1Lotta 1-02 - Lottorna

Lottanytt#3 2003#3 2003Försvarsberedningens ordförande:»Frivilligabehövs förframtidensberedskap«Rapport från Sommarskolor 2003 • Ulrika leder framtidsarbetet• Lotta på uppdrag i Kongo • Marie åtalar krigsförbrytare

Samhället behöver vår kompetens!Det är en enorm stolthet jag känner över attleda lottaorganisationen. Hela tiden bjudsjag på möten med medlemmar som ärengagerade och entusiastiska och gör storartadeinsatser för samhället och försvaret. I juni besöktejag oljesaneringsområdet på sydkusten. Där fannslottor som både stod för utspisningen av saneringsstyrkan,men också lottor och medlemmar ur andrafrivilligorganisationer som fanns med i arbetet påstranden. Vid översvämningarna i Småland stod viberedda om det hade behövts. Återigen är vi enresurs till den civila delen av samhället, som inte klararstora insatser utan Försvarsmakten, hemvärnetoch frivilliga. Under mina besök vid sommarensutbildningar slås jag av den kvalitet som utbildningarnabedrivs med, vilka utvecklingsmöjligheter vierbjuder medlemmarna och våra uppdragsgivare.Vilken samlad resurs vi är för samhällets samladeförmåga! Grundbulten är den utbildning vi får och vimåste bara bli bättre på att rekrytera till grundutbildningenhemvärnet, armén, marinen och flygvapnet.Försvarsberedningen kom i början av juni medsin andra rapport »Vårt militära försvar – vilja ochvägval«. Tyvärr nämner den inte de frivilliga försvarsorganisationernamed ett ord, ändå pekarutredningen på svårigheten att bemanna utlandsstyrkan.Min övertygelse är att vi kan bidra till Försvarsmaktensolika uppgifter, bl a de internationellauppgifterna, men vi måste själva visa på förslag tilllösningar. Kunden är Försvarsmakten och vi kanerbjuda stöd och också visa på hur. Nästa kund ärkommunerna och den kommunala beredskapen.Vår värld är ibland ganska trist och konflikternaär många. Kvinnor är särskilt utsatta. Det är fruktansvärtnär kvinnor och flickor utsätts för våldtäkter.Dessa brott begås när denna grupp är som mest försvarslösoch brotten påverkar hela samhällen. FrånLottornas sida känns det angeläget att bilda opinionkring dessa frågor. Vi är en organisation som arbetarför fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi kandå aldrig tillåta eller åse att en del av krigföringensmetoder är att begå sig på kvinnor och barn.Efter en förhoppningsvis skön och avkopplandesommar vänder vi nu tillbaks till vardagen med nyaoch goda krafter!Elisabeth Falkemo, rikslottachef»Nästa kund ärkommunerna ochden kommunalaberedskapen«InnehållLottanytt #3 20036. Brott mot mänsklighetenMöt Marie Tuma. Tvåbarnsmamman somåtalar krigsförbrytare i Haag och som är enav talarna vid stora Lottornas seminariumom våldtäkt i krig.8. Sommarskoloroch MinilumpenLottanytt har besökt Halmstad, Karlskrona ochBerga och träffat bland annat strategiska stabslottor,ambitiösa aspiranter och nyfikna nybörjare.814. Håkan JuholtKommuner, landsting och länsstyrelser förstårinte sitt ansvar för den nya civila beredskapen,säger försvarsberedningens orädde ordförandeHåkan Juholt.16. Med framtiden i sikteHon beskrivs som ambitiös, diplomatisk,lyhörd och mycket målinriktad. Möt UlrikaFrisk – kvinnan som leder Lottornas framtidsarbete.1416Lottanytt är medlemstidningenför Riksförbundet Sveriges lottakårer.Lottanytt utkommer medfyra nummer per år.Ansvarig utgivare: Elisabeth Falkemo.Redaktör: Kristi Rasmussen Eklund.I redaktionsrådet: Yvonne Hansen,Ingrid Johansson och Anna-LenaBard från Lottorna samt AnnaCohen från GCI Rinfo.Adress: Lottornas kansli, Box 5435,114 84 Stockholm. info@lottorna.seTelefon: 08-788 99 95Fax: 08-788 77 21Lottanytt produceras av GCI Rinfo.Form: M. A. O. Malin EngmanOmslag: Fredrik PerssonUpplaga: 24 000 ex.Tryck: Fagerbladhs 2003Annonsbokning/Material:Anna-Lena Bard,telefon 08-788 77 15.Sista bokningsdag för nr 3-2003:den xxxxxxxxxxi 2003.Prenumeration: För icke lottor50 kr/år, pg 59 81 4-4.Redaktionen ansvarar ej för ickebeställt material.Om beställt material önskas iretur, bifoga frankerat kuvert.Citera oss gärna men ange alltidkällan.Satsa på kvinnor i försvaret!Nyligen har den sk allmänna värnpliktenfyllt 100 år.En fråga vi därförborde diskutera är att Sverige efter100 år av tal om allmän värnplikt nubör införa allmän värnplikt, där ävenkvinnorna ingår.Försvarsmakten står idag inför storaförändringar. Nya uppgifter i nyastrukturer innebär stora utmaningar.I dagens och framtidens försvarsmaktökar kraven på bland annat flexibilitet, och,inte minst, att rätt man eller kvinna är på rättplats vid rätt tillfälle. Detta