Riksförbund.- Utveckling av arbetsformerna vid ungdomsboendetDrottninggatan för målgruppen lindrigtutvecklingsstörda med tilläggshandikapp somADHD eller Damp i kombination med en svårsocial problematik i åldern 17 till maximalt 25/30år.- Barn- och ungdomsområdet har fortsatt sin utvecklingoch specialisering av verksamhetsinnehållvid de olika korttidshemmen för att kunna byggaupp och möta de varierande behov som barn ochungdomar med olika funktionshinder har.MåluppfyllelseI nämndens uppdragsplan för 2005 har följandeövergripande verksamhetsmål fastställts- Samtliga verksamhetsområden har vid 2005 årsslut klarat sin verksamhet inom tilldelad budgetram.- Det totala antalet sjukdagar omfattande heltidssjukskrivningarför vård- och omsorgskontoretspersonal är i september 2005 50 procent lägre äni september 2004.- Vid halvårsskiftet 2005 ska samtliga brukare inomäldre- och handikappomsorgen ha en individuellmålplan eller ett personligt utvecklingsprogramutarbetat.- Vid årsskiftet 2005/2006 anser samtliga biståndshandläggare,handikappkonsulenter och enhetscheferatt det finns väl utvecklade samarbetsformermellan myndighetsutövning och utförare därbrukaren och dennes behov står i centrum.Som framgår av den ekonomiska redovisningen harhela verksamheten bedrivits inom ramen för tilldeladbudget. För de enheter som överskridit sin budgetsker fortlöpande analyser för att finna orsaken.Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 95

Vård- och omsorgsnämndenAntalet sjukdagar har sjunkit under året dock intei den omfattning som angivits i målet. I septembervar antalet sjukdagar heltid 21,7 procent lägre än vidsamma tidpunkt 2004.Vid årsskiftet hade individuell målplan upprättatsför cirka 70 procent av brukarna inom äldreomsorgoch personlig utvecklingsplan för cirka 75 procent avbrukarna inom handikappomsorg.Rutiner har under året utarbetats för samarbetsfomermellan myndighetsutövning och utförare.FramtidAntalet platser inom särskilt boende för äldre harminskat under 2004 och 2005 på grund av ombyggnation,som inte har kunnat koordineras fullt ut mednybyggnation. Under 2006 och 2007 börjar en litenökning av platsantalet med c a 20 platser varderaåret. 2008 blir tillskottet 100 platser.Hemtjänsten har inte expanderat som det var budgeteratför 2005 utan blev 80 000 timmar färre. Detär svårt att prognostisera de stora variationer i hemtjänstbehovetsom vi sett under de senare åren. Detär därför av stor vikt med flexibilitet i organisationoch budget för hemtjänsten.Behovet av en kommunal köksorganisation ska utredasunder 2006 och i samband därmed kan ocksåmatdistributionen till äldre i eget boende effektiviseras.Inför pensionsavgångar 2006-2010 i kombinationmed utbyggd vård- och omsorg med anledning avdet ökande antalet äldre och fler yngre med behovav hemtjänst och omsorg efter avslutad sjukhusvård,kommer rekrytering av nya medarbetare att krävas.Fortsatt samverkan med landstinget blir nödvändigunder kommande år. Det gäller framför allt den fortsattautvecklingen av hemtjänst och hemsjukvård.Volymökningen inom handikappomsorgen uppvisaringen stagnation. En mycket oroande tendens är denökning av antalet elever, som skrivs in i särskolan ochdärmed direkt får rätt till insatser enligt LSS. I landetsom helhet uppgår ökningen av antalet särskoleeleverunder de senaste 5 åren till 91 procent, varav grundskolanuppvisar en ökning av 105 procent och gymnasieskolan86 procent. Samma tendens finns i Norrköping.För åren 2006 till och med 2009 kommerantalet särskoleelever med behov av daglig verksamhetenligt LSS, enligt prognos framtagen tillsammansmed gymnasiesärskolan, att uppgå till 87 personer,varav 47 är i behov av en dagcenterplats och 39 enindividuell placering via AKTEMA. Endast en elevberäknas kunna erhålla en lönebidragsanställning.Det totala behovet av nya platser inom daglig verksamhetberäknas under de närmaste 4 åren uppgå till172 för att utöver elever från särskolan kunna ge