Lantgårdens Bästa - Snellman

Anelma kör igång!Lantgårdens Bästa infoInom nötkedjan fanns mycket att diskutera.Nötuppfödare Erkki Roimela från Kalajokitillsammans med Pekka Taipale.bekanta sig med Snellmans verksamhet.Snellmans nötanskaffningsområde sträckersig numera ända till Kuopios närområden.Snellmans nötkedja var väl representeradpå utställningen, men vid avdelningen kundeman även bekanta sig med Snellmansspecialiserade Lantgårdens Bästa-svinkedja,som är känd för att använda finländskasvinraser och stora, fettfattiga och köttigasvin.Vinnare i producenttävlingenVid Snellmans avdelning pågick tre tävlingarunder utställningsdagarna. I producentutlottningenvann följande varsinLantgårdens Bästa-halare: Eino Niemenmaa,Esko Kauppinen, Tapio Perälä, LiisaHuhtala, Aulikki Jokinen, Jukka Jauhiainen,Timo Korri och Jukka Komulainen.Vinnare i den allmänna tävlingen, 50 eurospresentkort: Tommi Korkiakoski ochTatu Hämäläinen. Lantgårdens Bästa-familjespelet:Anni Tirkkonen, Pauli Kettunen,Kirsi Leppikorpi, Pentti Salmela, IrmeliAutio, Sanna Mäkelä, Asmo Luoma-Pukkila,Henna Mönkkönen, Pirjo Korhonen ochRiitta Leinonen.Temat för barntävlingen var att räkna hurmånga gånger ordet Anelma nämndes iLB-info nr 3. Rätt svar var 51 gånger. Blandde närmast rätta svaren lottades 10 överraskningsprisut: Lukas Häggblom, JuttaHukari, Sami Heikkinen, Mikko Partanen,Saku Heikkinen, Juuso Pesola, Ville Roimela,Olli Peltoniemi, Kerkko LinnarinneochTomi Kilpeläinen.HJ■ Nya Anelma har redan fått mångaanvändare. Under sensommaren öppnadesAnelmarättigheter och lösenordåt producenter som önskade vara medvid inkörningen av det nya programmet.De flesta basfunktionerna har redanöppnats för producenterna men vidareutvecklingenfortgår. Snart blir det bl.a.möjligt att ta del av likviduppgifternaelektroniskt via Anelma. Under höstenär avsikten att programmet skall tas ibruk i full skala i samband med de skolningstillfällensom vi ordnar åt våra producenteroch samarbetsparter.I oktober och november ordnar vi enserie skolningstillfällen i användningenav Anelma för både svin- och nötproducenter.Under skolningsdagarna kommervi att gå igenom de primära funktionernai Anelma och aktuella sakersom gäller producentsamarbetet. Undernöttillfällena ingår dessutom Nasevasom en del i programmet. Produktionsplanenoch djurlagret i Anelma skalluppdateras separat för varje besättningför att programmet skall fungera korrektvid produktionsuppföljningen. Föratt alla deltagare skall ha möjlighet attarbeta med uppgifter från egen gårdunder skolningstillfällena har vi reserveratlantbruks- och yrkesskolornas adbklassrumför ändamålet. Till varje tillfälletar vi emot deltagare från maximalt 15-20 besättningar. Fler tillfällen kan ordnassenare enligt behov.Anelma ger tillskott i likvidenUnder hösten kommer användningen avAnelma också att ge möjlighet till tillläggsprisi likviden. Separata Anelmatillägginförs för såväl svinbesättningarsom mjölk- och nötbesättningar. Detförsta Anelmatillägget tas i bruk redan ioktober i samband med reformeringenav kalvprissättningen. SvinbesättningarnasAnelma-tillägg kommer att ersättadet tidigare planeringstillägget. Mer infoom Anelmatilläggen ges under skolningstillfällenaoch i separata infobrev.Uppdateringen av informationen i denäldre Anelmaversionen upphör i oktober.Man kan ändå göra anmälningar ochfölja med slaktresultaten i gamla Anelmaända tills programmet stängs vid årsskiftet.TGSkolningstillfällen för svinbesättningar11.10 KAUHAVA, Suomen yrittäjäopisto, kl 11–1523.10 KAUHAJOKI, Suupohjan ammatti-instituutti,Kauhajoen maatalousoppilaitos, kl 11–1523.10 ILMAJOKI, Seinäjoen ammattikorkeakoulu, Ilmajoen maatalousyksikkö,kl 17.30–21.3030.10 JAKOBSTAD. Handelsläroverket, kl 17–21.Svenskt tillfälle.1.11 VASA, Svenska yrkesinstitutet, Gamla Vasa, kl 