Prisad psykologstudent - Ergo

Prisad psykologstudent - Ergo Prisad psykologstudent - Ergo

12.07.2015 Views

18 / KÅRVALET Ergo #5 / 2009”KÅREN MÅSTESYNAS MER”Inför avskaffandet av kårobligatorietär det viktigare ännågonsin att synliggöra kårenför medlemmarna, menar JonasBoström, UUS, som också villutöka samarbetet med nationerna.Hur kom du in i kårpolitiken?– Jag blev medlem i UUS våren 2006.Hösten samma år var jag studiebevakarepå teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.Där jobbade jag mig bland annatmed frågan om arbetsmiljö vid praktiskamoment. En laboration togs bortsedan jag hade påpekat att den inte uppfylldesäkerhetskraven. Sedan dess harmitt engagemang i kåren ökat gradvis.UUS säger sig inte företräda någonsärskild ideologi. Köper man inte grisen isäcken när man röstar på er?– UUS ser kåren ur en pragmatisk synvinkelsnarare än en ideologisk. Ett paradexempelär frågan om medlemskapeti SFS, där vi inte har någon partilinje. Viföredrar att vara med så länge nyttan ärstörre än kostnaden, medan andra partiertycks vilja vara med, eller gå ur, vadsom än händer.Det statsbidrag som föreslås ersättakårobligatoriet nästa år motsvararbara en bråkdel av kårens nuvarande intäkter.Hur ska kåren förbereda sig påde nya villkoren?– Det gäller att komma närmare medlemmarnaoch visa fördelarna med enstark studentkår. Det har kåren varitväldigt dålig på. Det beror delvis på attfrågan inte har prioriterats, men ocksåpå att det är svårt att göra reklam för studiebevakning.Varför är medlemskontakten så viktig?– Medlemmarna måste behållas omvi ska kunna ha kvar den verksamhet vihar idag.Hur ska man lyckas med det?– Genom att synas, behålla närvaronlokalt. Om vi tvingas skära i verksamhetenär studiebevakarna det absolut sistavi vill dra ner på. Jag vill också förstärkakontakten med studentföreningarnaoch nationerna.Hur ska kåren spara istället, om detblir nödvändigt?– Vi funderar på att ta bort en av de trepresidialerna men också att se över de övrigacentralt arvoderade. Alla gör väldigtbra saker men har vi inte råd i framtidenär det tänkbara poster att skära ned på.Hur ser du på idén att lärosätena skafinansiera studentkårerna?– Risken är att kåren hamnar i ett ekonomisktberoendeförhållande gentemotuniversitetet. En av poängerna medkårobligatoriet är ju att det har givit kårernaen inkomst utan att bli beroendeav sin motpart. Samtidigt är det tveksamtom det skulle innebära så stor skillnadi realiteten. Som studiebevakare fickjag halva min lön från fakulteten menjag kände aldrig att det hindrade migfrån att kritisera beslut i fakultetsnämnden.Så även om stöd från universitetetinte är en optimal lösning tror jag att detskulle fungera hyfsat.Du tycker inte att kåren ska bojkottaIsrael. Varför?– För det första: enligt obligatorieförordningenska en studentkår främjasina medlemmars situation. Jag förstårinte hur en bojkott av Israel skulle göradet. För det andra: varför just Israel? Detfinns betydligt större syndare i världen.Ta Kina som exempel. Där råder totalbrist på demokrati, dissidenter blirfängslade, Kina beter sig illa i Tibet ochmot Taiwan. Men ingen höjer sin röst föratt på grund av detta sluta släppa in kinesiskamasterstudenter, som är ganskamånga vid universitetet. Man kan tänkasig att kåren kan anta en generell etiskpolicy ungefär på samma sätt som att vihar en miljöpolicy, men att peka ut ettenskilt land vore fel.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seJonas BoströmGeovetare, läser masterkurserpå SLU.Presidiekandidat, förstanamn.Kårfullmäktiges ordförande.Uppsala universitetsstudenter (UUS)10 mandat i kårfullmäktige.Ingår i kårstyrelsen.Johan PerssonLäser till lärare.Presidiekandidat, förstanamn.Vänsterns studentförbund(VSF)Sex mandat i kårfullmäktige.Ingår i kårstyrelsen.”KROSSAGLASTAKET”Bättre ekonomiska villkor förstudenter och mer lärarledd tidär receptet för att göra högskolantillgänglig för alla. Och detosynliga glastaket som hindrarkvinnor att ta sig uppåt i akademinmåste bort. Det tyckerJohan Persson, VSF.Vad tycker du om förslaget att förkortatiden som man har rätt att få studiemedel?