Beräkning av samhällsnytta för utökad kollektivtrafik i Sundsvall

Beräkning av samhällsnytta förutökad kollektivtrafik i Sundsvall

Beräkning av samhällsnytta1. INLEDNING1.1 UppdragetRamböll Sverige AB har fått i uppdrag avSundsvalls kommun att beräkna vilkensamhällsnytta som kan väntas uppkomma med enutökad turtäthet på stadbussarna (linje 1-4) underhögtrafiktid, dvs mellan 6.30 och 8.30 på morgonenoch mellan 14.00 och 17.30 på eftermiddagen.Denna beräkning utvärderar endast den skillnadsom väntas uppstå till följd av denna trafikökning.Samhällsnyttan väntas uppstå i form av• Ökade biljettintäkter• Restidsvinster för befintliga och nytillkomnapassagerare• Minskade emissioner från biltrafik då fler åkerbuss• Minskat slitage på gatunätet• Bromsad värdeminskning för personbilar tillföljd av minskad körsträcka• Ökad trafiksäkerhet• Minskat behov av parkeringsplatser i centralaSundsvall• Minskade kostnader för bränsle• Minskad trängsel i trafiken vilket leder tillrestidsvinster åt kvarvarande biltrafikSamhällsnyttan bromsas i sin tur av ökadekostnader för den ökade trafikeringen:• Ökade trafikeringskostnader för kollektivtrafiken• Ökade emissioner från busstrafiken• Ökat slitage av busstrafiken på gatunätet1.2 BeräkningsförutsättningarBeräkningar och bedömningar om samhällsnyttanbaseras på uppgifter om den nya trafikeringenfrån Sundsvalls kommun och Västernorrlands länsTrafik AB. Uppgifter om emissionsdata för olikafordonstyper har hämtats från Vägverket.Trafiksäkerhetseffekter baseras på uppgifterfrån den norska Trafikksikkerhetshåndbok frånTransportøkonomisk Institutt (1997).Detaljerade beräkningsförutsättningar redovisas irespektive avsnitt.1.3 ResultatEftersom de sammanlagda beräknade intäkterna ärhögre än kostnaderna för samtliga prognosvarianterär en satsning på utökad turtäthet med storsannolikhet samhällsekonomiskt lönsam.De beräknade intäkterna uppgår till 10 - 14Mkr/år, beroende på prognosvariant, medankostnaderna beräknas uppgå till 6 - 8 Mkr/år. Dåkollektivtrafiken som helhet är samhällsekonomisktlönsam finner denna utredning att satsningar påutökad turtäthet bör genomföras. Totalt beräknasden ökade trafiken generera en samhällsekonomisknytta på 2,3 - 8,2 Mkr/år.Det finns osäkerheter i de beräkningar ochbedömningar som gjorts, men skillnaden isumma mellan kostnad och intäkt är tillräckligtstor för att man med säkerhet kan slå fast attsatsningar på utökad turtäthet enligt förslagetär samhällsekonomiskt lönsamma. Utöverde studerade samhällsnyttor som studerats iutredningen kan det finnas andra som inte beaktats,som dock kan bidra till att stärka samhällsnyttan(ökad framkomlighet för gods, minskat buller,värdering av komfort etc).Den prognosticerade resandeökningen kommersannolikt inte att inträffa redan första året medutökad trafik. Förändringar i trafikupplägg tarofta upp till några år innan helt genomslaguppnås. Det kan inte uteslutas att den totalasamhällsekonomiska vinsten uteblir det första åretmed den utökade turtätheten.3