11–15. Svenskt tillfälle.Skolningstillfällen för nötbesättningar7.11 IISALMI, Savonia-ammattikorkeakoulu, kl 11–1519.11 JAKOBSTAD. Handelsläroverket, kl 17–21. Svenskt tillfälle.22.11 VASA, Svenska yrkesinstitutet, Gamla Vasa, kl 11–15. Svenskt tillfälle.26.11 MUHOS, Oulun seudun ammattiopisto, kl 11–1529.11 KANNUS, Keski-Pohjanmaan maaseutuopisto, kl 11–153.12 ILMAJOKI, Seinäjoen ammattikorkeakoulu, Ilmajoen maatalousyksikkökl 11–1512.12 KAUHAVA, Suomen yrittäjäopisto, kl 11–15Anmälningar tas emot av Johanna Sihvonen (044-796 6283, johanna.sihvonen@snellman.fi) och Lisa Ahlgtren (06-786 6375, lisa.ahlgren@snellman.fi). Förhandsanmälanbör göras senast en vecka före respektive tillfälle. Observera att förändringarännu kan förekomma i tidtabellerna. Uppdaterad lista över skolningstillfällen upprätthållspå Anelma (http://anelma2.snellman.fi).

Stigande spannmålspriserpressarnötuppfödningenFörnyad kalvprissättningträder i kraft i oktoberDen nya prissättningen för kalvar,som tas i bruk i början avoktober, belönar kalvens godatillväxt bättre än förut.Istället för tidigare två klasser för prissättningenav traditionella förmedlingskalvaruppdelas priset nu i tre klasser på basenav kalvens dagstillväxt, PLUS-, NORMALochMINUS-klass. Priset för normal-klassenfungerar som kalvens LB grundpris,som sedan justeras på basen av kalvensdagstillväxt antingen uppåt eller nedåt.Priset för mjölkkalvar motsvarar ett prisför “kalvens liv” och fungerar samtidigtsom grund för prissättningen av störrekalvar. Mjölkkalvarna förmedlas vid 10–28dygns ålder.Anelma-tillägg i brukFör kalvförmedlingen tas också ett heltnytt Anelma-tillägg i bruk. Vi betalar 5 €Kalvensvikt, kgKoefficient, €/tillväxt-kg

Högklassigt ensilagelönsam satsningBalans mellan kraftfoder och ensilage■ Det ena året är inte det andra likt. Förraåret blev ensilageskörden svag och detvar på många håll brist på grovfoder. Dåfrågade man sig “hur högt kan man lyftakraftfoderprocenten i ufodringen av nötkött”.Nu har vi istället en situation därstörsta delen av besättningarna fått en acceptabeleller till och med mycket god ensilageskörd.Däremot har spannmålsprisetstigit kraftigt under de senaste månaderna.Priset för spannmålsbaserat kraftfoderkommer sannolikt att stiga även i fortsättningen.Nu är det på sin plats att övervägaom det vore skäl att sänka kraftfodernivåni utfodringen och ersätta spannmålet medensilage.D-värdet en viktig mätare förensilagets kvalitetDen viktigaste enskilda mätaren av ensilagetsutfodringskvalitet är D-värdet, dvsandelen smältbart organiskt material itorrsubstansen (%). Ensilage som ges tillköttnöt bör ha ett D-värde på 68–71. Nötsom utfodrats med ensilage som skördatstidigt har i utfodringsundersökningar vuxitbättre än nöt utfodrade med senare skördar.I inhemska undersökningar har man uppnåttt.o.m. 1100 grams dagstillväxt hos tjurarmed enbart ensilageutfodring. I praktikenär det ändå vanligtvis förnuftigare attäven använda kraftfoder för att tillväxtmålensäkert ska uppnås. Med ensilage avgod kvalitet (D-värdet över 67, råproteinandelen12–17 %, fodrets förvaringskvalitetgod) kan man med måttliga mängderkraftfoder (ca 25–40 % av torrsubstansen)uppnå goda tillväxtresultat (för tjurar avmjölkras 1200–1300 g dagstillväxt). Närman har tillgång till ensilage av god kvalitetger kraftfodertillskott vanligtvis en mycketliten ökning i tillväxt. När ensilagets smältbarhetförsämras lönar det sig att användamer kraftfoder.På besättningsnivå bör utfodringen avköttnöt gå hand i hand med åkerodlingen.Om besättningen har rikligt med areal förvallodling lönar det sig att satsa på att förbättraensilagets kvalitet och därigenomöka avkastningen och minska på mängdenkraftfoder. Det lönar sig dock inte att strävaefter ett D-värde på mycket över 70,eftersom det kan leda till att skördenivånblir