hotellanläggning vid salt & sill, klädesholmen ... - Tjörns kommun

HYDROGIS ABMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGHOTELLANLÄGGNING VIDSALT & SILL, KLÄDESHOLMENTJÖRNS KOMMUNPÅ UPPDRAG AVDONALD HERMANSSON2007-05-30 RAPPORT 488

HYDROGIS ABADMINISTRATIVA UPPGIFTERSaken:Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 § angående tillståndatt bedriva vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken isamband med uppförande av hotellbyggnader samt utflyttningav befintliga bryggor vid Koholmen, Tjörns kommun.Sökande:Donald HermanssonPersonnr: 401102-4835Bergfinkvägen 1471 60 MYGGENÄSOmbud:Lars-Harry Jenneborgc/o HydroGIS ABSnipan 1444 30 STENUNGSUNDFastighetsbeteckning:Koholmen 1:200, Tjörns kommunADRESSSnipan 1S-444 30 STENUNGSUNDSwedenTELEFON0303-656 90FAX0303-657 60E-POSTinfo@hydrogis.seHEMSIDAwww.hydrogis.comORG.NR556553-2974SÄTESTENUNGSUND

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 INLEDNING 41.1 BAKGRUND 41.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 41.2 METOD 42 OMRÅDESBESKRIVNING 53 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 63.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 63.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER 73.3 NATIONELLA MILJÖMÅL 93.4 GÄLLANDE PLANER 94 PROJEKTBESKRIVNING 104.1 ALTERNATIV A - HUVUDALTERNATIVET 104.2 ALTERNATIV B 104.6 NOLLALTERNATIVET 105 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 135.1 NATURMILJÖ 135.2 KULTURMILJÖ 165.3 LANDSKAPSBILD 175.4 FRILUFTSLIV 175.5 NATURRESURSER 195.6 BOENDEMILJÖ 195.7 BULLER 195.8 FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN 195.9 SÄKERHET OCH KOMMUNIKATION 195.10 MÖJLIGA ÅTGÄRDER 195.11 NOLLALTERNATIVET 206 BYGGTID 207 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 208 AVVECKLING 209 SAMRÅD 219.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2110 ICKE TEKNISK SAMMANFATTING 2311 KÄLLOR 24BILAGA 1: Detaljplaneförslag för Koholmen 1:200Ansvarig för MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS ABE-post: lars-harry@hydrogis.seTfn: 0303-65 691Originaldokument: MKB 488 Salt och boende 2007 05 30.pmd/pdfADRESSSnipan 1S-444 30 STENUNGSUNDSwedenTELEFON0303-656 90FAX0303-657 60E-POSTinfo@hydrogis.se3HEMSIDAwww.hydrogis.comORG.NR556553-2974SÄTESTENUNGSUND

INLEDNING1 INLEDNINGFöreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad på uppdrag av Donald Hermanssonmed anledning av en planerad hotellanläggning på fastigheten Koholmen 1:200 vidKlädesholmen, Tjörns kommun.1.1 BAKGRUNDRestaurangen Salt & Sill är uppfört på ett tidigare skär Koholmen/Danmark, som har förbunditsmed Klädesholmen via en utfyllnad. Nu planerar ägaren till restaurangen att expandera verksamhetenmed en hotellanläggning på en utbyggnad över vattnet i anslutning till restaurangen. Områdetslandytor är mycket begränsade, vilket är anledning till att man avser bygga i vattnet.1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGSyftet med MKB:n är att belysa de direkta och indirekta effekter som det planerade projektetkan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö,dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållningmed material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessaeffekter på människors hälsa och miljön.MKB:n behandlar två olika utformningar av hotellet samt ett nollalternativ, dvs ett bibehållandeav nuvarande situation där någon utbyggnad ej genomförs.MKB:n beaktar endast de miljöeffekter som bedömts som väsentliga vid prövning av projektetoch omfattar geografiskt endast projektområdet med dess omedelbara omgivning.1.3 METODVattenområdet har undersökts vid ett flertal tillfällen med avseende på marina bottensamhällen,dels med hjälp av en så kallad ROV-farkost (Remotely Operated Vehicle), dvs en fjärrstyrdundervattensfarkost med inbyggd videokamera, dels med droppvideokamera 2007-02-054