personermed psykiska funktionshinder, neuropsykiatriskafunktionshinder och neurologiska funktionshinderen daglig sysselsättning. En volymökning, somvård- och omsorgsnämnden inte klarar inom nuvarandebudgetram.Utöver oron för handikappomsorgens kostnadsutvecklingunder kommande år, finns en oro för alla defunktionshindrade, som ställs utanför den öppna arbetsmarknaden.Utvecklingen av PUFF-enheten för kompetensutveckling,forskning och utveckling, vars verksamhetstartade 2005 i samarbete med gymnasieskola, landstingoch universitet, kommer att fortsätta.Rapporter och utredningar under 2005- Delrapport om projektet ang. inköp av dagligvarorvia WEB-butik- Rapport om utnyttjande och behov av förändringarbland dagverksamheter för äldre- Uppföljning inom målområde Hälso- och sjukvård- Gemensam kvälls-/nattorganisation- Uppföljning av rutin för vårdkonferens och gemensamindividuell vårdplanering inom hemsjukvård- Rehabiliteringsnivåer inom kommunens äldreochhandikappomsorg- Utvärdering av Södergårdens verksamhet- Omorganisation av Norrköpings kommuns äldreomsorg- PUFF-enheten- Utvärdering av handikappomsorgens kvalitetsprojektOmslaget.- Uppföljning av de funktionshindrades möjlighetatt erhålla valfrihet vid byte av ”arbetsplats” inomden dagliga verksamheten.96 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

SocialnämndenAnsvarsområdeSocialnämnden är en myndighetsnämndmed ansvar för följandeområden:- Barn- och ungdomsvård enligtsocialtjänstlagen samt lagen omvård av unga- Vuxenvård enligt socialtjänstlagensamt lagen om vård av vuxnamissbrukare i vissa fall- Familjerätt samt beställning avfamiljerådgivning- Tillstånd och tillsyn avseendetobakslagen, alkoholservering,ölförsäljning och automatspel- Socialnämnden är från och medden 1 januari 2003 kommunenspatientnämnd- Kommunalt bostadstillägg tillhandikappadeResultaträkning 2005 2004Verksamhetens intäkter .......................................................23 841 25 646Verksamhetens kostnader ............................................... -332 248 -324 192Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) ..........................0 -26Verksamhetens nettokostnad ..................................... -308 407 -298 572Budget ............................................................................309 211 301 453Årets resultat .........................................................................804 2 881Nettoinvesteringar ....................................................................0 0Personalredovisning 2005 2004Antal årsarbetare .............................................................311,98 324,26Antal anställda ......................................................................318 331PersonalkostnaderLöner .................................................................................80 779 78 139- varav arvoden till förtroendevalda ..........................................630 456- varav löner till arbetstagare ...............................................76 415 74 249- varav semesterlön ...............................................................2 023 1 792- varav sjuklön .......................................................................1 029 1 280Särskild sjukförsäkringsavgift ...............................................423 0Sociala avgifter .................................................................34 525 33 287Ekonomiskt resultatSocialnämnden redovisar för2005 ett överskott i förhållandetill budgeten på 804 tusen kronor.Nettoresultatet uppgår till308,4 miljoner kronor och åretskommunbidrag inklusive tilläggsbudgetpå 1,1 miljoner kronortill 309,2 miljoner kronor. Målsättningenhar varit att redovisa ettöverskott på minst en miljon kronori enlighet med det sparkravsom nämnden fick av kommunstyrelseni juni.Försörjningsstödskontoret har enligten överenskommelse mellannämnderna från år 2002 ersatt socialnämndenför kostnader förstödboende för ungdom. Underåret har beloppet begränsats