– Vi är emot alla sådana idéer. Höjstudiemedlet istället. Orsaken till attstudenter inte blir klara i tid är att studiemedletär för lågt, med följden attstudierna blir en deltidssysselsättningvid sidan av ett arbete, inte att dagensregler är för generösa eller att studenternaskulle vara lata.Varför är det viktigt för er att öka denlärarledda tiden?– Naturligtvis vill vi också ha bättre ochbredare innehåll i undervisningen, menett första steg är faktiskt att få upp denlärarledda tiden. Dagens upplägg på dehumanistiska utbildningarna – mycketsjälvstudier och stora mängder litteraturatt läsa – gynnar studenter med akademikerbakgrund.Det handlar alltsåom att göra universitetet mer tillgängligtför bredare grupper.Ni talar om att ta bort glastaket förkvinnorna i akademin. Vad betyderdet?– På grundnivå är kvinnorna i majoritet,sedan faller de bort steg för steg.Ibland sägs det att det beror på att professoreroch liknande tillsattes för längesedan när det var mest män som studerade,och att det kommer att rätta till sigmed tiden. Men mycket tyder på att detargumentet inte stämmer. Det handlarom att män kvoterar in män, men detfinns också konkreta materiella orsaker.Ensamstående studenter med barn ärtill exempel oftast kvinnor.Vad ska man göra åt problemet?– När det gäller de materiella förutsättningarnaär vi tillbaks i frågan om attförbättra studenternas ekonomiska villkor.Problemet att män kvoterar in mänmåste mötas på andra sätt. Där vill vi hainkvotering av kvinnor på utbildningardär de är underrepresenterade.Vad tycker ni om att kåren nu tar ställningför kårobligatoriet?– Det är bra, vi är för obligatoriet. Beslutetom ett avskaffande är ansvarslöstoch djupt olyckligt. Med tanke på attersättningen till kåren blir ungefär entredjedel av det som regeringens egenutredare har satt som minimum verkardet som att man inte vill att studenternaska vara organiserade.Hade ni accepterat ett avskaffande omstaten hade skjutit till mer pengar?– Nja, kårens oberoende hotas när manfår sin finansiering via någon annan instansän sina medlemmar.Är det inte fel att tvångsansluta folktill en organisation?– Kåren är på många sätt unik men omman ändå vill göra en liknelse kan mansäga så här: jag kan ju inte gå ur kommuneneller landstinget, oavsett om jagskulle vilja. Det är med kåren precis sommed sjukvården. För många märks deninte så mycket i vardagen, så länge detgår bra. Men när det inte funkar, då ärman glad att den finns där. Nu riskerarden tryggheten att raseras.Vad tycker du om motionen om att kårenborde bojkotta Israel?– Jag stöder den fullt ut. Vi organiseradestudenter måste ställa oss solidariskamed studenter i andra delar avvärlden. Ett bra skäl till att isolera justIsrael är också att det är ett litet, exportberoendeland. En bojkott skulle verkligentvinga ledarna att lyssna på ett heltannat sätt än vad som skulle vara falletom man bojkottade exempelvis Kina,eller USA.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

Ergo #5 / 2009KÅRVALET / 19”SATSA PÅ BIBLIOTEKEN”Det nystartade partiet RäddaCarolina tycker att det är tristatt universitetsbiblioteken,som tidigare var världsledande,negligerats så länge och vill seöver allt från biblioteksplatseroch öppettider till finansieringenav biblioteken.Vad tycker ni om kårens arbete underåret som gått?– Vi är missnöjda med att biblioteksfrågornainte funnits på dagordningen. Deangår alla, och för vissa grupper är bibliotekenhelt ovärderliga.Varför initiativet till Rädda Carolinaoch varför just nu?