OMRÅDESBESKRIVNING2 OMRÅDESBESKRIVNINGRestaurang ”Salt & Sill” är belägen vid den nordöstra delen av Klädesholmen längst ut på enudde som tidigare var ett isolerat skär kallat ”Danmark”. Skäret gjordes byggbart genom attutplana dess yta och förbinda det med Klädesholmen via en utfyllnad. Utöver restaurangen ärudden bebyggd med ett tiotal sjöbodar samt en brygga för gästande båtar. Det går att nå skäretmed bil, men parkeringsutrymmena vid restaurangen är mycket begränsade.Vid anslutningen till Klädesholmen finns en parkeringsplats som ansluter till den från Tjörn kommandeStrandgatan. Öster om parkeringsplatsen ligger fiskförädlingsindustrin KlädesholmenSeafood AB. Västerut finns ytterligare tre konservindustrier utmed Industrivägen.5

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARKursiv stil anger bestämmelse, regel eller restriktion. Därefter följer eventuellt en kommentar.3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERMILJÖBALKEN 2 KAP• Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder,iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs föratt förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människorshälsa eller miljön.Anlitade entreprenörer förutsätts iaktta nödvändiga försiktighetsmått med avseende på befintligamarina bottensamhällen i området.• Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjligateknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva enverksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn tillverksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa ochmiljön mot skada eller olägenhet.Anlitade entreprenörer förutsätts använda bästa teknik samt ha nödvändiga kunskaper. Gällersärskilt pålningskonstruktioner i vatten.• Lokaliseringsprincipen: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärdfår. Enligt 2 kap 3-4 §§ i miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas attändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.Platsvalet är i anslutning till befintlig restaurangverksamhet. Valt läge i öster har gjorts med beaktandeav bibehållande av restaurangens utsikt över vattnet mot norr samt att få lämpligt vattendjupför pålning. Lokalisering till annat geografiskt läge är och har aldrig varit aktuellt.• Hushållnings- och Kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtaren åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna tillåteranvändning och återvinning.Anlitade entreprenörer förutsätts hushålla med råvaror samt utnyttja möjligheterna till återanvändningoch återvinning. Byggmaterial i trä, samt stålkonstruktioner är i stort sett återanvändbaramaterial. Tryckimpregnerat trä måste däremot omhändertas på avfallsanläggning.• Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtaren åtgärd skall ersätta materiel eller produkter som kan antas medföra risker förmänniskors hälsa eller miljön med likvärdig materiel eller produkter som kan antas medföramindre sådana risker.6

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARDen som använder träskyddsmedel ska enligt kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2003:1,1998:8) noga överväga behovet av detta samt vid konstruktion och virkesval se till att användningenleder till en så liten belastning på hälsa och miljö som möjligt.• Skälighetsregeln: Kraven på hänsyn enligt 2-6 §§ gäller i den utsträckning det intekan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan avskyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.Kostnaden för att uppfylla de allmänna hänsynskraven bedöms ej vara oskälig.• Skadeansvar: Verksamhetsutövaren är ansvarig för uppkommen skada eller olägenhetför miljön.Uppkommer skada på enskild eller allmän egendom eller miljön skall detta behandlas som ettskadeståndsärende.• Stoppregeln: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medförrisk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämradeeller att miljön försämras avsevärt.Någon anledning att tillämpa stoppregeln bedöms inte föreligga.3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONERGrundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden• Mark- och vattenområden skall enligt 3 kap 1 § i miljöbalken användas för det ellerde ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och lägesamt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmänsynpunkt god hushållning.Projektet innebär ett ingrepp i ett mindre ålgräsbestånd samt strandnära bottenmiljö, vilket skallvägas mot att området är exploaterat med flera fiskberedningsindustrier. Kustturism med ”sill”-restaurang och planerad boendesätt harmoniserar med områdets allmänna inriktning och verksamheter.• Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbrukskall enligt 3 kap 5 § i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligtförsvåra näringarnas bedrivande.• Riksintresse för yrkesfisket: ”Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden för kommersielltviktiga arter finns i hela kustområdet, men det saknas underlag för att avgränsa deviktigaste av dessa som riksintresse” (citat ur Fiskeriverkets utredning Finfo 2006:1; referens 6).Den tidigare avgränsningen med grunda bottnar mellan 0-6 m djup utgår numera som definieratriksintresse.7