till 2,5 miljoner kronor,vilket inneburit en utökad kostnad på 1,8 miljonerkronor för nämnden och därmed minskat resultatet imotsvarande grad.Till och med augusti månad låg årets kostnader påungefär samma nivå som 2004. Kostnadsökningenligger under det sista tertialet. De retroaktiva lönernautbetalades i oktober och kostnaderna för köpt vårdökade markant under årets sista månader.Nyckeltal för heltids- och deltidssjukfrånvaron i december månad resp årFrånvaro- Antal sjuk- Anställda som varitlängd dagar/anställd sjuka i december,procent2005 2004 2005 20041-14 dagar ......................0,44 0,39 13,24 12,3515-60 dagar ....................0,38 0,47 2,06 1,7661- dagar .......................2,92 3,83 9,41 12,35Nettokostnadper verksamhet 2005 2004 2003 2002 2001Nämnd ......................................818 702 773 357 354Nämndadministration ................390 119 446 504 447Hälso- och sjukvård (MAS) .............0 0 1 717 1 298 1 219KBH .............................................69 68 59 78 87Barn- och ungdomsvård ......217 735 205 549 214 874 208 765 184 672Vuxenvård .............................86 791 87 212 100 990 108 585 115 896Försörjningsstöd ......................1 767 251 191 206 1 944Familjerätt ...............................4 837 4 671 4 794 4 344 4 094Summa ..............................308 407 298 572 323 844 324 137 308 713MånadsresultatÅrsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 9735 00030 00025 00020 00015 00010 0005 0000jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec2004 2005

SocialnämndenÅrets resultat ligger 9,8 miljoner kronor över fjolåretspå 298,6. Intäkterna är 1,8 miljoner kronor lägre ochkostnaderna 8 miljoner kronor högre.Intäkterna, 23,8 miljoner kronor, består till störstadelen av försäljning av vård samt driftsbidrag frånstaten. Övriga intäkter är förrättningsavgifter, hyroroch övrig försäljning av tjänster. Intäktsbortfallet bestårdels av lägre ersättning från försörjningsstödskontoretoch dels lägre vårdintäkter.Sedan 2003 har ett omfattande förändringsarbete resulterati minskade kostnader för köpt vård. Under2004 minskade kostnaderna för köpt vård med20 miljoner kronor. Under 2005 har dessa kostnaderminskat med ytterligare 4,5 miljoner kronor, fördelatmed 1,5 miljoner kronor på barn och ungdomsvårdoch 3 miljoner kronor på vuxenvård.Den satsning som gjorts för att undvika placeringarav barn och unga, har delvis ersatts av insatser i familjehem.Kostnaderna för familjehemsplaceringarhar ökat under året med 4,5 miljoner kronor, varaven dryg miljon avser förstärkta familjehem. Ävenkostnader för kontaktpersoner/familjer har ökat med1,2 miljoner kronor.Lönekostnadernas ökning med 3,9 miljoner kronorbestår av löneavtal, 2,8 miljoner kronor, utbetaladeavgångsvederlag och särskild sjukförsäkringsavgift.Kostnaderna för IT ökade under 2005 med 2,9 miljonerkronor. Av denna summa är 2,2 miljoner kronorsocialnämndens andel av IT-plattformskostnadenoch 0,7 miljoner kronor är ökade hyror för kontorsdatoreroch skärmar. Kostnaden för IT-plattformenär täckt i budgetanslaget.De totala kostnaderna på 332 miljoner kronor fördelarsig med 132 miljoner kronor (39 procent) påköpta tjänster, framför allt vård, och 115 miljonerkronor (35 procent) på löner. Övriga kostnader bestårav egen öppenvård, ersättningar till familjehemoch kontaktfamiljer samt kontorskostnader, 85 miljonerkronor (26 procent).Av socialkontorets kostnader går cirka 70 procent tillÖvrigt26%Kostnader 2005/332 mkrKöpta tj39%Löner35%omsorg om barn och ungdom och cirka 30 procenttill vuxna.Viktiga händelserKvalitet och uppföljningUnder året har nya rutiner för vårdplaners innehålloch utformning arbetats fram. Beslut om en löpandeutbildning i utredningsmetodik har tagits och kurserhar börjat genomföras.Genom akademiarbetet har det varit möjligt att följaarbetet med att finna alternativa lösningar till placeringaroch att återkoppla erfarenheter till verksamhetsföreträdarei