Miljö och moral

MÄNNISKAN & NATUREN, 2002inte något eget ställningstagande. Vi fann det därför svårt att dra några merlångtgående slutsatser från föreläsningen än att ämnet miljöetik är väldigtproblematiskt och att det inte verkar finnas några självklara ståndpunkter.Ändamålet för föreläsningen verkade vara att få igång en diskussion kringämnet och som föreläsaren sa är en moraluppfattning ingenting man barakan lära sig utan vidare, utan det är en djupliggande känsla man har för vadsom är rätt och vad som är fel, oftast skapad genom uppfostran. Dessutompoängterade Kronlid att man hela tiden måste ha i åtanke att moralen ärsubjektiv, d v s man kan inte säga att en moralisk ståndpunkt är felaktig,endast att något är omoralisk sett från en viss moralisk ståndpunkt. Dettaleder fram till en annan viktig punkt i föreläsningen, nämligen att man intekan prata om rätt och fel i miljödebatten utan måste prata om värderingar.På det hela taget uppfattade vi att föreläsningen hade ett bra innehåll ochvar välstrukturerad. Vad som saknades var konkreta exempel, till exempelden föreslagna fallstudien som uteblev, för att ge en bättre bild av hur dessateoretiska resonemang tar sig uttryck i praktiska tillämpningar.Diskussion kring ämnet, Grupp AVi diskuterade länge kring våra skilda uppfattningar av föreläsningen ochhur det kom sig att en del av oss gärna ville ha mer konkreta svar och metoder.Denna skillnad kanske kan förstås med vår olika utbildningsbakgrund.Utbildningen i naturvetenskaperna präglas av att man tillämpar teori,medan man först i forskarstadiet (om ens då) arbetar med teoribildning.Inom human- och samhällsvetenskaperna råder det omvända förhållandet.Hela grundutbildningen domineras av att man lär känna olika teoretiskaperspektiv, (även personer, kultur, språk, litterära verk o s v) och först isenare stadier tillämpar dessa (i form av uppsats, forskning etc).Mikael Stenmark diskuterar i sin bok Miljöetik och miljövård att en viktiguppgift för den miljöetiska forskningen är att belysa de olika etiska ståndpunkternasom finns. Detta eftersom dagens miljöpolitik indirekt förkastaralla etiska ståndpunkter utom de antropocentriska. Han anser att - för attkunna föra en öppen och kritisk diskussion kring miljöfrågorna – det krävsen redovisning av såväl fakta som värderingsmässiga ställningstaganden,för att beslut skall fattas på genomtänkta grunder. Dock tas det inte alltidhänsyn till de värderingsmässiga grunderna i beslutsfattandet och forskningeninom miljövården såsom idag. Stenmark tar också upp att det iundersökningar, gjorda i Sverige, visar att det finns en förskjutning av detvärderingsmässiga grunderna hos befolkningen mot en biocentrisk ellerekocentrisk etik. Stenmark menar att sådana undersökningsresultat, visaratt det finns starka skäl till att inte ignorera miljöfrågornas värderingsmässigadimensioner vid beslutsfattning och forskning.6