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARSärskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden ilandet• Kustområdet från Brofjorden till Simpevarp i sin helhet är av riksintresse enligt 4kap 1 och 4 §§ i miljöbalken för sina natur- och kulturvärden. Inom detta område fårexploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om det inte möternågot hinder enligt 2–7 §§ samma kapitel, och om det kan ske på ett sätt som intepåtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.Projektområdet ingår i ovanstående område och är således av riksintresse för sina natur- ochkulturvärden. Aktuellt hotelldäck och utflyttning av bryggor bedöms dock inte möta något hinderenligt 4 kap 2-7 §§ miljöbalken, eller påtagligt skada dessa värden. Se utförligare diskussion ikapitel 5.1 Naturmiljö och 5.2 Kulturmiljö.Skydd av områden• Strandskydd råder enligt 7 kap 13-18§§ miljöbalken i land- och vattenområdet vidhavet, insjöar och vattendrag intill minst 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd(strandskyddsområde).Strandskydd är undantaget hela Koholmen och går långt ut i vattnet. Endast delar av de flytbryggorsom flyttas ut mot öster kommer innanför strandskyddsgränsen. Vattendjupet är i dettaläge så stort att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt.Dispens måste sökas hos Länsstyrelsen. Prövas ärendet i Miljödomstolen erhålls dispens omtillstånd för vattenverksamhet beviljas.VattenverksamhetStrandskydd• Uppförande, ändring mm av anläggningari vattenområden ska prövas enligt11 kap 2 och 9 §§ miljöbalken. Tillståndfrån länsstyrelse eller miljödomstol krävsom det inte är uppenbart att allmänna ellerenskilda intressen inte skadas. Bevisbördanligger hos verksamhetsutövaren. Sådanprövning ska åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning(MKB).Gränsdragning förstrandskydd8

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARAvfallImpregneringsbehandlat trä kategoriseras som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063).Sådant avfall ska omhändertas vid avfallsanläggning.ÖVRIGTBygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10) kan komma att krävas. Ansökan om bygglovställes till kommunen.3.3 NATIONELLA MILJÖMÅLProjektet bedöms beröra följande nationella miljömål:• Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet skall ha en långsiktigthållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgårdskall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så atten hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp ochandra störningar.Uppförande av hotellägenheter på pålat däck utgöra ett annorlunda nyttjande av hav, kust ochskärgård som främjar en långsiktigt hållbar utveckling av turismen i området.• Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas påett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemensamt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva ilångsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgångtill en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa,livskvalitet och välfärd.Den förändring som anläggningen medför på överbyggda bottensamhällen måste dock vägasmot projektets betydelse för områdets utveckling.3.4 GÄLLANDE PLANERProjektområdet omfattas av Tjörn kommuns översiktsplan ÖP-03, antagen av kommunfullmäktige2003-03-13. Planen specificerar projektområdet som småbåtshamn.Området där hotellanläggningen planeras uppföras anges som vattenområde för hamnverksamheteri den gällande detaljplanen antagen 1997-11-27.9

PROJEKTBESKRIVNINGPålat däck medhotellbyggnaderBefintliga bryggor och Y-bommarsom flyttas utFörslag till placering av däck med hotellbyggnaderna enligt alternativ A11

PROJEKTBESKRIVNINGKoholmen med restaurangSalt och Sill (gul byggnad)i nuläget samt visualiseringmed planerade hotellbyggnader.Foto och visualisering:Mats & ArneArkitektkontor AB/Stenungsund.12