Beräkning av samhällsnytta2. Beräknade kostnader2.1 Kostnad för införande av utökadturtäthetAtt införa utökad turtäthet i Sundsvallinnebär ökade kostnader, främst i form avtrafikeringskostnad och kapitalkostnader för enutökad fordonspark då fler bussar behöver köpas inför ändamålet. Dessa kostnader har av Sundsvallskommun angetts till 6 - 8 Mkr/år. I detta är inräknatden rörliga kostnaden för ökat trafikarbete, 26 kr/km.Dagens trafikarbete under de aktuella timmarnauppgår till ca 2 miljoner fordonskilometer(fkm). Den utökade turtätheten innebär ett ökadtrafikarbete med ca 160 000 fkm, vilket motsvararen trafikeringskostnad på ca 4 Mkr/år.2.2 Kostnad för ökade emissionerVägverkets publikation Vägverketssamhällsekonomiska kalkylvärden 2006:127 attemissionerna från busstrafik uppgår till:UtsläppsgruppUtsläppsmängd,g/kmTotalutsläppsmängdNO x2,673 426 kgHC 0,719 115 kgPM 0,057 9 kgCO 2336,3 53 617 kgSO 20,056 9 kgDen samhällsekonomiska kostnaden för dessaemissioner beräknas enligt Vägeverkets och SIKASmetoder för dels lokala effekter och del regionalaeffekter. För lokala effekter beräknas kostnaden,med en ventilationsfaktor för Sundsvall på 1,4 ochtätortsbefolkning på 50 000 invånare till:att försöka beräkna verklig utsläppsexponering.Zonerna baseras på ventilation med avseende påluftföroreningar.För regionala effekter beräknas densamhällsekonomiska kostnaden till:Utsläppsgrupp kr/kg kostnad av ökadtrafikering, kr/årNO x65 27701HC 33 3783CO 21,5 80426SO 222 196Sammantaget (summan av de lokala och regionalaeffekterna) beräknas den utökade trafikeringenmedföra en samhällsekonomisk kostnad på 0,16Mkr/år.2.3 Kostnad för ökat slitageUtökad busstrafik innebär ett utökat trafikarbetemed buss på Sundsvalls gator. Med en kostnad på0,153 kr/fkm för busstrafik innebär detta en kostnadpå 0,024 Mkr/år.2.4 Kostnader för utökad trafikSammantaget innebär dessa poster ensamhällsekonomisk kostnad på 10,3-12,3 Mkr/år,enligt följande fördelning:TrafikeringskostnadÖkade emissionerÖkat slitageSumma6-8 Mkr/år0,160 Mkr/år0,024 Mkr/år6,184-8,184 Mkr/årUtsläppsgruppkr/exponeradenhetkostnad av ökadtrafikering, kr/årNO x1,6 6190HC 2,6 2706PM 447 36878SO 213,1 1062Ventilationsfaktorn är kopplad till olikaventilationszoner i Sveriege, som tagits fram för4

Beräkning av samhällsnytta3. Beräknade intäkter3.1 BiljettintäkterDen totala passagerarvolymen för kollektivtrafikeni Sundsvall uppgår till drygt 1,7 miljoner resenärerper år under den aktuella tidsperioden (kl 6.30-8.30 och kl 14.00-17.30).Sundsvalls kommun har baserat på den utökadeturtätheten, som i princip innebär en minskad totalrestid (genom minskad väntetid) och ett minskatgenerellt motstånd mot busstrafik genom ökadtillgänglighet (genom ökad turtäthet) tagit fram enenkel prognos för det ökade resandet.Prognosen bygger på uppgifter från SIKA omen efterfrågeelasticitet på -0,45 som med ökadturtäthet ger en resandeökning på 22,5%.Den prognos som följande resonemang bygger påinnehåller tre förenklade scenarier; en ökning med20%, 25% respektive 30%. Prognosen innebär ettökat resande med 344 000, 435 000 respektive516 000 resor per år.Länstrafiken i Västernorrland anger att dengenomsnittliga biljettintäkten per resa år 2008 är10,53 kr. Detta medför ökade biljettintäkter på:Prognos 20% 25% 30%Ökade 3,6 Mkr 4,5 Mkr 5,4 Mkrbiljettintäkter3.2 RestidsvinsterDen ökade turtätheten innebär en generellt minskadtotal restid, genom en minskad väntetid på bussen.Turtätheten ökar från 15 minuter till 10 minutervilket innebär en maximal restidsvinst på 5 minuter.Alla kan dock inte tillgodoräkna sig hela dennavinst. För beräkningarna i denna utredning har detantagits att restidsvinsten för befintliga resenärer är4 minuter.som sist väljer bussen nätt och jämnt väljer bussentrots den kortare restiden och alltså inte tjänarnågon restid alls. Vid linjär fördelning mellan dessaytterligheter blir den genomsnittliga tidsvinsten förtillkommande resenärer hälften av de befintligas).Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärdenanger att förkortad restid värderas till 24 kr/timme.Detta medför att den beräknade restidsvinsten förprojektet värderas tillPrognos 20% 25% 30%Restidsvinst 3,03 Mkr 3,10 Mkr 3,17 Mkr3.3 Minskad biltrafikEmissionerBiltrafiken i Sundsvall kommer att minska tillföljd av att befintliga resor med bil kommer attersättas av bussresor. Genomsnittlig reslängd fören bussresa uppges vara 3,2 km. För beräkningarnahar antagits det i varje bil i genomsnitt färdas1,3 personer till följd av viss samåkning. Dennasamåkning gör också att bilresan, genom attsamåkningsresorna medför behov av skjutsning,i genomsnitt blir 50% längre än motsvarandebussresa.Baserat på ett antagande om att• 55% av ökningen kommer från tidigare biltrafik• 45% av ökningen kommer från fotgängare ochcyklisterkommer biltrafiken i Sundsvall att minska medPrognos 20% 25% 30%Minskat 700 000 874 000 1 050 000trafikarbete fkm fkm fkmDetta antagande baseras på att ungefär hälften avalla bilresor som utförs i Sverige är kortare än 5km. Andelen resor som utför med kollektivtrafik förpersonresor i Sundsvall är idag 10-11%.För nytillkomna resenärer brukar man anta atttidsvinsten i genomsnitt blir hälften så stor somför de som redan reser (den som först väljer attresa med buss behöver bara en mycket marginelltidsvinst för att välja bussen och tjänar alltså likamycket tid som befintliga resenärer, medan den5

Beräkning av samhällsnyttaDet minskade trafikarbetet, tillsammans meduppgifter från Vägverket om emissioner förpersonbilar i tätort enligt:Emissioner personbilarUtsläppsgrupp Utsläppsmängd, g/kmNOx 0,47HC 0,72PM 0,008CO2 260SO2 0,0012innebär med samma beräkningsmetodik som förbusstrafiken minskade kostnader för emissioner påPrognos 20% 25% 30%Minskade 0,35 Mkr 0,44 Mkr 0,53 MkremissionerMinskat slitageKostnaden för vägslitage uppges vara 0,0153kr/fkm enligt Banverkets samhällsekonomiskaberäkningshandledning BVH 706. Detta låga värdegör tillsammans med relativt liten minskning avbiltrafiken att denna effekt i princip är försumbar.Bromsad värdeminskningDet minskade trafikarbetet innebär bromsadvärdeminskning för de bilar som ersätts avbussresor. Vägverkets samhällsekonomiskakalkylvärden uppger den genomsnittliga kostnadenför värdeminskning till 0,58 kr/fkm. Minskattrafikarbete i Sundsvall innebär sålunda en bromsadvärdeminskning med:Prognos 20% 25% 30%Bromsad 0,41 Mkr 0,51 Mkr 0,61 MkrvärdeminskningTrafiksäkerhetseffekterTrafikksikkerhetshåndbok från TransportøkonomiskInstitutt (1997) anger den förväntade risken (permiljoner fordonskilometer) att drabbas av en olyckaberoende på trafikslag enligt följande tabell (värdenbaseras på Svenska förhållanden):Relativ skaderisk baserat på fordonstypSkaderisk buss 0,026Skaderisk bil förare 0,2Skaderisk bil passagerare 0,17Skaderisk fotgängare 0,826Skaderisk cykel 1,146Det förväntade antalet statistiska olyckor iSundsvall kommer alltså att minskas. Baserat påtidigare angivna antaganden om överflyttad trafik,och att fotgängare och cyklister består av lika storaandelar, förväntas antalet trafikolyckor minska medPrognos 20% 25% 30%Minskat