innebär att maninte längre kan unna sig lyxen att tacka nej tillhälften av den i samhället befintliga kompetensen.Försvarsmakten behöver kvinnornaoch den kompetens som de besitter för attkunna utvecklas i takt med omvärlden ochdärmed kunna erbjuda svenska folket detförsvar som det med rätta förväntar sig. Nödvändighetenatt öka antalet kvinnor i Försvarsmaktenstöds av de flesta – i retoriken. Oviljanatt låta kvinnor omfattas av pliktlagarnagör att sådant tal klingar falskt.Att även kvinnor ska vara skyldiga att fullgöravärnplikt är nödvändigt för att säkrafolkförankringen. Det har stor betydelse att vialla känner ansvar för och efter förmågamedverkar till Sveriges försvar. Jämställdhetoch kvinnors deltagande är naturligt i övrigasamhället. Om försvaret av Sverige ska fortsättaatt vara en angelägenhet för hela befolkningen,som man är beredd att betala dyraskattepengar till, måste försvarsmakten visaatt man respekterar och omfattar de värderingaroch normer som gäller i övriga delarav samhället. Den tid är sedan länge förbi dåmilitären kunde leva sitt eget liv med sinaegna regler och kultur. Försvarsmaktenmåste vara en spegling av och en del i detsamhälle det är satt att försvara.En utvidgning av skyldigheten att fullgöravärnplikt till att gälla även kvinnor är nödvändigtför att öka antalet kvinnor i Försvarsmaktenoch för att åstadkomma en genuinintegrering av kvinnor i det militära. Det ärockså en naturlig utveckling för en försvarsmaktsom tar steget in i 2000-talet och därde internationella uppdragen blir allt fler.Samtidigt som värnplikten firas står detallt klarare attfödelsedagsbarnetsjälvinte mår bra.Ett av de allvarligaretecknenär de återkommanderapporternaom sexuellatrakasserier,om kvinnorsom hoppar avsin värnpliktsutbildningiBör Sverige ha värnpliktäven för kvinnor? Lottornasförtid påordförande Eva Flyborgväcker härmed den interna grund av »hälsoskäl«etc.debatten i frågan.Undersökningarhar visat att mer än hälften av allakvinnliga officerare någon gång varit utsattaför direkta sexuella trakasserier från chefereller arbetskamrater. Integreringen av kvinnori försvaret har uppenbarligen inte lyckatsfullt ut.Jag är övertygade om att en viktigt grundtill trakasserierna av kvinnor i det militära ärdet faktum att dessa anses vara udda och intebehandlade enligt samma kriterier som männen.Om också kvinnor måste mönstra ochdärefter tas ut till befattningar på sammagrunder som män minskas denna faktor fördebattnedvärdering av kvinnan dramatiskt.Om även kvinnor omfattas av pliktlagarnakommer dessutom med automatik fler kvinnoratt genomgå värnplikt. Mönstringen gerdessutom kvinnor en naturlig kontakt medförsvaret – en kontakt och ett informationstillfälleutan vilket officersyrket annars kanskeinte ens skulle ha varit ett alternativ. Detger också våra viktiga frivilligorganisationer,tex Lottorna, en chans att visa upp sin verksamhetoch intressera fler ungdomar för sinaverksamheter.Ett argument som ofta förs fram när kvinnorsroll i det militära diskuteras är att kvinnornainte når upp till de krav på fysisk styrkaoch färdighet som uppgifterna inom detmilitära kräver. Det är självklart att kvinnorska tas ut på samma grunder som män. Allakvinnor kommer inte att klara det, men detgör inte heller alla män. Däremot måste dekriterier som används vid uttagning av värnpliktigases över.Jag påstår att många av dessa har passeratbäst-före-datum för länge sedan och iblandsaknar någon som helst anknytning till verkligheten.En fullt fungerande allmän värnpliktvärd sitt namn kräver ett flertal andrareformer. Några exempel är kraftigt ökadersättning till pliktuttagna, ändrat mönstringsförfarande,åtgärder för att höja värnpliktensstatus och erkännande i det civila.Nyckeln till en allmän värnplikt anpassad tilldagens och framtidens krav är dock en utvidgningav densamma till att gälla även kvinnor.Pliktutredningen, som lämnade sin slutrapporti mars 2001 föreslår en utvidgningav värnplikten till att gälla även kvinnor. Försvarsmaktenkräver sedan en tid tillbaka detsamma.Försvarsministern har precis idagarna gjort helt om och har uppdragit åtförsvarsmakten att utreda förutsättningarnaför kvinnlig värnplikt. Allt detta pekar åtsamma håll; kvinnorna behövs i försvaret.Många av oss driver denna fråga sedan länge,och jag hoppas att fler blir övertygade om riktigheteni resonemanget.För kvinnorna. För försvaret. För Sverige.Eva FlyborgOrdförande Sveriges Lottakårerriksdagsledamot2 Lottanytt # 3-03Lottanytt # 3-03 3