NATURMILJÖ5. MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER5.1 NATURMILJÖHavsbottnen norr om Klädesholmen Seafoods industriområde karakteriseras av en djupsvackamed uppgrundningar i väster mot Koholmen och i öster mot Söskär (se sjökort på sidan 15).Sedimentbottnen i djupsvackan består i huvudsak av sandblandad lera med ett visst inslag avskal.Normala tångbälten med Fucus vesiculosus och Fucus serratus är väl utvecklade utmed ejöverskuggade delar av strandkantens utfyllnader med sten. Utanför dessa består bottnen delvisav skalsand/grus samt fast berg (se sjökort på sidan 15). De grunda hårdbottnarnas algflora ärtämligen rik med kelp Laminaria saccharina, bergborsting Cladophora rupestris, rödalgernaFurcelaria lumbricalis, Chondrus crispus, Phycodrys rubens, Delesseria sanguinea,Bonnemaissonia hamifera (tetrasporofyter), Ceramium rubrum och Polysiphonia nigrescens.Längst inne i viken vid Klädesholmen Seafoods anläggning förekommer några mindre beståndmed knöltång Ascophyllum nodosum. Vissa säsonger blir snärjtången Chorda filum dominerandei viken.Ned till ett par meters djup förekommer sargassosnärja Sargassum muticum, som alltmer ersätterden normala vegetationen med kelp Laminaria saccharina.Bestånd med ålgräs Zostera marina förekommer på sedimentbotten på båda sidor om Koholmen(se fig sidan 15). Ålgräsets nedre gräns är drygt 4 meters djup. På ålgräsbladen sitter talrikaexemplar av ålgräsrosen (havsanemon) Sagartiogeton vidualis, vilket tyder på att ålgrässamhälletär i god kondition.Öster om Koholmen förekommer ett par undervattensberg med delvis branta sidor på ca 7respektive 8 m djup. Algvegetationen på dessa utgöres av glest spridda exemplar av nervtångenDelesseria sanguinea (bild 7 och 9 på sidan 14).Faunan på grundare bottenytor utgörs av strandsnäckor Litorina spp., blåmusslor Mytilus edulis(bild 6 på sidan 14), tarmsjöpungar Ciona intestinalis, svampdjur Halichondria panicea,havsanemoner Tealia felina samt havsnejlikor Metridium senile (främst under bryggorna). Därtillförekommer allmänt bultfiskar (gobider) samt pungräkor Praunus flexuosus och tångräkorPalaemon spp. Vanlig sjöstjärna Asterias rubens är också vanlig inom hela området. På djuparebelägna bottnar förekommer enstaka svampdjur Haliclona sp. samt sjöpungar Ascidiaceae(bild 5 på sidan 14).Sedimentbottnar på ca 10-16 m djup karakteriseras av ormstjärnor Ophiura sp. (bild 1-4 påsidan 14). Därutöver förekommer nätsnäcka Nassa reticulata, pelikanfotsnäcka Aphorrhaispes-pelicani och valthornsnäcka Buccinum undatum. Fler små hål i sedimentytan (bild 3 påsidan 14) antyder närvaro av nergrävda djurformer som småmusslor och havsborstmaskar.13

NATURMILJÖ1 234567 814

NATURMILJÖT v: Gällande detaljplanmed grön markering förålgräsets utbredning.ÅlgräsÅlgräsNedan: Uppmättadjupförhållandenöverlagrade på sjökort.5 m9 m 11 m2 m15 m15

