Miljö och moral

MÄNNISKAN & NATUREN, 2002kunna bli: Skulle forskaren vara beredd att experimentera på ett föräldralöstbarn under sex månader, om det var enda sättet att rädda många liv?Djuretiker använder termen speciesism för att beskriva den företeelsesom rättfärdigar att vi behandlar andra arter på ett sätt som vi tycker skullevara fel att behandla medlemmar av vår egen art. Detta begrepp omfattarinte bara djurförsök och liknande utan även konsumtionen av djur somföda. Djuretiker förespråkar vegetarianism. Skälen till att vara vegetarianskiljer sig dock mellan individer. En del är det enbart med omtanke ochhänsyn till djur, en del har andra argument, t.ex. för att främja miljöneller sin egen hälsa. Djuretiker är det enbart med hänsyn till djuren ochde vänder sig mot den massproduktion av kött, mjölk, ägg etc. som skervid olika djurfarmar. Argument som att de skulle vara nödvändiga för attförse den växande populationen med protein, avfärdas med att odling avrätt vegetabilisk gröda, ger mer protein per hektar än om jorden användsför att föda djur, som använder nära 90 % av proteinet själva. I gruppenkonstaterade vi att många säkert fortfarande äter kött av bekvämlighet,trots att den vegetariska marknaden idag har ett betydligt bredare utbud änför 30 år sedan. Dessutom skulle många kanske ändra sina matvanor om defick följa hela processen från en betande ko i hagen till en färdigpaketeradoxfilé på ICA. Frågan är om man vill det? En annan sak vi kom fram till äratt ett slags förmänskligande av djuret, troligen gör att man inte kan tänkasig att äta det. Folk i allmänhet gör till exempel skillnad på att äta en kooch en hund ur ett etiskt perspektiv. Hunden blir i vårt samhälle på någotsätt förmänskligad, genom att den här lever så nära människan. Den finnsi hemmet som en familjemedlem, och därför skulle det kännas barbarisktatt äta den till middag.I George Sessions bok Deep ecology for the 21st Century, 1995, presenterarden norske djupekologen Arne Naess i ett kapitel den djupekologiskarörelsens tankar inom de ekonomiska och sociala ramarna som finns idag.Genom att subjektivt lista attityder, tendenser och karaktärer för den djupekologiskarörelsen ur ett skandinaviskt perspektiv har Naess skapat enmängd djupekologiskt relevanta rättesnören. Vi valde att diskutera några avdessa rättesnören med huvudfrågan: Leder dessa förhållningsregler till etthållbart samhälle och ett bättre liv? I artikeln nämns bland annat:”... Absence or low degree of ”novophilia” – the love of what is new merelybecause it is new. Cherishing old and well-worn things”.”... Concern about the situation of the Third and Fourth Worlds and theattempt to avoid a material standard of living too much different from andhigher than the needy (global solidarity of lifestyle)”.”... Efforts to satisfy vital needs rather than desires. Resisting the urge to ”goshopping” as a diversion or therapy”.8