– Vi tycker att vi fyller en viktig lucka.Biblioteken är en stor del av studenternasoch forskarnas arbetsmiljö och litteraturenderas arbetsredskap. Det finnsett utbrett missnöje i Uppsala, då bibliotekensom tidigare var i världsklasshar negligerats under lång tid. Droppenkom när det började snackas om att ersättaläsplatser på Carolina Redivivamed ett konstmuseum. Man skulle flyttakonst från slottet till biblioteket för attdra mer folk.Mer konkret, vad är det ni vill?– Vi vill se att Uppsala återfår sinvärldsledande status vad gäller universitetsbiblioteken.Vi vill att man återinförforskarborden, som är till stor nytta fördoktorander och forskare som saknaregna arbetsplatser. Forskare brukadeströmma till Carolina, men så är det intelängre. Det köps inte längre in tidskrifteri den mån som gjordes tidigare ochPiratstudenterna vill att universitetetska släppa kunskapenfri i open access-tidskrifter påinternet. De vill också att detska bli lagligt att kopiera uppkurslitteratur för eget bruk ochde verkar för att kåren och universitetetska gå över till fri ochöppen programvara.Berätta lite mer om era viktigaste frågor.– Vi vill fortsätta driva vår vision attuniversitetet ska släppa sin kunskapfri, genom att möjliggöra publiceringav universitetets forskning i open access-tidskrifter.I samma linje vill vi attman ska kunna kopiera upp sin kurslitteratur.Idag kan man bli åtalad förkopiering, vilket vi tycker är orimligt.Även om det blir tillåtet att kopierakommer det att finnas de som fortsätteratt köpa sin kurslitteratur. Det viktigaär inte att diskutera hur folk ska få betalt.Man behöver inte göra kopplingarmellan ett fritt kunskapssamhälle ochekonomiska incitament. Vidare vill viverka för att kåren och universitetetska använda fri och öppen programvarasnarare än att låsa sig fast vid dyraalternativ.Vilka vill ni samarbeta med om ni får enpresidiepost?– Vi samarbetar med dem som kan tillgodosede frågor vi vill driva.Hur kommer ni att synas inför valet?– Vi är ute bland studenterna, och viCamilla AmftDoktorand i tyska.Andranamn.Rädda CarolinaNytt parti sedan några månadertillbaka.en del av dem har ersatts med e-tidskrifter.Skulle förlagen av någon anledningdra in e-tidskrifterna förlorar man tillgångentill dem. Dessutom tas det intein monografier på stående order som detgjordes förr, då man hade ämnesexperterinom biblioteken som informeradesig om, och köpte in, litteratur. Numerafår forskare själva uppmärksamma utgivningaroch göra inköpsförslag. Inköpentar också vanligtvis väldigt lång tid.Många studenter får tillgång till viktigkurslitteratur på biblioteken, en resursvi önskar behålla och förbättra. Vi villse över läsplatser, inköp, öppettider ochtillgänglighet, och vi vill se över finansieringen.Avslutningsvis vill vi slå vaktom det levande universitetsbiblioteketsordnar filmkvällar och andra sociala aktiviteter.Sedan har vi den längsta kandidatlistantill kårvalet.Hur ser ni på att kårobligatoriet skaavskaffas?– Det kan bli förödande – kåren kommeratt förlora medlemmar. Det storajobbet under hösten är att hitta lösningarinför avskaffandet och vi kommeratt behöva knyta starkare band tillnationerna. Vi har alltid varit emot ettavskaffande.Vad tycker ni om kårens arbete underåret som gått?– Vi tycker att de kunde ha varit bättrepå att synas. Kåren utför arbete som ärtill nytta för studenterna och det är viktigtatt visa det.fortlevnad och öka dess attraktionskraftoch tillgänglighet för dess användare– studenterna och forskarna.Driver ni något annat än biblioteksfrågorna?– Nej, vi är ett renodlat enfrågeparti,även om vi hävdar att det inte är en sådanliten fråga vi har att göra med här.Är ni ute efter en plats i presidiet?– Det beror på om vi får tillräckligtmånga röster.Om ni får tillräckligt många röster,vilka skulle ni vilja samarbeta med?– Vi har bara funnits i några månader,så det har inte kommit upp till diskussionänHANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se”SLÄPP KUNSKAPEN FRI”Emil PaulsrudSpråkvetare som läserlitteraturvetenskap. Tredjenamn.PiratstudenternaFem mandat i kårfullmäktige,i opposition.Presidiekandidater: Stella Papasotiriouoch Mattias Bjärnemalm.Vad tycker ni om förslagen från denstudiesociala utredningen?