KULTURMILJÖKONSEKVENSERHotelldäck och utflyttningen av bryggor kommer uppskattningsvis att täcka ca 15% av det östraålgräsbeståndet. En reducering av beståndet med ca 150 m 2 kan därför förväntas inträffa. Denårliga produktionen av konsumerbar fisk inom varje kvadratmeter ålgräsvegetation uppskattastill 4-30 g (dvs 17 g som medelvärde). Utifrån detta kan den försvunna ålgräsvegetationen uppskattasorsaka ett årligt produktionsbortfall på 150 m 2 x 17g = 2,6 kg konsumerbar fisk/år.Förlusten av fiskproduktion skall vägas mot projektets fördelar som exempelvis fler arbetstillfällenoch skärgårdsupplevelser för de boende och besökare till anläggningen.Alternativ A med ett pålat däck innebär att de blir ett luftutrymme mellan vattnet och däcketsundersida. Utrymmets höjd måste anpassas till kommande extrema högvattennivåer. För närvarandebedöms högsta högvatten kunna nå +1,68 m, men pågående förändringar av klimatetförutspås medföra betydligt högre nivåer inom några tiotals år. Man bör därför minst räkna medatt högsta högvatten kan komma att ligga på nivån +2-2,5 m. Ju högre avstånd mellan däck ochnormalvattenytan desto mer ljus släpps in till överbyggd botten. Möjligheten ökar därför för attvegetationen under däckets ytterkanter kan fortleva. Pålarnas undervattensdelar kommer attkoloniseras med samma fauna som anges i alternativ B nedan. Kombinationen av denna konstgjordahårdbottenmiljö och ålgräs kan ge viss positiv inverkan på de marina bottensamhällenaskvalitet.Alternativ B med flytpontoner ger förvisso mer skuggande effekt, men har den väsentliga fördelenatt konstuktionen blir oberoende av den befarade höjningen av havsnivån på grund av klimatförändringen.Konstruktionens undersidor kommer att fungera som sekundär hårdbotten ochkoloniseras med sjöpungar, havsnejlikor, havstulpaner, brödsvampdjur och i ytterkanterna blåmussloroch alger. Påväxten som sådan är således positivt för den marina miljön. Däremot kommerdjurens fekalier och framför allt lossnande sjöpungar och musslor att falla ner på bottnen. Attplatsen ligger relativt skyddad från vattenströmmar samt att flera utsläpp av renat industriavloppsvattenförekommer i omgivningen är faktorer som i viss mån talar emot en större flytandekonstruktion. En ökad avsättning med organiskt material på bottnen innebär att perioder medsyrebrist och bildande av beläggningar med svavelbakterier kan inträffa på bottenytan underdäcket. I detta fall kan man därför räkna med att större delen av den vegetation, som ligger underdäcket kommer att minska. Istället kommer samma fauna som koloniserar pontonernas undersidaatt dominera hårdbottenytorna (berg och skal) under däcket.De bryggor som flyttas ut kommer utanför bottenytor med betydande algvegetation (se exempeli bild 7 och 8 på sidan 14). Här är också vattencirkulationen något bättre. Sammantaget så blirdärför effekten på den marina bottenmiljön ringa av bryggor och förtöjda båtar.5.2 KULTURMILJÖDet äldsta omnämnandet av Klädesholmen går tillbaka till år 1594, då ön omtalas som ”engammel fiskeleye” av biskopen Jens Nilssøn. Detta uttalande bör tolkas som att det på platsenfunnits ett säsongsfiskeläge. Detta fiskeläge har troligen inte haft något samband medstrandsittarsamhället från 1600-talet. Att Klädesholmen också varit betydelsefull för sjöfartenframgår bl a av att platsen finns medtagen på flera äldre sjökort. På en passkarta från 1792 är16

