Starka vinster men Japan oroar Bästa fonderna går ... - Aktiespararna

INTERVJU Michael Wolf14– Pengarna gör bättre nytta hosaktie ägarna än i banken. Jag troratt vi kan tjäna 15 procent på egetkapital om banken har 13 procenteget kapital. Med mer kapital minskaravkastningen på eget kapital.Vi kommer i längden inte att behövaha så mycket kapital som 13procent, men nu och fram till 2013är det bra att ha, med tanke på attfinanskrisen inte är helt över – sebara på Grekland och Portugal. Påsikt tror vi att vi snarare behöver 10procents eget kapital, där 7 procentär en bottenplatta vi aldrig får gå underoch som bygger på Basel 3-reglerna.De 3 procent enheterna upptill 10 procent är en säkerhetskuddeom det blir en ny finanskris.Swedbank har i stresstesternaräknat på vad en extrem situationi framtiden skulle betyda. Testetutgick ifrån att räntan stiger till 10procent, arbetslösheten ökar till 20procent och kronan devalveras med30 procent, och i detta fall skulleSwedbank under några år göra enförlust på 58 miljarder kronor. Detär ohyggligt mycket pengar, menenligt Michael Wolf skulle det ändåbara innebära att andelen eget kapitalminskar från 12 till 9,75 procent,alltså klart över de 7 procentsom lagen föreskriver.Alternativet till att återköpa aktierhade varit att satsa på tillväxtgenom att ta in nya kunder. Varförgör ni inte det?– I bankvärlden bygger vi värdegenom långsiktiga kundrelationer,och att jaga nya kunder för att växaoch vinna marknadsandelar är felsätt att skapa långsiktig lönsamhet.Det är klart att vi också vill växa.– Vi sparar 200miljoner kronorper år i lägrehyror på attflytta till Sundbyberg,sägerMichael Wolf,Swedbanks VD.BILD: FREDRIKSTEHN”Detfinns allanledningattvaraefterklok.”Jag ser att det finns 200 stora nordiskaföretag för vilka vi skullepassa som bankrelation, men detfinns inget egenvärde i att växa förväxandets skull.Swedbanks nya återköpsstrategikan bli omfattande. I dag har Swedbanken kärn kapitalrelation på14,9 procent, vilket något förenklatär eget kapital minus goodwilli förhållande till tillgångar utsattaför risk, vilka i Swedbank uppgårtill 519 miljarder kronor (av den totalautlåningen på drygt 1 000 miljarderkronor). Genom att minskakärnkapitalandelen från 14,9 till 13procent frigörs 9,8 miljarder kronor,som alltså ska användas tillaktieåterköp.Om banken, som förväntat, gören vinst på 13 miljarder kronor efterskatt betyder det att återköpen kanbli nästan lika stora under nästa år.Och om Michael Wolf gör verklighetav sin ambition om att Swedbankfrån och med 2013 ska ha ettkärnkapital på 10 procent lösgörs iett slag 30 miljarder kronor till ytterligareaktieåterköp. Detta skulleinnebära att Swedbank från i dagfram till 2013 kan återköpa hela 40procent av bankens aktier.Ni fick mycket kritik för förlusternai Baltikum. Hur befogadvar den kritiken egentligen?Världskonjunkturen föll ju tillföljd av att USA:s bostads obligationsmarknadhavererade, och detvar ju inte lätt för en svensk banki Baltikum att beräkna.– Det finns all anledning att varaefterklok. Man kan inte, som vi gjorde,låta utlåningen växa i betydligtsnabbare takt än ländernas BNP-tillväxt, för då skapas en tillväxtsom beror på de lånade pengarnaoch inte är verklig. Beroende på ettlands struktur kan det ha olika gradav belåning. Sverige, med trygghetssystem,har en helt annan säkerhetän länder som saknar sådana sy stem,och i länder som Sverige tål befolkningendärför en högre belåning.Baltikum hade ett svagt utbyggttrygghetssystem. I sådana länderska bankerna inte ha för hög belåning,och den måste framför allt finansierasgenom inhemsk inlåning.I mitten av 00-talet kom mer änvarannan utlånad krona i Balti kumut ifrån, vilket betydde att bankenhade en icke säkerhetsställd risk. Vitillät det ske och fick betala priset.I dag är relationen mellan inlåningoch utlåning nere på 1,4 gånger, ochdärmed är tryggheten i vår baltiskaverksamhet en helt annan.Baltikum verkar ha klarat krisenmedan den fortgår i Grekland ochPortugal. Vad beror det på?– Länderna där har gjort ettenormt jobb för att komma till rättamed underskotten och stärka konkurrenskraften.De har till exempelgjort stora neddragningar i den offentligasektorn och sänkt lönernamed 20–30 procent.Betyder dessa bespar ings programatt krisen är över? Troligen,men inte säkert. De kan ju vilja taigen det som förlorats och får då enför snabb återhämtning som ledertill hög inflation. Då är ländernatillbaka på den farliga vägen igen,eftersom inflation minskar konkurrenskraften.Men i grund och bottenär regionen på lång sikt intressant.ULF PETERSSON