13.07.2015 Views

Starka vinster men Japan oroar Bästa fonderna går ... - Aktiespararna

Starka vinster men Japan oroar Bästa fonderna går ... - Aktiespararna

Starka vinster men Japan oroar Bästa fonderna går ... - Aktiespararna

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PSYKOLOGISKOLAN FlockbeteendeILLUST RATION: TOBIAS FLYGAR50I detta nummer startar en ny skola i tre delar som handlar ombörspsykologi. Denna första artikel handlar om flockbeteendet påmarknaden. Andra delen beskriver motsatsen, det vill säga denenskilde investerarens psykologi. Sista delen belyser bland annatde psykologiska fallgroparna på börsen. Häng med och lär digförstå mekanismerna som styr börsutvecklingen!Flockens psykologiEtt studium av flockpsykologin behövsom man bättre vill försökaförstå marknadernas svängningar.Detta är ett område där traditionellekonomisk teori inte räcker till,eftersom enbart siffror inte kan förklararörelserna, och de tio senasteåren har psykologins inverkan påbörskurserna uppmärksammats ochaccepterats allt mer av ekonomer.En viktig orsak till detta är attvi under denna tidsperiod fått upplevatvå av de värsta börsnedgångarnade 100 senaste åren, vilka medall önskvärd tydlighet har visat hurstark den psykologiska påverkan ärnär flockbeteendet kan svepa framsom flodvågor över världens börser,med dramatiska kursrörelser somföljd.Att Riksbankens pris i ekonomitill Alfred Nobels minne 2002 gicktill Tvers ky och Kahneman för derasarbete inom ekonomisk psykologi,och de senaste årens kontinuerligtökande intresse för ämnet iden akademiska världen, är ocksåstarkt bidragande skäl till ett förändratsynsätt på psykologins påverkanpå börskurserna.Inställningen att människor är striktrationella varelser är dock fortfarandevanlig, och de ekonomiskamodeller som konstrueras i den akademiskavärlden i syfte att prognostiserahur olika marknader – aktier,räntor, valutor och råvaror – ska utvecklasig baseras ofta på antagandet”Människorharslutit sigsammani gruppersedanurminnestider.”Kursplan1. Flockbeteende2. Den enskildes psykologi3. Psykologiska fallgroparatt människor fattar beslut på strängtlogiska grunder.I dessa modeller existerar ingetflockbeteende. Psykologin inomflocken anses vara enbart summanav de rationella beslut varje enskildindivid fattar. Man utgår ifrån attmänniskor fattar beslut oberoendeav vad andra tycker och missardärmed det centrala i studiet avflockpsykologin, det vill säga atten flock är något annat än enbartden matematiska summan av dessbeståndsdelar och att den enskildeindividens beteende förändras genomflocktillhörigheten.Människor har slutit sig samman igrupper sedan urminnes tider. Ursprungligenvar det nödvändigt förden enskilde individens överlevnadatt tillhöra en flock eller en stam.Sannolikheten för att överleva ikamp mot andra rovdjur och naturensele<strong>men</strong>t minskade dramatisktnär de inte hade stöd och skydd avandra. Människors önskan att tillhöraen grupp likasinnade individerär alltså lika gammal som deras tillvaropå vår planet. Det är därför fögaanmärkningsvärt att människor äveni vårt moderna samhälle gärna slutersig samman i olika slags grupper. Attman känner sig accepterad och ärfullvärdig medlem i en ge<strong>men</strong>skapbidrar till en känsla av trygghet ochvälbefinnande.En enskild person är unik, ochatt förutse en individuell människasbeteende i en viss situation kan varasvårt – eller åtminstone förenat medstor osäkerhet. Å and ra sidan kanbeteendet hos en större grupp människori en viss situation prognostiserasmed relativt stor säkerhet. Omdet börjar brinna våldsamt i en lokaldär en större samling människorbefinner sig är det mycket sannoliktatt panik uppstår. Det krävs ingenstörre insikt i mänskligt beteendeför att dra slutsatsen att majoritetenförsöker komma ut genom dörren såfort som möjligt.Hur den enskilde individen betersig är däremot inte givet. Självbevarelsedriftenbjuder honom/henne att ta sig undan faran, <strong>men</strong>det kan ske på olika sätt. Den enskildeindividens beteende lärskifta mellan uttalad egoism ochhänsynslöshet till osjälvisk omtankeom andras välbefinnande– gränsande till hjältemod. Att deallra flesta mer eller mindre energisktförsöker ta sig ut ur lokalenfortast möjligt kan man dock varaöver tygad om.Ett antal människor i till exempelen biograf eller en nattklubbkan dock knappast kallas en flock.Snarare är de en samling enskilda

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!