organisationen.Ett antal uppföljningar har genomförts under året.Den brukarenkät som togs fram förra året, har omarbetatsnågot och genomförts på ett större underlag.Svarsfrekvensen var närmare 65 procent och resultatetvisade att klienterna är nöjda (minst 80 procent)när det gäller bemötande, inflytande och delaktighet,men att tillgängligheten är ett förbättringsområde.Inom vuxenavdelningen har ett systematiskt kvalitetsarbeteinletts. I egna brukarenkäter har vuxenavdelningeninhämtat sina klienters omdömen och fåttpositiv återkoppling till exempel när det gäller att blirespekterad, tagen på allvar och att man ges tid.Intervjumetoden ASI (Addiction severity index) haranvänts med goda resultat och beslut har tagits attäven de lokala socialkontorens vuxenärenden skallföljas upp med denna metod.Vuxenvården har fortsatt att utveckla sin öppenvårdsverksamhet.En behandlingsgrupp mot spelmissbrukstartade i början av 2005. Pilen arbetar också medCRA (Community Reinforcement Approach), en behandlingsmetodför missbrukare, som bedrivs både igrupp och enskilt.Tillsammans med landstinget, Finspång, Valdemarsvikoch Söderköping söktes ”Milton-pengar” för flerakommunövergripande projekt. Fem miljoner kronorhar beviljats och två projektledare har anställts för attta fram samverkansmodeller för bland annat dubbeldiagnostiker.I projektet är också kompetenshöjningett viktigt inslag.Socialkontoret ingår tillsammans med försörjningsstödskontoret,landstinget, försäkringskassan ochlänsarbetsnämnden i samordningsförbundet RE-SAM, som i olika arbetsgrupper satsar på rehabiliteringsinsatserför vuxna.98 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

SocialnämndenBarns behov i centrum, BBIC, är en av socialstyrelsenrekommenderad metod för utveckling, dokumentationoch uppföljning av insatser riktade motbarn och ungdom. Ett antal socialsekreterare utbildarsig och kommer att stå för tillämpning och utbildningav sina kollegor.Den utbildningssatsning som för några år sedan gjordesi tekniken att samtala med barn har resulterat iutgivning av en bok, ”Barnets vilja”. I boken har sexsocialsekreterare samlat sina erfarenheter av utredningssamtaloch rön inom den internationell forskningpå området.Under året har en HVB-samordnare tillträtt sin befattning.Arbetet har inletts med en intensiv rundresatill alla institutioner, som nämnden träffat ramavtalmed genom offentlig upphandling. En viktig uppgiftär att se till att placeringar görs på institutioner medrätt kompetens för barnets behov. HVB-samordnarenska vara inkopplad i samtliga placeringar av barnoch ungdom.Statistiska centralbyråns räkenskapsmaterial för 2004redovisades i maj och vi kunde konstatera att Norrköpingskostnad för IFO-verksamheten minskat med7 procent under 2004. I jämförelsen med Botkyrka,Eskilstuna, Helsingborg, Linköping, Malmö, Södertäljeoch Västerås var Norrköping den enda kommunsom minskat sina kostnader de senaste två åren.Under 2005 har socialtjänsten mött drygt tusen barnoch ungdomar, en marginell minskning i förhållandetill föregående år. Antalet insatser har varit 1626, fördelatmed 33 procent på öppenvård, 32 procent påplaceringar i HVB-hem eller familjehem och 28 procentpå kontaktfamiljer/personer.Av 1054 barn är 42 procent 13-17 år, 38 procent 0-12 år och 20 procent över 20 år. Placeringarna harminskat i HVB-hem och ökat i familjehem. Andelenfamiljehemsdygn är nu 72 procent av totalt drygt100 000 vårddygn.Antalet HVB-dygn har minskat, men kostnaden är istort sett oförändrad eftersom dygnspriset stigit. Genomsnittskostnadenför en dygnsplacering har ökatfrån 2 600 kronor 2004 till 2 751 kronor 2005. Medsamma dygnskostnad som förra året hade årets kostnadvarit drygt 4 miljoner kronor lägre!Att finna åtgärder som minskar behovet av antaletplaceringar av barn och ungdomar är fortsatt socialkontoretsstora utmaning.Antalet vuxna som varit föremål för insatser har inte4000035000300002500020000150001000050000Vårddygn och kostnader BoU1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005SIS HVB Dygnskostn30002500200015001000förändrats sedan 2004. 