Kindu är en liten stad belägen i östraKongo med cirka 150 000 invånareoch ligger tämligen isolerad frånomvärlden. Staden ligger inbäddad iregnskogen vid Kongofloden. Klimatet är tropisktmed en medeltemperatur dagtid på 27grader samt en mycket hög luftfuktighet vilketställer stora krav på personalen. Tilläggaskan väl även att Kongo är cirka fem gångerstörre än Sverige.Sjukdomsrisken är ännu en sak sommånga talar om, men med bra informationom riskerna, god personlig hygien och diciplinsamt de kvalificerade sjukvårdsresursernaär riskerna klart hanterbara. Det talasextra mycket om malaria, vilket naturligtvisär farligt om man inte sköter sin förebyggandeprofylax och bär heltäckande klädselunder kvällarna.Vi bor mycket bra i FNs uppsatta bostadsbarackeroch har fina hygienutrymmen meddusch och bastu. Vi har egna kockar och egenJessica Gussarvius från Arlövs lottakår är personalvårdsbefälpå den svenska FN-bataljoneni Kindu i Kongo. Här nedan berättar honsjälv om sitt arbete i det krigshärjade landet.På uppdrag i KongoVarför är ett svenskt förband på 87personer på en flygplats i Kindu Kongo?Insatsen har sin grund i ett eldupphöravtal som undertecknades i Lusakajuli 1999. Efter många års omfattande krig i och omkring DR Kongo så lyckadesFN slutligen att förhandla fram ett fredsavtal. Avtalen föreskriver attalla utländska soldater ska ut ur landet och FN skall stå som garant föravväpningsprocessen av alla soldater som deltagit i kriget.sjukvårdspersonal med oss i förbandet. Eftersomvår camp ligger beläget bredvid ett kinesisktfältsjukhus, så har vi alltid vatten att tillgå.Dricksvatten får vi på flaska som renashos det sydafrikanska förbandet här i Kindu.FK01 (flygplatsenhet Kongo) som förbandetheter kom till största delen hit den 6 junioch är det första svenska förbandet på platssedan 1964. Vår huvuduppgift är att bemannaen flygplats med allt vad det innebär. Docktar vi endast emot FN flyg och civila flyg tasom hand av den lokala befolkningen somäven de finns på flygplasen. Man kan säga attden till stor del fungerar som en liten civilsvensk flygplats, med brandstyrka, incheckningspersonaloch godshantering.Mitt arbete här på förbandet som personalvårdbefälinnebär att jag tillsammans medpersonalchefen och vår reseofficer svarar förall personaltjänst, personaladministrationoch personalvård för samtliga förbandsmedlemmar.Eftersom vi är ett nytt och relativtFoto: Peter Hörberg och Tommy Wahlmanlitet förband så får jag som många andra härrycka in på olika arbetsuppgifter när detbehövs.Tyngdpunkten på mina arbetsuppgifter ärdock att skapa förutsättningar till uthållighetoch personlig utveckling under missionstiden.Detta görs genom att anordna en rad olikasportaktiviter, gudstjänster, fritidsundervisning,tävlingar, filmvisning och kultur/rekreationsresor.Kortfattat kan man säga att jagöver tiden skall skapa goda förutsättningarför personalen på FK01 att minst bibehållasin psykiska och fysiska status under sintjänstgöringstid.Själv trivs jag mycket bra på förbandetbåde med arbetsuppgifter och kolleger frånde olika nationaliterna och ser framemot attvara här till december när vi blir avlösta avFK02.Lt Jessica Gussarvius, Arlövs lottakår, SkånePersonalvårdsbefäl FK01, Kindu,Demokratiska Republiken KongoFörsvarsmaktens dag i NorrköpingPå pingstaftonen firades Försvarsmaktensdag i Norrköping. Himmelstalundsfältetfylldes med människor som intresseratinformerade sig om Försvarsmaktensverksamhet i Östergötland och följde de olikauppvisningarna under dagen. Självklartfanns även representanter från Norrköpingslottakår på plats med eget informationstält.Några förplägnadslottor var också med ochhjälpte till med försäljning av kaffe och korvtillsammans med Hemvärnet. I början avdagen hängde regnmolnen oroväckandeAnne Andersson samtalar med Lotta Andersson från Norrköping.Lottorna tar strid mot våldtäkt i krigI samband med Lottadagen den 10 september arrangerar Lottorna ettstort seminarium med rubriken »Effekterna av våldtäkter i kris- ochkrigsdrabbade områden«.– Kvinnor och barn drabbas alltid hårt i krig. Det här är en mycketviktig fråga för oss att driva, säger Lottornas ordförande Eva Flyborg.Lottorna arrangerar seminariet tillsammansmed Civilförbundet Folk ochFörsvar. Förhoppningen är att seminarietska ge ökad uppmärksamhet kringämnet så att organisationer, myndigheteroch även enskilda ökar sitt arbete för attmotverka dessa brott.Bland föreläsarna finns:● Elisabeth Rehn, tidigare finsk försvarsministeroch nu oberoende expert vid Unifem,FNs utvecklingsfond för kvinnor.