– Förslaget med villkorat studiemedelmissgynnar dem som inte redan frånbörjan har en färdig idé om vad de villgöra i livet, det är ett olyckligt förslag.Vad gäller höjningen av studiemedletoch fribeloppet har vi inte tagit ställning.Hur vet man vilken politik man får omman röstar på Piratstudenterna?– Eftersom vi fokuserar på ett mindreantal frågor så har vi ett bra förhandlingslägeefter valet, och också möjligheternaatt arbeta med dessa på ett effektivtsätt.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seHur gick det sen?Historien upprepar sig – för ettår sedan fylldes dessa sidor avett annat gäng entusiastiskastudenter och deras visioner förkårpolitiken. Tre av dem tog sighela vägen till kårens högsta styrandeorgan, presidiet. Ergo harfrågat dem hur de har omsattsina valfrågor i praktiken.Malena Ranch (GS), vice kårordförandemed studiesocialt ansvar: hur har duarbetat med hållbar utveckling i utbildningen?– Vi har drivit på för att universitetetska ordna en utbildning i hållbar utvecklingför universitetslärare, som vi menarkrävs för att de ska kunna undervisa medett hållbart perspektiv. Under våren ordnasäven en temadag, full av inspirationsföreläsningaroch workshops om såväl socialasom miljömässiga och ekonomiskaaspekter av hållbar utveckling. Sammavecka kommer flera nationer ha ekotemapå sina pubar och sin verksamhet.... etiska och sociala krav i kårens ochuniversitetets upphandling?– Det har tillkommit en parlamentariskgrupp med syftet att se över universitetetsupphandling. Kåren har tillsatten miljögrupp som ser över vår miljöpåverkan.Jag har deltagit i en arbetsgruppför en Fair trade-utmärkelse av universitetoch högskolor som är tänkt att utlysasi höst.Daniel Fredriksson (VSF), vice ordförandemed utbildningsansvar: hur går detmed visionen om praktik till alla som vill?– Vi har startat ett samarbete med kommunenför att få till stånd en praktikportalför alla praktikplatser inom kommunen.Vi har också påtalat frågan för universitetetmen stött på patrull. Det finnsen vilja att göra något åt saken men universitetethar lyft en del problem kringhur man säkerställer kvaliteten på allapraktikplatser. Det är dock något vi fortfarandeanser möjligt att genomföra.... och arbetet med kårobligatoriet?– Presidiet har försökt påverka nationelltoch lokalt för att få ett så bra beslutsom möjligt vid ett avskaffande. Vi harbland annat bjudit in riksdagsledamötertill debatt om frågan samt skickatbrev till alla riksdagsledamöter för attupplysa dem om vad kåren faktiskt gör.Kårodförande Klas-Herman Lundgren(UUS): hur blev det med studentinflytandetöver Upunet-s?– Vi har redan fått in studentrepresentanteri arbetsgrupper som jobbar medhur vi ska få bättre sommarsupport, vadvi ser som problem med systemet ochliknande frågor. Nu satsar vi på att byggaupp ett långsiktigt samarbete, och skaäven föra fram vikten av elektronisk kontoansökantill Upunet-s... billigare studentluncher, fler microvågsugnarpå campus och bättre öppettiderpå biblioteken?– Vi förhandlar med en restaurangkedjaom studentrabatter på campus. Vi haräven fått universitetet att ta med i sinlångsiktiga lokalförsörjningsplan attbättre lunchlokaler önskas vid Gamlatorget. Efter en översyn över alla universitetsbibliotekensoch nationsbibliotekensöppettider ska vi nu föra fram viktenav goda öppettider.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