LANDSKAPSBILDbukten på öns sydöstra sida, dvs i anslutning till aktuellt planområde, markerad som ankringsplats.Det är inte otänkbart att detta vattenområde nyttjats som ankringsplats även tidigare.Området kring Klädesholmen och södra delen av Koholmen är uttaget i kommunens kultumiljöprogram.Kvaliteterna är det som berättar om ortens näringsliv och boende.Inga kulturhistoriska lämningar observerades emellertid i samband med flera genomförda videoinspektionerav bottnarna. Bohusläns museum kommer att utföra en särskilt marinarkeologiskundersökning. Resultatet av denna kommer att redovisas i en särskild rapport.Då alternativ A endast innebär pålning är sannolikheten liten att dessa pålar skulle skada eventuellafornlämningar. En del av pålarna kommer troligen att behöva fästas direkt i berg.Alternativ B medför, trots flytande konstruktion större risk för påverkan av eventuella fornlämningarom grova förankringar måste läggas ut på sedimentbotten (Seaflex-systemet). Omförankringspålar istället används är risken mindre.Restaurangen utgör för närvarande en central samlingspunkt inom Klädesholmens kustsamhälle,vilket för övrigt domineras av flera konservindustrier för fiskeprodukter. Det innebär att projektet,med ett annorlunda boende tillsammans med restaurangen och aktiviteter året runt, bidrar tillatt upprätthålla ett levande kustlandskap.5.3 LANDSKAPSBILDUttrycket landskapsbild sammanfattar värden och egenskaper som är knutna till människorskänslomässiga förhållande till landskap, dvs skönhetsupplevelser eller andra reaktioner på sammansättningenav landskapselement.Exempel på utformnig och färgsättning framgår av skissen på sidan 12.Hotellanläggningen kommer att förändra landskapsbilden betydligt, då byggnaderna kommer attdominera intrycket av Koholmen och till viss del även Klädesholmen. Hittills har fiskberedningsindustriernavarit dominerande i landskapet. Den robusta karaktären tål emellertid de föreslagnabyggnaderna. Positivt är att anläggningen ökar kravet på iordningställande av omgivningarna.Konsekvenserna för den nuvarande landskapsbilden bedöms övervägande bli positiva även omåsikterna kan vara delade.5.4 FRILUFTSLIVOmrådet är generellt av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Koholmen är dock i nuläget ringautnyttjat för bad och fiske. Omgivningarna erbjuder däremot många goda fiske- och badplatser.Möjligheten för allmänheten att övernatta på hotell saknas däremot i nuläget.Projektet får positiva konsekvenser för friluftslivet i allmän bemärkelse.17

LANDSKAPSBILDNuvarande landskapsbild vid Koholmen med restaurang Salt och Sill samt markering för planerad vattenverksamhet.18

SÄKERHET5.5 NATURRESURSERInga naturresurser i form av t ex grus-, sand- eller skalgrus tas i anspråk av projektet.5.6 BOENDEMILJÖNärmaste boende finns på den norra delen av Klädesholmen. Under byggnadsskedet kan vissatemporära störningar uppkomma från arbetsmaskiner, redskap, transportfordon mm.5.7 BULLERProjektet bedöms inte ge upphov till några nämnvärda bullerstörningar än de i anläggningsskedetfrån transporter, arbeten och arbetsfartyg.5.8 FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTENHotellanläggningarna förses med kommunalt vatten och avlopp samt hämtning av sopor.Mindre och acceptabla föroreningar av luft, mark och vatten förväntas endast uppkomma ianläggningsskedet från arbetsmaskiner och transportfordon. Dessa är dock temporära och bedömsbli ringa.5.9 SÄKERHET OCH KOMMUNIKATIONERVid östra Koholmen finns en privat sjösättningsramp för båttrailers som ej berörs.Anläggningsarbetet skall innan det påbörjas anmälas till Sjöfartsverket. Efter färdigställning skahotellplattformens storlek och de utflyttade bryggornas positioner rapporteras till Sjöfartsverketför införande i sjökort och båtsportkort.De utflyttade bryggorna skall förses med icke bländande belysning enligt Sjöfartsverkets regler.5.10 MÖJLIGA ÅTGÄRDERI alternativ A med pålat däck finns möjlighet till en utglesad däcksbeklädnad, som kan sprida merljus till underliggande botten. Detta gynnar ett bibehållande av vegetationen under däcket.I alternativ B kan man ordna bättre vattenomsättning under anläggningen genom att lägga ut enslang med tryckluft på bottnen och låta en mindre mängd luft passera genom många små hål.Luftbubblorna drar med vattnet, varvid en bottenström bildas som syresätter och håller faunanvid liv. Anordningen kan vintertid till att hålla isfritt kring pontonerna.19

