Starka vinster men Japan oroar Bästa fonderna går ... - Aktiespararna

PSYKOLOGISKOLAN Flockbeteende52Detta vetenskapliga experiment visaratt en grupp/flock som leds av enperson med stark auktoritet kan varaen skrämmande kraft, och i sin strävanatt nå gemensamma syften kanen grupp använda metoder vilka desom enskilda individer skulle anseoacceptabla – grupptillhörigheteninnebär att det personliga ansvarettill viss del upphävs.Människor agerar alltså annorlundasom gruppmedlemmar änsom individer. En flock tenderar attbete sig ickerationellt och emotionellti sin strävan att uppnå sitt mål,och medlemmarna påverkas till attbete sig på samma sätt. Detta gällerframför allt när gruppens överlevnadär hotad. Konflikt- och stresssituationerär därför en utmärktkatalysator för flockbeteende.Tony Plummer påpekar i sin bokForecasting Financial Markets attbenägenheten hos oss människoratt vilja tillhöra en grupp medföratt individen anpassar sitt beteendeså att detta accepteras av majoriindividersom råkar befinna sig påsamma plats vid samma tidpunkt.Men om de samtidigt utsätts för enyttre fara eller hot skapas en allmänosäkerhets- och ångestkänsla,som får de flesta av dem att ageramer emotionellt än rationellt ochdärmed bete sig som medlemmar iflock i stället för att agera som självständigaindivider.Det finns en vetenskapligt belagdtendens hos individer att delsavvisa människor i andra grupper,dels att godta den uppfattning sområder hos majoriteten i den gruppde tillhör och dels att acceptera instruktionerfrån den person eller depersoner som representerar auktoritet.Det mest kända experimentet, föratt klarlägga hur långt människorär villiga att sträcka sig för att tillfredsställakraven från en ledare/auktoritet, genomfördes av doktorStanley Milgram vid Yale-universiteteti USA. I detta experimentuppmanades deltagarna att utsättaett oskyldigt offer för upprepadsmärta, vilket motiverades med nationensbästa.Ledaren/auktoriteten representeradesav en forskare i vit rock,som oupphörligt uppmanade deltagarnaatt fortsätta med att ge offretelektriska chocker. (I själva verketgavs inga elchocker, men det vissteinte deltagarna, och offret ageradesom om det blev utsatt för smärta.)Under hela experimentet var del-”Det ärmänskligtatt manblir meremotionellnärplaceringengjorts.”tagarna medvetna om sina handlingar,dels genom en mätare somvisade hur mycket elektricitet somavgavs – och hur farlig denna varför offret, dels genom skriken ochprotesterna från offret, som varfastbundet i en stol. Milgram konstateradeatt mer än 60 procent avdeltagarna var beredda att utdeladen högsta och mest dödliga dosenav elektricitet även sedan offret slutatskrika och spelade medvetslös.teten. Han anser att det finns treförutsättningar som måste uppfyllasför att en individ ska kunna tillhöraen grupp: Personen i fråga identifierarsig med gruppen. Han/hon godkänner gruppensregler och normer. Personen accepterar gruppensledare.Även om ett placeringsbeslutfattas på rationella grunder är detmänskligt att man blir mind reratio nell och mer emotionell närplaceringen väl gjorts. En personkan känna intensiv glädje när prisetrör sig åt rätt håll och förväntansfulltavvakta nästa rörelse påmarknaden. Han/hon kan ocksåkänna sig arg, deprimerad och nervösnär utvecklingen inte blir somhan/hon tänkt sig och ängsligt bevakavad marknaden ska göra mothonom/henne närmast.Ju mer emotionell personen blir– upprymd och entusiastisk ellerstressad och pressad, desto mer benägenoch disponerad blir den atttappa sin självständighet, glida överi flockbeteende och göra som allaandra, det vill säga söka stöd ochty sig till en grupp likasinnade placerareoch följa ledaren för flocken.Människans flockdjurs beteende ärdjupt förankrat inom oss.Identifikationen med andragruppmedlemmar och acceptansav gruppens normer underlättas