liten och ensilagets proteinnivå stigeronödigt högt.Om besättningen har tillräckligt med arealför vallodling och det inte längre lönar sigatt försöka förbättra ensilagets kvalitet ären ökning av den egna foderspannmålsproduktionenett vettigt alternativ. Omodlingsarealen däremot är en begränsandefaktor, lönar det sig inte att maximera ensilagetssmältbarhet, utan det är vettigastatt sträva efter en något lägre smältbarhetmen större skörd samt att använda merkraftfoder i utfodringen.Egen spannmål eller industrielltallfoder?Nötboskapens tillväxtresultat är på sammanivå vid utfodring med allfoder somvid användning av gårdens egen spannmål,så länge mängden kraftfoder och näringsvärdenaär på samma nivå. Egen spannmålär däremot att föredra pga lägre pris. Sålänge man använder måttliga mängderkraftfoder uppnår man samma produktionsnivåmed enkel spannmålsutfodringsom med allfoder,Spannmålens energivärde uppskattas medhektolitervikt. En lätt spannmål innehållerförhållandevis mer fibrer och mindrestärkelse. En lättare spannmål måsteanvändas i större mängd för att uppnåsamma tillväxtnivå. När hektoliterviktenför korn och havre sjunker 10 kg, tvingasman använda 5–10 % större mängder. Manmåste också ta i beaktande att när kornetshektolitervikt överstiger 62 kg förbättrasinte dess energivärde längre, utan sammafodervärde används för all korn som överstigerdenna nivå.Olika förvaringsmetoder för spannmål(torkning, förvaring av hel eller krossadspannmål, lufttät förvaring) har ingen inverkanpå köttnötens tillväxtresultat. Valetav förvaringsmetod kan göras på andragrunder än de utfodringsspecifika. Processeringenav spannmål (expander, pelletering,rostning mm.) har i undersökningarLantgårdens Bästa infoheller inte visat sig ha några märkbarafördelar för utfodringen av idisslare. Grovmalning och krossning är tillräcklig processeringav foder för nötdjur.Proteintillskott ingennödvändighetOm man använder ensilage av god kvalitetsom grovfoder för över ett halvår gamlaköttjurar är det onödigt att ge ytterligareproteintillskott. Proteintillskottet kan förbättranötdjurens tillväxt, om grundfodretär av dålig kvalitet och djurens tillväxt därförlångsam, speciellt om ensilagets smältbarhetär svag. Om man istället använderhelsädesensilage eller hö som grovfodervid utfodringen av tjurar förbättrar proteintillskottettillväxten en aning. Däremotser det inte ut att finnas något skäl att användaproteintillskott om ensilaget är avgod kvalitet.Resultatet av proteintillskott är beroendeav djurets ålder. Unga nöt (djur under 6månader) har nytta av tillskottet, eftersomvåmmikrobernas proteinsyntes i den åldernännu inte räcker till för att fylla djuretsbehov av proteiner. Efter 250–300 kglevande vikt fyller mikrobsyntesen en växandetjurs proteinbehov. Proteinfodertillskottkan ha en positiv inverkan på köttnötenstillväxt även då,om kraftfodrets andelav foderportionen ärliten (25 % eller mindre).Arto HuuskonenMTT/Husdjursproduktionsforskning

Egenkontroll på svinbesättningenLant- och skogsbruksministerietsförordning 134/2006 träddei kraft för svinbesättningars delden 1.3.2007.Martti Hassila visar upp den blankettmodell,som ETU-svinexpertarbetsgruppenhar utarbetat till hjälp för beskrivningenav egenkontrollen. Även besättningens veterinärkan stå till hjälp vid sammanställningen.I egenkontrollen ska åtminstone följandeåtgärder redovisas, i den mån de rör primärproduktionen:1) renhållningen avutrymmen, anläggningsbehållare, burar,transportfordon och djur, 2) uppföljningenav kvaliteten på behållare för foder ochvatten, 3) bekämpning av skadedjur, 4)avfallshantering, 5) säkerhetsåtgärder gällandedjurtrafik, 6) användning och förvaringav tillsatsämnen i foder, djurläkemedel,växtskyddsmedel, gödslingspreparat,biocider och farliga kemikalier.I samma förodring stadgas