BYGGTID5.11 NOLLALTERNATIVETNollalternativet innebär att ingen hotellanläggning uppförs. Befintligt ålgräsbestånd för blir opåverkat.Landskapbilden med nuvarande båtbryggor och sjösättningsramp kvarstår.6 BYGGTIDAnläggningstiden beräknas till ca ett år.Eventuellt grumlande arbeten i vatten bör med hänsyn till friluftslivet och den marina miljön undvikasunder perioden maj-september.7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLLNär anläggningen är färdigställd rekommenderas en kontroll av ålgräsets utbredning, tillståndoch befarad successionsförändring med andra arter. Kontrollen bör upprepas år 2 och 5.8 AVVECKLINGVid en eventuell avveckling kan byggnader, däck och pålar relativt enkelt avlägsnas och återvinnas/destrueras.En flytande anläggning är i detta fall ännu enklare att avveckla.Ingreppet är således reversibelt.20

SAMRÅD9 SAMRÅDSamråd skall enligt 6 kap i miljöbalken ske med Länsstyrelsen samt enskilda som kan antas blisärskilt berörda.Samrådet skall omfatta anläggningens lokalisering, utformning och befarad miljöpåverkan. Framfördasynpunkter skall sammanställas i en samrådsredogörelse och inarbetas i MKBn.Samråd enligt ovan har skett med införande av annons i dagspressen: ST-tidningen den 15/32007 samt GP den 14/3 2007. Sakägare har även inbjudits till samrådsmöte på Salt & Sill den19 mars 2007.Följande myndigheter och organisationer har kontaktats för samråd: Länsstyrelsen i Västra Götaland,Bohusläns museum i Uddevalla samt SGI Statens geotekniska institut.9.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSEInkomna synpunkter under samrådförfarandetInga andra synpunkter har inkommit än de som redovisas nedan.• SGI Statens geotekniska institut (Elvin Ottosson) 2007-03-26.Synpunkter: Grovt kan, med de uppgifter som lämnats i planbeskrivningen, de geotekniskaförutsättningarna i huvudsak bedömas vara relativt goda för avsett planändamål. En tydligare ochmer omfattande redovisning erfordras dock för värdering. Frågor, som måste belysas och vidbehov kartläggas i detalj är eventuella områden med lösare jord / utfyllda områden och stabilitetenför dessa. Vidare bör eventuella stödkonstruktioners / kajers status och stabilitet redovisas.Förutsättningar för pålning i vattenområdet måste klaras ut - särskilt bottenområdets totalstabilitet.Planområdets förbindelse med land och dess stabilitet måste redovisas.Radonförhållandena måste klarläggas och erforderliga åtgärder vidtas i de planerade byggnaderdär människor stadivarande kommer att vistas.Höjdsättning och lämpliga nivåer med hänsyn till översvämning bör redovisas samt beakta effekterav klimatförändringen.• Länsstyrelsen i Västra Götaland 2007-03-12 (Gill Hermansson, Peter Abrahamsson).Synpunkter: För att kunna ta ställning till om anläggningen kan uyppföras utan att skadanatur och kulturvärdena behövs ytterligare utredningar inom följande områden:21

SAMRÅDEffekter av klimatförändringen med intensiv nederbörd och höjning av havsnivån. I sistnämndafallet bör det framgå av planen vilket konstruktionsalternativ - pålat eller flytande - som föredrasur säkerhetssynpunkt.Särskilda krav bör ställas på en brandteknisk lösning då Räddningstjänsten endast kan användaen insatsväg för att nå udden med anläggningen.Anläggningen innebär vattenverksamhet som prövas sv Miljödomstolen. Alternativet med pålarär bäst för vattenmiljön. Det bästa är dock att inte låsa fast sig för ett konstruktionsalternativ idagsläget, eftersom möjligheten till flexibilitet i utformningen då går förlorad. En lösning somminimerar påverkan på bottenmiljön bör eftersträvas.Länsstyrelsen rekommenderar att SGIs synpunkter med avseende på geoteknikska frågor ochradon beaktas.Länsstyrelsen gör bedömningen att en särskild marinarkeologisk utredning genomförs. När dessaförhållanden är klargjorda kan Länsstyrelsen bedöma projektets lämplighet ur arkeologisk synvinkel.En bedömning av hur mycket trafik verksamheten genrerar bör göras. Omgivande fiskberedningsindustriergenererar i nuläget både trafik och lukt, vilket kan skapa konflikter.• Bohusläns museum 2007-03-20 (Staffan von Arbin, Lars Rydbom).Synpunkter: Den kulturhistoriska bakgrunden för området beskrivs (kommentar: dennaär införd i kap 5.2).Museet är kritisk till den avslutande kommentaren i MKBns kapitel 5.2 och formulering avlandskapsbilden i kapitel 5.3. Industribyggnaderna samt eternitklädda fasader är negativa förlandskapsbilden.Detaljplaneområdet ingår i område som i Tjörns kommuns översiktsplan (ÖP 03) är uttaget somområde av särskilt intresse för marinarkeologin med hänsyn till uppgifter om vrak och förlisningar.Flera av dessa berör Klädesholmen med omnejd. Med hänvisning till detta, liksom till den dokumenteradehistoriska betydelse som Klädesholmen haft som fiskeläge/strandsittarsamhälle ochnaturhamn, anser Bohusläns museum att en undervattensarkeologisk utredning bör göras för attklarlägga fornlämningsbilden inom planområdet.22