817 personer har varit föremålför insatser och 1270 insatser har utförts. Av dessages 61 procent öppenvård, boende och HVB-vårdsvarar för 17 respektive 15 procent. Nästan all öppenvårdsker nu i egen regi inom Boende- och sysselsättningsenheten(BoSSE). Placeringarna i HVB-vårdhar ökat med 2 605 dygn under året och därmedockså kostnaderna med 4,2 miljoner kronor.FamiljestödSocialnämndens ambition är att minska antalet placeringarav barn och unga i annat hem än det egna.Det har ännu inte lyckats. Arbetet har under året varitfortsatt inriktat på att förebygga och förhindraplaceringar.Socialkontoret samverkar med landstinget och andrakommunala nämnder för att genom tidiga insatser gestöd till barn och ungdomar och deras familjer. Underåret har samverkan skett i tre samlokaliserade familjecentraler.Ytterligare fem familjecentraler finns,men de saknar ännu gemensamma lokaler. I familjecentralernasamverkar BVC, MVC, öppna förskolanoch socialtjänsten.Skolans och socialtjänstens gemensamma projektBUSS (Barn-Ungdom-Social-Samverkan) innebär attman i team samverkar mellan skola, fritid och socialtjänst.Riktade insatser genomförs för barn i samverkanmed deras föräldrar, när det finns risk för placering.Socialkontoren utvecklar också sitt samarbete medskolor och förskolor inom sina respektive områdengenom individuella kontakter och i elevvårdsteam.Enhetschefer och rektorer har fastställt en rutin försitt samarbete.Under året har ett arbete med barngrupper för barntill missbrukande föräldrar startat. Två socialsekreterarearbetar med en grupp för yngre barn och en för5000Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 99

Socialnämndende lite äldre. Även behandlingshemmetEllen har startat ett projekt”Alma” som vänder sig tillbarn vars mammor är placerade påEllen. Arbetet bedrivs i tre gruppermed barn i olika åldrar.I ett projekt med stöd av stiftelsenAllmänna Barnhuset sker insatserför att förstärka kontakter och relationermellan familjehemsplaceradebarn och deras biologiska föräldrar.Familjerättsavdelningens har startaten egen utbildning för blivandeadoptivföräldrar och kommer attutöka kursplanen enligt socialstyrelsensförslag.Insatser mot drogerDe lokala socialkontoren arbetarmed haschavvänjningsprogramför ungdomar. Gemensamma rutinerhar också utvecklats för åtgärderkring alla ungdomar som misstänksför ringa narkotikabrott.Antal vårddagar,placeringar och kostnbarn och ungdom 2005 2004 2003 2002 2001 2000HVB-vård, antal 31 dec .................. 78 78 99 90 95 90HVB, antal vårddagar .............. 28 135 30 413 33 247 33 350 32 100 33 442HVB, snittkostn/dygn, kr ........... 2 751 2 600 2 517 2 434 2 134 1 919HVB, antal placerade året ............. 142 140Familjehem, antal 31 dec ............. 195 184 190 186 175 162Familjehem, antal vårddagar ... 72 402 68 907 68 704 66 127 63 801 56 049Familjehem, snittkostn/dygn, kr .... 554 514 493 439 430 431Familjehem, antal placerade året .. 269 246Kontaktfamilj ............................... 324 323 296 309 272 315Feriehem och skollovskolonier *) .... 167 233 195 249 228 191*) avser placeringar under åretAntal vårddagar,placeringar och kostnför vuxna 2005 2004 2003 2002 2001 2000HVB-vård, antal placerade året .....151 130 147 169 198 192HVB, antal vårddagar ..............22 092 19 487 22 344 24 932 31 009 29 243HVB, kostnad per vårddygn, kr ..1 169 1 204 1 149 1 130 1 133 1 248Boende, antal placerade året ........177 186 196 205 238 267Boende, antal vårddagar .........41 409 43 758 40 169 49 908 52 852 61 058Boende, kostnadper vårddygn, kr ..........................326 371 456 433 383 343I samverkan med beroendekliniken har ett länsomfattandeprojekt påbörjats som gäller personer somgrips för rattfylleri. Syftet är att dessa personer ska fåett behandlingserbjudande inom 24 timmar efter attde gripits. Vidare har en gemensam intagningsgruppformerats för de klienter som står i kö för subutexbehandling.Tillståndsenheten har under året bedrivit utbildningi ansvarsfull alkoholhantering för restaurangpersonal.270 tillsynsbesök har genomförts, till stor del i samarbetemed brandförsvar, polis- och skattemyndighet.BoendeEnligt hemlöshetsundersökningen har de 19 personersom redovisats som öppet hemlösa erbjudits boendealternativoch/eller behandling i stor omfattning,som ett led i en förändring av den bostadssociala situationen.