UPPDRAG MATTE - Liber AB

– ett steg mot bättre NO-kunskaperFrån och med våren 2010 blir de nationella proven i NOobligatoriska. Vad var egentligen syftet med dem och hurska man som lärare använda dem? Vi ringde upp KarinBårman som är ansvarig för de nationella proven i NOpå Skolverket.– Syftet med de nationella proven är att bedömningsgrundernaska bli så enhetliga som möjligt över landet, men också att höjakunskapsnivån i NO, berättar Karin Bårman.– En av de allra viktigaste delarna är bedömningsmatrisen.Dels för att stödja läraren i sin bedömning, dels för att göradet tydligt för eleverna vad som krävs för de olika betygen.Ibland stirrar sig eleven blind på poängen, menar Karin Bårman,men med bedömningsmatrisen kan läraren motivera elevenskunskapsnivå och betyg på ett helt annat sätt än tidigare. Tillexempel hjälper det inte att ha MVG på vissa delar om maninte uppnått G på andra. Då får eleven helt enkelt inte godkänt– kunskaperna ska ju täcka hela kursplanen.– Forskningen visar tydligt att det är viktigt att eleverna intebara får ett betyg utan också en återkoppling på vad de kan ochinte kan, för att de ska komma vidare i sin kunskapsutveckling.En bra idé är att använda bedömningsmatrisen i utvecklingssamtaloch utifrån den diskutera elevens kunskapsprofil. När elevernaförstår vad som förväntas av dem blir det lättare att ta ansvarför sin kunskapsutveckling.– Många lärare arbetar redan på det viset, men genom att viär tydliga med vilka kunskapskvaliteter inom NO som är viktiga,underlättar vi för alla lärare att få med de tre aspekterna i sinundervisning. Klassens resultat på de nationella proven kommerockså att tydliggöra om alla NO-kvaliteter funnits med i undervisningen.– Lärare som vill förbereda sin undervisning för de nationellaproven kan studera förra årets prov på webben. Efterhand kommervi också att lägga ut en bedömningsstödsbank med såväl laborativaprovuppgifter som argumentationsuppgifter. Det ger juockså läraren idéer till att kunna hitta på egna uppgifter.– Elever som vill förbereda sig kan också titta på förra åretsprov för att se strukturen. Men rent allmänt handlar det inte omdetaljkunskaper utan om att kunna använda de kunskaper manredan har, en sorts medborgarkompetens. För de högre betygenkanske man ska fräscha upp kunskaperna lite, men förhoppningsviskan man redan de stora dragen, det som efterfrågas iuppgifterna, avslutar Karin Bårman.Spektrumförfattare fick undervisningspris.Vi är väldigt stolta att Susanne Fabricius, lärare i biologioch kemi, tilldelades undervisningspriset i biologi tillSvante Arrhenius minne. Han var 1896 den förste sombeskrev den idag så aktuella växthuseffekten. Priset syftartill att ”uppmuntra engagerade lärare som med idéer ochentusiasm gjort insatser som lyfter de naturvetenskapligaämnena så att de kommer eleverna till nytta och nöje”.Susanne har sedan 1970-talet utbildat tusentalselever och många studenter på lärarhögskolor. En stor delav sina kunskaper har Susanne omsatt i Spektrum Biologisom under lång tid varit den mest uppskattade biologiserienför skolår 6–9.År 1997 startade Susanne en naturskola på Eggeby Gårdpå Järvafältet vid det invandrartäta Tensta i Stockholm.Avsikten var att ge eleverna i området ökad förståelse förnatur, miljö, kultur, livskunskap, utematematik och friluftsliv.Skolan har blivit väldigt uppskattad och besöks varje år avcirka 10 000 elever.Som den eldsjäl Susanne är har hon under lång tid ävenvarit ordförande i Biologilärarnas Förening. Hon sitter ocksåi styrelsen för Nordiskt Biologiskt Råd som främjar utbytemellan nordiska kollegor. Susanne har även varit med ochinitierat det Nationella Resurscentrum i Biologi som startadesför att stötta biologilärare och elever i deras arbete.Susanne Fabricius fick ta emotundervisningspriset i biologi tillSvante Arrhenius minne ur utbildningsministerJan Björklunds hand.14