● Läkaren och författaren Christina Doctaresom arbetade i Bosnien under krigsårennära, men fram emot lunch tittade solenfram. Och i takt med att värmen steg, stegäven antalet besökare.– Vi är väldigt nöjda, berättar AnneAndersson som var en av lottorna på plats.Sådana här aktiviteter drar mycket merfolk och ger oss mer uppmärksamhet än närvi till exempel står på stan och informerar omvår verksamhet en lördag. Det fanns också entipspromenad som gick runt fältet och sombörjade vid vårt tält, så det bidrog också till attvi hade många besökare hos oss.Som grädde på mosetFoto: Lasse Hejdenbergblev lottorna, tillsammansmed andra frivilligorganisationer,bjudna på enhärlig lunchbuffé av TeamCulinar, Försvarsmaktenskocklandslag.Förutom att prata medlottorna kunde besökarnaäven se uppvisningarmed några av Försvarsmaktensuppvisningsgrupper:Vingarna (helikoptrar),Arméns Lejon(motorcyklar) och TeamSvea (fallskärmshoppare).och mötte våldtäktsoffer.● Marie Tuma, åklagare vid krigsförbrytartribunaleni Haag. (Se intervju i detta nummerav Lottanytt på sidorna 6-7.)Exempel på ämnen som tas upp påseminariet är: »Hur påverkar omfattandevåldtäkter familj och samhällsliv?« »Våldtäktsatt i system – erfarenheter från kriget idet forna Jugoslavien«, »Varför våldtar enman: förövarens perspektiv«.Våldtäkter är ett utstuderat och effektivtvapen för att slå sönder samhällsstrukturoch familjer, samt att bryta ner och förtrycka»Får man tahunden med sigtill Lottorna?«Siv Lindbergfrån NorrköpingsLottakårpratar medAnneli Looströmoch hundenEbba.»Får det lovatt vara enliten broschyrom Lottorna?«AnneAnderssonsprider glädjeoch information.»En påse? Vad spännande – innehåller den nåtockså?« Siv Lindberg lockar Harriet Rydoffsintresse. Sonen Joel och sambon Niklas ser på.människor. Det har förekommit och förekommerpå många håll i världen.Tidigare har våldtäkter inte tagits upp avde internationella krigsdomstolarna. Ifebruari i år slog dock krigsförbrytartribunaleni Haag fast att våldtäkter inte bara ärett brott mot krigets lagar enligt folkrättenutan att det också kan vara ett brott motmänskligheten.– Jag hoppas att vi också ska kunna startaett upprop för att få till stånd andra förändringarsom också stärker skyddet av dekvinnor som drabbas på olika sätt i krig ochkriser. Det är en viktig fråga för oss somkvinnlig försvarsorganisation, konstaterarEva Flyborg.Frågan hänger också intimt ihop medLottornas strävan för att få fler lottor och flerkvinnor i internationella uppdrag där stödettill drabbade kvinnorna på många sätt kanbli bättre.■4 Lottanytt # 3-03Lottanytt # 3-03 5

Den 10 september arrangerarLottorna tillsammans med Folkoch Försvar ett seminarium omeffekterna av våldtäkt i krig. Enav föreläsarna är Marie Tuma,åklagare vid FN:s krigsförbrytartribunali Haag.– Det var länge ett mål jag hadeatt få arbeta med sådana härfrågor internationellt, säger honnär Lottanytt fick en intervjumed henne inför seminariet.Våldtäkt i krig brottmot mänsklighetenFoto: Pressens BildVåldtagna kvinnor och barn drabbasofta hårdast vid väpnade konflikter.Våldtäkter som ett led i krigföringbetraktas numer som ett brott motmänskligheten och just den frågankommer att tas upp på Lottornasoch Folk & Försvars seminarium den10 september.Hon är ett eftertraktat intervjuobjektnuförtiden. Och en eftertraktadtalare. Men att hon nu ska tala påLottornas seminarium är en ovanligdel av hennes arbete.– Jag hinner helt enkelt inte med även omjag tycker att det är viktigt att sprida informationkring vårt arbete i tribunalen, sägerMarie Tuma.Lottanytt når henne på telefon när hon ärpå semester i sin barndoms Blekinge. Sedan2,5 år tillbaka arbetar hon som åklagare iFN:s domstol för krigsförbrytelser efter krigeni det tidigare Jugoslavien. Den heterICTY: International Criminal Tribunal for theformer Yugoslavia. Just nu kan man följa rättegångenmot Slobodan Milosevic direkt påICTY:s hemsida där Milosevic är sin egen försvarareoch förhör åklagarens vittnen själv.Åklagare är Marie Tumas chef Carla Pontemen Marie arbetar inte med Milosevicfalletutan ingår i en grupp som förbereder ettannat åtal just nu.