även att informationom slaktdjur ska förmedlas tillslakteriet före slakt. En del av dessa uppgifterska förmedlas skriftligen och för endel räcker det med elektronisk förmedlingsom en del av hälsovårdssystemet ellerannat system. Mer information om dettai kedjeinformationsartikeln.ETU-svinexpertarbetsgruppen har utarbetaten blankettmodell som hjälp för beskrivningenav egenkontrollen. Som grundför blanketten står Valios och Pro Agrias(Maaseutukeskusten liitto) blankett förmjölkbesättningars egenkontroll. Blankenfinns tillgänglig på Sikavas första sida underifrågavarande nyhetsinlägg samt underrubriken anvisningar (www.sikava.fi). Snartär det möjligt att även spara en beskrivningav egenkontrollen som en dokumentbilagai Sikava. Innan dess ska den sparasi elektronisk form på egen maskin ellersom pappersutskrift, så att den kan visasupp vid möjlig granskning.Besättningens veterinär och den förhandsifylldamodellen av egenkontrollblankettenkan stå till hjälp vid utarbetandet av egenkontrollbeskrivningen.Endast besättningensnuvarande verksamhetsrutiner fyllsi blanketten. Ifyllnaden av blanketten tarca 10–30 minuter i anspråk beroende påbesättning. Blankettens uppgifter behöverendast ändras när det sker förändringar ibesättningens rutiner.Martti HassilaLB fältchef, Oy Snellman AbKedjeinformationvia Sikava och Naseva■ Livsmedelssäkerhetsverket Evira hargett skilda instruktioner för tillämpningenav kraven på information från livsmedelskedjan,eller den sk. kedjeinformationen,som träder i kraft den 1.1.2008 för svinoch sannolikt 1.1.2009 för nöt.Anvisningarna sätter specifika krav påslaktdjurs hälsotillstånd och att informationom medicinering förmedlas till slakteriet,hur ifrågavarande uppgifter granskasvid slakteriet och vidareförmedlas tillgranskningsveterinären. Veterinären skaå sin sida ta uppgifterna i beaktande vidköttbesiktningen. Det finns också ansvisningarför responsen till besättningarna.Inom Sikava och Naseva är man till störstadel redan förberedda på de nya kraven påkedjeinformation. Kedjeinformationenförutsätter att besättningen har förhandsuppgifterom besättningens allmänna djurhälsosituationoch -hälsovård, däriblanduppgifter om vilken veterinär som skötergården. Dessa uppgifter finns redan sammanställdaför de besättningar som hörtill Sikava och Naseva. Besättningar sombefinner sig på den nationella nivån ochredan har skött om dessa uppgifter kanlätt förmedla nödvändiga uppgifter elektroniskttill slakteriet på förhand.Kedjeinformationens krav på förmedlingenav köttgranskningsuppgifter mellan slakterietoch besättningen samt möjlighetenatt förmedla uppgifter om medicineringoch vård genom Sikava / Naseva kräverfinslipning. Hälsovårdsregistret utvecklasför närvarande i snabb takt. Färdighet förovannämnda egenskaper i Sikava och Nasevaväntas bli klara under hösten 2007.Vid årsskiftet behövs aktiva satsningar avproducenterna för att mata in uppgifteri medicinerings- och vårdbokföringssystemet,så att registret senare på önskatsätt ska hjälpa producenten att möta deutsatta kraven. Vi kommer att informeravåra producenter mer i kedjeinformationsfråganvartefter verksamhetsmallarnaklarnar.Snellmans producenter har genom denelektroniska producenttjänsten Anelmaredan nu tillgång till regelbundet uppdateradeslaktdjursrapporter. I svinrapportenframkommer kvalitetsklassificering ochköttgranskningsuppgifter för besättningensdjur. Nötrapporten ger uppgifter omslaktdjursklassificeringen och mängdenkasserade kilon.MH