antal 0,64 0,79 0,95olyckor per årMinskadolyckskostnad1,1 Mkr 1,4 Mkr 1,6 MkrMinskningen i olyckskostnad baseras på attden samhällsekonomiska värderingen för engenomsnittlig olycka uppgår till 1,7 miljoner krenligt uppgifter från SIKA och Vägverket.Minskat behov av parkeringsplatserMinskad biltrafik i centrala Sundsvall innebärminskat behov av parkeringsplatser. Tidigareantaganden innebär att biltrafiken i Sundsvallminskar med ca 430 - 650 bilar per dag.I en studie över kollektivtrafikens nytta i Boråskommun motsvarar 22 300 bilresor ett behovav 5 100 parkeringsplatser. Med motsvarandeförhållande för Sundsvall innebär den minskadebiltrafiken ett minskat behov av 100 - 150 nyaparkeringsplatser.Investeringskostnaden för en parkeringsplats iparkeringhus uppgår till ca 200 000 kr/st. Denminskade biltrafiken innebär en besparing påparkeringsplatserna (med en kalkylränta på 5%)Prognos 20% 25% 30%Minskadkapitalkostnadp-platser0,98 Mkr 1,23 Mkr 1,48 Mkr6

Beräkning av samhällsnyttaMinskade bränslekostnaderMinskad biltrafik innebär minskadebränslekostnader. Vägverkets kalkylvärdenanger den genomsnittliga bränslekostnaden förpersonbilar till 0,88 kr/km. Detta leder till följandeminskning i bränslekostnader:Prognos 20% 25% 30%Minskade 0,62 0,77 0,92bränslekostnader Mkr Mkr MkrMinskad trängselproblematikEtt antal gator och vägar i Sundsvall har underhögtrafiktid begränsad framkomlighet. Genom attfler väljer att åka buss, minskar biltrafiken. Nedanredovisas de mest belastade vägarnas trafikflödenunder årsmedeldygn (ÅDT) och maxtimme. Endastde vägar som berörs av stadsbusslinjenätet harbeaktats.Gata/vägTrafik, MaxtimmemedeldygnBergsåker 4 000 480Bergsgatan 20 000 2 400Universitetsallén 9 000 1 080Tivolivägen 11 800 1 416Norrmalmsgatan 20 000 2 400E4 14 500 1 740Skolhusallén 20 500 2 460Alnöbron 12 000 1 440Summa bilar 13 400Prognoserna innebär att trafiken i Sundsvallminskar med 430 - 650 bilar per dag. Att översättadetta till minskad trängseleffekt är mycket svårt.Ett förenklat antagande om att varje bil på deuppräknade vägarna får en restidsvinst enligtnedanstående tabellPrognos 20% 25% 30%Restidsvinst per 5 6,25 7,5bil, sekunderTotalrestidsvinst,timmar4100 5100 6100Om en bil sparar 5 sekunder per dag sparar 13 400bilar tillsammans 4 100 timmar under ett år.Under antagande att 70% av biltrafiken ärprivatresor (tidsvärde 42 kr/timme) och 30% ärtjänsteresor (tidsvärde 238 kr/timme) uppstår ensamhällsekonomisk vinst påPrognos 20% 25% 30%Minskad 0,413 0,517 0,620trängsel Mkr Mkr MkrÖvriga effekterÖvriga effekter antas vara försumbara.3.4 Intäkter för utökad trafikTotalt väntas den utökade trafiken medförasamhällsekonomiska intäkter på 10,5 - 14,4 Mkr/årenligt nedanstående tabell:4. SlutsatserResultaten av gjorda antaganden och beräkningarvisar att satsningen med stor sannolikhet ärsamhällsekonomiskt lönsam, eftersom desammanlagda beräknade intäkterna är högre änkostnaderna för samtliga prognosvarianter.Då kollektivtrafiken som helhet ärsamhällsekonomiskt lönsam finner denna utredningatt satsningar på utökad turtäthet alltså börgenomföras.Prognos 20% 25% 30%Biljetter 3,63 4,53 5,44Restidsvinst 3,03 3,10 3,17Emissioner 0,35 0,44 0,53Slitage 0,01 0,01 0,02Värdeminskning 0,41 0,51 0,61Säkerhet 1,08 1,35 1,62Parkering 0,98 1,23 1,48Bränsle 0,62 0,77 0,92Trängsel 0,41 0,52 0,62Summa intäkter,Mkr/år10,51 12,45 14,397