– Vi har ju tystnadsplikt därför kan jag inteberätta några detaljer om målet men det rörsig om en grupp bosniska arméchefer somär misstänkta för krigsbrott mot Bosnienkroater,säger hon.Tredje året i HaagHon har varit åklagare sedan 1985, först iBorås men den största delen av tiden i Skåne.Det var länge en dröm för Marie att få erbjudasin juridiska kompetens i det internationellaarbetet med att förebygga brott motmänskligheten. Hon gick en utbildning iinternationell rätt vid Raoul Wallenbergsinstitutet i Lund och sökte och fick en tjänst iHaag år 2000. Hon tog tjänstledigt från sinåklagartjänst i Helsingborg, tog med sig sinadöttrar och flyttade till Holland. Nu är honinne på sitt tredje år och hennes förordnandegår ut sommaren 2004. Då har hon möjlighetatt söka ett nytt ettårsförordnande.Hon är ensamstående mamma och hennestvå döttrar Rebecka och Louise följdemed till Holland och går i en internationellskola där.Att organiserad våldtäkt som ett medel ikrigföring och etnisk rensning karaktäriserassom ett krigsbrott och ett brott mot mänsklighetenär ingen självklarhet. När tre mänfrån Foca i östra Bosnien dömdes till 28, 20respektive 17 års fängelse för brott motmänskligheten år 2000 var det efter mångaårs trägen kamp av flera organisationer förmänskliga rättigheter.Massvåldtäkterna i det aktuella fallet skedde1992 och de tre dömda höll flera bosnienmuslimskakvinnor fångna i »våldtäktshus«där de utsattes för upprepade gruppvåldtäkteroch misshandel i veckor och månader.Våldtagna kvinnor utstöttaVåldtäkt fördes upp som krigsbrott i den såkallade Romstadgan för den internationelladomstolen i Haag den 1/7 2002. Då fannssedan länge uppgifter om massvåldtäkterfrån flera håll under kriget på 1900-talets sluti det forna Jugoslavien. Misstanken är attvåldtäkterna var en del av den etniska rensningenmen i vissa fall kan de också vara enkonsekvens av en allmän laglöshet iett samhälle i sönderfall.Sedan dess har våldtäkter somkrigsmedel uppmärksammas blandannat i konflikten i Zimbabwe.– Kvinnorna blir verktyg för att verkställaen etnisk rensning, säger Marie Tuma. Påseminariet ska jag försöka sätta in våldtäktsbrotteni ett kvinnoperspektiv och också i ettstörre perspektiv efter vad som hänt i Bosnien,fortsätter hon. Hon var själv på besök iSarajevo i våras och kunde konstatera atteffekterna av kriget kvarstår, staden bär spårbåde i stadsbilden och i människors sinnen.– Kvinnor som blivit våldtagna under krigetaccepteras inte i små byar utan är utstöttafrån samhället, liksom de barn som i vissafall blivit ett resultat av våldtäkterna, sägerhon.Hon tycker att arbetet hon och hennesåklagarkollegor gör i Haag är viktigt för attförhindra brott i kommande konflikter.– Krig kommer tyvärr alltid att finnas trorjag. Det är viktigt att skapa en internationellFaktaMarie TumaNamn: Marie TumaÅlder: 44Familj: Två döttrar Rebecka och LouiseBostad: Haag, HollandUppvuxen: KarlshamnArbete: Åklagare FN:s krigstribunal för detforna Jugoslavien, tjänsteledig från åklagarmyndigheteni HelsingborgUtbildning: Juristutbildning, åklagarbanan.Internationell rätt Raoul Wallenbergsinst.Semester: I Karlshamn och TorekovAktuell: Seminarium för Lottorna den 10 septemberpå försvarshögskolan, Stockholm.Inbjudna är riksdagsmän, representanter förhjälporganisationer, media och rättsväsendet.»Kvinnor blir verktyg för attverkställa en etnisk rensning.«rätt som kan skydda civila i en krigssituation.Vi kan numera åtala och lagföra t.o.m. statschefer,säger hon.– Vad det gäller våldtäkterna som nu uppmärksammasgenom att de skyldiga fåtthårda och kännbara straff av tribunalen hoppasjag att domarna ska fungera som en markeringför andra länder att det internationellasamfundet inte längre accepterar attsådant här sker, säger hon.Hon påpekar också att det är viktigt attmöta de kvinnor som blivit offer för våldtäkteri krig. Hon tror att ett större kvinnligt deltagandei den fredsbevarande styrkan efterett krig kan fylla en sådan funktion.– Kvinnor behövs överallt. Man måstekunna möta dessa fruktansvärda berättelseroch kunna visa för offren att man är bereddatt lyssna. Kvinnor har också ett annat sätt atthantera situationer.– Kvinnor upplevs som omhändertagandeoch det är något som kan tas tillvara för attfå fram vittnen och offer som vill berätta omkrigsbrotten, säger Marie Tuma. ■Mer fakta: www.un.org/icty6 Lottanytt # 3-03Lottanytt # 3-03 7