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING10 SAMMANFATTNINGMiljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är upprättad på uppdrag av Donald Hermansson medanledning av en planerad hotellanläggning i havet intill restaurang Salt & Sill på Koholmen, Tjörnskommun. Syftet med hotellet är att kunna erbjuda restaurangens gäster och andra logi i en annorlundamaritim miljö.På ett ca 10x50 m däcksplan i havet uppförs 5-6 stycken hotellbyggnader. Befintliga bryggoroch Y-bommar flyttas ut till däckets östra sida. Tillsammans kommer husen att inrymma ca 20-24rum.Två alternativa utformningar har utretts. Alternativ A med ett pålat däck och alternativ B därhusen står på ett flytande däck.Den marina miljöns största värde är ett ålgräsbestånd på djup mellan 1,5-4 m, som till ca 15%kommer att överbyggas av däcket. Alternativ A med ett ca 2-2,5 m högt beläget däck övervattenytan beräknas ge ett bortfall av ca 150 m 2 ålgräsvegetation som medför en årlig förlust av2,5 kg kommersiellt användbara fiskarter. Ett pålat däck kan dessutom utföras med ljusgenomsläppför att möjliggöra kvarhållande av vegetation under däcket.Alternativ B ger dels större skuggning/bortfall av ålgräs och algvegetation, dels att ständigt nedfallandedjur och fekalier påverkar underliggande botten negativt med eventuell syrebrist som följd.Fördelen med alternativet är att det ej påverkas av havsnivåns förväntade höjning som en effektav klimatförändringen.Bortsett från ålgräset är värdet av övriga marina samhällen relativt låga.Kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden kommer att påverkas positivt av anläggningen.Boendemiljön, säkerhet och kommunikationer bedöms ej påverkas nämnvärt av projektet.Projektet bedöms inte medföra några betydande bullerstörningar eller föroreningar av luft, markeller vatten.Inga naturresurser tas i anspråk.HydroGIS ABStenungsund 2007-05-30Lars-Harry Jenneborgmarinbiolog23

KÄLLOR11 KÄLLOR1 Översiktsplan för Tjörns kommun ÖP-03 antagen av kommunfullmäktige 2003-03-13.2 Detaljplan för Koholmen 1:1, antagen av kommunfullmäktige 1997-11-27.3 Detaljplan för del av Rytterholmen 1:2, m fl fastigheter Koholmen, Tjörns kommun. Pågående.4 Jenneborg L-H 2000: MKB Uppförande av bryggor och sjöbodar vid restaurang ”Saltoch Sill”, Tjörns kommun, rapport nr 220. 14 sidor.5 - 2006: MKB Planerade utbyggnader av Klädesholmen Seafood AB, Rytterholmen 1:2,Tjörns kommun, rapport nr 436. 30 sidor.6 Thörnqvist, S. 2006: Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1, Fiskeriverket.63 sidor.24

Detaljplaneförslag för Koholmen 1:200BILAGA 1