Foderkostnaderna stigerHöjda priser men tuffare effektivitetskravLantgårdens Bästa infoDe stigande foderpriserna sätter presspå svinnäringen. Snellman höjer preliminärprisenrejält inför nästa år. Snellmanspreliminära LB-grundpris för januari 2008är satt till 1,45 € ± 5 c/kg.På varje enskild besättning kan man beräknade höjda foderprisernas inverkan pålönsamheten. Inverkan varierar en del påbasen av produktionssystem och fodertillgång.I dagens läge är det mycket viktigt atthålla högklassigt djurmaterial och att optimerautfodringen. Med rätt foderbalanskan utfodringsförlusterna minskas.Svinköttets bidrag och rörliga kostnaderFortfarande är det mycket lönsamt att utnyttjade bästa svinens potential via uppfödningtill högre slaktvikter. Risken förminusbidrag är störst för små svin på 80kg eller mindre. Hög köttighet däremotbetyder förutom högre avräkningspris attdet åtgår mindre energi (foder) till fettproduktionen.Finländska svinraser är idagallt mer konkurrenskraftiga med tanke påen lönsam svinproduktion. TGSvinens foderutnyttjande i fokus■ Foderförbrukningens inverkan på svinbesättningenstäckningsbidrag ökar i taktmed att foderpriset stiger. En stor del avgödsvinsproduktionens rörliga kostnaderutgörs av svinfodret och eftersom prisetpå huvudråvaran, spannmålen, har stigit nupå hösten är det ännu viktigare än tidigareatt optimera foderanvändningen i relationtill djurens behov.Också i valet av tillskottsfoder är det viktigareän tidigare att granska deras verkligautfodringsvärdet, dvs vad som är den verkligaanvändningsmängden i foderblandningenefter optimeringen. Fodret meddet billigaste kilopriset kan i optimeringenvisa sig vara det dyraste alternativet.Vid felaktig optimering går överloppsmängdenspannmålsenergi förlorad i ökadfettbildning, vilket även sänker kilopriset iInverkan av stigande foderpriser på slaktsvinens bidrag för eget arbete och satsat kapitalvid olika slaktvikter (59 % köttighet). I exemplet har fodrets genomsnittspris (spannmål +koncentrat) stigit med 50 €/ton och smågrispriset är oförändrat. Stöd ingår ej.Inom parentes anges bidrag vid oförändrat producentpris. Största minusbidrag uppkommeri första hand vid mindre slaktvikter.Kom ihåg! Högklassigt djurmaterial är grundenför effektiv svinproduktion.takt med att kroppens köttighet sjunker.Inverkan av en köttprocent på en 90 kilosslaktkropps avräkningspris är ±2,70 €.Förutom fettbildningen förlängs högst antagligensvinens tillväxttid och därför försämrasfoderutnyttjandegraden ytterligare(fe/tillväxtkg).Slaktsvinsuppfödningspartiernas uppföljninghar visat att foderutnyttjandegradenmellan olika besättningar varierar medmellan 2,5 och 3 fe/tillväxtkg. Att produceraen fet slaktkropp både ökar kostnadernaoch minskar avräkningspriset. Medrätt utfodring, optimerade uppfödningsförhållandenoch yrkeskunnig skötsel kandessa faktorer, som försämrar täckningsbidraget,minimeras samtidigt som manhöjer avräkningspriset.Även inom smågrisproduktionen höjer foderprisstegringenproduktionskostnaderna.På de gårdar, där det finns möjlighet tillförbättringar i antalet smågrisar per sugga,har en ökning av antalet sålda grisar ändåstörre positiv inverkan på täckningsbidragetän foderpriset. Det för lönsamhetenkritiska antalet smågrisar varierar gårdsvis,men är nu högre än tidigare.Täckningsbidraget producenten får frånsvinen är alltid skillnaden mellan två faktorer:resultatet = inkomster-utgifter. PåSnellman arbetar vi för närvarande för atthöja producentpriset, vilket ändå kräveratt hela slutet av kedjan anpassar sig efterden uppkomna situationen. Inga delar avden inhemska köttproduktionskedjan harlängre råd att tumma på effektivitetskraven.MHFoderutnyttjandegradfe/tillväxt-kgSpannmålsförbrukningkg80% av feFoderspannmålskostnadInbesparingc/kg, €/gödsvinsplats3 228 41,04 0 02,75 209 37,62 +3,7 +10,262,5 190 34,20 +7,4 +20,52Foderutnyttjandegradens inverkan pågödsvinsproduktionskostnaderna närspannmålspriset är 180 €/t. Tabellen visarinbesparingspotential vid optimerad utfodring,gott djurmaterial, goda uppfödningsförhållandenoch skötsel.Slaktvikt 93 kg, uppfödning från 30 kg till125 kg levande vikt.