Sommarskola i Halmstad:Här lär sig lottor tänka strategisktFaxen tickar fram ett nytt meddelande. Fienden har slagit utradaranläggningar på Gotland, uppgifter om misstänkt luftlandsättningarfinns.Kompanistaben förbereder ordergivning åt sina obs-grupper ifält. Ute är det 30 grader varmt. Sverige har semester. Men engrupp lottor och andra frivilliga övar försvar av landet på ensommarkurs på Frivilligskolan i Halmstad.Kompanistabsövning. Åke Jameryd och Karin Helmersson överlägger och handledaren Ewa Larssonsköter informationstavlan.En av lottorna är Karin Helmerson, tillvardags lärare på Fridaskolan iVänersborg. Hon började 1982 somlotta och det här är inte hennes förstautbildning på frivilligskolorna. Nu utbildarhon sig för att bli löjtnant och går en kompanistabskurs.– Vi ska bli säkrare på vår uppgift och förståvår plats i försvaret. Det är viktigt att förståalla begrepp, säger hon.Tillsammans med de andra på kursenövar Karin sig i ledarskap. Det är något somhon också har nytta av i sitt dagliga jobb somlärare. Ewa Larsson är instruktör på kursen. Idet civila arbetar hon som rektor på en skolai Umeå.– Det viktiga för den här gruppens ledarskapsutbildningär att kunna tänka ett stegupp i en organisation. Att kunna behålla sitt»helikopterseende« och kunna tänka merstrategiskt. Att inte fastna i detaljerna utanlära sig att delegera, säger hon.Då och då under kursen tänker Karin Helmersonpå sina elever. För dem känns ett hotom krig långt borta. Att engagera sig i en frivilligorganisationför Sveriges försvar ligger inteså nära till hands för dem. Men en gång toghon en niondeklass på studieresa genom Kroatien.De besökte en skolklass och fick se minröjningoch sönderbombade byar på vägen.– De är ju väldigt nyfikna på vad det är jaggör, säger hon. Jag försöker förklara för dem.Vissa elever tyckte det var coolt när de efteren LOMOS-övningen i höstas såg en bild påFoto: Fredrik Perssonmig i tidningen med K-pist. Men för de somvarit med i Kroatien och sett allvaret är detinte coolt längre utan viktigt att engagera sig,säger Karin Helmerson.Ledarskap militärt och civiltDen första januari flyttade frivilligskolan frånÄngelholm till Halmstad. Där har den fåttmycket fina och ändamålsenliga lokaleri den gamla flygflottiljen eller FörsvarsmaktensHalmstadsskolor (FM HS) som detheter nu. Här bedrivs också officersutbildningvilket skapar samordningsvinster för frivilligutbildningarnasom kan utnyttja lokaleroch material på tider när inte den övrigautbildningsverksamheten använder dem.Skolchef för frivilligskolan är Lars Petterssonoch han säger att utbildning i ledarskap ärgrundstommen i verksamheten.– Vi har fått beröm för innehållet i våraledarskapsutbildningar och vi når ocksåmycket fina resultat. Kort sagt är vi mycketstolt över den, säger han.Han har drygt 200 elever på kurs i sommar.Cirka 40 procent kommer från Lottorna,40 procent från flygvapnets frivilligorga-nisation FVRF och 20 procent från övriga frivilligorganisationer.Lars Pettersson menar att hans ledarskapsutbildningaruppskattas även i det civila.– Ganska många i näringslivet förstår värdetav en militär ledarskapsutbildning. Ochjag vet att vårt kursintyg finns med som enmerit i många jobbansökningar, säger han.Problembaserade inlärningFörutom ledarskapsutbildningarna GB-led,T-led, KB-led och UGL så hålls även kurser isambandstjänst, överlevnadskurser, personalvårdstjänst,instruktörstjänst, luftstridssamverkanmed mera i Halmstad.Flera av kurserna hålls delvis eller helt ifält. Men principen är den samma för allakurser. De har en huvudinriktning på en problem-och upplevelsebaserad inlärning.När Lottanytt är på besök pågår en kurs igrundkurs i sambandstjänst. Lottorna fårprova på radioutrustning i fält. En av dem ärLola Eriksson som med sin radio söker kontaktbland träden på det gamla regementsområdet.– Jag valde det här för att det passar mig, vi fårSambandslottan Lola Eriksson övar samband i fält.väl se efter kursen vad jag tycker då, säger hon.Tillbaka till kompanistabskursen. En villapå området har gjorts om till stabsplats. Krigetbröt ut kl. 8 på morgonen. De har på kursensförsta vecka fått lära sig att läsa de bataljonsordersom nu strömmar in allteftersomkrisen förvärras.– De ska nu ta hand om sina obs-grupperi fält. Det handlar mycket om att lära sig hanterastressen i den här pressade situationensom nu uppstår, säger Ewa Larsson gruppensinstruktör.Karin Helmerson läser den senasteordern och funderar på hur lottorna och deandra frivilliga i grupperna ute kommer attreagera i den krissituation som nu uppstått.– Det är viktigt att vi har personalvård påplats, konstaterar hon.Hon tycker att utbildningarna är mycketbra och ser samverkan mellan olika frivilligorganisationersom något positivt.– Men det är viktigt att den följs upp i vårföreningsverksamhet och att vi utnyttjarorganisationernas resurser effektivt så att vihåller kvar både kunskaper och nyutbildademedlemmar, lägger hon till.■Nu tackar Inger för sig– Tack för alla de här åren! Och tack tillalla människor jag mött som gett mig såmycket.Det säger Inger Persson, utbildningsintendentpå F17 frivilligsektionen i Halmstadsom nu går i pension efter nästan33 års tjänst. Den mesta tiden har honarbetat på F10 i Ängelholm men pågrund av nedläggningen av F10 finns honsedan årsskiftet i Halmstad Nästa år firarhon dessutom 50 år som lotta. Och myckethar förändrats under den tiden sägerInger.