Årets kartläggning av personer som saknar eget boendevisade att gruppen hemlösa minskat med sexpersoner. Sedan 2002 har gruppen hemlösa minskatmed 25 personer. Under året har cirka 85 procent avde som erbjudits stödlägenhet fått eget kontrakt efter12 månader.Ett framgångsrikt arbete utförs av ”Uppsökarna” sominneburit att antalet vräkningar fortsatt att minska.MåluppfyllelseDet övergripande målet har varit ekonomisk balans.Målet är uppnått. I socialnämndens uppdragsplan för2005 var följande områden prioriterade:- Kvalitet- Uppföljning- Familjestöd- Insatser mot droger- Integrerat boendeUppföljning av målen i 2005 års uppdragsplan redovisassamlat enligt tidplan i en särskild rapport vidnämndens sammanträde i mars 2006.PersonalAntal långtidssjukskrivna har minskat. En målsättning,som lyckades under 2004 var att minska antaletanställda. Under 2005 har vi inte utökat antalet anställdautan satsat på att ta tillvara personalavgångaroch skapa rörlighet inom socialkontoret.100 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

SocialnämndenKostnadsökningen mellan åren består av löneavtal,avgångsvederlag och särskild sjukförsäkringsavgift.Kompetenstrappan för socialsekreterare har reviderats,förankrats under året och ska nu användas pånytt. Utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt ochmotiverande intervju är två verktygsutbildningar somhaft stort genomslag.FramtidSocialnämndens högsta prioritet är att tidigt mötabarn och ungdomar och deras familjer i utsatta situationerför att undvika placeringar.Vårt fokus är tidiga insatser och samverkan med familjeroch deras nätverk, skola, landsting, föreningslivoch polis.Ett ordnat boende för personer med missbruk och/ellerpsykisk ohälsa finns också i nämndens uppdragsplan.Tillsammans med vård och omsorgsnämndenplaneras ett nytt boende för vuxna.Höstens chefsmöte, liksom programmet på socialarbetardagen,ställde in siktet mot framtiden för attdiskutera möjliga utvecklingslinjer i den framtida socialtjänsten.Rapporter och utredningar- Andra kartläggningen av Norrköpingsbarn på institution– om vårdplaner- Brukarundersökning 2005 inom vuxenvårdensenhet BoSSE – boendestöd och sysselsättningsenheten- C-uppsats om den psykosociala arbetsmiljönbland socialarbetare som arbetar med förändringsarbetevid socialkontoren i Norrköping- C-uppsats i socialrätt om vårdplaner- Del 3 med fördjupad uppföljning av vård jämliktLVU – lagen om vård av unga- Barnet i centrum- Delrapport för Sköldpaddans drogförebyggandeverksamhet- Förändring av riktlinje för föreningsbidrag- Handlingsplan för att nå målen i det handikappolitiskaprogrammet- Kartläggning av personer som saknar egen bostad– 2004- Lokal narkotikakartläggning 2004- Redovisning av statistiska kvartalsrapporter vuxenvårdoch barn och ungdomsvård- Redovisning och sammanställning av brukarenkäter2004 – en pilotstudie vid tre socialkontor- Sammanställning av anmälningar om misstänktbarnmisshandel för år 2004- Slutrapport från Spiran öppenvård efter 3 år avprojektverksamhet- Socialnämndens delrapport 2004 om bostadssamordningen- Uppföljning av myndighetssamverkan inom ramenför Frideborgs verksamhet- Uppföljning av socialnämndens uppdragsplan2004Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 101