<strong>Ergo</strong> #5 / 2009KÅRVALET / 19”SATSA PÅ BIBLIOTEKEN”Det nystartade partiet RäddaCarolina tycker att det är tristatt universitetsbiblioteken,som tidigare var världsledande,negligerats så länge och vill seöver allt från biblioteksplatseroch öppettider till finansieringenav biblioteken.Vad tycker ni om kårens arbete underåret som gått?– Vi är missnöjda med att biblioteksfrågornainte funnits på dagordningen. Deangår alla, och för vissa grupper är bibliotekenhelt ovärderliga.Varför initiativet till Rädda Carolinaoch varför just nu?– Vi tycker att vi fyller en viktig lucka.Biblioteken är en stor del av studenternasoch forskarnas arbetsmiljö och litteraturenderas arbetsredskap. Det finnsett utbrett missnöje i Uppsala, då bibliotekensom tidigare var i världsklasshar negligerats under lång tid. Droppenkom när det började snackas om att ersättaläsplatser på Carolina Redivivamed ett konstmuseum. Man skulle flyttakonst från slottet till biblioteket för attdra mer folk.Mer konkret, vad är det ni vill?– Vi vill se att Uppsala återfår sinvärldsledande status vad gäller universitetsbiblioteken.Vi vill att man återinförforskarborden, som är till stor nytta fördoktorander och forskare som saknaregna arbetsplatser. Forskare brukadeströmma till Carolina, men så är det intelängre. Det köps inte längre in tidskrifteri den mån som gjordes tidigare ochPiratstudenterna vill att universitetetska släppa kunskapenfri i open access-tidskrifter påinternet. De vill också att detska bli lagligt att kopiera uppkurslitteratur för eget bruk ochde verkar för att kåren och universitetetska gå över till fri ochöppen programvara.Berätta lite mer om era viktigaste frågor.– Vi vill fortsätta driva vår vision attuniversitetet ska släppa sin kunskapfri, genom att möjliggöra publiceringav universitetets forskning i open access-tidskrifter.I samma linje vill vi attman ska kunna kopiera upp sin kurslitteratur.Idag kan man bli åtalad förkopiering, vilket vi tycker är orimligt.Även om det blir tillåtet att kopierakommer det att finnas de som fortsätteratt köpa sin kurslitteratur. Det viktigaär inte att diskutera hur folk ska få betalt.Man behöver inte göra kopplingarmellan ett fritt kunskapssamhälle ochekonomiska incitament. Vidare vill viverka för att kåren och universitetetska använda fri och öppen programvarasnarare än att låsa sig fast vid dyraalternativ.Vilka vill ni samarbeta med om ni får enpresidiepost?– Vi samarbetar med dem som kan tillgodosede frågor vi vill driva.Hur kommer ni att synas inför valet?– Vi är ute bland studenterna, och viCamilla AmftDoktorand i tyska.Andranamn.Rädda CarolinaNytt parti sedan några månadertillbaka.en del av dem har ersatts med e-tidskrifter.Skulle förlagen av någon anledningdra in e-tidskrifterna förlorar man tillgångentill dem. Dessutom tas det intein monografier på stående order som detgjordes förr, då man hade ämnesexperterinom biblioteken som informeradesig om, och köpte in, litteratur. Numerafår forskare själva uppmärksamma utgivningaroch göra inköpsförslag. Inköpentar också vanligtvis väldigt lång tid.Många studenter får tillgång till viktigkurslitteratur på biblioteken, en resursvi önskar behålla och förbättra. Vi villse över läsplatser, inköp, öppettider ochtillgänglighet, och vi vill se över finansieringen.Avslutningsvis vill vi slå vaktom det levande universitetsbiblioteketsordnar filmkvällar och andra sociala aktiviteter.Sedan har vi den längsta kandidatlistantill kårvalet.Hur ser ni på att kårobligatoriet skaavskaffas?– Det kan bli förödande – kåren kommeratt förlora medlemmar. Det storajobbet under hösten är att hitta lösningarinför avskaffandet och vi kommeratt behöva knyta starkare band tillnationerna. Vi har alltid varit emot ettavskaffande.Vad tycker ni om kårens arbete underåret som gått?– Vi tycker att de kunde ha varit bättrepå att synas. Kåren utför arbete som ärtill nytta för studenterna och det är viktigtatt visa det.fortlevnad och öka dess attraktionskraftoch tillgänglighet för dess användare– studenterna och forskarna.Driver ni något annat än biblioteksfrågorna?– Nej, vi är ett renodlat enfrågeparti,även om vi hävdar att det inte är en sådanliten fråga vi har att göra med här.Är ni ute efter en plats i presidiet?