– Visst, allt har förändrats. 1961 blev jaginstruktör och jag har haft hand ommånga kurser sedan dess. Sedan 1971 ärjag anställd i Försvarsmakten. Då hettedet först frivillig assistent och vi bar uniform.Men sedan 1984 är vi civila. Övningarnavar längre då och vi kom närmaremänniskor. Men det finns också positivaförändringar. Det finns större möjlighetför kvinnor att engagera sig i försvaret idag, säger Inger Persson.På frågan varför hon stannat kvar sålänge på samma post svarar hon att detaldrig varit långtråkigt eftersom arbetehela tiden har förändrats. Hon har helatiden parallellt med intendentsjobbet arbetatsom instruktör och funktionär både iungdoms- och vuxenutbildningarna, därungdomsverksamheten kanske varit densom legat henne närmast hjärtat.– Men nu ska det bli skönt att få ha helgernaför mig själv. Jag ser framemot ettannat socialt liv.Dock kommer hon inte bara ägna sin tidåt hängmattan– Jag har blivit invald som regional kanslichefför Skåne-Hallands Flygvapenförbund.Det kommer att ta 10 timmar iveckan. Sedan skulle det också vara roligtatt lära mig fler språk, för någon språkkurshar det inte varit möjligt att följatidigare p.g.a. de många kvällstjänsterna,säger Inger Persson.8 Lottanytt # 3-03Lottanytt # 3-03 9

Sommarskola på Berga:Med siktet inställtpå övning ochfärdighetTill Lottakårens sommarskolor runt om i landet ansluter lottor från Sverigesalla hörn – ivriga att lära nytt och repetera gammalt. Samtidigt ger sommarskolantillfälle att lära känna nya människor och – framför allt – att upplevabåde spännande och roliga saker!Lottanytt besöker Berga Örlogsbasunder den första kursveckan i juni.Här går för tillfället fyra kurser parallelltmed varandra. Många övningar ärutomhus och den här dagen verkar vädretvara perfekt för friluftsaktiviteter, solen ärvarm men inte obarmhärtig. Det första gängetvi träffar på ute i skogen är de som gårTFU-G – det som också kallas minilumpen.Mest spännande var gasmaskövningen, tyckerHenriette Hansson från Upplands-Väsby lottakår.TFU-G är en grundläggande kurs som ärgemensam för alla frivilligorganisationer, vilketinnebär att man här även kan träffa på enoch annan bilkårist. TFU-G är själva inkörsportentill avtalsutbildningarna. Kursdeltagarnafår bland annat öva sig på att bygga enförläggning i skogen, skjuta med k-pist påskjutbana, skydda sig mot kemiska stridsmedel,ta hand om olika kroppsskador och attsläcka bränder.Henriette Hansson från Upplands-Väsbytycker att kursen har varit jättebra och lärorik.Hon berättar bland annat om en helt ny upplevelsehon fick vara med om häromdagen:att andas genom skyddsmask i ett slutet rumsom fyllt med tårgas:– Vi fick först testa utomhus genom attvår instruktör sprutade tårgas precis framföross. När vi sedan kom in i huset sved det litepå halsen, men det gick över så fort vi komut. Jag hade tydligen inte lyckats göra helt tättmellan kläderna och skyddsmasken, men detgick jättebra ändå!En bit bort sitter en grupp som går TFU-GB. Det är en fortsättningskurs för dem somvill träna sig i att vara gruppbefäl. Varje dagutses ett ny gruppbefäl och en ställföreträdande.Man har då ansvar för att samla gruppeninför övningar, ta emot order, sköta överlämningtill instruktörerna, jaga på gruppenför att hålla tiderna och så vidare. Att tränas iDen här utbildningen har man nytta av även i det civila,tror Elisabet Ekdahl-Söderlund från Huddinge lottakår.att leda en grupp är något man även kan haanvändning av i det civila.En del av utbildningen sker i skolbänken.Under veckan har man till exempel haft föreläsningarom folkrätt där man får lära sigmer om krigets lagar – till exempel hur fångarska behandlas och hur civilbefolkningenska skyddas.Elisabet Ekdahl-Söderlund från Huddingelottakår stormtrivs med kursen. Helstvill hon göra riktiga lumpen.