Uppslagsdel i MattebankenI slutet av boken finns Mattebanken med en begreppslista där elevernalätt kan slå upp matematiska begrepp och få dem förklarade. Mattebankeninnehåller även formler, facit och en tipsdel. I boken finns häroch var ett ”tjuvkiksöga” som hänvisar till tipsdelen där eleverna fårförslag på hur de kan tänka för att lösa uppgiften.Utvecklad samtidigt med de nya kursplanernaUppdrag Matte är utvecklad parallellt med de nya kursplanerna i matematik,vilket självklart märks tydligt i innehållet. Exempelvis finns det mångamuntliga övningar för att eleverna ska kunna resonera kring matematikenoch olika lösningar. Vi lyfter också fram begreppen, dels genom att påteorisidorna tydligt presentera de begrepp som förekommer i kapitlet,dels i begreppslistan med förklaringar längst bak i boken.Dessutom är ju hela boken full av övningar och uppdrag som visarpå vad man kan ha för användning av matten i livet!BESTÄLL GÄRNA SÄRTRYCK HOSKUNDSERVICE PÅ 08-690 93 30.Vad säger forskning, rapporteroch myndingheter?Det blir allt tydligare att dagens elever vill vetanyttan med matte för att känna sig motiverade.Bland annat säger Matematikdelegationenatt det är viktigt att lyfta fram syftet medmatematiken och att använda tillämpandematte i undervisningen. Matematik i ett sammanhangväcker ett helt annat intresse än teoretiskaresonemang.Det blir också allt tydligare att man börvariera uppgifterna om man vill få en djupareförståelse istället för mekanisk inlärning. Detpåpekar bland annat TIMSS-rapporten.Detta och mycket annat – till exempel vadde nya kursplanerna för matematiken kommeratt fokusera på – har vi tagit fasta på när viutvecklat Uppdrag: Matte. Därför är serien intebara en inspirerande nyhet. Du kan också kännadig trygg med att du får ett innehåll som liggerhelt rätt i tiden.Så här är ett kapitel upplagt:BASAVSNITTStartuppslagFörst i kapitlet kommer en lättsam övning medkoppling till kapitlets innehåll. Sedan får elevernagöra en enkel självskattning och en fördiagnosinför starten. Slutligen ges exempel på vad mankan ha för nytta av de olika mattemomenten.Eleven väljer<strong>UPPDRAG</strong>Här ställs eleverna inför olikauppdrag som de ska lösa. Påvägen behöver de skaffa signya matematikkunskaper.Uppgifterna är färre än i Räknapå, men mera omfattande.Det matematiska innehållet ärdetsamma i båda spåren.TEORIAll teori presenteras samlad påblå sidor mellan Uppdrag ochRäkna på. Korta exempel ochförklaringar på ett ställe ger brauppslagssidor. Både Uppdragsspåretoch Räkna på-spårethänvisar hit.Eleven väljerRÄKNA PÅHär serveras matematiken påett välbekant sätt, men medstor variation – om man inteförstår en uppgiftstyp hjälperdet inte med ännu fler som serexakt likadana ut. Sidorna harlugn layout för att inte ta fokusfrån uppgifterna.6
Många exempel på vad matten kan användas tillMatte är viktigt, och det vill jag att eleverna ska få möjlighet attupptäcka. Därför är det en fantastisk möjlighet att få göra enmatematikbok med många exempel på vad matten används till.Något som ligger mig som språkvetare varmt om hjärtat,är tilltalet. Ofta är språket i matteböcker lite distanserat ochformellt. Därför har vi ansträngt oss för att få ett personligttilltal som engagerar eleverna.Jag tror Uppdrag: Matte kommer atthjälpa läraren att motivera eleverna,genom nya infallsvinklar på vad matte äroch hur man kan jobba med den.Variation i frågeställningarna ger djupare förståelseJag har jobbat med ett antal bra läromedel men tycker absolutatt det går att göra dem ännu bättre, framför allt när det gällervariation i frågeställningarna. Det är först när eleverna utmanasatt tänka efter, inte bara träna samma sak, som den djupaförståelsen kommer. Därför växlar vi sättet att fråga och varvarmed såväl muntliga övningar som minilaborationer.På det sättet får läraren hjälp attvariera undervisningen och tillgodosefler