– Det beror på om vi får tillräckligtmånga röster.Om ni får tillräckligt många röster,vilka skulle ni vilja samarbeta med?– Vi har bara funnits i några månader,så det har inte kommit upp till diskussionänHANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se”SLÄPP KUNSKAPEN FRI”Emil PaulsrudSpråkvetare som läserlitteraturvetenskap. Tredjenamn.PiratstudenternaFem mandat i kårfullmäktige,i opposition.Presidiekandidater: Stella Papasotiriouoch Mattias Bjärnemalm.Vad tycker ni om förslagen från denstudiesociala utredningen?– Förslaget med villkorat studiemedelmissgynnar dem som inte redan frånbörjan har en färdig idé om vad de villgöra i livet, det är ett olyckligt förslag.Vad gäller höjningen av studiemedletoch fribeloppet har vi inte tagit ställning.Hur vet man vilken politik man får omman röstar på Piratstudenterna?– Eftersom vi fokuserar på ett mindreantal frågor så har vi ett bra förhandlingslägeefter valet, och också möjligheternaatt arbeta med dessa på ett effektivtsätt.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seHur gick det sen?Historien upprepar sig – för ettår sedan fylldes dessa sidor avett annat gäng entusiastiskastudenter och deras visioner förkårpolitiken. Tre av dem tog sighela vägen till kårens högsta styrandeorgan, presidiet. <strong>Ergo</strong> harfrågat dem hur de har omsattsina valfrågor i praktiken.Malena Ranch (GS), vice kårordförandemed studiesocialt ansvar: hur har duarbetat med hållbar utveckling i utbildningen?– Vi har drivit på för att universitetetska ordna en utbildning i hållbar utvecklingför universitetslärare, som vi menarkrävs för att de ska kunna undervisa medett hållbart perspektiv. Under våren ordnasäven en temadag, full av inspirationsföreläsningaroch workshops om såväl socialasom miljömässiga och ekonomiskaaspekter av hållbar utveckling. Sammavecka kommer flera nationer ha ekotemapå sina pubar och sin verksamhet.... etiska och sociala krav i kårens ochuniversitetets upphandling?– Det har tillkommit en parlamentariskgrupp med syftet att se över universitetetsupphandling. Kåren har tillsatten miljögrupp som ser över vår miljöpåverkan.Jag har deltagit i en arbetsgruppför en Fair trade-utmärkelse av universitetoch högskolor som är tänkt att utlysasi höst.Daniel Fredriksson (VSF), vice ordförandemed utbildningsansvar: hur går detmed visionen om praktik till alla som vill?– Vi har startat ett samarbete med kommunenför att få till stånd en praktikportalför alla praktikplatser inom kommunen.Vi har också påtalat frågan för universitetetmen stött på patrull. Det finnsen vilja att göra något åt saken men universitetethar lyft en del problem kringhur man säkerställer kvaliteten på allapraktikplatser. Det är dock något vi fortfarandeanser möjligt att genomföra.... och arbetet med kårobligatoriet?– Presidiet har försökt påverka nationelltoch lokalt för att få ett så bra beslutsom möjligt vid ett avskaffande. Vi harbland annat bjudit in riksdagsledamötertill debatt om frågan samt skickatbrev till alla riksdagsledamöter för attupplysa dem om vad kåren faktiskt gör.Kårodförande Klas-Herman Lundgren(UUS): hur blev det med studentinflytandetöver Upunet-s?– Vi har redan fått in studentrepresentanteri arbetsgrupper som jobbar medhur vi ska få bättre sommarsupport, vadvi ser som problem med systemet ochliknande frågor. Nu satsar vi på att byggaupp ett långsiktigt samarbete, och skaäven föra fram vikten av elektronisk kontoansökantill Upunet-s... billigare studentluncher, fler microvågsugnarpå campus och bättre öppettiderpå biblioteken?– Vi förhandlar med en restaurangkedjaom studentrabatter på campus. Vi haräven fått universitetet att ta med i sinlångsiktiga lokalförsörjningsplan attbättre lunchlokaler önskas vid Gamlatorget. Efter en översyn över alla universitetsbibliotekensoch nationsbibliotekensöppettider ska vi nu föra fram viktenav goda öppettider.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!