Handelskedjorna prioriterarleveranssäkra aktörerTillgången på råmaterial en viktig förutsättning■ Ännu för 15 år sedan var Snellman ettganska okänt produktmärke utanför Österbotten.Idag känner över 97 % av konsumenternatill Herr Snellman, vars produkterfinns i såväl det östraste Siwa som detnordligaste K-Market.De senaste åren har fört med sig storaförändringar för den finländska livsmedelsförsäljningen.Inga arméer av försäljarekör längre landet runt för att bjuda ut sinaprodukter till butikerna, utan hela Snellmansförsäljning till detaljhandeln skergenom tre försäljningschefer, som har tvåförsäljningssekreterare och en liten grupptelefonförsäljare till sin hjälp.– Försäljningsarbetet har effektiverats såatt den största delen av alla beställningaranländer helt elektroniskt till oss och behandlasautomatiskt av datorer både vidbutikerna och i vår ände, berättar Snellmansförsäljningschef Hannu Nikkanen.Kedjebunden handel ochkoncentrerade inköpDen finländska detaljhandeln är mycketkoncentrerad. De två största aktörerna– S-gruppen och Kesko – behärskar över80 % av hela marknaden. Så gott som varjedetaljhandel hör till någon kedja. Kedjornahar koncentrerat sina inköp till enskilda25%202520inköpsorganisationer, som sköter prisochsortimentförhandlingarna å butikernasvägnar.Långa sortiment- ochprisavtalsperioderProduktpriser och -sortiment bestäms förförhållandevis långa tidsperioder. Prisernakan vara i kraft t o m 4 månader åt gången.Produktförhandlingarna hålls vanligtvisflera månader på förhand.– Detta är en mycket krävande situation,eftersom vi i värsta fall kan hamna att görabeslut 6–8 månader i förväg gällande enskildaprodukters pris och tillgänglighet,beskriver Hannu Nikkanen. Det hjälperinte att man säljer en del av djuret, utanman måste lyckas sälja alla kroppsdelar tillbästa möjliga pris.Inom färskkött finns två tillvägagångssätt.Konsumentpackat kött har vanligtvis 2 –4månaders försäljningsperioder. Om leverantörenhär vill göra förnuftiga prisförändringarmåste man identifiera marknadsförändringari ett mycket tidigt skede.Bulkkött säljs i sin tur till handen till dagspris.Med dagspris kan man reagera snabbtpå marknadsvariationer, men bulkköttetsandel av hela försäljningen är mycket liten.25%20Råvarutillgången en förutsättningför leveranssäkerhetenAtt kunna förutspå råvarutillgången ärmycket viktigt.– De stora handelskedjorna uppskattarframför allt att leverantören kan uppvisaleveransförmåga och -säkerhet. Ibland kandessa två utgöra de viktigaste kriteriernaför att platsa i sortimentet, säger HannuNikkanen. Det är också viktigt att i förhandkunna identifiera olika förändringarsom inverkar på priset, eftersom det integår att justera priset i en handvändning.Herra SnellmansproduktnyheterframgångsrikaProduktnyheternas steniga resa tillbutikshyllan har många gånger börjatredan flera år före lanseringen. Årligenlanseras en otrolig mängd produktnyheterpå marknaden, men endast enliten del av dessa når butikshyllan. Detär heller inte många av dem som blirförsäljningssuccéer.– Man måste kunna berätta för centralorgansiationensinköpare varfördet lönar sig för just dem att satsa påifrågavarande produkt och bygga uppproduktens marknadsföring så attprodukten når fram till konsumentensinköpsvagn, säger Hannu Nikkanen.I det spelet klarar sig endast debästa produkterna.151050Inom helköttspålägg varSnellmans marknadsandelca 23 % i augusti,vilket var en aning lägreän marknadsledaren.151050Inom leverprodukter var Snellmansmarknadsandel ca 30 % iaugusti (2. plats). Inom leverkorvvar andelen ca 23 % och inomleverpastej var Snellman klarmarknadsledare med en andelpå ca 90 %.151050Inom paketerat färskköttvarierar andelarna mer enligtsäsong. På årsnivå är vårandel 15–16 %. Snellman ären av de tre största leverantörerna.Herr Snellmans produktnyheter harklarat sig mycket bra de senaste årenoch flera av dem har varit bland debäst säljande i sin produktgrupp. Skivadleverkorv och Tunn tunna-produkternaär några exempel på framgångsrikaprodukter.HJLäs mer om höstens nya produkterpå nästa sida!10