Pågående investeringsprojekt 2005Nämnd/projekt Avslutas Redovisning Ackumulerat Budgetår 2005 t o m 2005 t o m 2005Kommunstyrelsen5001 Pampusterminalen utbyggnad 2006 7 318 7 318 7 0005002 Farleden 283 2835003 Hamninv NHS avtal 5:1 - 5 036 - 5 0365008 Kardonbron 18 185027 Fakturaskanning 2006 1 540 1 669 2 8005028 Tornsalen utsmyckning 2005 700 700 7005035 Datorer på enheter 2005 13 367 13 367 4 6165036 IT-investering e-service 2006 830 904 2 5005037 Kostenheten skolkök 2005 2 895 3 822 4 6935052 Stadsarkivet 2005 373 373 3738016 Inv 3 år kv 1 -05 2005 384 384 3848018 Inv 3 år kv 3 -05 2005 766 766Summa kommunstyrelsen 23 438 24 568 23 066Stadsplaneringsnämnden6001 DTA etapp 2 2006 302 582 1 5006015 GPS-utrustn 2006 249 854 9506021 Datorer GIS 2005 104 104 1006050 Jord och skogsbruk 2005 260 260 6006053 Arkösund 2005 251 251 2506482 Lärarplatser 2005 85 7 367 7 7006500 Vikbolandsskolan inkl bibliotek 2005 223 39 588 36 0006503 Katterumsvägen LSS-boende 2005 11 6 074 6 0006504 Blåklinten LSS-boende 2005 8 7 041 6 9006505 Matteusskolan 2005 25 24 938 24 0006506 Tegelgården kv Sjörövaren 2005 506 42 190 43 0006508 De Geerskolan 2005 131 19 107 18 0006509 Ektorpsskolan 2008 6 471 34 312 32 5006511 Borgsmoskolan 2009 21 147 32 0006515 Navestadsskolan 2006 294 29 891 27 5006518 Förskola kv Dörren 2007 7 541 8 196 9 5006519 Ebersteinska gymn 2006 407 2 629 2 4006520 Wijkagården 2008 18 632 21 045 32 0006521 Generalen 2007 8 232 19 903 20 0006522 Åtgärder för tillgänglighet 2005 1 151 2 796 3 0006523 SOS-alarmbyggnad 2007 11 453 13 278 12 0006525 Strömbacken LSS-boende 2005 0 1 741 1 9006526 Gullvivan 2005 0 3 411 3 1006527 Lindövillan korttidshem 2006 5 2 237 2 0006528 LSS Skarphagen kv Hyllan 2007 5 933 7 259 8 0006529 LSS Skarphagen 1:3 Vilbergen 2007 6 097 7 311 8 0006530 Skarphagsskolan träningsskola 2007 1 840 2 233 1 500102 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Pågående investeringsprojekt 2005Nämnd/projekt Avslutas Redovisning Ackumulerat Budgetår 2005 t o m 2005 t o m 20056531 Strykbrädan lokalanpassning 2007 341 1 193 1 2006532 Wijkahallen 2007 5 311 5 397 5 0006533 Granens äldreboende 2009 25 597 25 892 63 0006534 Thapperska skolan 2007 3 832 5 155 5 0006535 Centralbadet ombyggnad 2008 4 482 5 434 9 5106536 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 2005 501 501 5006537 Centralbadet yttertak 2005 1 000 1 000 1 0006538 Skarphagsskolan anpassning och inventarier 2005 2 200 2 200 2 0006542 Borgmästaregården, ombyggnad 2006 329 329 *)6543 Fyrbylund 2006 445 445 *)6544 Fönstret Hageby 2006 21 21 *)6545 Brånnestad 2006 452 452 *)6546 Thapperska skolan 2006 9 9 *)6551 Sandbyhovsköket utrustning 2006 346 346 *)6553 Ektorpshallens omklädningsrum 2006 568 568 *)6651 Brågården 2006 10 959 6506654 Fredriksdalsskolan 2005 2 1 020 1 0006655 Stadshospitalet 2005 8 952 1 1006656 Annagården 2005 17 547 5506662 Kungsgårdsgymn diskrum 2005 336 336 3006663 Strömbacken LSS 2005 2 744 2 744 2 3006664 Linghallen ventilation 2005 550 550 7506665 Handikapp- och myndighetskrav -05 2005 233 233 8006666 Bråvalla serveringskök 2005 157 157 2006667 Albäckens förskola 2005 1 346 1 346 1 5006668 Kvarteret Hallen LSS 2005 702 702 5006669 Ebersteinska gymnasiet lokalanpassning 2005 763 763 6256670 Förskolan Zebran Galaxen mm 2005 1 672 1 672 2 0006671 Rådhuset ombyggnad kök 2005 700 700 700Summa stadsplaneringsnämnd (exklusive försäljningar) 124 906 366 368 440 685*) Anslaget upptaget i 2006 års budgetBarn- och ungdomsnämnden7006 Navestadsskolan 2006 1 123 1 123 1 2307009 Utveckling extens 2006 1 291 1 291 1 5507015 Lövkojan Solrosen 2005 34 34 357019 Lindöskolan 2005 20 60 607020 Ektorpsskolan 2006 2 968 2 968 3 0007021 Förskolan Äpplet 2006 141 141 2007022 Förskolan Flagglinan 2006 87 87 2907023 Förskolan Lagerlunda 2005 100 100 1007024 Fröbelgårdens förskola, inventarier 2005 101 101 1007025 Villa Ekens förkola inventarier 2005 100 100 1007026 Uttersbergsskolan inventarier 2005 268 268 230Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 103