elevers behov.I de nya kursplanerna är det muntligamer i fokus. Genom att träna på attförklara och prata matematik får man inbegreppen. Det är en viktig del avmatematiken.Olga Wedbjer Rambell, högstadielärare imatematik och engelska samt med exameni modern svenska.Magnus Hansson, högstadielärare i matematikoch NO samt ansvarig för en matematikverkstad.FÖRDJUPNINGSAVSNITTDIAGNOS 1 & 2När eleverna klarat av basavsnittet devalt kommer Diagnos 1 som framförallt är till för att de ska känna att delärt sig en hel del. Klarar eleven inteDiagnos 1 finns ett kort repetitionsavsnittatt ta till.Diagnos 2 är lite tuffare och efterdet går eleverna vidare och väljervilket fördjupningsspår – Uppdrageller Räkna på – som de vill arbeta i.Eleven väljer<strong>UPPDRAG</strong>De som gjort Diagnos 2 kanfortsätta med Uppdrag Djup därsvårighetsgraden successivt ökar.R E P E T E R ATEORI S. 48–511. a) Multiplicera 5 och 7b) Räkna ut differensen av 38 och 172. Räkna med överslagsräkning:a) 212 + 393 – 402 b) 7,2 · 5,93. a) 150 + = 375 b) 45 = 54. Hur många äpplen för 3 kr styck kan du köpaför 30 kr?5. Vad blir produkten av 500 · 0,02?a) Något större än 500b) Något mindre än 500c) Mycket större än 500d) Mycket mindre än 5009. Skriv talen i storleksordning:20 · 0,5 40 · 0,1 80 · 0,3 50 · 0,410. a) 9 + 4 · 2 b) 24 – 16 411. I vilken ordning ska du prioritera ett tal medsubtraktion och multiplikation?12. Du köper 2 kg apelsiner för 20 kr/kg ochdessutom ett äpple för 3 kr. Vad får du betala?13. a) 12 + 3 · 4 – 7 b) 6 · 3 – 28714. Vilka av talen är delbara med tre?16 39 8715. Skriv upp de fem första positiva talen som ärdelbara med 2.18. Skriv talen som en multiplikation med hjälp avfaktorer:a) 15 b) 27 c) 4019. · 0,5 = 25 30 · = 2420. På en friidrottsdag deltog 185 elever från åk 7,205 från åk 8 och 207 från åk 9.a) Räkna med överslagsräkning ungefär hur mångaelever som var med på idrottsdagen.b) Räkna ut exakt hur många elever som var med.21. I stafetten var klass 7a snabbast. I genomsnitt hadevarje elev 0,3 sekunder bättre tid än eleverna i klass7b. 20 elever var med i tävlingen från varje klass.Hur många sekunder snabbare var 7a än 7b?22. Faktorisera 100 på två olika sätt. Den ena lösningenska vara med tre faktorer.25. a) 40 · 0,5 · 2 b) 80 · 0,1 + 1226. Hur många varv sprang eleverna på löparbanansom är 400 meter lång om de skulle springa 2 km?2 7. Hur långt sprang de tre klasserna i åk 7 totalt istafetten, om 20 elever från varje klass deltog ochvarje löpare sprang 60 meter var?28. Faktorisera talen:a) 45 b) 90 c) 12029. a) 80 · = 40 b) · 0,1 = 830. a) 25 + 3 · 3 – 7 b) 28 – 18 3 + 3 · 431. a) 15 · 6 b) 15 + 15 + 15 + 15 + 15 + 1532. 13 fick Joel som svar till: 3 + 4 · 3 – 8R E P E T E R ASAMMANFATTNINGVi avslutar kapitlet med ensammanfattning med enklasjälvtestfrågor.6. a) 30 · 0,5 b) 50 · 0,1 c) 60 · 0,216. Vilka av talen är delbara med 5?45 109 260Ett tal som är kan delas i ett annat tal kallas delare.T.ex. är 6 delare till 12 eftersom 12 är 2.6a) Vad tror du han gjorde för fel i sin uträkning?b) Vilket är det rätta svaret?TAL ETT7. Apelsinerna kostar 20 kr/kg. Vad får du betala för:a) 2 kg apelsiner?b) 0,7 kg apelsiner?8. a) 70 · 0,3 b) 80 · 0,4 c) 40 · 0,6621 7. Vilken faktor saknas i uppgifterna?a) 7 · = 42 b) · 9 = 3624 kan faktoriseras som 3 · 8, men även som2 · 12 eller 2 · 3 · 423. Vilka tal är delare till talet 24?24. 12 · 6 = 72. Vad blir:a) 12 · 5 b) 13 · 633. Vilken av faktoriseringarna är felaktig?a) 45 = 15 · 3 b) 45 = 3 · 3 · 5 c) 45 = 3 · 2 · 834. Två av talen är delbara både med 2, 3, 5 och 10.Vilka?6320 30 40 50 60TAL ETTRepetera tar upp basmomenten igen. Möjliggör ett nytt tillfälle för att befästaEfter Repetera väljer eleven mellan Uppdrag eller Räkna på Djup. Behövs merRÄKNA PÅDe som gjort Diagnos 2 kanfortsätta med Räkna på Djup därsvårighetsgraden successivt ökar.Eleven väljer7