Lantgårdens Bästa infoJakobstad3215Organisationsförändringar:Ny slakttrafikant i MellerstaÖsterbotten och Savolax4LB Nöt1. Pekka Taipale 0500-265 6352. Mårten Lassfolk 044-7966 5453. Peter Björk 0500-263 9964. Jarmo Niemelä 0500-369 5975. Eero Sallinen 0400-384 180Antti Sallinen 040-5543 6216. Jouni Vanhatalo 044-7966 531Vesa HihnalaLB fältchef044-796 6345Matti KastarinenLB fältrepresentant0500-263 995LB Svin6Martti HassilaLB fältchef(06) 786 6344, 044-796 6344■ Transportföretaget Mauri Takanenky (Mauri och Jukka Takanen) från Kannusbörjade transportera slaktdjur för Snellmanfr.o.m. 15.9.2007. Mauri och JukkaTakanen har tidigare transporterat slaktdjurför Pouttu. Transportföretaget har tvåbilar och två utomstående chaufförer.Mauri och Jukka Takanen kommer i samarbetemed Snellmans områdesrepresentanteroch den övriga primärproduktionspersonalenatt sköta ett mycket viktigtområde för nötanskaffningen. Trafikanternakommer att sköta slakttransporternainom Mellersta Österbotten och i ÖvreSavolax tillsammans med Eero och AnttiSallinen.Transportföretagaren Esko Viitalafrån Ylivieska har avslutat sin långa karriärsom privat trafikant. Esko har verkat somSnellmans avtalstrafikant i närmare 20 åroch dessförinnan arbetade han som djurtransportörett tiotal år. Trots att transportföretagandetupphör för Eskos delkommer han möjligtvis att stå till tjänsti djurtransportuppdrag även i fortsättningen.LB produktchefen Johanna Lindvallhar beslutat att stanna hemma på vårdledigtmed sitt barn och har sagt upp sig frånsin tjänst på Snellman.Reijo LintulahtiLB svinkonsult044-796 6542LB KontoretMona JulinLogistikchef(06) 786 6343, 044-796 6343Brita WiikLikvidansvarig(06) 786 6323Lisa AhlgrenAnmälningssekreterare(06) 786 6375Ronny SnellmanDjurförmedlingsplanerare(06) 786 6331, 044-796 6331Tomas GäddnäsDirektör för primärproduktionen(06) 786 6342, 044-796 6342e-post:fornamn.efternamn@snellman.fiOy Snellman AbGranholmsvägen 1 B68600 Jakobstadtel * 06 786 6111fax 06 786 6184anelma@snellman.fiHöstens nya produkter:Flamberade påläggoch vikta skivorFlamberade charkprodukterEn spännande ny smakvärld finns nu tillgängligför var och en! Dessa aromatiskacharkprodukter med mjuk smak är tillverkadeav bästa råmaterial – mör skinka,kalkonbröstfilé och nötstek. Flamberingenlyfter köttets egen smak på ett ypperligtsätt.Tunn tunna produkterna förnyasHerr Snellman har vikt de tunn-tunna skivornavackert i förpackningen. Tack vareden nya skivningsmetoden lösgörs skivornaenkelt från varandra. Därtill är påläggenmed sin inbjudande uppläggning trevligaatt servera direkt ur asken. Vikta skivormärkningenpå förpackningen berättar omnyheten.Det som är gott ska också vara enkelt!Delikatessortiment från världenHerr Snellman erbjuder i höst även ett alternativför konsumenter, som efterfrågarmer exotiska produkter.Några av de mest uppskattadeutländska delikatesserna kommer därmedatt ingå i Herr Snellmans sortiment. Tillurvalet hör bl.a. Parmaskinka, Chambellesalamioch Tomat-basilikamedwurst.11

120865