Miljö och moral

MILJÖ OCH MORALVår diskussion handlade även om våra egna moraliska uppfattningar ochhur beständigt (robust) ’djupstrukturen’ av våra värderingar egentligen är.Är man feminist, så är man inte det endast 8h/dygn, varför man knappastbyter värderingsmönster eller teoretiskt perspektiv som man byter kläder.Genom detta kom vi in på det faktum att svenskar ofta beskrivs som naturromantikeroch vår ibland självklara vördnad/respekt för naturen. Kanskehar den att göra med allemansrätten? Vi kom in på att vi i Sverige till exempelinte behöver lagar, (som i Singapore) som förbjuder att vi slänger skräpi naturen eller på gatan – de flesta gör det aldrig ändå. Detta med undantagför Valborg och annat firande. Detta förhållningssätt är med andra orddjupt förkroppsligat hos oss som ett beteendemönster som vi oftast inteens tänker på. Ett annat problem (?) infinner sig här; nog för att vi gärnavill förstå och sätta oss in i hur olika människor, länder och kulturer ser påsaken, men ’vårt’ sätt att se (Sveriges allemansrätt och miljöpolitik) är ändådet bästa. Är det nu så att den är det, (kan säkerhetsställas rent objektivt)eller är det så att vi anser det för att vi är uppväxta och präglade utav dessavärderingar. Tycker alla att deras sätt att se är det bästa? Och i så fall, vadkan vi göra för att förstå och respektera varandras synsätt och lära av varandraså att våra moraliska bedömningar blir mera genomtänkta? Svårbesvarat, menkanske kan man i alla fall dra en lärdom: att om man ska få med sig andra,opinionen o s v, så gör man nog klokt i att anamma ett antropocentrisktperspektiv; alltså, vad människan tjänar på det…Att en människa eller folkgrupp diskrimineras på grund av nationellidentitet, kön eller sexuell läggning är ett faktum som människor idag konfronterasmed dagligen. Det är ett problem som engagerar många och somknappast kan ha undgått någon. Däremot är det inte alla som tänker på attdet i dagens samhälle även finns en liknande företeelser, som innebär attdjur utnyttjas för människans vinning. En frontfigur i debatten för djurenslika värde har varit och är Peter Singer. I hans artikel: ”Animal Liberation:A new ethics for our treatment of animals and practical ethics” uppmärksammadesdetta tankesätt och dess argument för första gången då denpublicerades år 1973. Grundbudskapet i denna är att djur och människorhar samma värde och utifrån detta beskrivs en rad olika sätt som människanfelaktigt utnyttjar djuren på, till exempel genom djurförsök och som föda.Att detta är frågor som även idag väcker debatt råder inga tvivel om ochäven i vår grupp fanns delade meningar vad gällde prioriteringsordning avvad som egentligen var viktigast. Vad det gäller djurförsök enades vi ändåom, att man mycket väl kan komma att ändra sina åsikter efter personligaupplevelser och erfarenheter. Exempelvis om en nära anhörig drabbas aven obotlig sjukdom skulle avskaffandet av djurförsök te sig mindre viktigtom det faktiskt skulle kunna bidra till utvecklandet av ett nytt läkemedel.Frågar man en djuretiker om han/hon skulle vara beredd att låta tusentalsmänniskor dö, om de kunde räddas av experiment på ett djur, skulle svaret7