– Jag gillar utmaningen. Det krävs mycketmer av mig här än i det civila. Dessutomgillar jag all typ av friluftsliv. Jag tror i och försig inte att det kommer att bli krig inom enöverskådlig framtid – men den här utbildningenhar man alltid användning för ändå,förklarar hon.Aspiranternas lilla överraskningPå området finns också ett yngre gäng – detär aspiranterna som är 16-18 år. Aspirantkursenvänder sig till dem som är för unga att gåen medlemsutbildning men som ändå vill fåen försmak av hur det är att vara lotta. Denhär dagen är aspiranterna ute på en tipspromenad.De går i grupper om tre. Plötsligt stöterde på något på vägen som de inte är förbereddapå: En man ligger utsträckt i diket,skrikandes och med blod forsande från smalbenet.En bil står lite längre bort – motorn ärpå och där bortifrån hörs en annan manFoto: Fredrik Perssonjämra sig. Allt är naturligtvis iscensatt medfalskt blod och inlånade »trafikoffer«. Nu skainstruktör Charlotta Öhgren få ett kvitto påom aspiranterna har tagit till sig det de lärtsig tidigare. Man kan dock inte direkt säga attpåstå att aspiranterna reagerade blixtsnabbtpå skriken. Charlotta får jaga på:– Hallååå, det verkar som det har hänt enbilolycka här! Hör ni inte hur han skriker??Vad gör man då?Tveksamt skyndar tjejerna på stegen motde skadade:– Var får man tag på förband, frågarnågon förvirrat. Hon har glömt att hon gåroch bär på det i byxfickan. Hon blir påmindav en kamrat.Ω10 Lottanytt # 3-03 Lottanytt # 3-03 11

När två tjejer satt igång med sitt förbandgriper Charlotta in igen, inte helt nöjd:– Vad lägger ni på för förband nu, frågarhon.– Tryckförband, får hon till svar.– Är det smart? När benpiporna stickerut? Lägg ett skyddsförband istället!Charlotta är tuff i sina order, men det ären del av utbildningen. Om en olycka harhänt gäller det att man kan ta det kallt ochfatta rätt beslut trots den pressade situationen.Efteråt pratar man igenom vad somhände, hur man agerat och borde agerat.Man lär sig aldrig så bra som i praktiskaövningar!Fjärran från skogsövningarna hittar vi ettgäng inne i en datasal. Det är LIM:arna somAtt vara LIM-lotta är att vara mitt i händelsernas centrum, tyckerAnna Norén från Enskede Lottakår.Foto: Fredrik PerssonStridsledning innebär mycket tid framför datorn. Jenny Nord får instruktioner av Birgitta Nordgren.håller på att utbilda sig i stridsledning. Stämningenär tyst och koncentrerad – om någraminuter drar ett examinationstest igång. Nuska det bevisas om man tagit till sig kursensinnehåll. Mycket av utbildningen sker framfördatorerna, men det ingår också att veta hurman ska bete sig om datasystemen slås ut.Anna Norén från Enskede lottakår kännersig redo för uppgiften:– Det har varit mycket att läsa in. Lektionernaslutar redan klockan 16 och då har viför det mesta fortsatt att plugga in det vi lärtoss. Men det passar mig. Jag valde den härgrenen för att man är i händelsernas centrumoch för att det finns bäst chanser att fåvara med på stora övningar.Läs mer om LIM-utbildningen på sidan20-21. ■Aspirant-enkätVi »haffade« några aspiranter på sommarskolanpå Berga och ställde följande frågor.1: Varför har du gått med i Lottorna?2: Vad förväntar du dig av den här kursen?Elin Tollin, Solna lottakår1. Är intresserad av allakurserna, en del kanvara bra när mansöker jobb som tillexempel ledarskap ochretorik.2. Att få en bra grundoch pröva på mycket.Sara Alm, Solna lottakår1. Jag är intresserad avkurserna – särskiltöverlevnadskursen ochvinterkursen.2. Lära mig mycketom lite av varje. Träffanya människor.Lena Lundahl, Göteborgslottakår1. Jag vill kunna göranågot för andra och gåbra kurser. Retorik ochledarskap till exempel.2. Lära mig mer omatt ligga i fält, förstahjälpen och om Lottornasom organisation.Karin Hallman, Göteborgslottakår1. Jag vill lära mig attagera och inte vara passiv– att vara med ochbidra.2. Få mer inblick i tjänstegrenarna,få inspirationinför framtiden.Isabelle Ankre, Haningelottakår1. Jag gillar skog ochnatur. Om något händervill jag veta vad jagska göra.2. Lära mig det praktiska.Träffa nya kompisar.Det är häftigt att göranågot annorlunda på sommarlovet – somingen annan av kompisarna hemma har gjort.Många ville prova på Lottornas mini-lumpenbildtextbildtextIntresset var stort när Lottorna i maj gickut med en annons med rubriken »Vad skadu göra i sommar?« i tidningen IQ-studentoch tidningen Metro i Stockholm. Ett70-tal tjejer nappade på erbjudandet om att få»uppleva sju tuffa dagar i grönkläder«. Ochsommarskolorna fick utöka antalet utbildningsplatserför TFU-G med drygt en fjärdedelför att få plats med alla. Vad tyckte ni, vardet tuffa dagar?– Det var väldigt intensivt, roligt och verkligenannorlunda, säger Mia Gunnemyr somgick på kursen i Kalrskrona. Vi höll på frånmorgon till kväll! I min grupp var det det tjejerfrån hela landet med blandade åldrar, alltfrån 18 till 50 år! Vi hade jättekul och skahålla kontakten via mail framöver. ■Aspiranterna överraskades med en övning som gick ut på att ta hand om trafikskadade– ett praktiskt test på det man lärt sig på teorin om Första hjälpen.12 Lottanytt # 3-03Lottanytt # 3-03 13