Pågående investeringsprojekt 2005Nämnd/projekt Avslutas Redovisning Ackumulerat Budgetår 2005 t o m 2005 t o m 20057027 Junibackens förskola inventarier 2005 99 99 1007028 Björkbackens förskola inventarier 2006 89 89 2467029 Förskolan Stationsgärdet 2006 84 84 927030 Förskolan Torshag 2005 72 72 727031 Förskolan Galaxen 2006 85 85 2007032 Sörgårdens förskola inventarier 2005 100 100 1007033 Tamburinens skola internsyst 2005 139 139 1407034 Portlåsets förskola utrustning 2006 145 145 800Summa barn- och ungdomsnämnden 7 046 7 086 8 645Gymnasienämnden7210 Ebersteinska gymnasiet inventarier 2005 374 374 5007211 Ebersteinska gymnasiet datorer 2005 199 199 757212 De Geer datorer 2005 115 115 9007213 De Geergymnasiet inventarier 2005 1 035 1 035 2507214 Hagagymnasiet inventarier 2005 650 650 6507215 Kungsgårdsgymnasiet inventarier 2005 1 051 1 051 1 125Summa gymnasienämnden 3 424 3 424 3 500Arbetsmarknads- och vuxutbildningsnämnden5051 Utrustning och inventarier 2005 999 999 1 000Summa AV-nämnd 999 999 1 000Bygglovs- och miljöskyddsnämnden7750 Fordon 2006 4 546 4 546 6 4007763 Avgasuttag B- och C-hall 2005 210 210 300Summa bygglovs- och miljöskyddsnämnden 4 756 4 756 6 700Kollektivtrafiknämnden5807 Hållplatser, handikappanpassning 2005 -3 763 9 996 10 0005820 Odengatan, renovering spår 2005 7 418 9 485 9 5005822 Spårväg till Ringdansen, förprojektering 2005 1 399 3 021 3 0005823 Återköp inventarier och resevdelar 2005 2 500 2 500 2 5005825 Informationssystem/05 2005 1 996 1 996 2 0005826 Södertull ombyggnad, spårarbete 2006 6 688 6 688 35 0005827 Norrtull spårväg och väg 2005 3 993 3 993 4 0005828 Kv Spårvägen, förlängning av hall mm 2006 628 628 4 5005829 Nya spårvagnar 2007 99 889 99 889 80 000Summa kollektivtrafiknämnd 120 748 138 196 150 500Vård- och omsorgsnämnden7412 Thapperska skolan, inventarier 2006 220 220 3007417 Äldreomsorg, nya anläggningar 2006 2 361 2 361 2 800104 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2

Pågående investeringsprojekt 2005Nämnd/projekt Avslutas Redovisning Ackumulerat Budgetår 2005 t o m 2005 t o m 20057418 Handikappomsorg, nya anläggningar 2006 1 478 1 478 1 8007419 Äldreomsorg, befintliga anläggningar 2005 1 102 1 102 1 0207420 Handikappomsorg, befintliga anläggningar 2005 324 324 3807421 Apelgården larm 2005 526 526 5507422 Hallegården larm 2005 204 204 255Summa vård- och omsorgsnämnden 6 215 6 215 7 105Kultur- och fritidsnämnden5021 Ensjöbadet upprustning 2005 1 371 1 613 1 6007450 Konst 2005 500 982 5007460 Centralbadet upprustning 2005 125 15 836 9 2007463 Utrustning enheter 2005 186 692 700Summa kultur- och fritidsnämnden 2 182 19 123 12 000Tekniska nämnden5508 Broar löpande 918 27 736 29 0005509 Norrleden, etapp 1, Herstaberg 2006 15 983 17 262 23 0005514 Gatubelysning 2006 725 725 1 0005521 Planering för utveckling 2005 46 595 6005525 Exploateringsåtgärder 2005 15 4 993 5 0005526 Trafiksäkerhetsåtgärder löpande 1 508 10 926 11 5005527 Gång- och cykelvägar löpande 4 046 9 673 11 0005529 Södercity upprustning gator 2006 923 7 139 9 0005530 Industrispår löpande 1 840 11 670 12 0005533 Söderleden 2008 -3 302 32 340 49 0005537 Herrebro, akuta dikningsarbeten 2007 236 503 1 2005538 Återvinningscentraler i Åby och Ö Husby 2007 -488 9 035 6 0005539 Tillänglighet handikappåtgärder 2010 1 486 1 486 3 8005540 Mätarskåp, gatubelysning 2006 -116 252 8005541 Cirkulationsplats Exportg/Importgatan 2006 239 1 840 2 0005542 ÅC Krokek Skärblacka 2007 3 795 5 630 12 5505667 Renovering av kajer 2006 0 12 182 14 0005702 Torshagsparken 2006 35 35 7405703 Fontäner 2005 90 610 6105705 Kungsängsleden 2005 15 15 1205706 Lekparker, reinvesteringar 2006 291 291 3005715 Odlingslotter 2005 94 2 700 2 7005717 Universitetsparken 2006 95 -242 5005747 Flagganparken 2005 218 218 2575748 Chamberts plats 2006 39 96 2 0005749 Vasaparken 2006 80 80 4685753 Lekparker 2005 2006 66 66 200Summa tekniska nämnden 28 877 157 856 199 345Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2 105

Revisionsberättelse106 Årsredovisning 2005 för Norrköpings kommun, del 2